Dags för största mästerskapet i Sverige i år!

Programledare Maria Wallberg och kommentator AnnaMaria Jansson.  Foto: Stina Stjernkvist/SVT
Programledare Maria Wallberg och kommentator AnnaMaria Jansson. Foto: Stina Stjernkvist/SVT

Maria Wallberg, AnnaMaria Jansson och alla andra i SVT:s initerade ridsportsteam är redo. Hoppas att du är det också!

För nu drar det igång: EM i ridsport i Göteborg – det största mästerskapet i Sverige i år.

Mästerskapet pågår mellan den 21-27 augusti med tävlingsgrenarna hoppning, dressyr, körning, fyrspann och paradressyr och fram till i fredags hade organisationen sålt 120 000 biljetter till EM och fler lär det bli under den kommande veckan.

2700 ton fibersand har forslats in till Ullevi i Göteborg för att skapa en mästerskapsarena. Foto: Mattias Pettersson
Gräset på Ullevi har ersatts av 2700 ton fibersand. I bakgrunden syns SVT:s studio till vänster. Foto: Mattias Pettersson
Utsikt från SVT Sports studio på Ullevi. Foto: Mattias Pettersson.
Utsikt från SVT Sports studio på Ullevi. Foto: Mattias Pettersson.

Vi på SVT Sport har verkligen sett fram emot detta mästerskap och vi gör en riktigt stor satsning på EM. Vi har en härlig utestudio och drygt 30 personer på plats i Göteborg och extra stolta är vi över vår enormt kunnige bildproducent Bosse Lindqvist. Bosse är nämligen huvudproducent för den internationella tävlingsproduktionen som sänds till tv-bolag, och cirka 70 miljoner tittare, runt om i världen.

Bosse Lindqvist är en skicklig ridsportproducent som bildproducerat såväl världscupavslutningar  som EM i fälttävlan 2013. Foto: Sven Oluf Jensen/SVT
Bosse Lindqvist är en skicklig ridsportproducent som bildproducerat såväl världscupavslutningar
som EM i fälttävlan 2013. Foto: Sven Oluf Jensen/SVT

Men att vi hårdbevakar EM är inte en unik ridsportshändelse under en vecka från SVT:s sida. SVT och ridsport har faktiskt en väldigt lång relation. I över 50 år har vi sänt ridsport och jag tror faktiskt att det är den sport vi sänt längst utan något rättighetsuppehåll.

Arkivbild på Anders Gernandt från 1990. Anders kommenterade ridsport för SVT i runt 30 år. Foto: Bertil S-son Åberg / SVT
Arkivbild på Anders Gernandt från 1990. Anders kommenterade ridsport för SVT i runt 30 år. Foto: Bertil S-son Åberg / SVT

Häromdagen djupdök jag i vårt tv-arkiv och hittade då en 90 minuter lång ridsportsändning från så tidigt som 1964. Det var SM i hoppning från Malmö med Anders Gernandt som kommentator. Anders Gernandt var landslagsryttaren som efter hoppkarriären sadlade om och blev kommentator hos SVT (redan 1961 kommenterade Anders sin första tävling för SVT). Och det var med Anders som ciceron som ridsporten växte fram som en stor tv-sport i Sverige på 70- och 80-talet. Med sina skorrande R (”…ekipaget rrriiiverrr…”) och stora kunskap lockade Anders både hästentusiaster och andra till sändningarna. I Öppet Arkiv kan ni njuta av Anders klassiska stämma om ni kikar på programmen ”Till Häst” från 1974.

Per Frisell och Johannes Strömberg bygger SVT Sports studio på Ullevi. Vår reporter Lotta Fahlberg håller koll på bygget. Foto: Mattias Pettersson.
Per Frisell och Johannes Strömberg bygger SVT Sports studio på Ullevi. Vår reporter Lotta Fahlberg håller koll på bygget. Foto: Mattias Pettersson.

EM i Göteborg blir det senaste i raden av stora ridsportmästerskap som avgörs i Sverige.

Den första stora ryttartävlingen i Sverige i modern tid skedde under OS i Stockholm 1912.

Invigningen av Olympiska ryttarspelen i Stockholm 1956. Den olympiska elden har tänts och Henry Eriksson och  Karin Lindberg står redo att föra den till  Stadiontronen.
Invigningen av Olympiska ryttarspelen i Stockholm 1956. Den olympiska elden har tänts och Henry Eriksson och Karin Lindberg står redo att föra den till Stadiontronen.

1956 var det sen dags för olympiska ridsporttävlingar i Sverige igen när hästarna av karantänsregler inte släpptes in i värdlandet Australien och OS-staden Melbourne. Kika gärna på Jens Linds berättelse om Ryttarolympiaden från 1956. Jens Lind är för övrigt en av våra reportrar på plats i Göteborg denna gång.

Sommaren 1990 hölls så historiens första ryttar-VM i Stockholm. Tävlingen blev den dittills största ridsporttävling som avgjorts med 700 hästar och ryttare från 40 nationer och vi på SVT sände rekordmycket, hela 65 timmar. I Öppet Arkiv kan du fortfarande se finalhoppningen från VM 1990. 

Så sent som 2013 hölls också EM i fälttävlan i Sverige när Malmö stod värd för mästerskapet.

IMG_5962
Förberedelserna pågick under helgen i Göteborg. Foto: Mattias Pettersson.

Till Göteborg kommer runt 300 av Europas bästa inom ridsport från 30 olika länder. 590 hästar finns på plats under veckan liksom 1400 volontärer och 400 mediarepresentanter.

Ullevi, Heden och Slottsskogen blir tävlingsarenor under EM-veckan och en fantastiskt fin inramning för de närmare 60 timmar vi sänder från Göteborg. Det mesta sänder vi live men det blir även sammandrag, magasin och bakom-kulisserna. Här hittar ni alla sändningstider.

Lotta Björe tror på medalj i EM. Foto: Stina Stjernkvist/SVT
Lotta Björe tror på medalj i EM. Foto: Stina Stjernkvist/SVT

Jag har stora förväntningar på sändningarna från Göteborg och vår expertkommentator Lotta Björe har stora förväntningar på det svenska hopplaget. Lotta tror nämligen på medalj.

Jag hoppas att ni följer oss under hela EM-veckan, oavsett om du gillar sporten sen tidigare eller om du är nybörjare som tv-tittare på ridsport. Och jag hoppas verkligen att du gillar det du ser för vi på SVT kommer att satsa vidare på ridsport. 2014 skrev vi på ett åtta år långt ridsportavtal som gör att vi kommer att visa internationella ridsportmästerskap fram till 2022. Avtalet omfattar två VM och fyra EM i hoppning, dressyr och fälttävlan samt åtta världscupfinaler.

På onsdag åker jag till Göteborg för att titta på bland annat hoppningen på plats på Ullevi. Kanske ses vi där? Annars hoppas jag att du hänger med oss via tv:n, datorn eller mobilen – för vår bevakning av EM i ridsport kan du ta del av vart du än befinner dig.

Hälsar Åsa Edlund Jönsson, sportchef på SVT som senast sågs på en hästrygg på Island för ett år sedan. 

Åsa på häst
Foto: Fredrik Olofsson.

Källor:

SVT Sports arkiv

Svensk ridsport

FEI.org

Konsten att bevaka VM och golf med en mobiltelefon

SVT Sport har under sommaren sänt Confederations Cup, SM-veckan, sim-VM och nu senast fotbolls-EM. Snart är det dags för både EM i Fälttävlan och EM i ridsport från Göteborg med mycket mera.

Alla dessa sändningar är stora tv-produktioner som bevakas med många kameror, ibland upp till 30 stycken.

Men nuförtiden behöver tv-produktion inte alltid vara storskaligt och komplicerat. När vi är ute och nyhetsbevakar för svtsport.se och för Sportnytt och Sportspegeln använder vi oss allt oftare av våra mobiltelefoner.

I somras bevakade vår reporter Mattias Sandberg både VM i orientering och brittiska The Open i golf med sin mobiltelefon, men när han dök upp på golfbanan utan en stor kamera och ett tv-team höjdes ögonbrynen rejält.

Skärmavbild-2017-07-19-kl.-15.40.44-520x390
Mattias intervjuar golfstjärnor under The Open. Foto: Martin Hardenberger

Här är Mattias egen berättelse: 

Mitt andra uppdrag för SVT Sport som så kallad MoJo (mobiljournalist = reporter som filmar och redigerar sitt material med sin mobil eller surfplatta) var på anrika golftävlingen The Open Championship på Royal Birkdale cirka 45 minuter med bil norr om Liverpool.

Det var dock nära att det inte blev någon bevakning, för kommentarerna och blickarna som jag fick från personalen när jag skulle hämta ut min kamera-ackreditering saknar motstycke i mitt yrkesliv som reporter på SVT Sport.

Ungefär så här lät det när personalen frågade efter min tv-kamera:

– Okej, Mr Sandberg. Where is your tv-camera, so that we can put your sticker on right away? 

Jag tog sakta upp min mobil ur min ficka och sa:

– Well, this is my camera. Det här är min kamera. 

IMG_0307
Mattias gör i ordning mobiltelefonen inför en inspelning.

Ackrediteringspersonalen såg ut som frågetecken. Det kändes nästan som om det var första gången de såg en smartphone och dom protesterade därför mot min mobiltelefon som enligt dom inte var proffsig nog och inte höll nog hög kvalitet.

– No Mattias. You are supposed to do tv and you can´t film with that, in fact you are not allowed to film with that. That is non-professional and we require high-quality footage so where is your tv-camera?

Jag förklarade att det bara var jag som var på plats och att jag nyligen bevakade orienterings-VM i Estland på samma sätt och att det då inte var några problem eller synpunkter på min utrustning. Mobilen kan filma i HD (high definition) och till och med 4K men eftersom filerna blir lite väl tunga då håller jag mig till HD.

Personalen hade svårt att tro mig men gick till slut med på att ge mig ackrediteringen för kameran.

– Well, this decision goes above our heads. If anybody asks you we did not see that mobile device. Here you go and perhaps you should put your camera credentials around your neck because the sticker will not fit your mobile phone.

Och precis så blev det. Ackrediteringen, som ni kan se på bilden, fick hänga runt halsen istället eftersom den inte fick plats på mobilen.

The Open ackrediteringen
Mattias visar upp kamera-ackrediteringen som var större än mobiltelefonen. Foto: Martin Hardenberger

Mediacentret var dessutom prytt med flera informationslappar som gjorde gällande att ”Any use of mobile devices is strictly prohibited on the course” så uppförsbacken var påtaglig men det gick bra till slut. SVT Sports tittare fick ta del av hur den regerande mästaren Henrik Stenson upplevde veckan som titelförsvarare. Stenson och de andra golfstjärnorna som tog plats framför utrustningen, som alltså vissa såg som häpnadsväckande, hade inga synpunkter på den.

Så nu vet både The Open och förhoppningsvis andra stora organisationer och tävlingar att framtidens teknik och arbetssätt redan är här.

Hälsar Mattias Sandberg

Mattias Sandberg intervjuar Tove Alexandersson i samband med VM i orientering tidigare i sommar.
Mattias Sandberg intervjuar Tove Alexandersson i samband med VM i orientering tidigare i sommar.
Mattias på jakt efter bra bilder.
Mattias på jakt efter bra bilder.

Det är semester och time to Play!

Visst. Det är helt grymt med semester. Sol, bad, strand- och vattensporter, grillning och familjeliv.

Men för mig är dom sena kvällarna lika lyxiga, när lugnet lagt sig och man får krypa upp i soffan och börja bläddra bland alla playprogram.

Playbild

Jag vet inte hur ni har det men jag tycker att det är stört omöjligt att hinna se all eminent tv som produceras när vardagen med jobb- och familjeliv trummar på som bäst. Så därför är det verkligen lycka att på semestern sitta uppe alldeles för sent på natten och kolla ikapp på det man missat.

Så är du som jag och gillar sena playkvällar i soffan får du inte missa mina och redaktionens SVT Play-favoriter.

Playbilder
OJ

Först några program i kategorin sportdokumentärer där vi absolut vill tipsa om…

  •  …Fallet O.J Simpson. Amerikansk dokumentärserie från 2016 som handlar om den före detta amerikanske fotbollsspelaren O.J Simpson som åtalades för mord på sin före detta fru Nicole Brown Simpson och hennes gode vän Ronald Goldman. Händelsen har kallats för århundradets kriminalfall i USA och handlar om rasism, kändiskultur, massmedia, våld och det amerikanska rättssystemet.
  • Magnus – Schackgeniet. Om mästaren Magnus Carlsen som kallats Norges svar på Zlatan. ”Det är en fascinerade skildring av underbarnet från Norge där man får följa honom från de första åren” tipsar vår redaktör för Vinterstudion Anders ”Blomman” Blomberg.
  • Nacka – myten och människan. ”Filmen beskriver idolskap, artisteri, exploatering, uppgång och fall. Dokumentären är också ett spännande tidsdokument. Tom Alandh är en suverän berättare och du behöver inte vara fotbollsintresserad för att ha utbyte av dokumentären om Lennart Nacka Skoglund” säger Mats Nyström, vår mångårige programledare med fotboll som specialitet.
  • Allan – den bevingade hästen.  En perfekt uppladdning inför EM i Göteborg i augusti (som SVT sänder). ”All In och Peder Fredricson var enda ekipaget i OS i Rio som inte rev ett enda hinder. Dokumentären ger en unik inblick i relationen mellan ryttare och häst och vi får på nära håll följa Peder Fredicson och All Ins arbete tillsammans mot framgång” hälsar en av våra ridsportkommentatorer Maria Wallberg.
  • …Guld-Greta – en hisnande kärlekshistoria. Greta blev första svenska kvinna att vinna ett OS-guld. ”Trots att tjejer på den här tiden fick göra karriär på egen hand utan tränare, lyckades Greta Johansson i Stockholm 1912, då kvinnor för första gången fick tävla i simhopp och simning i OS, vinna guld i simhopp” berättar vår webbredaktör Anna Blomqvist.

Fem dokumentärtips där, men om du kikar under samlingsnamnet sportdokumentärer i SVT Play så hittar du alla dokumentärer om sport på ett och samma ställe, just nu finns närmare 2o titlar där.

Stephan

Erika Christensson är projektledare för Vinterstudion och hon skriver: ”Ett givet tips från mig är Stephans Klassiker”.

Säkert följer många av er Stephan Wilsons jakt på en ”Svensk klassiker”. I år har han klarat av Vasaloppet, Vätternrundan och nyligen simmade han i mål i Vansbro, ni hittar hela serien här. Dessutom kan ni titta på första säsongen i Play när Stephan, som nästan aldrig åkt längdskidor, tog sig an Vasaloppet i ”Stephan på gild”.

Att idrott kräver uppoffringar och hårt slit har Stephan verkligen fått lära sig. En som vet allt om det är Mats Nilsson, flerfaldig mästare inom motocross och enduro. I serien ”Mats Nilsson – kungen av Gotland” får vi följa honom i jakten på en nionde titel i GGN, Gotland Grand National, en av världens största endurotävlingar.

Ur "Sverigeresan". En reportageserie av Joel Segerdahl och Viktor Vedin.
Ur ”Sverigeresan”. En reportageserie av Joel Segerdahl och Victor Vedin.

Berättelserna om Stephan och Mats Nilsson är dokumentärserier med korta avsnitt, varje program är mellan 15-20 minuter.

Reportagen, som är något av SVT Sports signum, är ännu kortare, bara runt fem minuter men vi har även samlat dessa historier i SVT Play. Missa till exempel inte…

  • ...Sverigeresan. I denna serie speglar vi sporter och företeelser som lever i skuggan av eliten. Det handlar om golfare som aldrig spelat golf, om alpinister som tränar utförsåkning i ängsbeklädda backar och (min personliga favorit) om svenska mästare som byter om på campingplatsen. Feelgood-tv av bästa sort!
  • …SVT Sport möter. En reportageserie med idrottspersonligheter på högsta nivå. Möt juniorvärldsrekordhållaren i stav Armand Duplantis eller Damallsvenskans skyttedrottning Tabitha Chawinga som lämnat ett av världens fattigaste länder med drömmen om att bli bäst i världen.
  • …Stopptid. En guldgruva för dig som gillar idrottshistoria eller bara är nostalgisk som person. Men en liten varning, börjar du kolla kanske tiden rinner iväg!

 

Pia Sundhage

Öppet Arkiv är också en nostalgikers dröm. Det är ett av världens största tv-arkiv som erbjuder mängder av program handplockade ur vår svenska tv-historia och här finns också en ren sportkategori. Men visste ni att Öppet Arkiv är på väg att flyttas in i SVT Play ?

Överflyttningen pågår som bäst och en del gamla sporttitlar har redan tagit plats i SVT Play. En gammal höjdare är programmet ”Tjejfotboll” från 1990 med nuvarande förbundskaptenen Pia Sundhage som programledare. Kanske en bra uppladdning inför EM i fotboll i Nederländerna som ni också ser i SVT Play med start 16 juli.

Annars är min egen Öppet Arkiv-favorit dokumentären ”CCCP hockey” av Bengt Löfgren och Malcolm Dixelius från 2004. Ett program om världens bästa hockeyfemma och världens (tyckte jag som barn) argaste hockeytränare som tillsammans utgjorde stommen i världens bästa hockeylag.

CCCP

Sen vill vi ju självklart också hissa en flagga för våra nyhetsprogram Sportnytt och Sportspegeln. Dom tar aldrig semester utan är en pålitlig kompis året om. Och oavsett vad krönikörer och mediapersoner tycker så är vi många som fortfarande gillar blandade sportnyheter paketerade som ett tv-program och i SVT Play kan man ju till och med se programmen när man själv vill.

Så gör som jag. Kryp upp i soffan när solen är på väg att säga god natt och njut av bra sport, som förresten också kan vara live. I veckan som kommer sänder vi bland annat direkt från Grand Prix i friidrott, Falsterbo Horse Show, X-games och till helgen EM i fotboll.

Hoppas du får en riktigt härlig sommar!

Hälsar Åsa Edlund Jönsson, semesterfirande sportchef på SVT som på dagtid hittas vid något vattendrag i Sverige och som kvällstid hittas i en skön tv-soffa! 

IMG_9937

PS. Just nu befinner jag mig vid havet i min födelseort Örnsköldsvik och då måste jag ju passa på att lämna ett playtips med anknytning till min gamla hemort. Så har ni inte sett ”Ögonblicket” som handlar om NHL-draften med före detta Modo-spelarna Daniel och Henrik Sedin så måste ni kolla in den berättelsen, en unik bakom-kulisserna-pärla. DS.

Ögonblicket

Därför samarbetar SVT och MTG kring hockey-VM

VM 1

1989 snodde TV3 åt sig hockey-VM mitt framför ögonen på SVT. Det var en rättighetschock som skakade både SVT och tittarna, som ritade om tv-kartan och som byggde en ny kommersiell tv-aktör i Sverige.

För att mildra chocken fick SVT initialt sända VM-matcher med fördröjning medan TV3 sände live men efter några år stod TV3 på egna ben och SVT var utan hockey-VM.

Idag, nästan 30 år senare, har SVT och MTG (som äger TV3) bestämt sig för att samarbeta kring hockey-VM under perioden 2018-2023.

Samarbeta. Ett omöjligt ord i tv-branschen förr i tiden då allt handlade om exklusivitet. Idag är samarbete i stort sett en självklarhet när det gäller stora sporträttigheter. Få tv-bolag har råd att på egen hand bära mästerskap. Dessutom kräver ofta säljaren att rättigheten ska sändas på många olika plattformar till exempel i fri-tv (tänk SVT), reklam-TV (tänk TV3 eller TV4) eller betal-tv (typ Viaplay eller C More).

Henrik Lundqvists avgörande räddning i Köln i söndags.
Henrik Lundqvists avgörande räddning i Köln i söndags.

Under åren med TV3 gick hockey-VM från att vara en fri-tv produkt till att bli en eftertraktad kommersiell pjäs, ofta utom räckhåll för public service-bolag.

I Europa finns det idag 39 länder som sänder från hockey-VM i olika former men bara i nio av dessa länder sänds hockey-VM (i någon form) av public service-tv. Och bland Europas stora hockeyländer är det bara tjeckisk och slovakisk public service som är ensam ägare av rättigheten i sina länder, alla andra tv-bolag delar med en kommersiell partner av något slag.

Med det perspektivet är det snudd på unikt att SVT lyckats återerövra en plats på hockey-VM kartan.

William Nylanders kramtackling på Henrik Lundqvist när guldet var klart.
William Nylanders kramtackling på Henrik Lundqvist när guldet var klart.

Men vi vill ju inte bara ha ishockey-VM i SVT:s sportutbud utan andra sporter också. Vi vill till exempel ha världsmästerskap i fotboll, längdskidor, alpint, skidskytte, rally, rallycross, simning och cykel (för att nämna något av det vi har idag). Och för att den ekvationen ska gå ihop krävs att SVT samarbetar med andra tv-bolag, fotbolls-VM 2018 delar vi till exempel med TV4-gruppen.

Tre Kronors guldjubel i Köln.
Tre Kronors guldjubel i Köln.

Ishockey är en av dom mest populära idrotterna i Sverige och därför är sporten en given nyckelspelare i SVT:s utbud. Med det nya avtalet kommer SVT dom närmsta åren att livesända matcher från hockey-VM, CHL, Euro Hockey Tour, junior-VM, dam-VM, SDHL, TV-pucken och Stålbucklan.

Vi för dessutom intressanta samtal med MTG kring möjligheten att sända några NHL-matcher framöver eftersom det är där många av de bästa svenska spelarna finns.

Denna bredd och spets i hockeyutbudet gör SVT unikt. Vad jag känner till är vi det enda stora tv-bolaget i Europa med denna hockeyportfolie; elit och ungdom, herr och dam samlat under ett och samma tak.

Jag ska inte sticka under stol med att vi gärna livesänt matcher redan VM-året 2018 men nu blir det istället 2019 som VM kommer hem till SVT. Lustigt nog exakt 30 år efter TV3:s ”VM-chock” 1989.

Men innan vi tar oss an VM 2019 från Slovakien ska vi nyhetsbevaka hockey-VM 2018 och göra VM-magasin. Vi ska dessutom sända fotbolls-VM från Ryssland sommaren 2018 innan ett otroligt VM-år tar vid hos SVT 2019. Eller vad sägs om detta:

  • Junior-VM i hockey i Kanada, final i januari 2019.
  • Alpina-VM i Åre i februari 2019
  • Skid-VM i Seefeld i februari-mars 2019
  • Skidskytte-VM i Östersund i mars 2019
  • Dam-VM i hockey i Finland, datum ej fastställda
  • Hockey-VM för herrar i Slovakien, maj 2019

Bara att boka tv-soffan redan nu, oavsett om du kollar traditionell tv eller SVT Play!

Hälsar Åsa Edlund Jönsson, sportchef SVT 

VM 6

Pops byter spår: från vinter till morgon

Andre Pops inför VM-vintern 2015. Foto: Janne Danielsson/SVT
SVT Sports och Vinterstudions André Pops. Foto: Janne Danielsson/SVT

Efter tio år som programledare för SVT Sports flaggskepp Vinterstudion byter populäre programledaren och Kristallenvinnaren André Pops spår. I augusti lämnar han sin sköna, grå vintersoffa för en ny, modern studio och ett nytt morgonprogram från SVT.

Hej André! Från Vinterstudion till SVT:s nya morgonprogram, på sportspråk hade vi pratat om ett rejält spårbyte. Hur kommer det här sig?

– Min första tanke när jag fick förfrågan var nej, inte en chans att jag lämnar Vinterstudion. Men efter att ha lyssnat på kloka människor runtomkring mig så ser jag nu utmaningen i att ta en paus från Vinterstudion för att vara med och skapa något helt nytt som är väldigt viktigt för hela SVT.

Vad ska du göra i det nya morgonprogrammet?

– Jag ska vara huvudankare i par med en kollega, vem är än så länge hemligt. Fram till sändningsstart blir det ett spännande och viktigt jobb med att vara med och utveckla programmet. Som nyhetsprogramledare kommer jag behöva börja ta till mig nyhetsflödet på ett annat sätt än normalt för att skapa mig en grundtrygghet att stå på. Det blir till att sätta sig och plugga på samma sätt som när jag gjorde Valstudion 2014.

Hur kommer det nya morgonprogrammet att skilja sig från Gomorron Sverige? 

– Jättemycket! Det kommer enbart att handla om nyheter nu, fast med en bred nyhetsmix. Inrikes, utrikes, sport, politik, vetenskap, kultur, nöje och virala klipp. Vi satsar på att vara snabba, analyserande, seriösa och lättsamma.

Vad betyder det här för dig och Vinterstudion?

Vinterstudions position i tv-Sverige är unik och programmet kommer att klara sig bra. Nu får jag en vinter utan att vara bortrest så många helger vilket passar vår familjesituation bra. Vi kommer att kunna testa den andra sidan istället och bli en av alla dom familjer som kryper upp i soffan med frukosten uppdukad framför Vinterstudion. Det blir nog lärorikt att se programmet utifrån.

Vad kommer du att sakna?

– Den nära kontakten med den engagerade och kunniga Vinterstudiopubliken är något jag blivit bortskämd med och kommer sakna, men målet är att kunna bygga något liknande med nya morgonprogrammet. Sen kommer jag självklart sakna sportupplevelserna i sig och den dagliga kontakten med hela det grymma Vinterstudiogänget som är både arbetskamrater och vänner.

André var programledare redan första säsongen av Vinterstudion 2007-08. De första åren sågs han ofta iklädd en kofta som programledare. Här en bild från 2008-09 tillsammans med SVT:s alpina expert Pernilla Wiberg.     Foto: Carl-Johan Söder/SVT   Bilden får endast användas i programpresenterande sammanhang. Fotografens namn, Sveriges Television samt programmets titel skall alltid anges.
André var programledare redan första säsongen av Vinterstudion 2007-08. Ett tag var kofta favoritplagget i studion. Här en bild från 2008-09 tillsammans med SVT:s alpina expert Pernilla Wiberg. Foto: Carl-Johan Söder/SVT.

När börjar du på nya jobbet?

– Jag kommer att börja direkt, parallellt med att jag ska vara programledare för våra friidrottssändningar från Diamond League. Sen drar nya morgonprogrammet igång i slutet av augusti.

Kommer du att komma tillbaka till oss på SVT Sport?

– Nu är jag utlånad ett år från sporten och kommer tillbaka nästa sommar för att vara programledare för fotbolls-VM, sen får vi se vad som händer efter det.

Lycka till André! Och jag räknar med att du ser till att det blir mer sport i det nya morgonprogrammet. 

– Ha ha definitivt! Och fler interna profiler. Vi vill utnyttja den kompetens som finns hos våra egna istället för att ta in folk utifrån. Sen vill också jag passa på att önska vinterteamet med Blomman, Yvette, Erika och alla andra lycka till!

I samtal med André Pops: Åsa Edlund Jönsson, sportchef SVT 

Från föräldrafritt till föräldrahets

Var femte tränare tycker att det är ganska eller mycket vanligt att ungdomar pressas för hårt av sina föräldrar. Var sjätte tränare har funderat på att sluta på grund av föräldrar som beter sig dåligt i idrottssammanhang.

Det är tuffa siffror som kommer fram när SVT Sport granskar #föräldrahets inom barn- och ungdomsidrotten.

När jag växte upp under 80- och 90-talet var hetsiga föräldrar inom idrotten i stort sett en icke-fråga.

Som barn och tonåring testade jag många bollsporter men främst höll jag på med volleyboll, fotboll och basket. Jag gjorde tusentals träningar och spelade hundratals matcher under dessa år i olika seriesystem och cuper. Men trots den omfattningen såg mina föräldrar (som är väldigt omtänksamma och rakt igenom hyggligt folk) knappt någon av mina matcher och definitivt aldrig någon träning. Eller, om vi ska vara helt korrekta; mamma säger att hon såg ett par matcher ” i det vi kallade korgboll”.

Mina föräldrar var nu alls inte ensamma om detta. Jag såg inga, eller i alla fall väldigt få, av mina lagkamraters föräldrar under alla dessa år. En snabb sondering bland vänner och kollegor i motsvarande min nuvarande ålder (43) säger likadant. Deras föräldrar gick aldrig på några matcher men dom betalade medlemsavgifter, matchkläder och vissa (som mina föräldrar) hjälpte till att sälja Bingolotter, reselotter och julkalendrar.

IMG_7903
Mitt volleybollag från säsongen 90/91. Jag har nummer 6 på tröjan och detta är en av få bilder på mig som spelare. På den tiden fanns inga föräldrar med mobilkameror på läktarna…

Personligen var jag väldigt nöjd med detta under mina idrottsår. Jag kände inget behov av att ha mamma och pappa på läktarna så jag bad aldrig att dom skulle komma till matcherna. Och när jag frågar mamma varför dom inte såg fler matcher svarar hon:

– Vi gjorde som ni barn sa. Om ni ville att vi skulle titta på en match så kom vi. Om ni inte sa något så gjorde vi något annat.

Idag ser det helt annorlunda ut. När dagens barn- och ungdomsmatcher spelas är det föräldratätt på läktarna. Dagens föräldrar, till skillnad från våra, har starka åsikter om hur sporten ska spelas och tränas, vilka som ska spela, när det ska spelas och hur mycket barnen ska spela eller träna.

Åsikterna är tyvärr så många och ibland så hårt framförda att både barn och tränare alltså funderar på att sluta med idrott. Och det i en tid när idrotten behövs som mest, av både hälsoskäl och sammanhållning i samhället.

IMG_7910

Vi har alltså gått från föräldrafritt på 80- och 90-talet till föräldrahets på 00- och 10-talet. På en generation. Hur blev det så?

Idrottspsykologen Johan Fallby sa i Aktuellt att det kan handla om engagemang, ”att föräldrar förväxlar barnidrott med elitidrott”. Det är säkert en av förklaringarna men jag tror att vi kan reflektera bredare. Här är några tänkbara frågeställningar:

  • Gemenskap. Vi minns en fin idrottsgemenskap och kompisanda från vår uppväxt. Vill vi själva säkerställa att våra barn får en liknande erfarenhet?
  • Curlingsamhället. Om föräldrar curlar sina barn hemma och runt skolarbetet så ligger det väl nära till hands att curla runt barnens idrott också, eller?
  • Ekonomi. Barnens idrottande kan kosta mycket pengar och ”investerar” du tungt i dina barn vill du kanske säkerställa resultat?
  • Förtroende. Litar vår generation inte på att andra kan sköta sitt ”jobb” det vill säga vara tränare till våra barn? Behöver vi alltid ha ett finger i syltburken också, så det blir ”på vårt sätt”? Och är det sättet i så fall det bästa?
  • Perfektionism. Vår generation har ständigt varit på jakt efter det perfekta jobbet, den perfekta bostaden, den perfekta kroppen, kort sagt det perfekta livet. Ingår barn som är framgångsrika i sport i ”det perfekta livet”?
  • Framgång. När vi växte upp betydde inte ett omfattande idrottande detsamma som en biljett till NHL, SHL, WNBA eller någon stor fotbollsliga. Det betydde mest troligt att vi hade kul för stunden och att vi lärde oss att älska idrott och träning. Få av oss trodde på en framtid som proffs i någon sport. Idag drömmer barn tidigt om att bli idrottsproffs, inspirerade av idoler på tv och webb, och vilken förälder vill inte vara med och skapa sanndrömmar? Särskilt som en uppfylld dröm kan betyda stora pengar i förtjänst.
I helgen var jag på hockeycup i Finland. Många engagerade föräldrar på plats men jag hörde mest hejarop.
I helgen var jag på hockeycup i Finland. Många engagerade föräldrar på plats men jag hörde mest hejarop.

Att dagens idrottsföräldrar är annorlunda jämfört med gårdagens föräldrar är klarlagt men oavsett vad som driver oss är det aldrig okej att skrika på domare, tränare eller barn. Det är aldrig okej att driva på sitt barn så att barnet får en klump i magen.

Lilla Aktuellt öppnade i veckan upp sitt klotterplank för dialog runt #föräldrahets och något av det barnen skrev skar i mitt hjärta.

”Min pappa skriker på mig så jag vill inte spela fotboll”.

”Mina föräldrar skriker inte på mig på konståkningen men en annan mamma är jättearg på sitt barn”.

Är då dagens idrottsföräldrar bara av ondo? Borde det bli som förr? Nej, knappast. Föräldrar kan vara en stor tillgång och av de 770 tränarna i SVT Sports enkät säger hela 80 procent att föräldrar har en ganska eller mycket stor betydelse för träningsgruppens utveckling.

Vi idrottsföräldrar kan alltså göra skillnad på ett positivt sätt. Att skjutsa och hämta sitt barn på träningen eller på matchen är inte föräldrahets. Att heja på ett positivt sätt på läktaren är inte föräldrahets. Att hjälpa till i fiket, i sekretariatet, i kansliet, med lottförsäljning eller vad det nu må vara är inte föräldrahets. Men att agera tvärtom är #föräldrahets och det ska vi inte acceptera.

Sedan tror jag att viss föräldrahets kan undvikas om klubbar jobbar med tydlig kommunikation på alla sätt och vis och vår hockeyexpert Mikael Renberg tror till exempel att det är viktigt att berätta vad som gäller i klubben och för det aktuella laget.

Och frågar vi vad barnen själva vill säger dom: Föräldrar ska stötta – inte pressa!

Det är läge att lyssna på barnen nu. Precis som min mamma lyssnade på mig för länge sen.

Hälsar Åsa Edlund Jönsson, sportchef SVT 

Precis som många av er är jag idrottsförälder. Helgen tillbringade jag, som så ofta, i en ishall. Den här gången på hockeycup i Finland.
Precis som många av er är jag idrottsförälder. Helgen tillbringade jag, som så ofta, i en ishall. Den här gången på hockeycup i Finland.

PS. Dela gärna med dig av dina tankar kring #föräldrahets, gärna via taggen i sociala medier, i kommentarer i bloggen eller i vårt liveflöde på vår sportsajt.  DS.

Jakten på en jämställd sportbevakning

Det är ju självklart, både för oss och er, att SVT Sport ska ha en jämställd sportbevakning. Men det är faktiskt lättare sagt än gjort. Tro oss, vi kämpar varje dag och så här ser läget ut just nu.

Vi börjar med att granska våra livesändningar.

SVT Sport sänder runt 1500 timmar tävlingsidrott varje år och när det gäller individuell idrott så är det utan tvekan en jämställd tv-bevakning vi sätter på banan. Vi sänder lika mycket från herr- som damtävlingar när det gäller:

  • Världscupen och VM i längdskidor, skidskytte, alpint och skicross.
  • Friidrott
  • Simning
  • Ridsport
  • Konståkning
Foto: Bildbyrån
Foto: Bildbyrån

En intressant reflektion när det gäller individuella idrotter är att ni tittare uppskattar kvinnors prestationer lika mycket som mäns. Tittar ni på en friidrottstävling så väljer ni inte att följa Michel Tornéus i längdhopp för att sedan avstå Emma Greens försök i höjd. Vi upplever inte heller att ni jämför resultaten mellan män och kvinnor i individuella idrotter. Kajsa Bergqvists världsrekord på 2,08 är lika imponerande som Stefan Holms personliga rekord på 2,40 och en seger för Frida Hansdotter smäller lika högt som en vinst för Mattias Hargin. En bra prestation är en bra prestation helt enkelt, oavsett kön.

Frida Hansdotter med sin VM-medalj.  Photo: GEPA pictures/ Christian Walgram © Bildbyrån
Frida Hansdotter med sin VM-medalj.
Photo: GEPA pictures/ Christian Walgram © Bildbyrån

Bandy, innebandy, handboll, parasport och truppgymnastik är andra sporter där vi levererar en jämställd livebevakning. Men motorsport sticker ut, här dominerar männen (självklart finns det framgångsrika kvinnor också) både i bilarna och i tv-soffan. Och så måste det få vara ibland.

En jämställd sportbevakning handlar inte om millimeterrättvisa åt något håll i varje givet ögonblick. Vissa dagar är det helt givet att huvuddelen av vårt fokus ligger på Mattias Ekström och rallycross medan det andra dagar är självklart att Charlotte Kalla äger tv-tablån. Problemet uppstår när det dag ut och dag in kantrar åt något håll och då allt som oftast till herridrottens fördel.

Henrik Stenson vinner Jerringpriset 2013  Foto: Micke Grönberg/Sveriges Radio
Henrik Stenson vinner Jerringpriset 2013 Foto: Micke Grönberg/Sveriges Radio

Golf är en annan sport som inte är jämställd i vår livebevakning. Årligen sänder vi två golftävlingar på herrsidan, US Masters och Nordea Masters och skälet till det stavas Henrik Stenson. Tidigare Jerringprisvinnaren är en av våra främsta idrottsstjärnor och därför prioriterar vi herrgolf. Men för några år sedan, under Annika Sörenstams glansår, såg det annorlunda ut. Då var det damgolfen som stod i fokus när vi livesände och nyhetsbevakade.

Två publikfavoriter i sportens värld är ishockey och fotboll. Inom hockey sänder vi VM, SM-finalerna och finalen i Stålbucklan på damsidan – totalt runt 20 timmar 2017. På herrsidan sänder vi Tre Kronor (ej VM 2017), JVM och TV-pucken – totalt runt 36 timmar. Vi sänder också 45 timmar CHL-hockey för herrar. En icke jämställd bevakning kan man tycka, men ha då i åtanke att det finns 69 000 licensierade hockeyspelare i Sverige varav 5000 är damer. Och att Tre Kronor har varit långt mer framgångsrika jämfört med Damkronorna de senaste åren. Det är två faktorer som gjort att vi prioriterat herrhockeyn före damerna. Dessutom är tillgången till matchbilder en utmaning inom damhockeyn, till och med VM-matcher är svåra att få tävlingsproduktion på, trots att vi länge påtalat detta för såväl det svenska som det internationella förbundet.

Sveriges Mimmi Larsson och Hollands Jackie Groenen under Algarve Cup.  Foto: Johanna Lundberg, Bildbyrån.
Sveriges Mimmi Larsson och Hollands Jackie Groenen under Algarve Cup.
Foto: Johanna Lundberg, Bildbyrån.

På fotbollssidan sänder vi just nu från Algarve Cup och i sommar sänder vi både dam-EM och för-VM (herrarnas Confederations Cup). Totalt blir det 56 timmar damfotboll mot 40 timmar herrfotboll. En hyggligt jämställd livebevakning och ovanligt nog en dominans på damsidan.

Men livesändningar är inte allt. Varje dag producerar vi sportnyhetsjournalistik för långt över en miljon tittare (Sportnytt och Sportspegeln) och webbanvändare (svtsport.se och sociala medier). Och här stöter vi på en del utmaningar. Dels kan vi bli ännu bättre på att hitta nyheter inom damidrotten, även om redaktionen blivit mycket vassare och faktiskt är nyhetsledande på damnyheter inom flera sporter i riksmedia. Dels är tillgången på bilder på damidrott betydligt mer begränsad jämfört med herridrott (t.ex. så sänds enormt mycket internationell herrfotboll i Sverige men nästan ingen internationell damfotboll, nyhetsbyråerna levererar långt mer bilder på herrsport jämfört med damsport etc.).

sportsajten

Våra utmaningar i nyhetsbevakningen syns också när vi mäter vårt nyhetsutbud ur ett jämställt perspektiv.

Bäst levererar vi på sociala medier (länkar och bilder) där ungefär 55 procent av postningarna handlar om män och 45 procent om kvinnor. Men kikar vi på vår sportsajt, svtsport.se, ser fördelningen annorlunda ut. Under 2016 handlade två tredjedelar av vår journalistik om män och en tredjedel om kvinnor, med en ojämn fördelning över året. Under vintermånaderna var bevakningen betydligt mer jämställd medan mycket fokus lades på fotbolls-EM för herrar under sommaren, något som påverkade statistiken.

I våra nyhetsprogram, Sportnytt och Sportspegeln, handlade knappt vart tredje inslag om damidrott under 2016. Här trodde jag att vi var bättre. Vi jobbar hårt med reportage som speglar idrotten ur ett brett perspektiv i våra nyhetsprogram. I Sportspegeln i söndags sände vi till exempel både ett reportage om bordtennisspelaren Matilda Ekholm och ett personligt möte med fotbollsstjärnan Lotta Schelin.

Lotta Schelin  under en fotbollsmatch i Algarve Cup. Foto: Johanna Lundberg, Bildbyrån
Lotta Schelin under en fotbollsmatch i Algarve Cup. Foto: Johanna Lundberg, Bildbyrån

Idrotten är Sveriges största folkrörelse och nio av tio barn och ungdomar är någon gång under uppväxten med i en idrottsförening (enligt RF). Intresset för sport i tv är också enormt och både män och kvinnor tittar mycket, även om männen tittar mer på sport-tv än vad kvinnor gör.

För oss på SVT Sport är det viktigt att vi gör journalistik som är relevant för alla. Och ska man vara relevant som sportleverantör år 2017 vet vi att det krävs en jämställd sportbevakning.

Därför kämpar vi på, vi mäter, vi diskuterar och vi följer upp. Det ger resultat, vi är betydligt bättre idag jämfört med för ett par år sedan. Men uppenbarligen har vi en bit kvar. Därför går jakten på den jämställda sportbevakningen vidare.

Hälsar Åsa Edlund Jönsson, sportchef på SVT och en av två kvinnliga sportchefer inom EBU (europeiska radio- och tv-unionen). Den andra sportchefen heter Yolanda Garcia och jobbar för spanska TVE. Även MTG Norge (ej medlemmar i EBU) har en kvinnlig sportchef, hon heter Anne Tufte. I övrigt dominerar männen fortsatt inom detta yrkesområde.

PS. Idag, på internationella kvinnodagen, hyllar några av SVT Sports profiler sina kvinnliga förebilder. Kika gärna på deras hyllningar här. DS. 

Här är jag tillsammans med xxx, sportchef för spansk TV.
Här är jag tillsammans med Yolanda Garcia, sportchef för spanska TVE.

 

Kort och gott – din snabbguide till Vasaloppet

Vasaloppet 3

Vid lunchtid på söndag vet vi vilka som vunnit det 93:e Vasaloppet och passerat mållinjen under ”I fäders spår – för framtids segrar”. Klockan 08.00 går starten i denna klassiker och för 40:e gången direktsänds loppet hos oss på SVT.

En tävling med den här traditionen innehåller självklart massor av historiska milstolpar. Jag har listat några av höjdpunkterna under årens lopp och dessutom får ni veta mer om hur årets Vasaloppet produceras av SVT. Håll till godo och glöm inte att titta på söndag!

Årtal

  • 1922 kördes det första Vasaloppet till minne av Gustav Vasas flykt mot Norge. I det första loppet körde 119 skidåkare.
  • 1959 passerade Vasaloppet för första gången 1000 anmälda deltagare.
  • 1973 var första gången som det var 10 000 anmälda till Vasaloppet.
  • 1987 förbjöds skejtstilen (fristil) i Vasaloppet, numera åker alla loppet i klassisk stil. Bengt Hassis blev 1986 siste man att vinna Vasaloppet i fristil.
  • 2014 var det första gången som det var över 2000 anmälda kvinnor till Vasaloppet.
  • 2017 har Vasaloppet deltagare från 43 olika nationer inklusive Sverige.
Blåbärssoppa, sportdryck och kaffe. Det går åt mycket dryck under ett Vasalopp. Den här bilden är från Mångsbodarna 2016.  Foto: Daniel Eriksson / Bildbyrån
Blåbärssoppa, sportdryck och kaffe. Det går åt mycket dryck under ett Vasalopp. Den här bilden är från Mångsbodarna 2016.
Foto: Daniel Eriksson / Bildbyrån

Smått och gott

  • En Vasaloppsåkare dricker runt en liter blåbärssoppa.
  • En Vasaloppsåkare går i genomsnitt ner tre kilo under ett lopp.
  • Olika startled har olika nummerserier. I elitledet finns de lägsta numren, i startled ett finns startnummer 1000-1999. Damer har gula nummerlappar och dom med orange nummerlapp har åkt 30 Vasalopp eller mer.
  • SVT Sports skidexpert Anders Blomquist är historisk i Vasaloppssammanhang. 1988 delade han segern med sin bror Örjan. Bröderna åkte över mållinjen med kranskullan mellan sig. Detta är den enda gång som segern delats i Vasaloppets historia. Ni kan se hela loppet från 1988 och andra klassiska Vasalopp i SVT:s Öppet Arkiv. 
Bröderna Anders och Örjan Blomquist delar segern i Vasaloppet 1988. Foto: Ur SVT:s sändning.
Bröderna Anders och Örjan Blomquist delar segern i Vasaloppet 1988. Foto: Ur SVT:s sändning.

TV- fakta

  • 1966 direktsänds Vasaloppet i tv för första gången.
  • I år är det 40:e gången som Vasaloppets direktsänds (helt eller delvis).
  • 1973 var första gången som Vasaloppets sändes i färg-tv.

TV-fakta om årets Vasalopp 

  • Årets Vasalopp produceras med hjälp av 42 kameror.
  • 110 personer jobbar med sändningen, antingen i tv-huset i Stockholm eller längs Vasaloppsspåret.
  • Loppet bevakas med tre skotrar; en för herrelit, en för damelit samt en för vår åkande elitreporter.
  • För att göra tv-sändningen behövs en helikopter med en så kallad cineflex (kamera) och ett flygplan (samt ett back-up flygplan) som tar emot länkarna från skotrarna och skickar signalen till tv-huset i Stockholm.
  • Sändningarna (vi gör flera stycken) produceras i två kontrollrum i Stockholm. SVT producerar dels den internationella tv-produktionen, dels den svenska tv-produktionen (det ni ser i SVT1 och på svtsport.se) och dels själva studioproduktionen. Vi producerar också en sändning på svtsport.se med vår åkande reporter Brita Zackari samt vallaboden med Mattias Svahn. Både Brita och Mattias medverkar också i den svenska huvudsändningen men sänder också direkt på svtsport.se mellan 07.30 – 20:00.
  • Kontrollrummen (med redaktörer, bildproducenter, ljud, bildmixer etc) finns alltså i Stockholm och styr därifrån de bemannade kamerorna längs spåret. Detta möjliggörs genom ett högkvalitativt fibernät som skickar signalerna mellan Vasaloppet och Stockholm. Produktionsmetoden kallas distansproduktion och produktionen av Vasaloppet sägs vara världens största distansproduktion (vi har inte fått det helt bekräftat men det är heller inte dementerat).
  • I år är det elva tv-bolag, utöver SVT, som sänder Vasaloppet (norska NRK, finska YLE, Danmark TV2 Sport, Czech TV, Slovenien Sport TV, Fox TV (Holland – Israel – Turkiet – Malta – Cypern), Polen TVP.
  • 2016 såg 2,8 miljoner tv-tittare målgången av Vasaloppet.
Grafik: Kim Hägglund
Grafik: Kim Hägglund

Vasaloppsprofiler

  • ”Mora-Nisse” (Nils Emanuel Karlsson 1917-2012) är den främste Vasaloppsprofilen genom tiderna. 1943 vann han sin första seger i Vasaloppet, totalt vann hann tävlingen nio gånger. Mora-Nisse kändes enkelt igen via den röda mössa han bar som skidåkare. I år är det 100 år sedan ”Mora-Nisse” föddes. För att hylla legendaren uppmanar Vasaloppet åkarna att bära röda mössor den 5 mars.
  • Anders Pers från Mora kan sägas vara ”pappa” till Vasaloppet. I en tidningsartikel i februari 1922 lanserade han idén om ett Vasalopp och bara en dryg månad senare kördes det första loppet. Se bilder från det första loppet i Öppet Arkiv. 
Birgitta Westhed åkte Vasaloppet 1978 utklädd till man och under namnet Rolf Lejestrand. På den här tiden var det förbjudet för kvinnor att åka Vasaloppet. Foto: SVT
Birgitta Westhed åkte Vasaloppet 1978 utklädd till man och under namnet Rolf Lejestrand. På den här tiden var det förbjudet för kvinnor att åka Vasaloppet. Foto: SVT

Manligt och kvinnligt

  • Mellan 1924 och 1980 fick kvinnor inte delta i Vasaloppet (det förbjöds för att det ansågs vara ”för jobbigt” för kvinnor att åka) men under årens lopp fanns det kvinnor som klädde ut sig till män och deltog ändå. En av dom var Birgitta Westhed som 1978 åkte Vasaloppet utklädd till man, läs gärna hennes berättelse här.
  • Minsta marginal mellan herr- och damsegrare hittar vi från 2007. Det året var herrvinnaren Oskar Svärd bara fyra minuter och 49 sekunder snabbare än damvinnaren Elin Ek (hon var 92:a totalt).
  • 4.08.24 är den snabbaste segertiden i damklassen satt av Vibeke Skofterud 2012.
  • 3.38.41 är den snabbaste segertiden i herrklassen satt av Jörgen Brink 2012.
  • Ernst Alm är den yngste herrsegraren i Vasaloppet, han var 22 år och 18 dagar när han vann det första Vasaloppet 1922. Jörgen Brink är den äldste vinnaren, han var nästan 38 år när han vann 2012.
  • Yngsta damsegraren är Sofia Lind som var 21 år när hon vann 1997. Äldsta vinnaren på damsidan är Svetlanda Nagejkina som var 37 år när hon vann 2002.

Om någon skriver in sig i historieböckerna på söndag får ni se om ni tittar på sändningen. Varmt välkomna att vara med oss redan från klockan 07.30 då vi inväntar starten i Berga by i Sälen.

Hälsar Åsa Edlund Jönsson, sportchef på SVT och som barn och tonåring en flitig längdåkare, men närmre Vasaloppsspåren än så här har jag aldrig kommit.

Vasaloppet 1

Fakta till bloggen kommer från: Vasaloppet, Wikipedia och SVT.

 

 

 

 

SM-veckan! Med skoter- och sparktaxi och en kommentatorshusvagn.

SM-veckan är igång igen! 99 SM-guld delas ut i 20 idrotter under sex dagar och SVT sänder drygt 50 timmar från tävlingarna i Söderhamn med omnejd.

Det är en omfattande tv-bevakning som görs, vi brukar säga att det är som ett ”mini-OS”.

SVT producerar livesändningar från 17 av idrotterna och övriga tre bevakas i reportageform. För att klara av produktionen krävs ett enormt teamarbete med flyhänt och mångsidig personal. Dessutom behövs god hjälp från funktionärsstaben, som i Hassela där kommentatorsteamet fick åka ”skotertaxi” upp till kommentatorspositionen högt upp i backen.

Skotertaxi. Snabbaste och bästa sättet att ta sig till kommentatorshusvagnen för Johan Ejeborg och Tobias Hellman.
Skotertaxi. Snabbaste och bästa sättet att ta sig till kommentatorshusvagnen för Johan Ejeborg och Tobias Hellman.

Johan Ejeborg är en av runt 60 SVT-medarbetare som är på plats i Söderhamn. Johan jobbar i huvudsak som kommentator men rycker också in som reporter och gör segerintervjuer. Under årets SM-vecka kommenterar Johan åtta (!) sporter; skicross, skotercross, slalom, parallellslalom, X-trial, cykeltrial, rallycross och rallysprint.

– Jag måste hålla koll på ungefär 200 deltagare under veckan. För att det ska fungera kan jag inte gräva ner mig för mycket i namn och nummer utan ha en övergripande koll med extra kunskap om de bästa.

– SM-veckan är tveklöst en av årets höjdare och det är klart man laddar på lite extra, säger Johan Ejeborg som under SM-veckan faktiskt tillbringar en hel del tid i en husvagn!

En pistmaskin har styrt upp den gamla husvagnen till målhanget.
En pistmaskin har styrt upp den gamla husvagnen till målhanget. Husvagnen fungerar som kommentatorshytt.

Ibland krävs det nämligen lite oortodoxa produktionslösningar för att få till tv-produktionen, kommentatorshusvagnen i Hassela är en av dom. En pistmaskin har kört upp en husvagn i den branta slalombacken och parkerat den bredvid målhanget. Och inne i husvagnen sitter Johan Ejeborg och expertkommentator Tobias Hellman och följer tävlingarna.

Pistmaskinen håller husvagnen på plats i backen.
Pistmaskinen håller husvagnen på plats i backen.
Kommentatorshusvagnen står strategiskt placerad bredvid både studio och målhang.
Kommentatorshusvagnen står strategiskt placerad bredvid både studio och målhang.
Här sitter Johan Ejeborg och Tobias Hellman och kommenterar slalom, mitt i backen i Hassela.
Här sitter Johan Ejeborg och Tobias Hellman och kommenterar slalom, mitt i backen i Hassela.
Johan Ejeborg intervjuar SM-vinnaren i slalom.
Johan Ejeborg är inte bara kommentator. När tävlingen är klar springer han ut och gör segerintervjuer.

SM-slalomen i Hassela, ungefär tolv mil norr om Söderhamn, bevakas med åtta kameror. SVT:s bildproducent Mattias Pettersson är den som planerat tävlingen ur ett tv-perspektiv och den som bestämmer vart alla kameror ska vara för att tävlingsproduktionen ska bli som bäst för er tittare.

Mattias Pettersson, bildproducent på SVT Sport, håller koll på produktionen via en monitor. Här kan också de tävlande som gått i mål följa sina konkurrenter via tv-sändningen.
Per Frisell är en av åtta fotografer som bevakar slalomtävlingen. För att inte ramla i branten gäller det att ha broddar på fötterna.
Per Frisell är en av åtta fotografer som bevakar slalomtävlingen. För att inte ramla i branten gäller det att ha broddar på fötterna.
Bästa utsikten har förmodligen den här fotografen.
Bästa utsikten har förmodligen den här fotografen som överblickar hela backen från sin ”tron”. Just denna dag, när fotografen var klar med slalombevakningen, väntade en helikopter i närheten. Fyra fotografer behövde nämligen flyga direkt från Hassela tillbaka till Söderhamn för att fortsätta att arbeta. På schemat stod tv-bevakning av sprinttävlingarna på Hällåsen i centrala Söderhamn.
Projektledaren Ulf Nilssons telefon går varm. Mobilladdning flera gånger om dagen är ett måste. Här är Ulf på plats i Hassela för att titta till SM-tävlingarna i slalom.

Softboll, frisbee och issegling är de tre sporter som SVT inte bevakar live under denna SM-vecka, men tv-bevakas gör dom. Och uppdraget att berätta om isseglingen gick till reportageteamet Peter Jonsson (reporter) och Dan Svensson (fotograf) som tog sig till Flaket, havsviken där Söderhamnsån och Lötån möts. Och där bjöds det på en annan variant av ”taxi”, nämligen sparktaxi. Det visade sig nämligen var det mest effektiva sättet att ta sig fram i jakten på isseglare. 

Sparktaxi! Bästa sättet att få skjuts på isen. Funktionären Sten Skalman (till höger) hade vänligheten att låna ut sin spark till vårt tv-team.
Många skridskor är individuella hemmabyggen. Max 20 centimeter höga får dom vara. Höjden ska hjälpa till i svängar och göra så att eventuell snö på isen inte blir till ett problem. Slalompjäxorna ger den viktiga stabiliteten, för när vindarna friskar på kan farten nå upp mot 80 km/h på isen. Här intervjuar Peter Jonsson SM-tävlande Leif Persson.
Issegling är en liten sport i Sverige, så när en tävlande behöver hjälp får den som står närmast ställa upp, och det gäller även tv-team. Här får SM-debutanten Emelie Hagen hjälp med utrusningen av Peter Jonsson.
Dags för start i SM i issegling. Fotograf Dan Svensson, som är född och uppväxt i Söderhamn men som nu jobbar för SVT i Stockholm, är också redo.
Bästa åskådarplats. På egna sparken, i första ledet med ljuvlig utsikt över is och SM-tävlingar. Min uppskattning var att isseglingen sågs av runt 200 åskådare…
SM-veckan lockar mycket publik. Den här bilden är från sprinten på Hällåsen.
…skidsprinten och stadioncrossen lockade över 10 000 åskådare. Den här bilden är från Hällåsen och sprinten. De vita SM-mössorna ger en trivsam inramning.

Inne i centrala Söderhamn avgörs många av SM-tävlingarna. På området som kallas Hällåsen avgörs bland annat SM-tävlingar i längdskidor och draghund. Mitt emot den stora åskådarläktaren på skidstadion på Hällåsen har SVT en kommentatorskur. Och nere i målgången väntar tv-fotografer på svenska mästare.

SVT:s kommentatorskur på Hällåsen där bland annat längdskidor och draghund avgörs.
SVT:s kommentatorskur på Hällåsen. Från hytten har Jacob Hård och Anders Blomqvist bra överblick över start- och målområdet.
Direkt efter målgång väntar SVT:s intervjuhörna.
Direkt efter målgång väntar SVT:s intervjuhörna.

När SM-veckan går in i den avslutande helgen kommer också Vinterstudion till Söderhamn. Uppe på en kulle, i en röd liten ”stuga” huserar programledaren Yvette Hermundstad med team under lördagen och söndagen.

På en höjd, där åkarna lämnar stadion, ligger Vinterstudio-studion.
På en höjd, där åkarna lämnar skidstadion, ligger Vinterstudio-studion.
Vi gläntar på dörren till Yvettes "stuga".
Vi gläntar på dörren till Yvettes ”stuga”.
Uppbyggnaden av studiodekoren påbörjades i torsdags.
Uppbyggnaden av studiodekoren påbörjades i torsdags och avslutades under fredagen. Från vänster ser ni Victor Vedin, Kenth Kembe och Shwana Abbas.
Jag testar Yvettes studioplats. Hon har en jättebra utsikt över stadion från sin orange stol.
Jag testar Yvettes studioplats. Hon har en jättebra utsikt över stadion från sin orange stol. Riktigt lyxigt faktiskt. Varmt är det i studion också och i det andra hörnet väntar nybryggt kaffe!
Inne i Vinterstudio-studion finns också en kommentatorsposition som används under helgen på SM-veckan.
Inne i Vinterstudio-studion finns också en kommentatorsposition som används under helgen på SM-veckan. Här testar TOM:en (tekniskt ansvarig) Shwana Abbas att allt fungerar.

2009 sände SVT från den första SM-veckan. Under årens lopp har SM-veckan (som avgörs vinter och sommar) utvecklats till ett av SVT Sports flaggskepp och en riktig publikfavorit. SM-veckan ger oss en unik möjlighet att visa hundratusentals tittare högklassig idrott, både från stora svenska sporter men också från idrotter som ibland inte fångas av medias spotlight. Det var därför med stolthet som jag i veckan skrev under det avtal som nu säkerställer att SVT kan sända från SM-veckan fram till 2022.

Denna vecka är det Söderhamn som är värd för SM-veckan vinter och i sommar är det Borås som är värdstad. Under 2018 arrangeras SM-veckan vinter i Skellefteå och sommarveckan i Helsingborg/Landskrona. Klart är även att Malmö kommer att arrangera SM-veckan sommar 2019.

Både ni och vi kommer med andra ord att få njuta av många SM-guldvinnare i tv de närmsta åren.

Hälsar Åsa Edlund Jönsson, sportchef SVT 

Ps. Vi samlar allt från SM-veckan på vår sportsajt. Du hittar sändningar, reportage, klipp och nyheter här! Ds.

På plats i Hassela testade jag programledarpositionen för en stund.

Därför får Lena Sundqvist Sportspegelpriset 2017

För modet att säga ifrån. För modet att inför 100 000-tals tv-tittare och på sociala medier säga stopp till hot och hat ger vi SVT Sports pris 2017, Sportspegelpriset, till C Mores kommentator Lena Sundqvist.

– Det är jättestort för mig att få priset, jag är otroligt stolt och hedrad. Och jag är glad att jag får vara en representant och ta emot det här priset för alla som kämpar mot hot och hat.

C Mores kommentator Lena Sundqvist får Sportspegelpriset 2017. Foto: Ola Westerberg / Bildbyrån
C Mores kommentator Lena Sundqvist får Sportspegelpriset 2017. Foto: Ola Westerberg / Bildbyrån

Vi på SVT har sänt sport i 60 år. Vi har sänt otaliga OS- VM- och SM-guld. Vi har sänt från fiaskon och misslyckanden. Vi har sänt skratt och tårar. Men frågan är om något sportår haft så tufft klimat – på planen, på läktare och på sociala medier – som det vi upplevde 2016.

– Jag tycker att det eskalerat det senaste året, inte bara inom sport. Se på en partiledardebatt, det handlar mer om att motståndaren är dålig än att jag själv gjort något bra, säger Lena Sundqvist.

– Det är klart att man får tycka vad man vill men man kan tycka det på ett hövligt sätt och man behöver faktiskt inte alltid tycka. Jag skulle aldrig få för mig att berätta för alla vad jag tycker om en sändning.

Det var i november som Lena, först i Expressen och sedan i direktsändning i SVT:s Gomorron Sverige, berättade om det näthat hon får utstå. Hennes berättelse till 100 000-tals tv-tittare fick stort genomslag och av alla artiklar hos svtsport.se den veckan var hennes vittnesmål och kamp mot näthatet den mest lästa.

Lena Sundqvist gästade Gomorron Sverige och berättade om näthatet. Foto: SVT
Lena Sundqvist gästade Gomorron Sverige och berättade om näthatet. Foto: SVT

– Det här är ett ämne som kommer upp nu och då men jag kände att det var dags att belysa det igen. Det handlar inte bara om mig utan är ett större problem.

– Jag är inte värst utsatt, det finns andra som får värre påhopp. Men vi måste sätta stopp nu, det inte får eskalera, understryker Lena Sundqvist.

Lena, som jobbat som hockeykommentator i flera år (först Radiosporten och nu C More), berättar att hon har kollegor som slutat på grund av hot och hat på nätet. Men det är inte bara sportjournalister som drabbas. Förra året avslöjade SVT Sport att tre av tio allsvenska fotbollsdomare funderat på att sluta de senaste två åren. Den främsta orsaken till det var just hot. Undersökningen visade också att verbala påhopp från föräldrar, tränare och spelare fått unga domare att sluta, eller fundera på att sluta döma matcher.

– Ibland går det hur bra som helst (när jag får kränkande kommentarer). Ibland skrattar jag bara för att det är så konstigt. Ibland går det rakt in i hjärtat. Det beror på i vilket stadie jag är när jag tar emot deras budskap, fortsätter Lena.

– Men än så länge har jag inte hindrats från att göra saker. Jag har inte avstått något för att jag tänkt ”hur mycket skit kommer jag att få för det här, vad kan konsekvensen bli?”.

Idrottsstjärnorna går inte heller under radarn för hot, hat och våld. Planinvationen på Olympia i Helsingborg där HIF-spelaren Jordan Larsson attackerades var en av flera skrämmande bilder från 2016, likaså attacken på Östersunds målvakt Aly Keita.

HIF-supportrar stormar planen och konfronterar Helsingborgs Jordan Larsson efter fotbollsmatchen i kvalet till Allsvenskan mellan Helsingborg och Halmstad. Foto: Mathilda Ahlberg  / Bildbyrån
HIF-supportrar stormar planen och konfronterar Helsingborgs Jordan Larsson efter fotbollsmatchen i kvalet till Allsvenskan mellan Helsingborg och Halmstad.
Foto: Mathilda Ahlberg / Bildbyrån

Och Rögles hockeyback Almen Bibic fick kränkande kommentarer på Facebook från en hockeydomare efter att Bibic ådragit sig ett matchstraff efter en tackling. Men Bibic lät sig inte nedslås utan publicerade domarens kommentar publikt. Domaren, som bett om ursäkt efteråt, blev avstängd resten av säsongen efter händelsen.

Utdrag ur meddelandet som Almen Bibic fick av hockeydomaren.
Utdrag ur meddelandet som Almen Bibic fick av hockeydomaren.

– Det kan inte vara så att folk ska sitta hemma vid en dator och vräka ur sig saker som gör att andra inte orkar göra sitt jobb. Du ska inte behöva lära dig hantera hat i ditt yrkesliv, säger Lena Sundqvist och konstaterar också:

– Jag får ju mer pepp, stöd och hejarop än hat men vi verkar alla ta åt oss mer av kritik än beröm. Det känns som hat biter hårdare än kärlek.

Men mitt i all denna flod av hot och hat finns det många, som likt Lena, går mot strömmen och säger ifrån. Fotbollslandslagets kapten Andreas Granqvist markerade tydligt efter planstormningen på Olympia.

Foto: Bildbyrån / Instagram
Foto: Bildbyrån / Instagram

Handbollsstjärnorna Loui Sand och Jamina Roberts visade civilkurage för en hånad mörk luciapojke mitt under EM på hemmaplan. Och i Växjö fick Lena Sundqvist en fantastisk support av två 16-åriga killar som, efter Lenas berättelse i media, gjorde en banderoll som visades av läktarklacken i Växjö. Där stod:

”Lena fortsätt kommentera på. Vi älskar dig på västra stå”.

Växjös supportrar med banderoll under ishockeymatchen i SHL mellan VŠäxjö och Skellefteå i november 2016. Foto: Jonas Ljungdahl / Bildbyrån
Växjös supportrar med banderoll under ishockeymatchen i SHL mellan VŠäxjö och Skellefteå i november 2016. Foto: Jonas Ljungdahl / Bildbyrån

– Växjökillarna, det är mina idoler, säger Lena. Det var en helt fantastisk aktion. Och när man hör att det är två 16-åringar om ligger bakom det hela så ger det ett hopp inför framtiden. En tro på att vi hittar ett varmare klimat, att nästa generation förstår att kvinnor också får ta plats precis som folk från andra länder eller människor med olika sexuella läggningar. Det ger mig en tro på att rädslan som ligger bakom hatet försvinner.

– Ibland känns det som att nästa generation är klokare än vår egen, jag tycker man märker det. Jag skrev till killarna i Växjö och för dom var detta inte konstigt alls. Det är modigt.

I samband med utdelningen av SVT Sports pris, Sportspegelpriset, lanserar vi också en kampanj som tydligt tar avstånd mot hot, hat och våld inom idrotten – på arenor, på planen, på läktare och i sociala medier.

Vi kallar kampanjen #fairplay. Fair Play är ett vedertaget uttryck inom idrotten och alla vet att det står för schyst eller ärligt spel där man respekterar sin motståndare. Alla behöver inte tycka lika, vi spelar ibland för olika lag och har olika målsättningar. Men oavsett om vi kommer till en arena, eller hänger på sociala medier, som spelare, journalist eller publik så är det #fairplay som gäller.

Läs mer om vår kampanj här. Tagga gärna dina inlägg i sociala medier med #fairplay och visa att du tar ställning mot hat, hot och våld. Och gör som årets vinnare av Sportspegelpriset Lena Sundqvist; säg ifrån när tonläget blir för högt eller fel.

Tillsammans kan vi göra skillnad, tack för att du är med på det!

Hälsar Åsa Edlund Jönsson, sportchef på SVT…

…och en lika passionerad hockeyälskare som Lena. Under fem år, i början på 2000-talet, kommenterade jag också ishockey (för SVT), mest Tre Kronors matcher och tv-pucken. Så gissa om det blev en del hockeysnack när jag fick chans att dricka kaffe med C Mores hockeykommentator Lena Sundqvist!

Jag själv, Åsa Edlund Jönsson, tillsammans med Lena Sundqvist (till höger), vinnare av Sportspegelpriset 2017.
Jag själv, Åsa Edlund Jönsson, tillsammans med Lena Sundqvist (till höger), vinnare av Sportspegelpriset 2017.

Fakta om SVT Sports pris, Sportspegelpriset: 

Priset kan delas ut till:

  • Den idrottsman, idrottskvinna eller det lag som i tävling utfört en anmärkningsvärd prestation under året som gått, och som genom sin insats betytt mycket för sin idrott.
  • Priset kan även tilldelas den ledare, forskare, aktiv eller annan som genom sin verksamhet gagnat idrotten från etiska, medicinska, sociala eller idrottsliga synpunkter.
  • Priset kan ej tilldelas någon som under karriären fällts för dopning.

Tidigare vinnare: 

  • 1999 Tommy Söderberg (fotboll)
  • 2000 Mattias Claesson (golf)
  • 2001 Heidi Andersson (armbrytning)
  • 2002  Thor Guttormsen (fotboll)
  • 2003 Dialy Mory Diabaté (boxning)
  • 2004 Kajsa Murmark (hopprep)
  • 2005 Johnny Holm (friidrott)
  • 2006 Åsa Sandell (boxning)
  • 2007 Wolfgan Pichler (skidskytte)
  • 2008 Jessica Lennartsson och Andreas Berg (boogie woogie)
  • 2009 Christoffer Lindhe (simning)
  • 2010 Wolmer Edqvist (ishockey)
  • 2011 Mats Öhman (rallycross)
  • 2012 Patrik Sjöberg (friidrott)
  • 2013 Jeffrey Ige (kulstötning)
  • 2014 Björn Hellkvist (ishockey)
  • 2015 Kiruna IF (ishockey)
  • 2016 Salem ”Sam” Zahda Aldarcazallie och Dan Bergh (fotboll)
  • 2017 Lena Sundqvist (kommentator C More)