Därför får Lena Sundqvist Sportspegelpriset 2017

För modet att säga ifrån. För modet att inför 100 000-tals tv-tittare och på sociala medier säga stopp till hot och hat ger vi SVT Sports pris 2017, Sportspegelpriset, till C Mores kommentator Lena Sundqvist.

– Det är jättestort för mig att få priset, jag är otroligt stolt och hedrad. Och jag är glad att jag får vara en representant och ta emot det här priset för alla som kämpar mot hot och hat.

C Mores kommentator Lena Sundqvist får Sportspegelpriset 2017. Foto: Ola Westerberg / Bildbyrån
C Mores kommentator Lena Sundqvist får Sportspegelpriset 2017. Foto: Ola Westerberg / Bildbyrån

Vi på SVT har sänt sport i 60 år. Vi har sänt otaliga OS- VM- och SM-guld. Vi har sänt från fiaskon och misslyckanden. Vi har sänt skratt och tårar. Men frågan är om något sportår haft så tufft klimat – på planen, på läktare och på sociala medier – som det vi upplevde 2016.

– Jag tycker att det eskalerat det senaste året, inte bara inom sport. Se på en partiledardebatt, det handlar mer om att motståndaren är dålig än att jag själv gjort något bra, säger Lena Sundqvist.

– Det är klart att man får tycka vad man vill men man kan tycka det på ett hövligt sätt och man behöver faktiskt inte alltid tycka. Jag skulle aldrig få för mig att berätta för alla vad jag tycker om en sändning.

Det var i november som Lena, först i Expressen och sedan i direktsändning i SVT:s Gomorron Sverige, berättade om det näthat hon får utstå. Hennes berättelse till 100 000-tals tv-tittare fick stort genomslag och av alla artiklar hos svtsport.se den veckan var hennes vittnesmål och kamp mot näthatet den mest lästa.

Lena Sundqvist gästade Gomorron Sverige och berättade om näthatet. Foto: SVT
Lena Sundqvist gästade Gomorron Sverige och berättade om näthatet. Foto: SVT

– Det här är ett ämne som kommer upp nu och då men jag kände att det var dags att belysa det igen. Det handlar inte bara om mig utan är ett större problem.

– Jag är inte värst utsatt, det finns andra som får värre påhopp. Men vi måste sätta stopp nu, det inte får eskalera, understryker Lena Sundqvist.

Lena, som jobbat som hockeykommentator i flera år (först Radiosporten och nu C More), berättar att hon har kollegor som slutat på grund av hot och hat på nätet. Men det är inte bara sportjournalister som drabbas. Förra året avslöjade SVT Sport att tre av tio allsvenska fotbollsdomare funderat på att sluta de senaste två åren. Den främsta orsaken till det var just hot. Undersökningen visade också att verbala påhopp från föräldrar, tränare och spelare fått unga domare att sluta, eller fundera på att sluta döma matcher.

– Ibland går det hur bra som helst (när jag får kränkande kommentarer). Ibland skrattar jag bara för att det är så konstigt. Ibland går det rakt in i hjärtat. Det beror på i vilket stadie jag är när jag tar emot deras budskap, fortsätter Lena.

– Men än så länge har jag inte hindrats från att göra saker. Jag har inte avstått något för att jag tänkt ”hur mycket skit kommer jag att få för det här, vad kan konsekvensen bli?”.

Idrottsstjärnorna går inte heller under radarn för hot, hat och våld. Planinvationen på Olympia i Helsingborg där HIF-spelaren Jordan Larsson attackerades var en av flera skrämmande bilder från 2016, likaså attacken på Östersunds målvakt Aly Keita.

HIF-supportrar stormar planen och konfronterar Helsingborgs Jordan Larsson efter fotbollsmatchen i kvalet till Allsvenskan mellan Helsingborg och Halmstad. Foto: Mathilda Ahlberg  / Bildbyrån
HIF-supportrar stormar planen och konfronterar Helsingborgs Jordan Larsson efter fotbollsmatchen i kvalet till Allsvenskan mellan Helsingborg och Halmstad.
Foto: Mathilda Ahlberg / Bildbyrån

Och Rögles hockeyback Almen Bibic fick kränkande kommentarer på Facebook från en hockeydomare efter att Bibic ådragit sig ett matchstraff efter en tackling. Men Bibic lät sig inte nedslås utan publicerade domarens kommentar publikt. Domaren, som bett om ursäkt efteråt, blev avstängd resten av säsongen efter händelsen.

Utdrag ur meddelandet som Almen Bibic fick av hockeydomaren.
Utdrag ur meddelandet som Almen Bibic fick av hockeydomaren.

– Det kan inte vara så att folk ska sitta hemma vid en dator och vräka ur sig saker som gör att andra inte orkar göra sitt jobb. Du ska inte behöva lära dig hantera hat i ditt yrkesliv, säger Lena Sundqvist och konstaterar också:

– Jag får ju mer pepp, stöd och hejarop än hat men vi verkar alla ta åt oss mer av kritik än beröm. Det känns som hat biter hårdare än kärlek.

Men mitt i all denna flod av hot och hat finns det många, som likt Lena, går mot strömmen och säger ifrån. Fotbollslandslagets kapten Andreas Granqvist markerade tydligt efter planstormningen på Olympia.

Foto: Bildbyrån / Instagram
Foto: Bildbyrån / Instagram

Handbollsstjärnorna Loui Sand och Jamina Roberts visade civilkurage för en hånad mörk luciapojke mitt under EM på hemmaplan. Och i Växjö fick Lena Sundqvist en fantastisk support av två 16-åriga killar som, efter Lenas berättelse i media, gjorde en banderoll som visades av läktarklacken i Växjö. Där stod:

”Lena fortsätt kommentera på. Vi älskar dig på västra stå”.

Växjös supportrar med banderoll under ishockeymatchen i SHL mellan VŠäxjö och Skellefteå i november 2016. Foto: Jonas Ljungdahl / Bildbyrån
Växjös supportrar med banderoll under ishockeymatchen i SHL mellan VŠäxjö och Skellefteå i november 2016. Foto: Jonas Ljungdahl / Bildbyrån

– Växjökillarna, det är mina idoler, säger Lena. Det var en helt fantastisk aktion. Och när man hör att det är två 16-åringar om ligger bakom det hela så ger det ett hopp inför framtiden. En tro på att vi hittar ett varmare klimat, att nästa generation förstår att kvinnor också får ta plats precis som folk från andra länder eller människor med olika sexuella läggningar. Det ger mig en tro på att rädslan som ligger bakom hatet försvinner.

– Ibland känns det som att nästa generation är klokare än vår egen, jag tycker man märker det. Jag skrev till killarna i Växjö och för dom var detta inte konstigt alls. Det är modigt.

I samband med utdelningen av SVT Sports pris, Sportspegelpriset, lanserar vi också en kampanj som tydligt tar avstånd mot hot, hat och våld inom idrotten – på arenor, på planen, på läktare och i sociala medier.

Vi kallar kampanjen #fairplay. Fair Play är ett vedertaget uttryck inom idrotten och alla vet att det står för schyst eller ärligt spel där man respekterar sin motståndare. Alla behöver inte tycka lika, vi spelar ibland för olika lag och har olika målsättningar. Men oavsett om vi kommer till en arena, eller hänger på sociala medier, som spelare, journalist eller publik så är det #fairplay som gäller.

Läs mer om vår kampanj här. Tagga gärna dina inlägg i sociala medier med #fairplay och visa att du tar ställning mot hat, hot och våld. Och gör som årets vinnare av Sportspegelpriset Lena Sundqvist; säg ifrån när tonläget blir för högt eller fel.

Tillsammans kan vi göra skillnad, tack för att du är med på det!

Hälsar Åsa Edlund Jönsson, sportchef på SVT…

…och en lika passionerad hockeyälskare som Lena. Under fem år, i början på 2000-talet, kommenterade jag också ishockey (för SVT), mest Tre Kronors matcher och tv-pucken. Så gissa om det blev en del hockeysnack när jag fick chans att dricka kaffe med C Mores hockeykommentator Lena Sundqvist!

Jag själv, Åsa Edlund Jönsson, tillsammans med Lena Sundqvist (till höger), vinnare av Sportspegelpriset 2017.
Jag själv, Åsa Edlund Jönsson, tillsammans med Lena Sundqvist (till höger), vinnare av Sportspegelpriset 2017.

Fakta om SVT Sports pris, Sportspegelpriset: 

Priset kan delas ut till:

  • Den idrottsman, idrottskvinna eller det lag som i tävling utfört en anmärkningsvärd prestation under året som gått, och som genom sin insats betytt mycket för sin idrott.
  • Priset kan även tilldelas den ledare, forskare, aktiv eller annan som genom sin verksamhet gagnat idrotten från etiska, medicinska, sociala eller idrottsliga synpunkter.
  • Priset kan ej tilldelas någon som under karriären fällts för dopning.

Tidigare vinnare: 

  • 1999 Tommy Söderberg (fotboll)
  • 2000 Mattias Claesson (golf)
  • 2001 Heidi Andersson (armbrytning)
  • 2002  Thor Guttormsen (fotboll)
  • 2003 Dialy Mory Diabaté (boxning)
  • 2004 Kajsa Murmark (hopprep)
  • 2005 Johnny Holm (friidrott)
  • 2006 Åsa Sandell (boxning)
  • 2007 Wolfgan Pichler (skidskytte)
  • 2008 Jessica Lennartsson och Andreas Berg (boogie woogie)
  • 2009 Christoffer Lindhe (simning)
  • 2010 Wolmer Edqvist (ishockey)
  • 2011 Mats Öhman (rallycross)
  • 2012 Patrik Sjöberg (friidrott)
  • 2013 Jeffrey Ige (kulstötning)
  • 2014 Björn Hellkvist (ishockey)
  • 2015 Kiruna IF (ishockey)
  • 2016 Salem ”Sam” Zahda Aldarcazallie och Dan Bergh (fotboll)
  • 2017 Lena Sundqvist (kommentator C More)

Hemliga mejlet som skapade tv-succén Vinterstudion

Det var måndag den 14 maj 2007. Albert Svanberg, dåvarande sportchef på SVT, hade under kvällen sammanfattat idén som enligt ämnesraden i mejlet skulle bli ”ett lyft för svt1”.

Klockan 22.26 tryckte Albert, med god magkänsla, på skicka-knappen. Strax därefter hade Sveriges Televisions VD, företagets två programdirektörer, kanal- och tablåchefen och en programbeställare ett helt nytt programförslag i sin inkorg.

I det hemliga mejlet stod bland annat att läsa:

 ”… idén är att utgå från SVT1 när vi lägger nästa vinters världscuptablå… i korta drag går det ut på att ge SVT1 en tydlig vintersport-profil på dagtid på lördagar och söndagar under fyra månader, perioden december till mars…”

Sex månader senare sändes det första avsnittet av Vinterstudion. Och nu i helgen är det premiär för den tionde säsongen av programmet som med åren blivit en tv-kompis i miljontals svenska hem.

Utdrag ur det hemliga mejlet som Albert Svanberg skickade till delar av SVT:s ledning i maj 2007.
Utdrag ur det hemliga mejlet som Albert Svanberg skickade till delar av SVT:s ledning i maj 2007.
Albert Svanberg och mejlet han skickade till SVT:s VD för att sälja in det nya programmet Vinterstudion.
Albert Svanberg och mejlet han skickade till SVT:s VD för att sälja in det nya programmet Vinterstudion.

Idag är Albert Svanberg chef för SVT:s programetiska avdelning men det historiska mejlet finns sparat på ett säkert ställe i hans dator.

Varför sparade du mejlet?

– Jag tänkte inte så mycket på det de första åren, då handlade det bara om att förfina och förbättra programmet. Men när jag slutade på SVT Sport kände jag att det var roligt att spara mejlet.

– Många har ju jämfört Vinterstudion med vad Tipsextra var på 70- och 80-talet och det känns spännande att ha varit med och fött ett sådant publikbeteende. Vi visste ju inte att vi på 2000-talet skulle kunna skapa ett programformat som skulle sätta ett sådant avtryck hos en bred publik.

I mejlet från den 14 maj 2007 använder Albert ordet vinter-studio men programnamnet Vinterstudion kom faktiskt till först under hösten samma år sedan evenemangschefen Kjell Andersson utlyst en namntävling. Även detta klassiska mejl finns sparat i Alberts dator.

Så här såg mejlet ut när det utlystes en namntävling för SVT Sports nya vintersatsning 2007.
Så här såg mejlet ut när det utlystes en namntävling för SVT Sports nya vintersatsning 2007.

Men vem kom på namnet Vinterstudion då?

– Det gjorde André Pops, berättar Albert och får medhåll av André Pops själv som berättar hur namnförslaget kom till:

– Jag och fotografen Per Frisell var på en jobbresa någonstans i världen och satt många timmar i bil och diskuterade namnet på detta nya program.

– Om jag minns rätt fanns det ett förslag på ”Vinterkanalen” som var ganska nära att klubbas. Det fanns en liten outtalad duell mellan SVT och TV4 om att döpa saker till ”kanalen”. Vi började väl med ”Slutspelskanalen” och dom kontrade med ”Hockeykanalen” och ”Fotbollskanalen”. Men jag och fotograf-Per var inte nöjda med förslaget och till sist landade vi i ”Vinterstudion” och lyckades övertyga dom som bestämde att det var ett enkelt och genialt namn för en studio på vintern. Men något pris har vi inte sett skymten av…

Bild på André Pops och fotograf Per Frisell från 2015 och webbprogrammet "Nicht Fahrbar"
Bild på André Pops och fotograf Per Frisell från 2015 och webbprogrammet ”Nicht Fahrbar”

Vinterstudion blev snabbt en succé. Publiken strömmade till och inom ett par år var programmet helt etablerat, mycket uppskattat av tv-publiken och ofta citerat i övrig media.

Varför gick det så bra Albert?

– Vi hade gjort en publikundersökning under våren 2007 och den visade att längdskidor och alpint var mer populärt hos svenska folket än ishockey och fotboll. Dessutom var skidskyttet på frammarsch, Anna Carin Zidek (då Olofsson) hade vunnit OS-guld 2006 och Björn Ferry var på uppgång.

– Vi hade också gjort bra sändningar med studio i samband med VM i Åre i februari 2007 och det fick oss att inse hur bra det kunde bli när vi lade lika mycket journalistisk kraft på vintersport som vi gjorde på fotboll och hockey.

Torsdagskväll i denna vecka. Jacob Hård förbereder sig inför helgen kommentering.
Torsdagskväll i denna vecka. Jacob Hård förbereder sig inför helgen kommentering.

Jacob Hård, kommentator och under flera år också projektledare för Vinterstudion, bidrar också han med sina tankar kring varför publiken snabbt började uppskatta Vinterstudion:

– Jag tror att det fyllde ett tomrum i medievärlden. Det fanns en stor publik som tyckte att ”det är bara fotboll och hockey i media” och dom hittade en fristad i Vinterstudion (Jacob föreslog förövrigt att Vinterstudion skulle heta ”Snöstorm” i samband med namntävlingen).

André Pops lyfter också fram Charlotte Kallas framgångar som en förklaring till Vinterstudions succé:

– Vi hade bara sänt några få helger första vintern när det var dags för Charlotte Kalla att inför över en miljon tittare falla, svära, resa sig och klättra uppför slalombacken i Tour de Ski och bli folkkär i symbios med Vinterstudion.

– Kallas genombrott och seger i Tour de Ski var underbart häftigt, en stegrande känsla där inget var omöjligt. Det är mitt bästa minne från alla år med Vinterstudion, säger Anders Blomquist, populär längdexpert och en av dom som varit med under alla år med Vinterstudion.

Längdexperten Anders Blomquist testar studion i Bruksvallarna inför årets vinterspremiär.
Längdexperten Anders Blomquist testar studion i Bruksvallarna inför årets vinterspremiär.

Flera av dom som jobbade med Vinterstudion under premiärsäsongen 2007-08 jobbar med programmet idag också. Några av dom är Jacob Hård, Anders Blomquist, Magdalena Forsberg och Pernilla Wiberg. André Pops fick jobbet som den förste programledaren för Vinterstudion (sedan några år tillbaka är även Yvette Hermundstad programledare för programmet) och redaktör blev Anders Blomberg.

André Pops (till vänster) och redaktör Anders Blomberg (till höger) har jobbat tillsammans med Vinterstudion sedan premiären 2007.
André Pops (till vänster) och redaktör Anders Blomberg (till höger) har jobbat tillsammans med Vinterstudion sedan premiären 2007.

– Ingen av oss visste riktigt vad det skulle bli av Vinterstudion och hur mycket jobb det skulle krävas för att göra programmet. Under ganska lång tid hade jag och redaktör Blomberg (också kallad Blomman) bara fredagen avsatt för att planera och förbereda hela helgens sändningar. Sen sände vi lördag och söndag och efter det jobbade jag både med Lilla Sportspegeln och Sportnytt i början på veckan innan det var dags för nästa Vinterstudio. Men det där blev såklart ohållbart i längden när programmet växte och vi utvecklade innehållet. Därför är Vinterstudion, sen många år tillbaka ett heltidsuppdrag, och mer därtill, från november till och med mars.

Vilka är era bästa minnen från åren med Vinterstudion?

– Bästa minnet är Super-G-tävlingen för damer från Schladming, säger både Pops och Anders Blomberg, som berättar:

– Den sändningen inleddes med 30 minuters uppsnack innan dimma satte käppar i hjulet. Sen flyttades tävlingen fram 15 minuter i taget och sedan 30 minuter. Totalt höll vi igång och snackade i tre timmar och 45 minuter.  Det blev en del arkiv och anekdoter innan tävlingen till slut kom igång och Vonn skadade sig svårt och de bröt tävlingen efter 30 åkare.

– Jag har också udda minnen från sändningar, fortsätter Pops. Till exempel dom två gånger jag sänt Vinterstudion med spyhinken redo bakom soffan. Jag upptäckte då fascinerande saker med kroppen och psyket. När vi sände gjorde koncentrationen att illamåendet nästan försvann men när vi lämnade över till en tävling så var det bara att slita fram hinken…

Hinken redo! Så här såg det ut den 22 december 2013 i samband med en av "hinksändningarna".
Hinken redo! Så här såg det ut den 22 december 2013 i samband med en av ”hinksändningarna”.

Just hinkincidenten minns också skidskytteexperten Magdalena Forsberg:

– Jag har ett minne från vad jag tror är den allra första Vinterstudiosändningen. Pops hade magsjuka i familjen och kände sig sämre och sämre under sändning och hade en hink placerad utanför bild för säkerhets skull. Han klarade sändningen men jag var höggravid och skulle föda när som helst och var livrädd för att bli smittad. Därför ringde jag BB och frågade om man överhuvudtaget fick komma dit om man hade magsjuka och det fick man. Sen följde några spännande dagar, men jag höll mig frisk! Det är kanske ett konstigt minne, men det är mitt första minne.

Premiärsändningen 2007.
Premiärsändningen 2007.

André, tröttnar du aldrig på Vinterstudion?

– Det blir lite svackor under en lång och intensiv vinter men dom brukar alltid gå över snabbt.

Vad ser du fram emot i år?

– April…nej, skämt å sido. Det är många höjdpunkter rent sportsligt med flera mästerskap men också en journalistiskt utmanande vinter med att ta hand om allt som hänt i norsk längdskidåkning på bästa möjliga sätt för vår publik.

Hur märker du André att Vinterstudion engagerar?

– Året runt kommer folk fram och vill prata om Vinterstudion, det spelar ingen roll om det är mitt under brinnande säsong eller på badstranden på semestern. Och häromdagen hände en märklig sak när det samlats massor av tv-folk för en inspelning av firandet av SVT som fyller 60 år. Då kom Björn Skifs och Lasse Berghagen fram till mig och berättade att dom såg fram emot premiären av Vinterstudion och sen tackade DOM för all underhållning. Lite lätt chockad och generad stammade jag tillbaka ett ”tack själva…”

– Arne Hegerfors, som är en av mina idoler och förebilder, var också där och han såg fram emot vårt sällskap på helgerna, det värmde verkligen i hjärtat.

rne Hegerfors (till vänster) tillsammans med André Pops (till höger) i samband med inspelningen av Sportspegeln 50 år 2011.
Arne Hegerfors (till vänster) tillsammans med André Pops (till höger) i samband med inspelningen av Sportspegeln 50 år 2011.

Tillbaka till Albert Svanberg. För honom är skapande av Vinterstudion det han är mest stolt över under sina år som sportchef. Och han tror att vi kan få se andra, nya tv-sportsuccér i framtiden, trots att tv:n idag har stor konkurrens av digitala- och sociala medier.

– Även innan Vinterstudion pratade man om Tipsextra, hur framgångsrikt det programmet var och hur det aldrig skulle hände igen. Sedan hände Vinterstudion som blev en institution. Jag tror det kan hända igen, men det kommer se helt annorlunda.

Låt oss hoppas att Albert Svanberg har rätt. Och har du idéer på program som borde skapas, eller utvecklas eller känner du att du saknar något i dagens sport-tv utbud, hör av dig. Kanske blir ditt tips något vi kikar vidare på!

Jag vill också passa på att önska er alla en riktigt härlig vinter, gärna i tv-soffan med oss!

Hälsar Åsa Edlund Jönsson, sportchef SVT

 

cropped-ledningsbloggen2016.jpeg

 

PS. Om ni vill njuta av lite nostalgi så kika gärna på detta klipp där André Pops hälsar välkommen till Vinterstudion mellan åren 2007 till 2015. Läs gärna också vad våra experter, Anders Blomquist, Johanna Ojala och Mathias Fredriksson tycker inför säsongen. DS.

Ryktet om min död är betydligt överdrivet

De senaste dagarna har det snurrat ett rykte i media.

Snart dör Sportspegeln” stod det på en webbplats.

Jag vill dementera detta och låna ett citat från den amerikanske författaren Mark Twain; ryktet om min död är betydligt överdrivet.

Men låt oss ta det från början.

Jag heter Sportspegeln och jag föddes den sjätte januari 1961. 2017 fyller jag 56 år. Det kanske inte låter gammalt men i min värld är det en unik ålder. Jag tror faktiskt bara att det är min kompis Aktuellt (född 1958) som är äldre i den svenska tv-världen.

Sportspegeln, januari 1961. Programledaren Sven Plex Petersson i studion tillsammans med två studiomän. I bakgrunden syns en bild på Sixten Jernberg från Limaloppet.
Sportspegeln, januari 1961. Programledaren Sven Plex Petersson i studion tillsammans med två studiomän. I bakgrunden syns en bild på Sixten Jernberg från Limaloppet.

Jag är född och uppväxt i en sportfamilj, äldst i en syskonskara som fortfarande utökas. Flera i min familj är kändisar, till exempel Vinterstudion.

När jag föddes fanns det bara en tv-kanal i Sverige, så ville man se sport var man hänvisad till den enda kanalen och framförallt till söndagarna då veckans sporthändelser sammanfattades hos mig.

Idag ser det annorlunda ut. 2014 fanns det 36 kanaler med sport i Sverige och 11 onlinetjänster med sportutbud. Totalt sändes det 274 timmar sport per dygn i svenska tv-kanaler. På söndagarna 2014 bidrog jag med en halvtimme av all denna sport, och det gör jag fortfarande.

Slaget om tv-tittarna är stenhårt och några tv-program överlever inte i konkurrensen. Och visst, jag erkänner, jag har inte lika många tittare som för 20-30 år sedan men jag tycker ändå att jag kämpar på bra, både i antal tittare och när det gäller kvalitativt innehåll.

2011 sändes  programmet "Sportspegeln 50 år. Precis som vi sändningspremiären 1961 var Sven Plex Petersson programledare. Andra kända SVT Sport-medarbetare som medverkade i programmet var (från vänster) Kjell Andersson, Jan Lorentzon, Ann-Britt Ryd Pettersson, Agne Jälevik och Bo Hansson.
2011 sändes programmet ”Sportspegeln 50 år”. Precis som vid sändningspremiären 1961 var Sven Plex Petersson programledare. Andra kända SVT Sport-medarbetare som medverkade i programmet var Arne Hegerfors, Kjell Andersson, Jan Lorentzon, Ann-Britt Ryd Pettersson, Agne Jälevik, Bo Hansson och Göran Zachrisson.

Drygt nio månader har gått av detta år. I snitt har 563 000 personer mellan 3-99 år tittat på mina sändningar på söndagar, över en halv miljon människor i snitt alltså! Det är inte många tv-program som når så höga siffror idag så det är klart att jag känner mig stolt över det.

Det är ungefär lika många kvinnor som män som tittar på mig. Dom flesta tittarna är 45 år eller äldre. Jag ser inget konstigt med det. Är du 45 år eller äldre har du växt upp i ett Sverige där Sportspegeln länge var din huvudleverantör av sportbilder. Och många av er tycker fortfarande att det är skönt att någon står för ett trovärdigt nyhetsutbud och berättar dom mest underhållande och annorlunda sportberättelserna på mindre än en halvtimme per vecka.

Sportspegeln anno 2016 med Yvette Hermundstad som programledare.
Sportspegeln anno 2016 med Yvette Hermundstad som programledare.

Är du under 45 år har du formats av ett annat tv-samhälle. Du minns inte när det bara fanns en tv-kanal i Sverige. Du minns knappt att SVT sänt hockey-VM. Du känner till Sportspegeln, du tittar om du har tid men tycker egentligen att det mest självklara är att konsumera sport när, var och hur du vill.

I den vanliga världen är äldre personer inte så relevanta för de unga vuxna. När man är 16, 17 eller 18 år vill man hellre hänga med kompisarna än att sitta hemma med mamma och pappa eller hälsa på mormor.

Min tv-värld fungerar precis likadant som den vanliga världen. Dom unga, 16-19 åringarna, tittar nästan inte på den gamla, traditionella tablå-tv:n idag, oavsett programtitel och oavsett kanal. Dom tittar när dom själva vill, ofta i mobilen eller på datorn. Många saknar till och med en tv.

Därför är jag glad att man kan titta på mig på svtsport.se och SVT Play också. Jag är, tror jag mig veta, faktiskt det mest sedda sportmagasinet digitalt. Sen är jag ju inte bara ett tv-program längre. Numera styckas mitt innehåll, de 28 minuterna, upp i bitar och paketeras som enskilda klipp på webben. Det tycker jag är bra. Vill man bara titta på fotboll eller bara har tid att titta på ett reportage så är det ju bra om den möjligheten också finns.

I en av Sveriges mest populära Playtjänster finns självklart också Sportspegeln.
I en av Sveriges mest populära Playtjänster finns självklart också Sportspegeln.

Sen har jag hört att min verklighet inte är unik. I ett parallellt universum till mitt, nämligen tidningsvärlden, är det tydligen också svårt att nyrekrytera, i deras fall papperstidningsläsare, bland personer under 20 år.

Jag är Sveriges största sportmagasin och min lillasyster Sportnytt är Sveriges största sportnyhetsprogram. Hon föddes 1977 och fyller alltså 40 år nästa år! Vi är ganska olika. Jag existerar bara på söndagar, Sportnytt sänds 28 gånger per vecka, vardagar som helg, morgnar som kvällar. Ändå är det många som blandar ihop oss, men det gör inget. Vi tillhör samma familj, SVT Sport-familjen. I den familjen ingår också livesändningar från mästerskap, cuper och serier, där ingår svtsport.se, text-tv, min dotter Lilla Sportspegeln och en rad andra släktingar. Tillsammans når SVT Sport-familjen långt över en miljon sportkonsumenter varje dag, från de allra yngsta till de allra äldsta.

Bild från Lilla Sportspegeln och ett program inför OS i Rio.
Bild från Lilla Sportspegeln och ett program inför OS i Rio. Aron Anderson, till vänster, programledare.
Marie Lehmann är en av programledarna för Sportnytt.
Marie Lehmann är en av programledarna för Sportnytt.

Sportnytt är yngre, kortare och något rappare än jag själv. Kanske är det därför som programmet också har en yngre publik. Sportnytt klockan 22.00 når runt en halv miljon tittare i snitt och är populärt inte bara hos dom över 45. Programmet är också populärt hos 12-15 åringar, Sportnytts tittartidsandel klockan 22.00 är 50 procent 12-15 åringarna.

Jakten på evigt liv har alltid engagerat människan, men hittills har ingen knäckt den koden. I min tv-värld ser vi också hur program begravs. Ingen lever för alltid. Således lär väl också jag dö en dag.

Men den som räknat ut mig nu har räknat ut mig alldeles för tidigt.

Jag är ett tydligt alternativ för alla som inte bara uppskattar korta klipp, för alla som tror på den goda berättelsen, för alla som fortfarande vill blir överraskade och för alla som tycker att trovärdighet är viktigt. Och att våga stå för något eget och tydligt i dagens tv-brus blir viktigare och viktigare.

Till sist vill jag tacka alla er som engagerat sig i mig de senaste dagarna. Som 55-åring blir man ju ändå lite smickrad över all uppståndelse. Det är ju inte alla i min ålder som det bloggas om, skrivs artiklar om, som det snackas om på sociala medier, så tack för att ni bryr er om min hälsa. Jag uppskattar det.

Hoppas ni tittar på söndag igen. Jag sänds live klockan 19.00 i SVT1 och på svtsport.se. Och kan du inte kolla då finns jag alltid i SVT Play. När, var och hur du vill. Som en modern människa.

Hälsar Sportspegeln – genom sportchef Åsa Edlund Jönsson (som hade förmånen att vara projektledare för ”Sportspegeln 50 år” och göra den sista Sportspegelsändningen med det gamla gardet).

Jag, tillsammans med Sven Plex Petersson, Agne Jälevik, Arne Hegerfors och Göran Zachrisson, på väg till sändningen av "Sportspegeln 50 år".
Jag, tillsammans med Sven Plex Petersson, Agne Jälevik, Arne Hegerfors och Göran Zachrisson, på väg till sändningen av ”Sportspegeln 50 år”.

Mr Sportnytt har passerat tusenstrecket

1992 gjorde Mats Nyström sin första sändning som programledare för Sportnytt. Häromdagen gjorde han sin 1002! Med över tusen sändningar som programledare för Sportnytt är Mats en rekordman i SVT Sport-sammanhang och till en sådan ställer jag självklart en klassisk sportfråga:

Hur känns det? 

– Tack bra, omtumlande att det blivit så mycket tid i Sportnyttrutan. Det hade jag inte räknat med när jag lekte Sportnyttprogramledare på roliga timmen under mellanstadietiden på 70 talet.

Mats Nyström på SVT Sports röda matta.
Mats Nyström på SVT Sports röda matta.

När gjorde du din första Sportnyttsändning och hur hamnade du i programledarrollen?  

– Jag började som redaktör och reporter. I redaktörsrollen (127 sändningar) fick jag möjlighet att studera min idol Arne Hegerfors, i min värld den främste svenske sportprogramledaren och fotbollskommentatorn genom tiderna.

– När jag jobbade med Arne växte drömmen om att själv en kväll få chansen att leda Sportnytt – och så blev det. I mina anteckningar finns en första Sportnyttsändning från 1992, men det dröjde ganska länge innan det blev någon regelbundenhet. Det var hård gallring på den tiden men efter ett tiotal sändningar sa Arne på ett möte: Han klarar sig bra den unge Nyström.

– Det kändes överväldigande att få beröm från en mästare.

Vad gillar du bäst med Sportnytt?

– Arbetsmässigt är det tillfredställande att starta jobbet, värka fram påannonser, diskutera med redaktionen och sen få ett slutresultat av jobbet på kvällen. Det är konkret, en början och ett slut på kort tid. Men jag uppskattar även längre projekt och processer.

– Sportnytt ger också mig som tittare och sportintresserad min dagliga dos av sport, snyggt paketerad i kort format. Mina favoritsporter är fotboll, ishockey, handboll och friidrott men Sportnytt bjuder också tillfälle att stifta bekantskap med andra idrottsgrenar. Reportagen, bredd och elit, tjejer och killar, gubbar och gummor från alla världens hörn i en salig blandning – det är Sportnytt i sin bästa form.

Vilka ingredienser ingår i ett bra Sportnytt?

– En egen, från SVT Sport-redaktionen, bra bearbetad nyhet.

– Ett följsamt och initierat framfört matchreferat.

– Ett reportage med en berättelse som berör.

– De mest spännande idrottsbilderna från kvällen och en rolig och medryckande ”knorr” i slutet av sändningen. Sen givetvis också en bra programledare.

Mats Nyström (tv), Johan Ejeborg (mitten) och Bernt Lagergren. Tillsammans har de 77 års tv-sporterfarenhet!
Mats Nyström (tv), Johan Ejeborg (mitten) och Bernt Lagergren. Tillsammans har de 77 års tv-sporterfarenhet!

Har du några favoritminnen från Sportnytt?

– SVT Sports redaktion är oerhört stark i avgörande ögonblick. Det finns mängder av referat och reportage av mina arbetskamrater som jag fått äran att påannonsera – det är jag stolt över. Det är en skön känsla att få mejsla fram en påannons till ett fängslande reportage av Bernt Lagergren eller någon annan av våra skickliga berättande reportrar.

– Men om vi bara talar om mina, mer eller mindre lyckade insatser med lite glimt, blir det förstås när jag drog av ett elgitarrsolo i Sportnyttstudion före en Melodifestival för några år sen. Många undrar fortfarande om jag spelade på riktigt eller om det var fejk men det är och förblir en hemlighet…

Mats Nyström gitarr

Hur kommer det sig att du håller koll på antalet sändningar?

– Jag har alltid skrivit något som kan liknas vid ett mellanting av kalender och dagbok, en metod för att försöka förstå hur saker och ting utvecklar sig i tillvaron, knappast unikt.

– Men bakgrunden till den envetna bokföringen av just antal sändningar bottnar i att jag inte trodde att vikariatet på tv-sporten skulle bli långt. Jag förde statistik på inslag och redaktörspass för att jag skulle ha något att visa för eventuellt kommande arbetsgivare, ett slags CV. Meningen var att det skulle upphöra när och om jag fick fast anställning – men det bara fortsatte ändå.

– Den senaste tiden har ungdomarna på redaktionen frågat hur många sändningar jag har bakom mig. Till slut gick jag igenom blad för blad i mina kalendrar, bockade av sändningar och evenemang sen januari 1991. Det tog tid.

Har du koll på andra siffror om program och annat du sänt?

– Fotbollskvällar = 358

– Sportspeglar = 244

– Gomorronsoffor = 152

– Lilla sportspeglar = 47

– Hockeykvällar = 16

– OS som reporter, kommentator, redaktionssekreterare = 7

– EM- och VM i fotboll som programledare, kommentator, reporter = 9

– Ett hundratal så kallade featurereportage. Och så vidare…

Vad har varit höjdpunkterna under åren för din del?

– Det går inte att ranka, men några saker jag är glad för är möten med människor, allt engagemang som finns hos aktiva och vår publik och arbetskamraterna.

– I rollen som projektledare är jag stolt över värvandet av profiler som Johan Tornberg, Niklas Wikegård, Mikael Renberg och David Fjäll. Och att vi under projektledartiden bröt genusmönster; Marie Lehmann blev programledare för Hockeykväll och du (det vill säga jag själv, undertecknad, Åsa) blev första kvinna att kommentera ishockey, Tre Kronors matcher.

– Jag är också stolt över coachandet av nya medarbetare och samarbetet med extremt kunniga och trevliga expertkommentatorer som Curre Lundmark, Thomas Wernerson, Ola Andersson, Malin Svedberg, Frida Östberg, Glenn Strömberg, Daniel Nannskog, Marcus Johannesson med flera.

Mats Nyström tillsammans med Thomas Wernerson inför säsongspremiären av Fotbollskväll 2001. Foto: Carl-Johan Söder, SVT.
Mats Nyström tillsammans med Thomas Wernerson inför säsongspremiären av Fotbollskväll 2001. Foto: Carl-Johan Söder, SVT.

Vilka enskilda ögonblick bär du med dig?

– Det finns många, men det här är några tillfällen som är svåra att glömma och viktiga att komma ihåg – för mig.

  • Mötet med Gunnar Nordahl i fotbolls-VM studion 1994. Nordahl vann italienska skytteligan fem gånger, det kändes stort att få intervjuva min pappas idol.
  • VM krönikan i fotboll 1994 som jag fick ynnesten att göra tillsammans med Albert Svanberg och Dennis Videmyr.
  • Kommenteringen av OS- finalen USA-Kanada i Salt Lake City 2002. Jag har inte kommenterat en enda match sen dess, var nöjd så.
  • Intervjun med Patrik Sjöberg i Gomorron Sverige, morgonen han berättade sanningen om sin tränare.
  • En ung Roger Federer och en gammal Illie Nastase gästade Sportspegeln – det lär inte hända igen.

…resten av de 25 åren kanske jag berättar om i memoarerna.

Men innan Mats får börja skriva ner sina memoarer ska han ikväll, söndag den 25 september, göra sin 245 Sportspegel. Och på måndag väntar Sportnytt nummer 1003 i ordningen.

Jag rekommenderar tittning på dessa sändningar och jag rekommenderar också tittning på videon nedan som innehåller en ung Mats som programledare, Mats i frågesportprogram, Mats som rappar ett fotbollsreferat och självklart Mats och gitarrsolot.

Hälsar Åsa Edlund Jönsson, sportchef på SVT.

En udda bevakning?

Hur går det till, att välja vad som ska visas i Sportnytt och Sportspegeln. Vad som ska ligga högst upp på svtsport.se eller vad som ska vara på sidan 300 på text-tv?

Vad är det som avgör när vi tar besluten om vilka idrottare vi berättar om, vilka serier vi bevakar och visar referat ifrån? Varför väljs vissa tävlingar och matcher bort?

Ni är många som varje vecka hör av er med frågor om detta,  centrala och viktiga funderingar. Vad vi visar i våra tv-sändningar engagerar många av er i publiken och det märks verkligen att våra val betyder mycket.

I söndags var till och med DNs sportkrönikör Johan Esk inne på ämnet. Han verkar ha upptäckt vår satsning på bilder och intervjuer om och från damallsvenskan i fotboll.

Så här uttryckte han sig:

”Damallsvenskan i fotboll har ett snitt runt 820 åskådare. Snittet för herrallsvenskan ligger runt 9400. Ändå går damerna ofta numera före i SVT:s sportsändningar. En udda prioritering”.

Udda alltså. Att damallsvenskan, en av landets största serier i en av landets största idrotter, då och då får större utrymme i Sportnytt och Sportspegeln än herrallsvenskan. Udda. Att kvinnor som spelar fotboll ibland ”går före” killar som gör det.

Schelin-artikel-stor

Låt oss reda ut det här en aning.

Om det var så, att antalet åskådare, var det vi tittar på först när vi ska välja vad vi ska prioritera, vad vi ska visa, berätta om i tv och på sajten – skulle ju knappast allsvenskan för killar ha någon chans. Bara i sporten fotboll finns det ju en rad ligor som drar fler personer till läktarna, i Tyskland, England, Frankrike etc.

Men om vi utgår från Sverige så skulle man till exempel kunna titta på i vilken allsvenska de största stjärnorna finns. Då räcker det att skriva Schelin, Marta, Blackstenius, Dahlqvist och Schough. Spelare med meriter betydligt större än motsvarigheterna i herrallsvenskan.

Eller om vi tittar på landslagens framgångar, som en metod för att avgöra hur stort utrymme serierna ska få. OS-silvret för damerna i somras avgör saken direkt, men medaljerna i VM 2011 och EM 2013 kan ju också räknas in för att det inte ska finnas någon tvekan alls. 

Eller kanske lagens framgångar i Champions League ska vara utgångspunkten? Stor fördel för lagen i damallsvenskan där också, både i nutid och med ett historiskt perspektiv.

I så fall talar ju rätt mycket för att vi borde bevaka damallsvenskan ännu mer än vi faktiskt gör. Större stjärnor, mer framgångsrika klubb- och landslag.

Men vi har ju fler parametrar att utgå ifrån än så.

  • Intresset för sporten i Sverige. Både på läktarplats men också i antal utövare. Vi mäter löpande vilka sporter som är populära i Sverige, både på en samlad nivå men också utifrån vad män tycker, vad kvinnor tycker, vad olika ålderskategorier tycker etc. Och det vi ser är att topplistorna skiljer sig, både mellan könen och mellan olika åldrar.
  • Hur stor sporten är i ett internationellt perspektiv. Fotboll är en världssport, bandy och innebandy är starka i Sverige men har mindre genomslag internationellt.
  • Hur landslagen presterar internationellt.
  • Om det finns starka profiler i lagen som många i publiken intresserar sig för. Ibland finns det större intresse för en profil än för laget. Zlatan var tex. större än PSG. Intresset för Marta och Lotta Schelin är större på nationell nivå jämfört med intresset för Rosengård som lag på nationell nivå.
  • Om det finns ett särskilt nyhetsvärde med matchen/tävlingen. Det kan handla om att matchen innehåller något spektakulärt (tex. extra snyggt mål, räddning, avgörande för tabellen etc).
  • Urval för dagen. Vi väljer bland det sportutbud som finns den aktuella dagen/kvällen. Ibland är konkurrensen stenhård för att tränga sig in i Sportnytt. Andra gånger är konkurrensen mindre beroende på hur mycket sport som spelas.
  • En jämställd sportbevakning. Vi arbetar i allmänhetens tjänst, för svenska folket. Om inte vi har en ambition att stå för en jämställd sportbevakning, vilka skulle då göra det?

Det sista, en jämställd bevakning, är något vi jobbat mycket med på SVT Sport de senaste åren. Vi mäter dagligen hur många killar och tjejer vi har i Sportnytt, i Sportspegeln och på svtsport.se. Vi har tydliga mål som vi följer upp kontinuerligt och vi har en pågående diskussion om det på redaktionen.

Resultatet hittills är att vår journalistik har förändrats – och förbättrats. Vi har fler nyheter som ingen annan har (inte så konstigt när vi berättar om fler idrottare, fler serier), vi har en högre andel unika reportage. Men framförallt så är vår journalistik betydligt mer jämställd.

Vi berättar alltså i större utsträckning än tidigare mer om kvinnliga idrottare, serier,  nyheter och anledningen till det är enkel – vi vill vara så relevanta det någonsin går för så många som möjligt. Då fungerar det inte att enbart fokusera på fotboll och ishockey som utövas av killar.

hqdefault

När Johan var ung eller jag själv för delen handlade innehållet i tv och tidningar när det gällde sport i stort sett enbart om killar som idrottade. Sport var en manlig grej. Idag fungerar inte det synsättet. Publiken kräver helt andra saker av oss som sysslar med sportjournalistik och bland annat så vill de ha journalistik om både tjejer och killar som idrottar. Det går inte att stoppa huvudet i sanden och tro på ett enkönat innehåll.

Och egentligen borde alla landets sportredaktioner vilja göra just det, bredda innehållet för att locka fler, vara relevanta och intressanta för en större grupp än vad som är fallet idag.

I våras kom det ett kritiskt mejl till mig från en idrottstokig tjej som heter Sara. 

”Hej, jag tycker att det är dåligt att bara killar visas på sporten och jag är bara 10 år faktiskt! Detta är könsdiskriminering och jag undrar om ni kan visa mer när tjejer spelar framförallt fotboll och hockey. Jag hoppas att mailet kommer fram så ni kanske kan göra någonting åt det 😀 Om ni svarar så skulle jag bli den gladaste 10 åringen i världen 😜👍🏻💞”.

Saras tankar är i linje med många av alla som hör av sig till SVT Sport. Varför berättar ni så ofta om killarnas prestationer? Och för henne fungerade inga motargument, ”lika mycket, lika viktigt”, var det sista hon sa till mig innan jag lämnade tillbaka henne till hennes mormor efter ett besök på SVT.

Udda, tycker Johan, 48. Visa mer, anser Sara, 10.

Nu börjar kampen om parasportens ädlaste medaljer

Medaljerna i Paralympics. Foto: Björn Nordling.
Medaljerna i Paralympics. Foto: Björn Nordling.

Nu börjar kampen om de ädlaste medaljerna. Mellan den 7-18 september tävlar drygt 4000 deltagare från 176 nationer i 22 olika idrotter i Paralympics. Och du ser hela evenemanget hos SVT som sänder mer än någonsin från mästerskapet.

Paralympics är parasportens motsvarighet till de olympiska spelen och anordnas samma år och på samma plats som OS, följaktligen avgörs sommarspelen denna gång i Rio. Ordet Paralympics kommer från ordet parallell, där det grekiska förledet para– betyder bredvid.

Helene Ripa tog guld i vinter-Paralympics 2014. Nu tävlar hon i kanot i Rio. Foto: Johan Paulin/SVT
Helene Ripa tog guld i vinter-Paralympics 2014. Nu tävlar hon i kanot i Rio. Foto: Johan Paulin/SVT

Om de olympiska spelen i modern tid har Pierre de Coubertin att tacka för sin lansering 1896 så kan Paralympics tacka läkaren Ludwig Guttmann. 1948, parallellt med OS i London, höll Guttmann en tävling i bågskytte vid ett sjukhus norr om just London. 16 män och kvinnor, ryggmärgsskadade och rullstolsburna, deltog i tävlingen som i efterhand setts som startskottet för den paralympiska rörelsen. Läs gärna mer om detta i en text av Hans Bolling.

En bild från Rom 1960 då det första Paralympics avgjordes.
En bild från Rom 1960 då det första Paralympics avgjordes.

1960 hölls de första Paralympiska sommarspelen i Rom. De första vinterspelen avgjordes i Sverige 1976, faktiskt i min gamla hemstad Örnsköldsvik. I SVT:s Öppet Arkiv finns ett program från Paralympics 1976 och när man idag ser dessa bilder som togs för 40 år sedan blir mästerskapets utveckling väldigt tydlig.

Vinterspelen i Örnsköldsvik är den enda gång som Sverige stått värd för Paralympics och frågan är om det händer igen. Numera avgörs nämligen OS och Paralympics samma år och i samma stad, de städer som ansöker om att arrangera de olympiska spelen ansöker också om att arrangera de paralympiska spelen.

Sverige har en trupp på 58 personer somt tävlar i totalt 15 idrotter. SVT:s trupp på plats i Rio består av nio personer varav tre reportageteam. Hemma i Stockholm finns ett stort produktionsgäng med sändningspersonal, kommentatorer, experter, reportrar och programledare som sköter livesändningarna, över 250 timmar.

Peter Jonsson, Maria Wallberg, Aron Andersson, Björn Nordling och Yvette Hermundstad när några av alla i SVT Sports team som bevakar Paralympics. Foto: Johan Paulin/SVT
Peter Jonsson, Maria Wallberg, Aron Anderson, Björn Nordling och Yvette Hermundstad när några av alla i SVT Sports team som bevakar Paralympics. Foto: Johan Paulin/SVT

Tv-utvecklingen från Paralympics har inte haft en lika offensiv kurva som tv-bevakningen av de olympiska spelen. Först 2004 blev det dagliga tv-sändningar under Paralympics.

Men för varje spel utökas antalet livesända timmar vilket gör att vi på SVT också kan utöka vår bevakning. I år livesänder vi bland annat från simning, friidrott, basket, volleyboll, tennis, bordtennis, fotboll och rugby. Däremot finns det ingen liveproduktion på skytte, goalball, triathlon och kanot. Detta innebär att Helene Ripa, Jonas Jacobsson och några andra svenska idrottare kommer att bevakas med SVT:s egna team på plats i Rio. 

Totalt sänder SVT över 300 timmar från Paralympics, vara 250 timmar alltså är livesänd sport. SVT1 och SVT2 kommer att sända den bästa mixen från de tävlingar som TV-produceras mellan klockan 14:00 -18:00 samt mellan klockan 22:45 – 03:00 (obs, cirkatider). Utöver detta sänder vi ytterligare tävlingar i sin helhet på svtsport.se och SVT Play mellan klockan 14:00 – 03:00 varje dag mellan den 8–17 september.

Här får ni en smygtitt på vår Paralympicsstudio. Jag kikade in när bygget fortfarande pågick.
Här får ni en smygtitt på vår Paralympicsstudio. Jag kikade in när bygget fortfarande pågick.

Vi kommer dessutom att sända ett magasin varje kväll där vi sammanfattar det bästa och viktigaste som hänt. Programmet sänds klockan 18.00 i SVT2 alla dagar förutom söndagar då programmet startar klockan 19.00. Yvette Hermundstad är programledare för magasinet och expert i studioprogrammet är Aron Anderson, fyrfaldig paralympier.

SVT Sport har gjort en omfattande reportagebevakning inför Rio 2016, ni hittar alla reportage här, och jag lovar att ni vill se dom.

Låt spelen börja!

Hälsar

Åsa Edlund Jönsson, sportchef SVT

Fotbolls-EM: Ett rekordmästerskap i TV

För svenska herrlandslaget blev fotbolls-EM tidigare i sommar ingen succé. Men i tv blev EM ett rekordmästerskap, tack vare er! I snitt såg en tittare i Sverige 15 timmar på mästerskapet i traditionell tv, inget fotbolls-EM under 2000-talet har nått lika höga nivåer. Och 15 timmar är mycket tid, faktiskt lika mycket som tio hela fotbollsmatcher!

– Vi märkte under hela EM att våra sändningar uppskattades av publiken så det känns jätteroligt att ta del av dessa rekordsiffror, säger projektledaren för EM, Marcus Törngren.

Projektledaren Marcus Törngren (t.h i bild) gläds åt tv-siffrorna från EM. Här tillsammans med delar av sitt EM-team. Från vänster: Ola Bränholm, Diljen Otlu, Johanna Rudbäck.
Projektledaren Marcus Törngren (t.h i bild) gläds åt tv-siffrorna från EM. Här tillsammans med delar av sitt EM-team. Från vänster: Ola Bränholm, Diljen Otlu, Johanna Rudbäck.

Fotbolls-EM (det största EM hittills med 20 fler matcher jämfört med 2012) delades mellan SVT och TV4. SVT sände 25 av EM:s 51 matcher. Åtta av de 15 timmar som snittsvensken konsumerade såg man hos SVT (55 %).

13 av SVT:s matcher nådde över en miljon tv-tittare och fyra av matcherna nådde över två miljoner tittare. Största match hos SVT blev kvartsfinalen mellan Frankrike och Island, en match som sågs av 2,4 miljoner tittare.

– EM:s stora skräll, både sportsligt och tv-publikt, blev Island. Islands matcher mot Frankrike och England, som SVT sände, lockade båda fler tittare än EM-finalen. Det kändes att svenska folket verkligen gladdes med Lars Lagerbäck och Island, säger Marcus Törngren.

En av SVT Sports ambitioner inför EM var att göra studiodelarna så intressanta och underhållande som möjligt för er i publiken. Därför gläds vi extra mycket åt att ni inte bara såg matcherna, utan stannade kvar och såg våra studioprogram också.

– Våra timslånga studiouppsnack inför matcherna med avspark klockan 21.00 lockade till exempel i snitt nästan 700 000 tittare, med toppnoteringar över miljonen, berättar planeringschef Max Bursell och fortsätter:

– Många sitter också kvar och tittar på studion efter matcherna. Studion efter de sena matcherna drog igång först strax före 23, men trots det satt nästan 800 000 i genomsnitt och såg Pops, Frändén och Nannskog snacka ned matcherna. Toppnoteringen för sena nedsnack kom efter Island-England då 1,6 miljoner hängde kvar framför TV:n!

I Parisstudion jobbade  programledare André Pops och experterna Johanna Frändén och Daniel Nannskog.
I Parisstudion jobbade programledare André Pops och experterna Johanna Frändén och Daniel Nannskog.

Åtta av tio svenskar såg någonting från EM och två av tre svenskar såg mer än en halvtimme från mästerskapet.

TV4 sände 26 matcher, 11 matcher av matcherna drog över miljonen i tittning. Störst publik av alla matcher under EM hade Sveriges ödesmatch mot Belgien i TV4, den matchen fick en genomsnittspublik på 2,7 miljoner tittare. EM-finalen mellan Frankrike och Portugal sågs av knappt 2,2 miljoner och blev den andra matchen där TV4 samlade över två miljoner tittare.

Att traditionell tv, så kallad broadcast, stadigt tappar tittare visar många mätningar. Men siffrorna från fotbolls-EM visar att livesänd sport fortfarande har ett starkt grepp om tv-publiken.

Samtidigt ser vi också att den digitala konsumtionen ökar. SVT Sport noterade en kraftig publikökning till svtsport.se och appen under EM. Och Sverige-Italien, som avgjordes på en fredagseftermiddag, blev den mest tittade livesändningen digitalt hos SVT med 124 000 unika tittare/400 000 starter (näst högsta uppmätta siffran hos MMS i år av alla webbsända program), säkert var ni många som satt på jobbet och kollade just den matchen. I traditionell tv sågs Sverige-Italien av två miljoner tittare.

Jag hade själv förmånen att se en EM-match på plats i Frankrike, Sverige-Italien i Toulouse. Men det starkaste minnet från den matchen är inte matchen i sig utan de svenska fansen som vann en solklar seger mot italienarna på läktaren. Så man kan säga att fotbolls-EM verkligen blev den svenska publikens EM, både på läktaren och i tv-soffan.

Inför  Sverige-Italien i Toulouse.
Inför Sverige-Italien i Toulouse.
Här är jag inne på arenan i Toulouse, det kändes stundtals som ett blågult hav inne i arenan.
Här är jag inne på arenan i Toulouse, det kändes stundtals som ett blågult hav inne i arenan.

Hälsar Åsa Edlund Jönsson, sportchef SVT

Fakta, TV-topplista under EM:

1. Sverige-Belgien (TV4), 2,7 miljoner

2. Frankrike-Island (SVT), 2,4 miljoner

3. Irland-Sverige (SVT), 2,3 miljoner

4. England-Island (SVT), 2,2 miljoner

5. Portugal-Frankrike (TV4), 2,2 miljoner

Källor: MMS, Adobe, Comscore samt SVT Publik och Utbud.

Era frågor och mina svar om OS och tv

Vilken debatt det blivit, om OS och vilka tv-bolag som borde sända från ett av världens största sportevenemang. Några tycker att OS ska vara tillgängligt för alla, andra tycker att OS ska köpas av den som betalar mest även om det innebär att färre kan se mästerskapet.

Idag svarar jag på några av alla era frågor som kommit i kölvattnet av debatten.

Jag betalar TV-licens och förväntar mig att SVT sänder OS, varför har ni inte köpt rättigheten?

Det är väldigt komplext att köpa sporträttigheter och ingen förhandling är den andra lik. Ibland vill säljaren bara ha maximalt med pengar för sin sporträttighet och bryr sig mindre om hur stor exponering (d.v.s. hur många som ser sändningen) sporträttigheten får i tv. I andra fall kan säljaren tänka sig ett något lägre pris mot att sporträttigheten når maximal publikexponering. Och ibland vill säljaren testa och se om sporträttigheten kan paketeras och säljas på ett nytt sätt, till nya marknader.

Vi på SVT har ansträngt oss hårt för att säkra OS-rättigheterna. Men ibland handlar det inte bara om vad vi gör och vilka pengar vi erbjuder eftersom vi verkar på en konkurrensutsatt marknad och ”tävlar” mot andra företag. Låt mig ta ett fiktivt exempel:

Du vill köpa en liter mjölk i en mjölkaffär och har med dig pengar så det räcker. Men precis när du ska betala säger en annan kund till ägaren av mjölkaffären: ”Jag köper all mjölk i hela butiken”.

Ägaren vill gärna sälja all mjölk och accepterar den andre kundens förslag. Du försöker ändå få köpa en liter mjölk och säger att du är beredd att betala mer än vanligt för mjölken, men då säger den andre kunden att ”det blir ingen affär om jag inte får ALL mjölk”. Det avgör det hela. Butiksägaren säljer all mjölk till den andre kunden och du blir utan, trots att du hade råd med mjölken, trots att du stod först i kön och trots att du till och med var beredd att betala mer än vanligt för din liter mjölk.

SVT lade ett bra bud för OS 2018-2024 men rättigheterna för i stort sett hela Europa såldes till amerikanska Discovery Communications. Om Discovery betalade mer, mindre eller lika mycket för OS-rättigheterna i Sverige som det bud SVT lade vet bara IOK (Internationella olympiska kommittén).

Kommer SVT någonsin ha råd med OS igen?

SVT köpte sändningsrätten till OS under perioden 1960-2012. Då hade vi råd med både OS och ett starkt övrigt utbud, vilket är självklart för SVT. Ingen vet hur priset på OS kommer att se ut nästa gång rättigheten blir till salu, men SVT kommer säkert att vara med och bjuda på OS utifrån våra förutsättningar. Sen trodde nog ingen att SVT skulle sända ishockey-VM igen när den rättigheten först såldes till MTG 1989 och senare till TV4, men från och med 2018 är det vi som har den rättigheten. Så osvuret är nog bäst, även när det gäller OS.

Bild från OS-området i London 2012.

Vad kostar det att sända ett OS?

Kostnaden för att sända ett OS består av två poster, dels rättighetskostnad dels produktionskostnad. Rättighetskostnaden är den riktigt tunga posten även om det självklart kostar en hel del att producera ett OS också. Vad SVT betalat i rättighets- och produktionskostnader för tidigare OS väljer vi att hålla för oss själva men det stämmer inte att produktionskostnaden blivit dyrare för varje år. SVT drog lyckligtvis nytta av den teknikutveckling som gjorts under årens lopp och 2012 sände vi allt från OS i London till en lägre produktionskostnad jämfört med OS i Peking 2008.

Varför kan inte kommersiell tv och SVT dela på OS, ni delar ju på fotbolls-VM?

Vi på SVT kan tänka oss att dela OS med en kommersiell partner.

Kan SVT sända lika mycket från ett OS som Viasat kan?

Ingen tv-kanal i Sverige kan sända mer än det som produceras under ett OS och all tävlingsproduktion sker centralt. Senast SVT sände från OS, London 2012, sände vi allt som producerades. Vi sände i SVT1, SVT2, SVT24, Kunskapskanalen, SVT Play samt på vår sportsajt. Vi producerade OS i London under devisen ”OS: när, var och hur du vill”. Man kan säga att det var det första olympiska spelet där de svenska tittarna kunde titta på sin favoritsport när man själv ville.

Ser fler sändningarna om SVT sänder OS?

Vi kan jämföra tittandet mellan OS 2010 i Vancouver, som SVT sände, med OS i Sotji 2014 som MTG sände. I Vancouver hade SVT:s sändningar en räckvidd på 89 procent av svenska befolkningen. I Sotji hade MTG en räckvidd på 74 procent. Man kan säga att 1,2 miljoner färre människor såg sändningarna från Sotji jämfört med Vancouver. Om det blir någon skillnad mellan OS i London och OS i Rio får vi om det kommer mätningar på detta.

Viasats programledare Ola Wenstršöm i studion i Sotji 2014. Foto: Joel Marklund / Bildbyrån.
Viasats programledare Ola Wenström i studion i Sotji 2014. Foto: Joel Marklund / Bildbyrån.

Vad är evenemangslistan som många snackar om?

I många länder i Europa (t.ex. Norge, Finland, Danmark, Frankrike, Storbritannien, Tyskland etc) har man politiskt beslutat att vissa stora sportevenemang ska sändas i tv-kanaler som befolkningen har tillgång till i hela landet.

I Sverige utreds en sådan lista just nu. De evenemang som är aktuella för en evenemangslista i Sverige är: OS, Paralympics, VM- och EM i fotboll (herrar och damer), VM i ishockey (herrar), skid-VM, alpina-VM, friidrotts-VM, Vasaloppet och Nobelfesten. I förslaget som myndigheten för radio och tv tagit fram ska minst 90 procent av svenska befolkningen ha tillgång till den kanal dessa evenemang sänds i. I dagsläget når SVT och TV4 över 90 procent av tv-befolkningen men kanaler som i dagsläget inte når 90 procent kan naturligtvis ändra sina sändningar så att de når fler.

Men hur många kan se TV3 då?

I Sverige mäter man hur många som kan se en tv-kanal via självuppskattade mätningar (den så kallade kanalpenetrationen mäts endast i tv-hushåll). Självuppskattning innebär att de tillfrågade personerna själva vet, och uppger, att dom har kanalen. I en mätning från MMS under andra kvartalet 2016 var penetrationen för de stora kanalhusen i Sverige följande: SVT 97 %, TV4 96 %, TV3 81 %, Femman 80 %. Skillnaden mellan SVT:s räckvidd och TV3:s i den här mätningen är ungefär 1,5 miljoner av tv-befolkningen.

Fast vem bryr sig om tv, har inte alla en dator och kan kolla via nätet?

Ifjol hade 93 procent av svenska befolkningen tillgång till internet. Men att man har tillgång till internet är inte samma sak som att man kan se allt man vill gratis på nätet. Många mediaföretag låser in sitt bästa material bakom en betalvägg på webben. Och att titta på strömmad video drar stor surfkapacitet vilket i sig blir en kostnad.

OS-final 1994 och Peter Forsberg lägger sin klassiska straff. Foto och © BildbyråŒn
OS-final 1994 och Peter Forsberg lägger sin klassiska straff. Foto och © BildbyråŒn

Vad tycker du om allt det här?

Jag tror att det är bra om svenska folket får möjlighet att samlas runt gemensamma idrottsupplevelser som vi kan dela och prata om länge. Ett av mina största idrottsögonblick på tv är Peter Forsbergs straff i OS i Lillehammer, en straff jag tror de flesta svenskar kan relatera till även idag. Jag tycker också det är härligt om tv-sändningar kan inspirera barn och unga till att testa idrott. Därför tycker jag att det är bra om så många som möjligt kan se OS, oavsett om OS sänds i SVT, TV4 eller någon annan rikstäckande kanal. Jag tror också att det finns plats för både public service och kommersiell tv när det gäller OS, så låt oss se vad framtiden har att erbjuda.

Till sist vill jag gratulera MTG till ett väl genomfört OS som förhoppningsvis kröns med ett OS-guld i fotboll ikväll.

Hälsar Åsa Edlund Jönsson, sportchef SVT

Det blir inget OS i Rio för mig men jag minns med glädje OS i London. Här är jag på friidrottsarenan med OS-elden i bakgrunden.
Det blir inget OS i Rio för mig men jag minns med glädje OS i London. Här är jag på friidrottsarenan med OS-elden i bakgrunden.

En historia om OS, tv och pengarna

Foto: GEPA pictures/ Franz Pammer © BildbyrŒån
Foto: GEPA pictures/ Franz Pammer © BildbyrŒån

Den femte augusti invigs OS i Rio. Det blir de 31:a olympiska sommarspelen i modern tid och många av er kommer säkert att följa tv-sändningarna. 2012, senast SVT sände OS, såg 82 procent av alla svenskar något från tävlingarna.

Tv:s betydelse för utvecklingen av de olympiska spelen är nästan omätbar. Sändningarna sprider varumärket, de olympiska ringarna, till en gigantisk publik runt hela världen och försäljningen av tv-rättigheterna är en enorm inkomstkälla för IOK (Internationella Olympiska Kommittén).

1936 sändes delar av OS för första gången via tv men premiären skedde endast lokalt över Berlin.

Lennart Strandberg (t.v.) har fått en muskelbristning i låret under finalen på 100 meter vid de olympiska spelen i Berlin och slutar sexa och sist. Segraren Jesse Owens, USA, och en amerikansk journalist skyndar fram för att assistera svensken.  Foto: AB Text & Bilder / SVT /
Lennart Strandberg (t.v.) har fått en muskelbristning i låret under finalen på 100 meter vid de olympiska spelen i Berlin och slutar sexa och sist. Segraren Jesse Owens, USA, och en amerikansk journalist skyndar fram för att assistera svensken. Foto: AB Text & Bilder / SVT /

Sommartävlingarna 1940 och 1944 ställdes in på grund av andra världskriget men 1948 avgjordes spelen i London. Återigen blev det tv-sändningar, denna gång i regi av BBC, men bara till en begränsad skara i Londonområdet.

1956 sändes delar av OS direkt till hushåll i värdstaden Melbourne men förhandlingarna om de internationella tv-rättigheterna strandade. Organisationskommittén i Australien ville, enligt boken Sport and the Media, ha en halv miljon dollar för sändningsrättigheterna i USA. Men både amerikanerna och tv-bolagen i Europa vägrade betala eftersom dom ansåg att bevakningen av OS var av nyhetskaraktär och därför skulle vara fri från rättighetskostnader. Brittiska public service-bolaget BBC valde till slut att rapportera från OS 1956 framför stillbilder.

De misslyckade förhandlingarna i Melbourne resulterade i att IOK (och även övriga intressenter som bland annat förbund och organisationskommittéer) tog en mer proaktiv roll i frågan och 1958 skrevs hantering av tv-rättigheter in i de olympiska stadgarna.

I K2 1000 meter vann legendaren Gert Fredriksson och Sven-Olov Sjödelius OS-guld i Rom 1960.
OS i Rom 1960 blev första olympiska spel att visas direktsänt i många länder. På K2 1000 meter vann legendariske kanotisten Gert Fredriksson och Sven-Olov Sjödelius OS-guld. Arkiv : SVT Egna bilder

Spelen i Rom 1960 var de första att sändas live i stor skala, 18 länder i Europa tog emot direktsändningarna och detta var också det första olympiska spel som svenska folket kunde följa ordentligt via tv (det första stora genombrottet för tv i Sverige skedde i samband med fotbolls-VM 1958). Men i USA, Kanada och Japan sändes tävlingarna fortfarande i efterhand. Det var först 1964, när tekniken med satellitöverföring slagit igenom, som livesändningar över Atlanten möjliggjordes. Det var också i samband med denna tekniska revolution, satellittekniken, som tv-rättigheterna började skjuta i höjden.

Underbar bild från SVT:s OS-studio 1960 i samband med OS i Squaw Valley. På bilden syns bland andra Åke Starck, Bengt Bedrup och  Putte Kock. Notera särskilt resultatredovisningen på tavlan i bakgrunden.   Fotograf : Roland Andersson. Copyright: SVT Bild.
Underbar bild från SVT:s OS-studio 1960 i samband med vinter-OS i Squaw Valley. På bilden syns bland andra studiomannen Åke Starck, Bengt Bedrup och Putte Kock. Notera särskilt resultatredovisningen på tavlan i bakgrunden.
Fotograf : Roland Andersson. Copyright: SVT Bild.

Vinter-OS i Grenoble 1968 blev första mästerskapet att sändas i färg-tv, även om tester med färg gjordes redan fyra år tidigare. Samma år, i samband med sommarspelen i Mexico som också sändes i färg, användes slow-motion i livesändningar.

I München 1972 gick ett rykte om att tv-bolag styrt över tävlingsprogrammet. Det sas att amerikansk tv fått arrangören att spela basketfinalen klockan halv tolv på natten för att maximera tittandet i USA.

Idag är det ingen hemlighet att tävlingsprogrammet justeras för att nå största möjliga tv-publik på prime time (bästa sändningstid), framförallt i USA. I Peking 2008 gick simfinalerna på morgonen, vanligtvis avgörs dom på kvällen, för att amerikanerna skulle kunna se Michael Phelps jakt på åtta OS-guld på prime time. Och i Rio kommer vissa simfinaler att avgöras runt midnatt lokal tid, precis som vissa matcher i beachvolleyboll, volleyboll och basket. Allt för att passa tv-tablån och tv-tittarna.

NBC är det tv-bolag som betalar mest för sändningsrätten till OS och jobbar därför aktivt för att dom största finalerna ska visas på bästa sändningstid i USA. Foto: NBC Sports.
NBC är det tv-bolag som betalar mest för sändningsrätten till OS och jobbar därför aktivt för att dom största finalerna ska visas på bästa sändningstid i USA. Foto: NBC Sports (bild från OS i Peking 2008)

Att tv-bolag numera har ett visst inflytande på tävlingsprogrammet i OS är inte konstigt eftersom bolagen pumpar in enormt mycket pengar för att få sända OS.

När amerikanska CBS köpte sändningsrätten 1960 (vinter-OS) betalade dom 50 000 dollar för rättigheten, en summa som idag motsvarar ungefär 400 000 dollar eller 3,6 miljoner kronor. När NBC för två år sedan köpte sändningsrättigheterna i USA för perioden 2021-2032 betalade dom 7,65 miljarder dollar, alltså närmare 70 miljarder kronor!

Enligt IOK:s egen utsago står tv-rättigheterna, eller media-rättigheterna som det numera kallas, för nästan 50 procent av deras marknadsintäkter, den andra stora posten är de sponsoravtal som dom gör.

från vänster: Kajsa Bergqvist, Jonas Karlsson, André Pops och Yvette Hermundstad i SVT:s OS-studio i London 2012.
Från vänster: Kajsa Bergqvist, Jonas Karlsson, André Pops och Yvette Hermundstad i SVT:s OS-studio i London 2012.

Mellan åren 1960-2012 hade de olympiska spelen sin hemvist hos Sveriges Television och intresset för våra sändningar var fantastiskt stort hos er tittare. OS rankas också i många publikundersökningar som de mest populära tv-sportsändningarna. Därför var det inte konstigt att våra kommersiella tv-kollegor för några år sedan visade intresse för OS och 2011 köpte MTG de svenska tv-rättigheterna till OS 2014 och 2016. Det innebar att sändningarna från Sochi blev de första OS-sändningarna att sändas i kommersiell tv i Sverige och det betyder att ni som vill se Rio-OS får titta på MTG:s kanaler.

SVT Sports ambition var självklart att försöka återvinna OS från och med 2018 men ifjol stod det klart att amerikanska mediejätten Discovery Communications (som i Sverige omfattar bland annat Kanal 5, Kanal 9, Kanal 11 och Eurosport) köpt OS 2018 (Pyeongchang), OS 2020 (Tokyo) samt OS 2022 och 2024. Tolv miljarder kronor betalade Discovery för dessa fyra olympiska spel (för samtliga länder i Europa, dock ej Ryssland och heller inte Frankrike och Storbritannien för åren 2018 + 2020).

SVT har alltså inga livesändningsrättigheter till OS i Rio men vi kommer att bevaka OS i text och bild på svtsport.se, på texttv samt visa höjdpunkter från tävlingarna i våra nyhetsprogram i tv. SVT Sport kommer också att ha ett nyhetsteam på plats i Rio.

2010 var jag biträdande projektledare för vinter-OS i Vancouver och 2012 var jag projektledare för SVT:s sändningar från OS i London (här kan ni se ett klipp bakom kulisserna på London 2012). Nu är jag sportchef och skulle möjligheten komma ska jag göra mitt bästa för att SVT en dag, återigen, ska kunna ha en rejäl tävlingsbevakning från OS. Men i väntan på det önskar jag kollegorna på MTG och Discovery lycka till med deras sändningar.

Hälsar Åsa Edlund Jönsson, sportchef SVT

 

2012 var jag SVT:s projektledare för OS-sändningarna från London. I bakgrunden ser ni OS-arenan.
2012 var jag SVT:s projektledare för OS-sändningarna från London. I bakgrunden ser ni OS-arenan.

Källor:

The Olympic Games – A Social Science Perspectiv

Sport and the Media

1956: European and Global Perspectives

Ps. Sverige har stått värd för OS en gång – 1912. Se gärna Jens Linds dokumentär om Solskensolympiaden, som spelen kallades. Ett fint dokument från en svunnen tid. Ds.

 

 

Bästa SM-veckan – en tittarsuccé

 

Tyska torget i Norrköping kokar under våra sändningar från tricking streetbasket. Här jobbar två OB-team samtidigt, bredvid varandra,
Tyska torget i Norrköping kokar under våra sändningar från tricking streetbasket. Här jobbar två OB-team samtidigt, bredvid varandra,

Titta på bilden ovan. Den säger allt om SM-veckan i Norrköping, den bästa sommarveckan hittills. Succé på alla sätt.

Nu är åttadagars veckan slut. Vi körde från onsdag till onsdag. Det har varit långa och intensiva arbetsdagar för alla inblandade, inte minst för oss 79 som jobbat med tv-produktionen. Men just nu är jag mer chockad än trött:

Jag fick just veta tittarsiffran för vår allra sista timme i går, då vi sände upplösningen av lag-SM i friidrott. Vi hade ett snitt på 456 000 tittare (med en toppkvart på 532 000). Det är dubbelt så många tittare som toppnoteringen under tidigare sommarveckor – och långt fler än friidrotts-EM:s 309 000. Det är ofattbart bra!

SM-veckan på två minuter och 41 sekunder, signerat Thomas Pickelner.

DN:s Johan Croneman slösar på superlativen när han hyllar SM-veckan

Tack, Norrköpings kommun, tack Riksidrottsförbundet, tack Östergötlands Idrottsförtack alla 47 deltagande sporter, tack alla deltagare och tack alla funktionärer. Det var ni som gjorde succén möjlig.

Jag grymt imponerad av det arbete Norrköping, med SM-generalen Johan Bergerfalk och Tyska torgets eventproducent Maria Olofsson i spetsen. Staden skapade förutsättningarna för att vi skulle kunna göra tv-produktionen till en tittarsuccé.

Men allra mest imponerad är jag av de 78 fullblodsproffs som jobbat med tv-produktionen, och som jag har haft förmånen att få följa på nära håll den här veckan. Alla är konstruktiva och lösningsfokuserade i alla lägen. Vi sände från SM-tävlingar, men det var VM- och OS-klass, minst, på deras arbetsinsatser. Tack!

Produktionsledaren Staffan Sundberg har gjort den digitala planeringen analog och visar upp dag för dag-schemat Det är Staffan, Henrik Wilsson, tekniskt ansvarig, Mattias Pettersson, ansvarig bildproducent, Kjell Larsson, MP-bussens TOM och undertecknad som, med god hjälp från många andra, inte minst Madelene Wikström på ATV, ansvarat för planeringen. Foto: Mikael Hermann.
Produktionsledaren Staffan Sundberg har gjort den digitala planeringen analog och visar upp dag för dag-schemat Det är Staffan, Henrik Wilsson, tekniskt ansvarig, Mattias Pettersson, ansvarig bildproducent, Kjell Larsson, MP-bussens TOM och undertecknad som, med god hjälp från många andra, inte minst Madelene Wikström på ATV, ansvarat för planeringen. Foto: Mikael Hermann.

Även om allt fungerar som det är planerat är SM-veckan en enorm utmaning. Men på en SM-vecka fungerar det aldrig allt som tänkt. Vissa sporter är klara tidigare än beräknat, vilket skapar luckor i tv-sändningen, andra drar över tiden, vilket i kullkastar hela den dagens planering, och löpande upp oväntade problem som måste lösas.

Varje specialidrottsförbund är ansvarigt för sitt eget SM. Det är både stora och små förbund. En del har god framförhållning och är välorganiserade, andra har sämre framförhållning och är mindre bra organiserade. Inför några sändningar hade vi inte ens ett tidsprogram dagen för. Så mycket måste tas på uppstuds under en SM-vecka.

Vi byggde upp en liten tv-by utanför Curlinghallen i Himmelstalund, där Norrköpings största knutpunkten för fiber finns. Den bestod av en stor OB-buss från HDR, en container, ett långtradarsläp och två baracker. Där satt bildproducenterna Mattias Pettersson, Barry Lundström, Per Theorell och Bo Linsqvist och styrde direktsändningarna från alla sporter på distans. Produktionsteamen, eller kiten som vi kallar dem, bestående av fyra fotografer, ljudtekniker och studioman, for runt bland de olika arenorna.

Fotografen Josefin Turesson ute på beachhandbollen i Folkparken. En timme efter den produktionen var hon och de andra i kittet igång med tramppolinsändningen i Citygross Arena, i andra änden av Norrköping.
Fotografen Josefin Turesson ute på beachhandbollen i Folkparken. En timme efter den produktionen var hon och de andra i kittet igång med tramppolinsändningen i Citygross Arena, i andra änden av Norrköping.

Förutsättningen för att vi ska kunna sända 90 timmar är att förflyttningen och omställningen går snabbt. Kiten gjorde upp till tre produktioner per dag. I bland hade dom bara en timme på sig att förflytta sig från en arena till en annan.

Ett riggteam var på plats på varje arena och förberedde, så att kitet ”bara” skulle behöva komma på plats och koppla upp sig mot fibern. Minsta försening i schemat under en SM-vecka får svåra konsekvenser, om det vill sig illa. Ibland innebar det att matrasten försvann. Oftast lyckades tv-proffsen både lösa problemen och hinna kasta i sig lite lunch, några gånger endast med några få minuter till godo till sändningsstart.

Visst, det blev några missar, och i de stressade situationerna hände det att  hårda ord utväxlades. Men det var glömt snabbt, mycket tack vare den SM-veckans inneboende glädje. Funktionärer och deltagare tar nästan alltid emot oss med öppna armar och ett leende, och leenden smittar.

Alla utmaningar och långa arbetsdagar till trots, redan innan tävlingarna hade hunnit avslutas i Norrköping hade flera av dessa fantastiska medarbetare anmält sitt intresse för att få jobba med kommande SM-veckor.

 

Ljudteknikern Johan Zetterholm är en av många klippor som jobbar med SM-veckan.
Ljudteknikern Johan Zetterholm är en av många klippor som jobbar med SM-veckan.

MP-bussen, den gamla beredskapsbussen som är SVT:s enda egna OB-buss, var som vanligt en viktig del av vår produktion. Den gjorde simning de två första dagarna och placerades sen vid Motala Ströms strand, där programledarna Maria Wallberg och Dusan Umicevic ledde tv-sändningen från vår studio. Signalerna från alla produktionerna kom in bussen, och till bildproducenten Mats Bodlund, från tv-byn i Himmelstalund. Redaktören Björn Hedman och hade ofta två parallella produktioner välja mellan.

Programledaren Maria Wallberg och Johan Ericson, förbundskapten för rullskidor, i studion strax före fredagens sändning. En halvtimme senare öppnade sig himlen, alla blev blöta och ljudet försvann för några minuter. Men det strålade lika mycket om Maria under skyfallet som det gjorde under hela veckan
Programledaren Maria Wallberg och Johan Ericson, förbundskapten för rullskidor, i studion strax före fredagens sändning. En halvtimme senare öppnade sig himlen, alla blev blöta och ljudet försvann för några minuter. Men det strålade lika mycket om Maria under skyfallet som det gjorde under hela veckan.

Bussen är stationerad i Norrköping, men reser oftast land och rike runt och gör olika produktioner.

– Det här är andra gången på åtta år som vi får göra ett jobb på hemmaplan, berättade Ola Kåkneryd, som ansvarar för att kamerorna är rätt inställda.

– Tredje, rättade ljudteknikern Johan Zetterholm.

MP-bussens studiofotgraf Bengt Carlsson har alltid ett leende på läpparna och vänliga ord till övers för alla han möter.
MP-bussens studiofotgraf Bengt Carlsson har alltid ett leende på läpparna och vänliga ord till övers för alla han möter.

– Det är jättekul att få jobba här i Norrköping, fyllde studiofotografen Bengt Carlsson i.

Han fick heja på många bekanta under sändningsdagarna. Det gick nämligen en gångväg mitt emellan studion och OB-bussen. Där passerade en strid ström av människor under direktsändningarna.

Det går inte att göra tv närmare publiken än så.

Ola Kåkneryd är bing i MP-bussen. Det är hans som ser till att kamerorna är rätt inställda så att bilderna blir så bra som möjligt. Vid sidan av fixar han mycket annat.
Ola Kåkneryd är bing i MP-bussen. Det är hans som ser till att kamerorna är rätt inställda så att bilderna blir så bra som möjligt. Vid sidan av fixar han mycket annat.

Kjell Larsson, TOM (tekniskt ansvarig), är oftast den fjärde nyckelpersonen när MP-bussen är ute på uppdrag. Han fick dock inte jobba på hemmaplan, eftersom han bor i Stockholm.

Men om Riksidrottsförbundet Per Bergljungs dröm uppfylls kanske Larsson får göra det i framtiden. Bergljung drömmer nämligen om att arrangera hela SM-veckan på Söder.

Kjell Larsson är tekniskt ansvarig i MP-bussen. Han har lösningar på allt. I bakgrunden ser ni Ola Bränholm, som var kommentator, reporter och ansvarig för Sveriges Bästa Idrottsstad och redaktör under SM-veckan,  Mikael Herman, EVS-förare, och grafikern Gustav Nyberg. Längst bort skymtar även Björn Hedman, ansvarig redaktör..
Kjell Larsson är tekniskt ansvarig i MP-bussen. Han har lösningar på allt. I bakgrunden ser ni Ola Bränholm, som var kommentator, reporter och ansvarig för Sveriges Bästa Idrottsstad och redaktör under SM-veckan, Mikael Herman, EVS-förare, och grafikern Gustav Nyberg. Längst bort skymtar även Björn Hedman, ansvarig redaktör.

När SM-veckan inleddes onsdagen 6/7 stod 268 SM-titlar på spel och 90 sändningstimmar  väntade. Nu är allt över, och det känns lite tomt. Men minnena finns kvar och kan återupplevas i vår app eller på vår sajt. Det var en fantastisk vecka som bäst summeras i ett ord:  Succé.

Eller som Ola Bränholm uttryckte det i ett hyllningsmejl: ”Egentligen borde vi alla åka runt på ett studentflak runt Motala Ström med ”Sommartider hej hej” på högsta volym och sjunga ”Fy fan vad vi är bra”. För det är vi. Det är en ynnest att få jobba med detta minst sagt smågalna evenemang. Visst blir det skönhetsmissar (och ibland lite mer än så) men det blir också fantastiskt många guldkorn. Det är i många fall idrott i världsklass. Vi alla presterar på över max i åtta dagar och skall alla vara förbaskat stolta.”

Än gång, tack!

Arbetsförhållandena är ofta ganska primitiva. Här får experten Jonas Kruse både kisa och skydda sig mot solen med handen för att kunna följa rallytävlingen. Någon timme tidigare, när regnet öste ner satte arrangörerna upp plastväggen framför honom och kommentatorn Niklas Andersson.
Arbetsförhållandena är ofta ganska primitiva. Här får experten Jonas Kruse både kisa och skydda sig mot solen med handen för att kunna följa rallytävlingen. Någon timme tidigare, när regnet öste ner satte arrangörerna upp plastväggen framför honom och kommentatorn Niklas Andersson.