Grattis Sportnytt 40 år!

Den första oktober 1977 föddes Sportnytt. Idag fyller Sveriges största, dagliga sportnyhetsprogram 40 år. SVT Sport-bloggen fick tag på Sportnytt för en exklusiv intervju.

Grafik: Några av väldigt många Sportnytt-medarbetare under årens lopp. Grafik: Johan Halldorf.
Några av väldigt många Sportnytt-medarbetare under årens lopp. Grafik: Johan Halldorf.

Hallå där Sportnytt! Grattis på 40-års dagen. Hur känns det?

– Hahaha. Jo, tack det känns bra. Lustigt att du använder uttrycket ”Hallå där”, det var länge sedan jag hörde det. Annat var det förr i tiden när Bosse Hansson var programledare för mig, då var det ”Hallå där” flera gånger i veckan. Det var nämligen Bosses hälsningsfras direkt efter vinjetten. Vet du hur det är med Bosse nuförtiden?

Jag vet att Bosse fortfarande tittar på Sportnytt så ofta han kan och det är ju kul. Men läs gärna artikeln på svtsport.se där Bosse berättar om dig och ert samarbete. Du hittar artikeln här.

– Tack. Den ska jag absolut läsa.

Bosse Hansson på redaktionen 1981. Fyra år tidigare hade Sportnytt börjat sändas som dagligt nyhetsprogram. Foto: Sven-Gunnar Holm.
Bosse Hansson på redaktionen 1981. Fyra år tidigare hade Sportnytt börjat sändas som dagligt nyhetsprogram. Foto: Sven-Gunnar Holm.

Någon 40-års kris på gång?

– Kris? Jag? Nä. Vilken konstig fråga. Det har väl aldrig funnits mer sportnyheter att rapportera om än det gör nu. Nuförtiden sänds det ju hundratals timmar sport varje dygn och dessa sportbilder ska ju jag sammanfatta på bästa sätt.

– Dessutom vill jag att min rapportering ska vara jämställd och då får man ju dubbelt så mycket att rapportera om jämfört med de som väljer att nästan bara bevaka herridrott.

Men det talas ju om att tittarna flyr från tv:n. Rör det inte dig i ryggen?

– Jag må vara gammal men jag är inte okunnig, självklart följer jag hur medievärlden förändras. Men jag är faktiskt fortfarande det klart största, dagliga, sportnyhetsprogrammet i Sverige. Vill du ha några siffror?

Ja, tack gärna. Det är alltid intressant.

– Okej. Hittills under 2017 har 22 av mina sändningar, var och en för sig, lockat över en miljon tittare. Det är inte många tv-program idag som når miljonpublik så det är jag stolt över. Och sett över en hel dag når jag alltid över en miljon tittare med alla mina sändningar.

– Jag är också glad att både män och kvinnor tittar på mig även om det är fler män som väljer att titta på sändningen klockan 22.00. Sen är det klart att det är fler äldre än yngre som tittar men Sportnytt klockan 22.00 har faktiskt en trogen skara killar och tjejer mellan 7-15 år som tittar någon kväll i veckan.

Marie Lehmann har varit programledare för Sportnytt i snart 20 år. Hennes bästa Sportnytt-minne kan du läsa på svtsport.se
Marie Lehmann har varit programledare för Sportnytt i snart 20 år. Hennes bästa Sportnytt-minne kan du läsa på svtsport.se

40 år är en lång tid. Minns du hur du kom till?

– Nej, det är det väl få som gör – alltså minns hur dom blev till. Men jag har faktiskt frågat före detta redaktions- och evenemangschefen Kjell Andersson om detta. Han berättade för mig att jag inte har någon särskild mamma eller pappa utan att jag är resultatet av löpande utvecklingsarbete på SVT Sport (eller TV-sporten som redaktionen hette då) och utvecklingen inom svensk- och internationell idrott.

Kjell Andersson, mångårig medarbetare på SVT Sport.
Kjell Andersson, mångårig medarbetare på SVT Sport.
Delar av TV-sportens redaktion 1976. Året efter skulle det här gänget vara med och lansera nya programmet Sportnytt. På bilden syns bland andra: Göran Blom, Gunn-Britt Ogebjer, Georgios Karageorgiou, Mac Gänger, Hans Ahrman, Marie von Platen,    Göran Zachrisson,, Åke Iwarsson, Sven Plex Petersson, Kjell Andersson och Bo Hansson.
Delar av TV-sportens redaktion 1976. Året efter skulle det här gänget vara med och lansera nya programmet Sportnytt. På bilden syns bland andra: Göran Blom, Gunn-Britt Ogebjer, Georgios Karageorgiou, Mac Gänger, Hans Ahrman, Marie von Platen, Göran Zachrisson, Åke Iwarsson, Sven Plex Petersson, Kjell Andersson och Bo Hansson.

– Sen blev ju tillgången på idrottsbilder allt större under 70-talet och svensk idrott var stark då. Sverige vann fyra guld i OS i Montreal 1976 och sen spelade ju Björn Borg och Ingemar Stenmark en stor roll för ett bredare svenskt idrottsintresse.

– Under den här perioden ändrade idrotten också sina spelscheman. Tidigare hade idrott varit en helgföreteelse men nu började serierna sprida ut sig alltmer även i veckorna och då blev det naturligt att inte längre samla nyhetsbilder till bara torsdagar och söndagar som var fallet fram tills oktober 1977.

Vad var det bästa med din uppkomst?

– För sportredaktionen betydde min entré i tv-världen att dom kunde börja jobba mer nyhetsmässigt. Plötsligt skulle dom ju göra en daglig nyhetsleverans och inte bara sammanfatta nyheter på torsdagar och söndagar. Men jag tror att det var ont om nyhetsjournalister på redaktionen på den tiden. Kjell Andersson berättade för mig att Bengt Grive sa att ”Björn Borg ringer mig om det är något”. Det var alltså inte tal om att själv sitta och ringa runt till olika lag och idrottare på den tiden. Det är ju på ett helt annat sätt idag.

– Sen är det klart att det blev ett lyft för publiken som fick fler tillfällen varje vecka att se bra sportbilder och få sportnyheter.

Arne Hegerfors är en av många kända sportprofiler som varit programledare för Sportnytt under årens lopp.
Arne Hegerfors är en av många kända sportprofiler som varit programledare för Sportnytt under årens lopp.

Har du alltid sänts på sen kvällstid?

– Ja, men från början var jag bara ett fem minuter långt nyhetsprogram. Men då, precis som nu, startade jag direkt efter Aktuellt. Sen har jag utvecklats med åren – tack och lov – och fått efterföljare både på morgonen och förkvällen.

Hur många Sportnytt har det blivit med åren?

– Oj, det har jag inte räknat på men en snabb överslagsräkning säger över 25 000 sändningar. Men då räknar jag in både Sportnytt morgon (som sen i augusti i år ingår i Morgonstudion), Sportnytt förkväll (17.55 och 18.25), Sportnytt klockan 22.00 och Sportnytt på lördagar.

Christer Ulfbåge är en av Sportnytts mest kända programledare. Några av er minns säkert också att Christer avslutade varje Sportnyttsändning med att säga "Gokväll" och sedan lämna studion direkt.
Christer Ulfbåge är en av Sportnytts mest kända programledare. Några av er minns säkert att Christer avslutade varje Sportnyttsändning med att säga ”Gokväll” och sedan lämna studion direkt.

Vad minns du bäst från alla dessa år?

– Än är det inget fel på minnet, så gammal är jag inte, så jag minns en hel del. Men jag vill lyfta fram alla som jag jobbat med. Jag ser att ni gjort en bild med några av dom som programlett mig under årens lopp men det är ju bara en promille av alla begåvade människor som jag haft förmånen att jobba med. Det räcker inte med en programledare för att göra bra Sportnytt, det krävs redaktörer, sändningsproducenter, reportrar, redigerare, fotografer, grafiker, ljudtekniker och mycket mer för att det ska bli bra.

– Annars säger jag som idrottsstjärnorna brukar säga i mitt program; jag vill inte bedöma mig själv eller säga något om mig själv, det överlåter jag till andra.

Ann-Britt Ryd Pettersson blev första kvinna att programleda Sportnytt.
Ann-Britt Ryd Pettersson, idag ett välbekant ansikte hos SVT Nyheter, blev första kvinna att programleda Sportnytt.
Mats Nyström har sänt över tusen Sportnytt som programledare. Här är ett av hans favoritminnen från åren som gått, ett gitarrsolo i studion.
Mats Nyström har sänt över tusen Sportnytt som programledare. Här är ett av hans favoritminnen från åren som gått, ett gitarrsolo i studion.

Men så bra. Flera av dom som jobbat med dig har skrivit ner sina bästa Sportnyttminnen så det går också att läsa på svtsport.se. Här är länken till den artikeln.

– Till SVT Sport appen menar du väl? Hahahaha. Som jag försökt få programledarna att prata om appen och sajten under de senaste åren. Det är ju det fina med dessa moderna tider. Får jag inte plats med allt inom ramen för min sändningstid så finns det möjlighet att visa och berätta mer digitalt.

Vad är du mest stolt över?

– Mest stolt över? Det vet jag inte men jag är stolt över att vara den enda 40-åringen i Sverige som aldrig missat en stor sportnyhet. Det gör mig unik.

Hur ser framtiden ut?

– Frågar du mig det? Det är väl du som är sportchef, du borde väl ha tänkt lite på min framtid?

– Men nu när du frågar så kan jag ju passa på att säga att jag tänker köra på ett bra tag till. 40 is the new black säger alla. Och jag kräver inte mycket av tv-tittarna, bara 15 minuter om dagen och på den kvarten lovar jag att fortsätta att berätta de stora sportnyheterna, snackisarna, visa dagens bästa sportbilder och dessutom berätta en och annan stark berättelse från idrotts-Sverige eller världen.

Det låter bra. Hoppas du får en bra födelsedag nu. Du får i alla fall tid att fira eftersom storasyster Sportspegeln tar ansvar för den långa sändningen ikväll. 

Grattis återigen,

Hälsar sportchef Åsa Edlund Jönsson, som passar på att rikta ett särskilt tack till Kjell Andersson som hjälpte till att göra denna intervju. 

Så här såg det ut 1999 (tror jag). Jag började på SVT Sport i januari det året och min första insats på redaktionen var som programledare för just Sportnytt. Senare blev jag också projektledare för Sportnytt, men det är en helt annan historia.
Så här såg det ut i tv-rutan 1999 (tror jag). Jag började på SVT Sport i januari det året och min första insats på redaktionen var som programledare för just Sportnytt. Senare blev jag också projektledare för Sportnytt, men det är en helt annan historia.

Världens bästa liga – direkt hos SVT

Det är 28 år sedan SVT sände från matcher från NHL – men nu är det dags igen.

Från och med oktober kommer vi att direktsända matcher från världens bästa hockeyliga och det är många världsstjärnor som kommer att visa upp sin skicklighet på bästa sändningstid i SVT.

Pittsburghs Sidney Crosby jublar med Stanley Cup-pokalen. Foto: Joel Marklund / BILDBYRÅN
Pittsburghs Sidney Crosby jublar med Stanley Cup-pokalen.
Foto: Joel Marklund / BILDBYRÅN

Eller vad sägs om Rangers supermålvakt Henrik Lundqvist, världens bäste hockeyspelare (okej, här kan det bli debatt) Sidney Crosby, tidigare poängligavinnaren Patrick Kane i Chicago, tvillingarna Sedin i Vancouver, världens bäste Karlsson (backen Erik i Ottawa) och Henrik Zetterberg i forna storlaget Detroit?

Jag tycker att det är läge att redan nu boka in bästa soffplatsen på lördagar och söndagar under perioden oktober-maj och njuta av ”Månadens match” som vi valt att kalla vår satsning från NHL.

Henrik Lundqvist i New York Rangers  Foto: Joel Marklund / Bildbyrån
Henrik Lundqvist i New York Rangers Foto: Joel Marklund / Bildbyrån

Under min tonårstid (jag är född 1973) var NHL-matcher på tv bara något att drömma om, även om SVT faktiskt sände sammandrag från några slutspelsmatcher 1984. NHL följde jag via resultatbörsen (en samlingssida med resultat i sportdelen av papperstidningen) i Örnsköldsviks Allehanda och matchresultaten var två dagar gamla när dom publicerades. Matchbilder kunde man i bästa fall se i Sportnytt och Sportspegeln ibland.

Men i början på 90-talet flyttade NHL successivt in i svensk tv. Nordic Channel (Femman) sände NHL på tidigt 90-tal och när jag jobbade på Canal + (idag C More) från 1995 och framåt var livesänd NHL en av kanalens grundfundament.

Senare köpte MTG sändningsrätten till NHL och idag är det som ni säkert känner till Viasat som sänder runt 1300 NHL-matcher per år.

På den svenska marknaden har NHL alltså varit en betal-tv rättighet sedan ligan började direktsändas i Sverige för runt 25 år sedan. Men för första gången någonsin ska nu NHL-matcher direktsändas hos SVT och det är det samarbetsavtal som SVT ingick med MTG tidigare i år som möjliggör detta. Som ni kanske kommer ihåg ska SVT och MTG samarbeta kring ishockey-VM, CHL och NHL under åren 2017-2023.

Den här bilden är från 1997. Jag jobbar på Canal+ och vi livesänder Stanley Cup-finalerna. I Detroit har vi byggt upp en studio där stjärnbacken Slava Fetisov i en periodpaus.
Den här bilden är från 1997. Jag jobbar på Canal+ och vi livesänder Stanley Cup-finalerna. I Detroit har vi byggt upp en studio där stjärnbacken Slava Fetisov gästar mig i en periodpaus.
Också en bild från 1997. Jag väntar på en intervju med lagkaptenen Steve Yzerman efter Detroits Stanley Cup-seger.
Också en bild från 1997. Jag väntar på en intervju med lagkaptenen Steve Yzerman efter Detroits Stanley Cup-seger.

Vi sätter vårt starkaste hockeylag på att bevaka och rapportera från ”Månadens match”Chris Härenstam kommer att kommentera ”Månadens match” för SVT och studioprogrammet kommer ledas av Marie Lehmann och Dusan Umicevic. Expertkommentatorer blir SVT:s Mikael Renberg och Jonas Andersson, tillsammans med inbjudna hockeyprofiler.

Mikael Renberg och Marie Lehmann är två av SVT Sports profiler NHL-matcherna. . Foto: SVT
Mikael Renberg och Marie Lehmann är två av SVT Sports profiler NHL-matcherna. . Foto: SVT

Ishockey är en stor och viktig del av SVT:s sportutbud. SVT kommer de närmsta åren att sända från ishockey-VM för både herrar och damer, junior-VM, CHL, Euro Hockey Tour, SDHL, TV-pucken och Stålbucklan. Och jag vet faktiskt ingen annan tv-kanal i hela världen som har ett så brett hockeyutbud där ni tittare kan ta del av allt från talanger till världsstjärnor.

Förra säsongen spelade ungefär 80 svenskar i NHL och majoriteten av spelarna från det svenska landslaget som tog VM-guld i maj hämtades från den nordamerikanska ligan. Hockey i världsklass är det som väntar runt hörnet alltså!

Hoppas att ni tittar på matcherna, den sjunde oktober är det premiär!

Hälsar Åsa Edlund Jönsson, sportchef SVT 

SVT kommer att sända följande matcher:

7 oktober: New Jersey-Colorado 20.00

4 november: Ottawa – Vegas 20.00

16 december: Boston-NY Rangers 23.00

13 januari: Pittsburgh – Detroit

11 februari: Dallas-Vancouver 22.00

4 mars: Anaheim – Chicago 22.00

April: Bestäms senare

Maj: Bestäms senare

Vi avslutar bloggen och nostalgin från 1997 med den här bilden: jag och fotgraf Jörgen Bodesand tillsammans med Stanley Cup-bucklan strax innan Steve Yzerman höjde den i luften.
Vi avslutar bloggen och nostalgin från 1997 med den här bilden: jag och fotgraf Jörgen Bodesand tillsammans med Stanley Cup-bucklan strax innan Steve Yzerman höjde den i luften.

 

 

 

 

 

Regnbågshjältar som ger perspektiv

001_Regnbagshjaltar_B_W
Peter Häggström Lindecrantz och Kajsa Bergqvist. Foto: Ellinor Wahlund / Filmriding

Det började i ett mötesrum på sportredaktionen för snart två år sedan. Före detta längdhopparen Peter Häggström Lindecrantz ville presentera ett programförslag. Det skulle handla om historien bakom en lyckad prestation.

Jag satt tillsammans med planeringschef Max Bursell i det mörka mötesrummet och lyssnade på Peters berättelse. Om hur han inte vågade komma ut som homosexuell under sina friidrottsår, rädd för omgivningens reaktioner. Men att hans stora lyft som längdhoppare kom när han äntligen vågade berätta för familjen och närmsta vännerna – då hoppade han åtta meter för första gången.

Peters berättelse gav mig nya perspektiv. Jag är också uppväxt inom idrottsrörelsen och älskade träningslokalerna, omklädningsrummet och surret. Men så var det ju ganska enkelt för mig. Jag bar inte på någon hemlighet. Jag kunde vara mig själv i alla sammanhang och blev accepterad för den jag var. En verklighet Peter, och många med honom, samtidigt bara kunde drömma om.

Peter Häggström Lindecrantz och Kajsa Bergqvist. Foto: Bo Håkansson
Peter Häggström Lindecrantz och Kajsa Bergqvist. Foto: Ellinor Wahlund

Min förhoppning med vår nya programserie Regnbågshjältar – där Peter Häggström Lindecrantz och Kajsa Bergqvist träffar en rad idrottsstjärnor för att prata om idrott och HBTQ – är att även du ska få nya perspektiv.

Varför är det så svårt att ”komma ut” inom idrotten? Vad riskerar man? Skiljer det sig mellan olika idrotter? Och vilka konsekvenser blir det för den som inte får vara sig själv fullt ut?

ColinJackson_IMG_3830
Kajsa Bergqvist och Peter Häggström Lindecrantz tillsammans med Colin Jackson under inspelningen av Regnbågshjältar. Foto: Filmriding.

I serien Regnbågshjältar möter ni bland andra friidrottsstjärnan, häcklöparen och VM-guldmedaljören Colin Jackson. Han är 50 år idag och har sin aktiva karriär bakom sig. Men det är först nu, i vår serie, som Colin berättar att han är gay. När vi publicerade detta i förra veckan blev Colins historia en toppnyhet hos alla stora mediabolag i hela Storbritannien. Kanske är det ett bevis, av många, på att serien Regnbågshjältar verkligen behövs 2017?

Colin är en av sex modiga idrottare (förutom Peter Häggström Lindecrantz och Kajsa Bergqvist som leder programmet) som berättar sin historia i vår programserie (vilka dom sex idrottarna är ser du längst ner i denna blogg). Dom kunde ha varit fler men några andra stora idrottare som fått frågan har avböjt medverkan. Det har varit för känsligt att berätta – av många olika skäl.

Vad ska familj och vänner tycka och tänka? Vad säger sponsorerna? Fansen? Hur kommer det att påverka mitt liv som idrottsprofil?

En som har svaren på många av dessa frågor är spjutkasterskan Sunette Viljoen, OS-tvåa 2016 och medverkande i serien. När hon kom ut landade det inte alls bra i familjen. Sunette berättar i serien om pappans ilska, att hennes bror gav sig på henne fysiskt och att hon behövde försvara sig själv.

Sunette
Sunette Viljoen i samband med inspelningen av Regnbågshjältar. Foto: Filmriding.

Regnbågshjältar är den första programserien i världen – som jag känner till – som tar sig an dessa frågeställningar. Kanske ger programmen dig nya perspektiv? Kanske får programmen dig att reflektera över dig själv, över det du säger och gör i vardagen och hur det kan påverka andra? Eller kanske hittar du en förebild?

Så här resonerar Kajsa Bergqvist runt programserien:

– En förhoppning med programmet är att visa att det går att vara sig själv och vara idrottare i världstoppen. Sen vill vi skapa starka förebilder och visa att det handlar om att må bra som person.

Regnbåge 2
Kajsa Bergqvist är en av två programledare i serien Regnbågshjältar men utöver det arbetar hon också som expertkommentator i friidrott hos oss på SVT. Här en bild på oss två tillsammans i samband med Finnkampen.

Nästan alla svenska ungdomar kommer i kontakt med idrottsrörelsen under sin uppväxt. Idrotten fyller många funktioner. Här lär man sig vikten av fysisk aktivitet, att sträva mot mål, att träna och bli bättre, att vinna och förlora och att ha kul tillsammans i grupp.

Idrotten ska vara en miljö som välkomnar alla, en plats där alla människors lika värde är grundfundament och där man som idrottare känner att man alltid kan vara sig själv.

När Peter Häggström Lindecrantz var 13 år hörde han uttrycket ”jävla bög” i stort sett varje dag i skolan och i omklädningsrummet. Hur det påverkade honom kan du läsa om i hans brev till sitt 13-åriga jag.

Och vill du dela med dig av dina erfarenheter kring detta ämne kan du dela din berättelse här hos oss. Eller så delar du med dig av de nya perspektiv som serien Regnbågshjältar gav just dig.

Hälsar Åsa Edlund Jönsson, sportchef SVT – här under regnbågshimlen i tunnelbanan på Stockholms Stadion

Regnbåge 1

Ps. Under programseriens fem delar kommer ni att möta följande idrottsstjärnor: friidrottaren Colin Jackson, skateboardåkarna Brian Anderson och Lacey Baker, friidrottaren Sunette Viljoen, tennisspelaren Johanna Larsson och NBA-spelaren John Amaechi. Vi sänder ett nytt avsnitt varje söndag med start den tredje september. Alla programmen sänds i SVT1 och återfinns även i SVT Play under titeln Regnbågshjältar. DS.

Vakna – nu blir det mer morgonsport i tv!

Nu har SVT:s nya morgonprogram Morgonstudion haft premiär. Vår förhoppning är att Morgonstudion alltid ska vara starten på din nyhetsdag och vara en, som SVT:s programdirektör Jan Helin skriver, ”pålitlig nyhetskälla som väcker tanken, inspirerar till samtal och också pratar om nyheter som kan bjuda på ett skratt”

IMG_1383
Ur premiären av Morgonstudion. SVT Sports Dusan Umicevic (t.v) tillsammans med nyhetsprogramledarna André Pops och Karin Magnusson.

Vi på SVT Sport har sänt sportnyheter på morgonen ända sedan 1993 när SVT startade med morgonsändningar på vardagar. På den tiden turades två programledare om att sköta våra sändningar, Peter Jonsson och Niklas Jälevik.

En härlig bild från 1993 när SVT startade med dagliga morgonsändningar. Peter Jonsson (t.v) var programledare för sportnyheternan. Här tillsammans med Rapports programledare Yvonne Åstrand.
En härlig bild från 1993 när SVT startade med dagliga morgonsändningar. Peter Jonsson (t.v) var programledare för sportnyheterna. Här tillsammans med Rapports programledare Yvonne Åstrand.

Nu kommer det allt som oftast vara tre personer som delar på uppdraget; Dusan Umicevic, AnnaMaria Jansson och Niklas Nord, tre kända och rutinerade sportprofiler med bred kompetens från sportredaktionen.

– Morgonstudion ska vara ledig och inbjudande. Jag hoppas att tittarna känner att dom ”hänger med oss” snarare än att dom får sportnyheterna serverade på ett fat, säger Dusan Umicevic och fortsätter:

– Sen handlar all journalistik om att göra urval. I det nya programmet kanske ämnena är färre men mer uttömmande. Vi ska försöka plocka upp snackisar, vi minskar kanske lite på redovisningen och jag hoppas att det blir ett mer personligt tilltal.  

Ur premiären av nya Morgonstudion.
Ur premiären av nya Morgonstudion.

Sportrapporteringen på morgonen har utvecklats under årens lopp i SVT. Vi har varit en del av Rapport, vi har sänt varje heltimme, vi har sänt på kvartslagen, vi har haft sportpaneler på måndagar, expertinhopp vid större nyhetshändelser och många av våra SVT Sport-reportrar och kommentatorer har gästat morgonprogrammet och bidragit med sin kunskap.

Själv jobbade jag med morgonsändningarna under sju år, både som programledare för Sportnyttdelen i Rapport men också som hockeykommentator med fokus på fördjupningar kring svensk landslagsishockey och NHL. Här nedan ser ni en bild från 2005 när jag gästade Mats Nyström i Gomorron Sverige och pratade om nattens NHL-premiär och Sidney Crosbys debut. Och på samma sätt hoppas vi nu kunna engagera flera av våra sportprofiler inom ramen för Morgonstudion. Tanken är att initierade reportrar och kommentatorer, som till exempel Jacob Hård och Chris Härenstam, eller våra expertkommentatorer ska kunna medverka vid olika nyhetslägen för att berika programmet med sin kunskap.

Mats Nyström (t.v) och jag själv (t.h) diskuterar nattens NHL i Gomorron Sverige år 2005.
Mats Nyström (t.v) var under flera år programledare för både Gomorron Sverige och nyhetsprogram från SVT Sport. På bilden diskuterar jag (t.h) och Mats nattens NHL i Gomorron Sverige år 2005.

Vi på sporten har också som ambition att erbjuda er tittare mer sport inom ramen för Morgonstudion, men det kommer att ske på ett nytt sätt. Vi kommer inte som tidigare att ha en lång nyhetssändning varje heltimme utan istället rapportera kort om sport varje hel- och halvtimme och däremellan göra plats för fördjupningar som återkommer under hela morgonen. Sen kommer också större nyhetshändelser inom sport att få mer utrymme i programmet. Men vi tar det steg för steg. Nu är premiären avklarad och vi inleder nästa fas som handlar om finjustering och förbättringar och där välkomnar jag era tankar också.

Välkomna till nya Morgonstudion och en ny form för sportnyhetsrapportering. Jag hoppas att ni väljer att vakna med oss varje morgon.

Hälsar Åsa Edlund Jönsson, sportchef SVT 

Så här såg det ut 2004 när jag sände Sportnytt inom ramen för Gomorron Sverige. En mörk och ganska trist studio var kuliss på den tiden, därför skönt att nu se Morgonstudions nya moderna studio.
Så här såg det ut 2004 när jag sände Sportnytt inom ramen för Gomorron Sverige. En mörk och ganska trist studio var kuliss på den tiden, långt ifrån dagens ljusa och moderna studio från vilken Morgonstudion sänder.

Dags för största mästerskapet i Sverige i år!

Programledare Maria Wallberg och kommentator AnnaMaria Jansson.  Foto: Stina Stjernkvist/SVT
Programledare Maria Wallberg och kommentator AnnaMaria Jansson. Foto: Stina Stjernkvist/SVT

Maria Wallberg, AnnaMaria Jansson och alla andra i SVT:s initerade ridsportsteam är redo. Hoppas att du är det också!

För nu drar det igång: EM i ridsport i Göteborg – det största mästerskapet i Sverige i år.

Mästerskapet pågår mellan den 21-27 augusti med tävlingsgrenarna hoppning, dressyr, körning, fyrspann och paradressyr och fram till i fredags hade organisationen sålt 120 000 biljetter till EM och fler lär det bli under den kommande veckan.

2700 ton fibersand har forslats in till Ullevi i Göteborg för att skapa en mästerskapsarena. Foto: Mattias Pettersson
Gräset på Ullevi har ersatts av 2700 ton fibersand. I bakgrunden syns SVT:s studio till vänster. Foto: Mattias Pettersson
Utsikt från SVT Sports studio på Ullevi. Foto: Mattias Pettersson.
Utsikt från SVT Sports studio på Ullevi. Foto: Mattias Pettersson.

Vi på SVT Sport har verkligen sett fram emot detta mästerskap och vi gör en riktigt stor satsning på EM. Vi har en härlig utestudio och drygt 30 personer på plats i Göteborg och extra stolta är vi över vår enormt kunnige bildproducent Bosse Lindqvist. Bosse är nämligen huvudproducent för den internationella tävlingsproduktionen som sänds till tv-bolag, och cirka 70 miljoner tittare, runt om i världen.

Bosse Lindqvist är en skicklig ridsportproducent som bildproducerat såväl världscupavslutningar  som EM i fälttävlan 2013. Foto: Sven Oluf Jensen/SVT
Bosse Lindqvist är en skicklig ridsportproducent som bildproducerat såväl världscupavslutningar
som EM i fälttävlan 2013. Foto: Sven Oluf Jensen/SVT

Men att vi hårdbevakar EM är inte en unik ridsportshändelse under en vecka från SVT:s sida. SVT och ridsport har faktiskt en väldigt lång relation. I över 50 år har vi sänt ridsport och jag tror faktiskt att det är den sport vi sänt längst utan något rättighetsuppehåll.

Arkivbild på Anders Gernandt från 1990. Anders kommenterade ridsport för SVT i runt 30 år. Foto: Bertil S-son Åberg / SVT
Arkivbild på Anders Gernandt från 1990. Anders kommenterade ridsport för SVT i runt 30 år. Foto: Bertil S-son Åberg / SVT

Häromdagen djupdök jag i vårt tv-arkiv och hittade då en 90 minuter lång ridsportsändning från så tidigt som 1964. Det var SM i hoppning från Malmö med Anders Gernandt som kommentator. Anders Gernandt var landslagsryttaren som efter hoppkarriären sadlade om och blev kommentator hos SVT (redan 1961 kommenterade Anders sin första tävling för SVT). Och det var med Anders som ciceron som ridsporten växte fram som en stor tv-sport i Sverige på 70- och 80-talet. Med sina skorrande R (”…ekipaget rrriiiverrr…”) och stora kunskap lockade Anders både hästentusiaster och andra till sändningarna. I Öppet Arkiv kan ni njuta av Anders klassiska stämma om ni kikar på programmen ”Till Häst” från 1974.

Per Frisell och Johannes Strömberg bygger SVT Sports studio på Ullevi. Vår reporter Lotta Fahlberg håller koll på bygget. Foto: Mattias Pettersson.
Per Frisell och Johannes Strömberg bygger SVT Sports studio på Ullevi. Vår reporter Lotta Fahlberg håller koll på bygget. Foto: Mattias Pettersson.

EM i Göteborg blir det senaste i raden av stora ridsportmästerskap som avgörs i Sverige.

Den första stora ryttartävlingen i Sverige i modern tid skedde under OS i Stockholm 1912.

Invigningen av Olympiska ryttarspelen i Stockholm 1956. Den olympiska elden har tänts och Henry Eriksson och  Karin Lindberg står redo att föra den till  Stadiontronen.
Invigningen av Olympiska ryttarspelen i Stockholm 1956. Den olympiska elden har tänts och Henry Eriksson och Karin Lindberg står redo att föra den till Stadiontronen.

1956 var det sen dags för olympiska ridsporttävlingar i Sverige igen när hästarna av karantänsregler inte släpptes in i värdlandet Australien och OS-staden Melbourne. Kika gärna på Jens Linds berättelse om Ryttarolympiaden från 1956. Jens Lind är för övrigt en av våra reportrar på plats i Göteborg denna gång.

Sommaren 1990 hölls så historiens första ryttar-VM i Stockholm. Tävlingen blev den dittills största ridsporttävling som avgjorts med 700 hästar och ryttare från 40 nationer och vi på SVT sände rekordmycket, hela 65 timmar. I Öppet Arkiv kan du fortfarande se finalhoppningen från VM 1990. 

Så sent som 2013 hölls också EM i fälttävlan i Sverige när Malmö stod värd för mästerskapet.

IMG_5962
Förberedelserna pågick under helgen i Göteborg. Foto: Mattias Pettersson.

Till Göteborg kommer runt 300 av Europas bästa inom ridsport från 30 olika länder. 590 hästar finns på plats under veckan liksom 1400 volontärer och 400 mediarepresentanter.

Ullevi, Heden och Slottsskogen blir tävlingsarenor under EM-veckan och en fantastiskt fin inramning för de närmare 60 timmar vi sänder från Göteborg. Det mesta sänder vi live men det blir även sammandrag, magasin och bakom-kulisserna. Här hittar ni alla sändningstider.

Lotta Björe tror på medalj i EM. Foto: Stina Stjernkvist/SVT
Lotta Björe tror på medalj i EM. Foto: Stina Stjernkvist/SVT

Jag har stora förväntningar på sändningarna från Göteborg och vår expertkommentator Lotta Björe har stora förväntningar på det svenska hopplaget. Lotta tror nämligen på medalj.

Jag hoppas att ni följer oss under hela EM-veckan, oavsett om du gillar sporten sen tidigare eller om du är nybörjare som tv-tittare på ridsport. Och jag hoppas verkligen att du gillar det du ser för vi på SVT kommer att satsa vidare på ridsport. 2014 skrev vi på ett åtta år långt ridsportavtal som gör att vi kommer att visa internationella ridsportmästerskap fram till 2022. Avtalet omfattar två VM och fyra EM i hoppning, dressyr och fälttävlan samt åtta världscupfinaler.

På onsdag åker jag till Göteborg för att titta på bland annat hoppningen på plats på Ullevi. Kanske ses vi där? Annars hoppas jag att du hänger med oss via tv:n, datorn eller mobilen – för vår bevakning av EM i ridsport kan du ta del av vart du än befinner dig.

Hälsar Åsa Edlund Jönsson, sportchef på SVT som senast sågs på en hästrygg på Island för ett år sedan. 

Åsa på häst
Foto: Fredrik Olofsson.

Källor:

SVT Sports arkiv

Svensk ridsport

FEI.org

Konsten att bevaka VM och golf med en mobiltelefon

SVT Sport har under sommaren sänt Confederations Cup, SM-veckan, sim-VM och nu senast fotbolls-EM. Snart är det dags för både EM i Fälttävlan och EM i ridsport från Göteborg med mycket mera.

Alla dessa sändningar är stora tv-produktioner som bevakas med många kameror, ibland upp till 30 stycken.

Men nuförtiden behöver tv-produktion inte alltid vara storskaligt och komplicerat. När vi är ute och nyhetsbevakar för svtsport.se och för Sportnytt och Sportspegeln använder vi oss allt oftare av våra mobiltelefoner.

I somras bevakade vår reporter Mattias Sandberg både VM i orientering och brittiska The Open i golf med sin mobiltelefon, men när han dök upp på golfbanan utan en stor kamera och ett tv-team höjdes ögonbrynen rejält.

Skärmavbild-2017-07-19-kl.-15.40.44-520x390
Mattias intervjuar golfstjärnor under The Open. Foto: Martin Hardenberger

Här är Mattias egen berättelse: 

Mitt andra uppdrag för SVT Sport som så kallad MoJo (mobiljournalist = reporter som filmar och redigerar sitt material med sin mobil eller surfplatta) var på anrika golftävlingen The Open Championship på Royal Birkdale cirka 45 minuter med bil norr om Liverpool.

Det var dock nära att det inte blev någon bevakning, för kommentarerna och blickarna som jag fick från personalen när jag skulle hämta ut min kamera-ackreditering saknar motstycke i mitt yrkesliv som reporter på SVT Sport.

Ungefär så här lät det när personalen frågade efter min tv-kamera:

– Okej, Mr Sandberg. Where is your tv-camera, so that we can put your sticker on right away? 

Jag tog sakta upp min mobil ur min ficka och sa:

– Well, this is my camera. Det här är min kamera. 

IMG_0307
Mattias gör i ordning mobiltelefonen inför en inspelning.

Ackrediteringspersonalen såg ut som frågetecken. Det kändes nästan som om det var första gången de såg en smartphone och dom protesterade därför mot min mobiltelefon som enligt dom inte var proffsig nog och inte höll nog hög kvalitet.

– No Mattias. You are supposed to do tv and you can´t film with that, in fact you are not allowed to film with that. That is non-professional and we require high-quality footage so where is your tv-camera?

Jag förklarade att det bara var jag som var på plats och att jag nyligen bevakade orienterings-VM i Estland på samma sätt och att det då inte var några problem eller synpunkter på min utrustning. Mobilen kan filma i HD (high definition) och till och med 4K men eftersom filerna blir lite väl tunga då håller jag mig till HD.

Personalen hade svårt att tro mig men gick till slut med på att ge mig ackrediteringen för kameran.

– Well, this decision goes above our heads. If anybody asks you we did not see that mobile device. Here you go and perhaps you should put your camera credentials around your neck because the sticker will not fit your mobile phone.

Och precis så blev det. Ackrediteringen, som ni kan se på bilden, fick hänga runt halsen istället eftersom den inte fick plats på mobilen.

The Open ackrediteringen
Mattias visar upp kamera-ackrediteringen som var större än mobiltelefonen. Foto: Martin Hardenberger

Mediacentret var dessutom prytt med flera informationslappar som gjorde gällande att ”Any use of mobile devices is strictly prohibited on the course” så uppförsbacken var påtaglig men det gick bra till slut. SVT Sports tittare fick ta del av hur den regerande mästaren Henrik Stenson upplevde veckan som titelförsvarare. Stenson och de andra golfstjärnorna som tog plats framför utrustningen, som alltså vissa såg som häpnadsväckande, hade inga synpunkter på den.

Så nu vet både The Open och förhoppningsvis andra stora organisationer och tävlingar att framtidens teknik och arbetssätt redan är här.

Hälsar Mattias Sandberg

Mattias Sandberg intervjuar Tove Alexandersson i samband med VM i orientering tidigare i sommar.
Mattias Sandberg intervjuar Tove Alexandersson i samband med VM i orientering tidigare i sommar.
Mattias på jakt efter bra bilder.
Mattias på jakt efter bra bilder.

Det är semester och time to Play!

Visst. Det är helt grymt med semester. Sol, bad, strand- och vattensporter, grillning och familjeliv.

Men för mig är dom sena kvällarna lika lyxiga, när lugnet lagt sig och man får krypa upp i soffan och börja bläddra bland alla playprogram.

Playbild

Jag vet inte hur ni har det men jag tycker att det är stört omöjligt att hinna se all eminent tv som produceras när vardagen med jobb- och familjeliv trummar på som bäst. Så därför är det verkligen lycka att på semestern sitta uppe alldeles för sent på natten och kolla ikapp på det man missat.

Så är du som jag och gillar sena playkvällar i soffan får du inte missa mina och redaktionens SVT Play-favoriter.

Playbilder
OJ

Först några program i kategorin sportdokumentärer där vi absolut vill tipsa om…

  •  …Fallet O.J Simpson. Amerikansk dokumentärserie från 2016 som handlar om den före detta amerikanske fotbollsspelaren O.J Simpson som åtalades för mord på sin före detta fru Nicole Brown Simpson och hennes gode vän Ronald Goldman. Händelsen har kallats för århundradets kriminalfall i USA och handlar om rasism, kändiskultur, massmedia, våld och det amerikanska rättssystemet.
  • Magnus – Schackgeniet. Om mästaren Magnus Carlsen som kallats Norges svar på Zlatan. ”Det är en fascinerade skildring av underbarnet från Norge där man får följa honom från de första åren” tipsar vår redaktör för Vinterstudion Anders ”Blomman” Blomberg.
  • Nacka – myten och människan. ”Filmen beskriver idolskap, artisteri, exploatering, uppgång och fall. Dokumentären är också ett spännande tidsdokument. Tom Alandh är en suverän berättare och du behöver inte vara fotbollsintresserad för att ha utbyte av dokumentären om Lennart Nacka Skoglund” säger Mats Nyström, vår mångårige programledare med fotboll som specialitet.
  • Allan – den bevingade hästen.  En perfekt uppladdning inför EM i Göteborg i augusti (som SVT sänder). ”All In och Peder Fredricson var enda ekipaget i OS i Rio som inte rev ett enda hinder. Dokumentären ger en unik inblick i relationen mellan ryttare och häst och vi får på nära håll följa Peder Fredicson och All Ins arbete tillsammans mot framgång” hälsar en av våra ridsportkommentatorer Maria Wallberg.
  • …Guld-Greta – en hisnande kärlekshistoria. Greta blev första svenska kvinna att vinna ett OS-guld. ”Trots att tjejer på den här tiden fick göra karriär på egen hand utan tränare, lyckades Greta Johansson i Stockholm 1912, då kvinnor för första gången fick tävla i simhopp och simning i OS, vinna guld i simhopp” berättar vår webbredaktör Anna Blomqvist.

Fem dokumentärtips där, men om du kikar under samlingsnamnet sportdokumentärer i SVT Play så hittar du alla dokumentärer om sport på ett och samma ställe, just nu finns närmare 2o titlar där.

Stephan

Erika Christensson är projektledare för Vinterstudion och hon skriver: ”Ett givet tips från mig är Stephans Klassiker”.

Säkert följer många av er Stephan Wilsons jakt på en ”Svensk klassiker”. I år har han klarat av Vasaloppet, Vätternrundan och nyligen simmade han i mål i Vansbro, ni hittar hela serien här. Dessutom kan ni titta på första säsongen i Play när Stephan, som nästan aldrig åkt längdskidor, tog sig an Vasaloppet i ”Stephan på gild”.

Att idrott kräver uppoffringar och hårt slit har Stephan verkligen fått lära sig. En som vet allt om det är Mats Nilsson, flerfaldig mästare inom motocross och enduro. I serien ”Mats Nilsson – kungen av Gotland” får vi följa honom i jakten på en nionde titel i GGN, Gotland Grand National, en av världens största endurotävlingar.

Ur "Sverigeresan". En reportageserie av Joel Segerdahl och Viktor Vedin.
Ur ”Sverigeresan”. En reportageserie av Joel Segerdahl och Victor Vedin.

Berättelserna om Stephan och Mats Nilsson är dokumentärserier med korta avsnitt, varje program är mellan 15-20 minuter.

Reportagen, som är något av SVT Sports signum, är ännu kortare, bara runt fem minuter men vi har även samlat dessa historier i SVT Play. Missa till exempel inte…

  • ...Sverigeresan. I denna serie speglar vi sporter och företeelser som lever i skuggan av eliten. Det handlar om golfare som aldrig spelat golf, om alpinister som tränar utförsåkning i ängsbeklädda backar och (min personliga favorit) om svenska mästare som byter om på campingplatsen. Feelgood-tv av bästa sort!
  • …SVT Sport möter. En reportageserie med idrottspersonligheter på högsta nivå. Möt juniorvärldsrekordhållaren i stav Armand Duplantis eller Damallsvenskans skyttedrottning Tabitha Chawinga som lämnat ett av världens fattigaste länder med drömmen om att bli bäst i världen.
  • …Stopptid. En guldgruva för dig som gillar idrottshistoria eller bara är nostalgisk som person. Men en liten varning, börjar du kolla kanske tiden rinner iväg!

 

Pia Sundhage

Öppet Arkiv är också en nostalgikers dröm. Det är ett av världens största tv-arkiv som erbjuder mängder av program handplockade ur vår svenska tv-historia och här finns också en ren sportkategori. Men visste ni att Öppet Arkiv är på väg att flyttas in i SVT Play ?

Överflyttningen pågår som bäst och en del gamla sporttitlar har redan tagit plats i SVT Play. En gammal höjdare är programmet ”Tjejfotboll” från 1990 med nuvarande förbundskaptenen Pia Sundhage som programledare. Kanske en bra uppladdning inför EM i fotboll i Nederländerna som ni också ser i SVT Play med start 16 juli.

Annars är min egen Öppet Arkiv-favorit dokumentären ”CCCP hockey” av Bengt Löfgren och Malcolm Dixelius från 2004. Ett program om världens bästa hockeyfemma och världens (tyckte jag som barn) argaste hockeytränare som tillsammans utgjorde stommen i världens bästa hockeylag.

CCCP

Sen vill vi ju självklart också hissa en flagga för våra nyhetsprogram Sportnytt och Sportspegeln. Dom tar aldrig semester utan är en pålitlig kompis året om. Och oavsett vad krönikörer och mediapersoner tycker så är vi många som fortfarande gillar blandade sportnyheter paketerade som ett tv-program och i SVT Play kan man ju till och med se programmen när man själv vill.

Så gör som jag. Kryp upp i soffan när solen är på väg att säga god natt och njut av bra sport, som förresten också kan vara live. I veckan som kommer sänder vi bland annat direkt från Grand Prix i friidrott, Falsterbo Horse Show, X-games och till helgen EM i fotboll.

Hoppas du får en riktigt härlig sommar!

Hälsar Åsa Edlund Jönsson, semesterfirande sportchef på SVT som på dagtid hittas vid något vattendrag i Sverige och som kvällstid hittas i en skön tv-soffa! 

IMG_9937

PS. Just nu befinner jag mig vid havet i min födelseort Örnsköldsvik och då måste jag ju passa på att lämna ett playtips med anknytning till min gamla hemort. Så har ni inte sett ”Ögonblicket” som handlar om NHL-draften med före detta Modo-spelarna Daniel och Henrik Sedin så måste ni kolla in den berättelsen, en unik bakom-kulisserna-pärla. DS.

Ögonblicket

Därför samarbetar SVT och MTG kring hockey-VM

VM 1

1989 snodde TV3 åt sig hockey-VM mitt framför ögonen på SVT. Det var en rättighetschock som skakade både SVT och tittarna, som ritade om tv-kartan och som byggde en ny kommersiell tv-aktör i Sverige.

För att mildra chocken fick SVT initialt sända VM-matcher med fördröjning medan TV3 sände live men efter några år stod TV3 på egna ben och SVT var utan hockey-VM.

Idag, nästan 30 år senare, har SVT och MTG (som äger TV3) bestämt sig för att samarbeta kring hockey-VM under perioden 2018-2023.

Samarbeta. Ett omöjligt ord i tv-branschen förr i tiden då allt handlade om exklusivitet. Idag är samarbete i stort sett en självklarhet när det gäller stora sporträttigheter. Få tv-bolag har råd att på egen hand bära mästerskap. Dessutom kräver ofta säljaren att rättigheten ska sändas på många olika plattformar till exempel i fri-tv (tänk SVT), reklam-TV (tänk TV3 eller TV4) eller betal-tv (typ Viaplay eller C More).

Henrik Lundqvists avgörande räddning i Köln i söndags.
Henrik Lundqvists avgörande räddning i Köln i söndags.

Under åren med TV3 gick hockey-VM från att vara en fri-tv produkt till att bli en eftertraktad kommersiell pjäs, ofta utom räckhåll för public service-bolag.

I Europa finns det idag 39 länder som sänder från hockey-VM i olika former men bara i nio av dessa länder sänds hockey-VM (i någon form) av public service-tv. Och bland Europas stora hockeyländer är det bara tjeckisk och slovakisk public service som är ensam ägare av rättigheten i sina länder, alla andra tv-bolag delar med en kommersiell partner av något slag.

Med det perspektivet är det snudd på unikt att SVT lyckats återerövra en plats på hockey-VM kartan.

William Nylanders kramtackling på Henrik Lundqvist när guldet var klart.
William Nylanders kramtackling på Henrik Lundqvist när guldet var klart.

Men vi vill ju inte bara ha ishockey-VM i SVT:s sportutbud utan andra sporter också. Vi vill till exempel ha världsmästerskap i fotboll, längdskidor, alpint, skidskytte, rally, rallycross, simning och cykel (för att nämna något av det vi har idag). Och för att den ekvationen ska gå ihop krävs att SVT samarbetar med andra tv-bolag, fotbolls-VM 2018 delar vi till exempel med TV4-gruppen.

Tre Kronors guldjubel i Köln.
Tre Kronors guldjubel i Köln.

Ishockey är en av dom mest populära idrotterna i Sverige och därför är sporten en given nyckelspelare i SVT:s utbud. Med det nya avtalet kommer SVT dom närmsta åren att livesända matcher från hockey-VM, CHL, Euro Hockey Tour, junior-VM, dam-VM, SDHL, TV-pucken och Stålbucklan.

Vi för dessutom intressanta samtal med MTG kring möjligheten att sända några NHL-matcher framöver eftersom det är där många av de bästa svenska spelarna finns.

Denna bredd och spets i hockeyutbudet gör SVT unikt. Vad jag känner till är vi det enda stora tv-bolaget i Europa med denna hockeyportfolie; elit och ungdom, herr och dam samlat under ett och samma tak.

Jag ska inte sticka under stol med att vi gärna livesänt matcher redan VM-året 2018 men nu blir det istället 2019 som VM kommer hem till SVT. Lustigt nog exakt 30 år efter TV3:s ”VM-chock” 1989.

Men innan vi tar oss an VM 2019 från Slovakien ska vi nyhetsbevaka hockey-VM 2018 och göra VM-magasin. Vi ska dessutom sända fotbolls-VM från Ryssland sommaren 2018 innan ett otroligt VM-år tar vid hos SVT 2019. Eller vad sägs om detta:

  • Junior-VM i hockey i Kanada, final i januari 2019.
  • Alpina-VM i Åre i februari 2019
  • Skid-VM i Seefeld i februari-mars 2019
  • Skidskytte-VM i Östersund i mars 2019
  • Dam-VM i hockey i Finland, datum ej fastställda
  • Hockey-VM för herrar i Slovakien, maj 2019

Bara att boka tv-soffan redan nu, oavsett om du kollar traditionell tv eller SVT Play!

Hälsar Åsa Edlund Jönsson, sportchef SVT 

VM 6

Pops byter spår: från vinter till morgon

Andre Pops inför VM-vintern 2015. Foto: Janne Danielsson/SVT
SVT Sports och Vinterstudions André Pops. Foto: Janne Danielsson/SVT

Efter tio år som programledare för SVT Sports flaggskepp Vinterstudion byter populäre programledaren och Kristallenvinnaren André Pops spår. I augusti lämnar han sin sköna, grå vintersoffa för en ny, modern studio och ett nytt morgonprogram från SVT.

Hej André! Från Vinterstudion till SVT:s nya morgonprogram, på sportspråk hade vi pratat om ett rejält spårbyte. Hur kommer det här sig?

– Min första tanke när jag fick förfrågan var nej, inte en chans att jag lämnar Vinterstudion. Men efter att ha lyssnat på kloka människor runtomkring mig så ser jag nu utmaningen i att ta en paus från Vinterstudion för att vara med och skapa något helt nytt som är väldigt viktigt för hela SVT.

Vad ska du göra i det nya morgonprogrammet?

– Jag ska vara huvudankare i par med en kollega, vem är än så länge hemligt. Fram till sändningsstart blir det ett spännande och viktigt jobb med att vara med och utveckla programmet. Som nyhetsprogramledare kommer jag behöva börja ta till mig nyhetsflödet på ett annat sätt än normalt för att skapa mig en grundtrygghet att stå på. Det blir till att sätta sig och plugga på samma sätt som när jag gjorde Valstudion 2014.

Hur kommer det nya morgonprogrammet att skilja sig från Gomorron Sverige? 

– Jättemycket! Det kommer enbart att handla om nyheter nu, fast med en bred nyhetsmix. Inrikes, utrikes, sport, politik, vetenskap, kultur, nöje och virala klipp. Vi satsar på att vara snabba, analyserande, seriösa och lättsamma.

Vad betyder det här för dig och Vinterstudion?

Vinterstudions position i tv-Sverige är unik och programmet kommer att klara sig bra. Nu får jag en vinter utan att vara bortrest så många helger vilket passar vår familjesituation bra. Vi kommer att kunna testa den andra sidan istället och bli en av alla dom familjer som kryper upp i soffan med frukosten uppdukad framför Vinterstudion. Det blir nog lärorikt att se programmet utifrån.

Vad kommer du att sakna?

– Den nära kontakten med den engagerade och kunniga Vinterstudiopubliken är något jag blivit bortskämd med och kommer sakna, men målet är att kunna bygga något liknande med nya morgonprogrammet. Sen kommer jag självklart sakna sportupplevelserna i sig och den dagliga kontakten med hela det grymma Vinterstudiogänget som är både arbetskamrater och vänner.

André var programledare redan första säsongen av Vinterstudion 2007-08. De första åren sågs han ofta iklädd en kofta som programledare. Här en bild från 2008-09 tillsammans med SVT:s alpina expert Pernilla Wiberg.     Foto: Carl-Johan Söder/SVT   Bilden får endast användas i programpresenterande sammanhang. Fotografens namn, Sveriges Television samt programmets titel skall alltid anges.
André var programledare redan första säsongen av Vinterstudion 2007-08. Ett tag var kofta favoritplagget i studion. Här en bild från 2008-09 tillsammans med SVT:s alpina expert Pernilla Wiberg. Foto: Carl-Johan Söder/SVT.

När börjar du på nya jobbet?

– Jag kommer att börja direkt, parallellt med att jag ska vara programledare för våra friidrottssändningar från Diamond League. Sen drar nya morgonprogrammet igång i slutet av augusti.

Kommer du att komma tillbaka till oss på SVT Sport?

– Nu är jag utlånad ett år från sporten och kommer tillbaka nästa sommar för att vara programledare för fotbolls-VM, sen får vi se vad som händer efter det.

Lycka till André! Och jag räknar med att du ser till att det blir mer sport i det nya morgonprogrammet. 

– Ha ha definitivt! Och fler interna profiler. Vi vill utnyttja den kompetens som finns hos våra egna istället för att ta in folk utifrån. Sen vill också jag passa på att önska vinterteamet med Blomman, Yvette, Erika och alla andra lycka till!

I samtal med André Pops: Åsa Edlund Jönsson, sportchef SVT 

Från föräldrafritt till föräldrahets

Var femte tränare tycker att det är ganska eller mycket vanligt att ungdomar pressas för hårt av sina föräldrar. Var sjätte tränare har funderat på att sluta på grund av föräldrar som beter sig dåligt i idrottssammanhang.

Det är tuffa siffror som kommer fram när SVT Sport granskar #föräldrahets inom barn- och ungdomsidrotten.

När jag växte upp under 80- och 90-talet var hetsiga föräldrar inom idrotten i stort sett en icke-fråga.

Som barn och tonåring testade jag många bollsporter men främst höll jag på med volleyboll, fotboll och basket. Jag gjorde tusentals träningar och spelade hundratals matcher under dessa år i olika seriesystem och cuper. Men trots den omfattningen såg mina föräldrar (som är väldigt omtänksamma och rakt igenom hyggligt folk) knappt någon av mina matcher och definitivt aldrig någon träning. Eller, om vi ska vara helt korrekta; mamma säger att hon såg ett par matcher ” i det vi kallade korgboll”.

Mina föräldrar var nu alls inte ensamma om detta. Jag såg inga, eller i alla fall väldigt få, av mina lagkamraters föräldrar under alla dessa år. En snabb sondering bland vänner och kollegor i motsvarande min nuvarande ålder (43) säger likadant. Deras föräldrar gick aldrig på några matcher men dom betalade medlemsavgifter, matchkläder och vissa (som mina föräldrar) hjälpte till att sälja Bingolotter, reselotter och julkalendrar.

IMG_7903
Mitt volleybollag från säsongen 90/91. Jag har nummer 6 på tröjan och detta är en av få bilder på mig som spelare. På den tiden fanns inga föräldrar med mobilkameror på läktarna…

Personligen var jag väldigt nöjd med detta under mina idrottsår. Jag kände inget behov av att ha mamma och pappa på läktarna så jag bad aldrig att dom skulle komma till matcherna. Och när jag frågar mamma varför dom inte såg fler matcher svarar hon:

– Vi gjorde som ni barn sa. Om ni ville att vi skulle titta på en match så kom vi. Om ni inte sa något så gjorde vi något annat.

Idag ser det helt annorlunda ut. När dagens barn- och ungdomsmatcher spelas är det föräldratätt på läktarna. Dagens föräldrar, till skillnad från våra, har starka åsikter om hur sporten ska spelas och tränas, vilka som ska spela, när det ska spelas och hur mycket barnen ska spela eller träna.

Åsikterna är tyvärr så många och ibland så hårt framförda att både barn och tränare alltså funderar på att sluta med idrott. Och det i en tid när idrotten behövs som mest, av både hälsoskäl och sammanhållning i samhället.

IMG_7910

Vi har alltså gått från föräldrafritt på 80- och 90-talet till föräldrahets på 00- och 10-talet. På en generation. Hur blev det så?

Idrottspsykologen Johan Fallby sa i Aktuellt att det kan handla om engagemang, ”att föräldrar förväxlar barnidrott med elitidrott”. Det är säkert en av förklaringarna men jag tror att vi kan reflektera bredare. Här är några tänkbara frågeställningar:

  • Gemenskap. Vi minns en fin idrottsgemenskap och kompisanda från vår uppväxt. Vill vi själva säkerställa att våra barn får en liknande erfarenhet?
  • Curlingsamhället. Om föräldrar curlar sina barn hemma och runt skolarbetet så ligger det väl nära till hands att curla runt barnens idrott också, eller?
  • Ekonomi. Barnens idrottande kan kosta mycket pengar och ”investerar” du tungt i dina barn vill du kanske säkerställa resultat?
  • Förtroende. Litar vår generation inte på att andra kan sköta sitt ”jobb” det vill säga vara tränare till våra barn? Behöver vi alltid ha ett finger i syltburken också, så det blir ”på vårt sätt”? Och är det sättet i så fall det bästa?
  • Perfektionism. Vår generation har ständigt varit på jakt efter det perfekta jobbet, den perfekta bostaden, den perfekta kroppen, kort sagt det perfekta livet. Ingår barn som är framgångsrika i sport i ”det perfekta livet”?
  • Framgång. När vi växte upp betydde inte ett omfattande idrottande detsamma som en biljett till NHL, SHL, WNBA eller någon stor fotbollsliga. Det betydde mest troligt att vi hade kul för stunden och att vi lärde oss att älska idrott och träning. Få av oss trodde på en framtid som proffs i någon sport. Idag drömmer barn tidigt om att bli idrottsproffs, inspirerade av idoler på tv och webb, och vilken förälder vill inte vara med och skapa sanndrömmar? Särskilt som en uppfylld dröm kan betyda stora pengar i förtjänst.
I helgen var jag på hockeycup i Finland. Många engagerade föräldrar på plats men jag hörde mest hejarop.
I helgen var jag på hockeycup i Finland. Många engagerade föräldrar på plats men jag hörde mest hejarop.

Att dagens idrottsföräldrar är annorlunda jämfört med gårdagens föräldrar är klarlagt men oavsett vad som driver oss är det aldrig okej att skrika på domare, tränare eller barn. Det är aldrig okej att driva på sitt barn så att barnet får en klump i magen.

Lilla Aktuellt öppnade i veckan upp sitt klotterplank för dialog runt #föräldrahets och något av det barnen skrev skar i mitt hjärta.

”Min pappa skriker på mig så jag vill inte spela fotboll”.

”Mina föräldrar skriker inte på mig på konståkningen men en annan mamma är jättearg på sitt barn”.

Är då dagens idrottsföräldrar bara av ondo? Borde det bli som förr? Nej, knappast. Föräldrar kan vara en stor tillgång och av de 770 tränarna i SVT Sports enkät säger hela 80 procent att föräldrar har en ganska eller mycket stor betydelse för träningsgruppens utveckling.

Vi idrottsföräldrar kan alltså göra skillnad på ett positivt sätt. Att skjutsa och hämta sitt barn på träningen eller på matchen är inte föräldrahets. Att heja på ett positivt sätt på läktaren är inte föräldrahets. Att hjälpa till i fiket, i sekretariatet, i kansliet, med lottförsäljning eller vad det nu må vara är inte föräldrahets. Men att agera tvärtom är #föräldrahets och det ska vi inte acceptera.

Sedan tror jag att viss föräldrahets kan undvikas om klubbar jobbar med tydlig kommunikation på alla sätt och vis och vår hockeyexpert Mikael Renberg tror till exempel att det är viktigt att berätta vad som gäller i klubben och för det aktuella laget.

Och frågar vi vad barnen själva vill säger dom: Föräldrar ska stötta – inte pressa!

Det är läge att lyssna på barnen nu. Precis som min mamma lyssnade på mig för länge sen.

Hälsar Åsa Edlund Jönsson, sportchef SVT 

Precis som många av er är jag idrottsförälder. Helgen tillbringade jag, som så ofta, i en ishall. Den här gången på hockeycup i Finland.
Precis som många av er är jag idrottsförälder. Helgen tillbringade jag, som så ofta, i en ishall. Den här gången på hockeycup i Finland.

PS. Dela gärna med dig av dina tankar kring #föräldrahets, gärna via taggen i sociala medier, i kommentarer i bloggen eller i vårt liveflöde på vår sportsajt.  DS.