Från föräldrafritt till föräldrahets

Var femte tränare tycker att det är ganska eller mycket vanligt att ungdomar pressas för hårt av sina föräldrar. Var sjätte tränare har funderat på att sluta på grund av föräldrar som beter sig dåligt i idrottssammanhang.

Det är tuffa siffror som kommer fram när SVT Sport granskar #föräldrahets inom barn- och ungdomsidrotten.

När jag växte upp under 80- och 90-talet var hetsiga föräldrar inom idrotten i stort sett en icke-fråga.

Som barn och tonåring testade jag många bollsporter men främst höll jag på med volleyboll, fotboll och basket. Jag gjorde tusentals träningar och spelade hundratals matcher under dessa år i olika seriesystem och cuper. Men trots den omfattningen såg mina föräldrar (som är väldigt omtänksamma och rakt igenom hyggligt folk) knappt någon av mina matcher och definitivt aldrig någon träning. Eller, om vi ska vara helt korrekta; mamma säger att hon såg ett par matcher ” i det vi kallade korgboll”.

Mina föräldrar var nu alls inte ensamma om detta. Jag såg inga, eller i alla fall väldigt få, av mina lagkamraters föräldrar under alla dessa år. En snabb sondering bland vänner och kollegor i motsvarande min nuvarande ålder (43) säger likadant. Deras föräldrar gick aldrig på några matcher men dom betalade medlemsavgifter, matchkläder och vissa (som mina föräldrar) hjälpte till att sälja Bingolotter, reselotter och julkalendrar.

IMG_7903
Mitt volleybollag från säsongen 90/91. Jag har nummer 6 på tröjan och detta är en av få bilder på mig som spelare. På den tiden fanns inga föräldrar med mobilkameror på läktarna…

Personligen var jag väldigt nöjd med detta under mina idrottsår. Jag kände inget behov av att ha mamma och pappa på läktarna så jag bad aldrig att dom skulle komma till matcherna. Och när jag frågar mamma varför dom inte såg fler matcher svarar hon:

– Vi gjorde som ni barn sa. Om ni ville att vi skulle titta på en match så kom vi. Om ni inte sa något så gjorde vi något annat.

Idag ser det helt annorlunda ut. När dagens barn- och ungdomsmatcher spelas är det föräldratätt på läktarna. Dagens föräldrar, till skillnad från våra, har starka åsikter om hur sporten ska spelas och tränas, vilka som ska spela, när det ska spelas och hur mycket barnen ska spela eller träna.

Åsikterna är tyvärr så många och ibland så hårt framförda att både barn och tränare alltså funderar på att sluta med idrott. Och det i en tid när idrotten behövs som mest, av både hälsoskäl och sammanhållning i samhället.

IMG_7910

Vi har alltså gått från föräldrafritt på 80- och 90-talet till föräldrahets på 00- och 10-talet. På en generation. Hur blev det så?

Idrottspsykologen Johan Fallby sa i Aktuellt att det kan handla om engagemang, ”att föräldrar förväxlar barnidrott med elitidrott”. Det är säkert en av förklaringarna men jag tror att vi kan reflektera bredare. Här är några tänkbara frågeställningar:

  • Gemenskap. Vi minns en fin idrottsgemenskap och kompisanda från vår uppväxt. Vill vi själva säkerställa att våra barn får en liknande erfarenhet?
  • Curlingsamhället. Om föräldrar curlar sina barn hemma och runt skolarbetet så ligger det väl nära till hands att curla runt barnens idrott också, eller?
  • Ekonomi. Barnens idrottande kan kosta mycket pengar och ”investerar” du tungt i dina barn vill du kanske säkerställa resultat?
  • Förtroende. Litar vår generation inte på att andra kan sköta sitt ”jobb” det vill säga vara tränare till våra barn? Behöver vi alltid ha ett finger i syltburken också, så det blir ”på vårt sätt”? Och är det sättet i så fall det bästa?
  • Perfektionism. Vår generation har ständigt varit på jakt efter det perfekta jobbet, den perfekta bostaden, den perfekta kroppen, kort sagt det perfekta livet. Ingår barn som är framgångsrika i sport i ”det perfekta livet”?
  • Framgång. När vi växte upp betydde inte ett omfattande idrottande detsamma som en biljett till NHL, SHL, WNBA eller någon stor fotbollsliga. Det betydde mest troligt att vi hade kul för stunden och att vi lärde oss att älska idrott och träning. Få av oss trodde på en framtid som proffs i någon sport. Idag drömmer barn tidigt om att bli idrottsproffs, inspirerade av idoler på tv och webb, och vilken förälder vill inte vara med och skapa sanndrömmar? Särskilt som en uppfylld dröm kan betyda stora pengar i förtjänst.
I helgen var jag på hockeycup i Finland. Många engagerade föräldrar på plats men jag hörde mest hejarop.
I helgen var jag på hockeycup i Finland. Många engagerade föräldrar på plats men jag hörde mest hejarop.

Att dagens idrottsföräldrar är annorlunda jämfört med gårdagens föräldrar är klarlagt men oavsett vad som driver oss är det aldrig okej att skrika på domare, tränare eller barn. Det är aldrig okej att driva på sitt barn så att barnet får en klump i magen.

Lilla Aktuellt öppnade i veckan upp sitt klotterplank för dialog runt #föräldrahets och något av det barnen skrev skar i mitt hjärta.

”Min pappa skriker på mig så jag vill inte spela fotboll”.

”Mina föräldrar skriker inte på mig på konståkningen men en annan mamma är jättearg på sitt barn”.

Är då dagens idrottsföräldrar bara av ondo? Borde det bli som förr? Nej, knappast. Föräldrar kan vara en stor tillgång och av de 770 tränarna i SVT Sports enkät säger hela 80 procent att föräldrar har en ganska eller mycket stor betydelse för träningsgruppens utveckling.

Vi idrottsföräldrar kan alltså göra skillnad på ett positivt sätt. Att skjutsa och hämta sitt barn på träningen eller på matchen är inte föräldrahets. Att heja på ett positivt sätt på läktaren är inte föräldrahets. Att hjälpa till i fiket, i sekretariatet, i kansliet, med lottförsäljning eller vad det nu må vara är inte föräldrahets. Men att agera tvärtom är #föräldrahets och det ska vi inte acceptera.

Sedan tror jag att viss föräldrahets kan undvikas om klubbar jobbar med tydlig kommunikation på alla sätt och vis och vår hockeyexpert Mikael Renberg tror till exempel att det är viktigt att berätta vad som gäller i klubben och för det aktuella laget.

Och frågar vi vad barnen själva vill säger dom: Föräldrar ska stötta – inte pressa!

Det är läge att lyssna på barnen nu. Precis som min mamma lyssnade på mig för länge sen.

Hälsar Åsa Edlund Jönsson, sportchef SVT 

Precis som många av er är jag idrottsförälder. Helgen tillbringade jag, som så ofta, i en ishall. Den här gången på hockeycup i Finland.
Precis som många av er är jag idrottsförälder. Helgen tillbringade jag, som så ofta, i en ishall. Den här gången på hockeycup i Finland.

PS. Dela gärna med dig av dina tankar kring #föräldrahets, gärna via taggen i sociala medier, i kommentarer i bloggen eller i vårt liveflöde på vår sportsajt.  DS.

Jakten på en jämställd sportbevakning

Det är ju självklart, både för oss och er, att SVT Sport ska ha en jämställd sportbevakning. Men det är faktiskt lättare sagt än gjort. Tro oss, vi kämpar varje dag och så här ser läget ut just nu.

Vi börjar med att granska våra livesändningar.

SVT Sport sänder runt 1500 timmar tävlingsidrott varje år och när det gäller individuell idrott så är det utan tvekan en jämställd tv-bevakning vi sätter på banan. Vi sänder lika mycket från herr- som damtävlingar när det gäller:

  • Världscupen och VM i längdskidor, skidskytte, alpint och skicross.
  • Friidrott
  • Simning
  • Ridsport
  • Konståkning
Foto: Bildbyrån
Foto: Bildbyrån

En intressant reflektion när det gäller individuella idrotter är att ni tittare uppskattar kvinnors prestationer lika mycket som mäns. Tittar ni på en friidrottstävling så väljer ni inte att följa Michel Tornéus i längdhopp för att sedan avstå Emma Greens försök i höjd. Vi upplever inte heller att ni jämför resultaten mellan män och kvinnor i individuella idrotter. Kajsa Bergqvists världsrekord på 2,08 är lika imponerande som Stefan Holms personliga rekord på 2,40 och en seger för Frida Hansdotter smäller lika högt som en vinst för Mattias Hargin. En bra prestation är en bra prestation helt enkelt, oavsett kön.

Frida Hansdotter med sin VM-medalj.  Photo: GEPA pictures/ Christian Walgram © Bildbyrån
Frida Hansdotter med sin VM-medalj.
Photo: GEPA pictures/ Christian Walgram © Bildbyrån

Bandy, innebandy, handboll, parasport och truppgymnastik är andra sporter där vi levererar en jämställd livebevakning. Men motorsport sticker ut, här dominerar männen (självklart finns det framgångsrika kvinnor också) både i bilarna och i tv-soffan. Och så måste det få vara ibland.

En jämställd sportbevakning handlar inte om millimeterrättvisa åt något håll i varje givet ögonblick. Vissa dagar är det helt givet att huvuddelen av vårt fokus ligger på Mattias Ekström och rallycross medan det andra dagar är självklart att Charlotte Kalla äger tv-tablån. Problemet uppstår när det dag ut och dag in kantrar åt något håll och då allt som oftast till herridrottens fördel.

Henrik Stenson vinner Jerringpriset 2013  Foto: Micke Grönberg/Sveriges Radio
Henrik Stenson vinner Jerringpriset 2013 Foto: Micke Grönberg/Sveriges Radio

Golf är en annan sport som inte är jämställd i vår livebevakning. Årligen sänder vi två golftävlingar på herrsidan, US Masters och Nordea Masters och skälet till det stavas Henrik Stenson. Tidigare Jerringprisvinnaren är en av våra främsta idrottsstjärnor och därför prioriterar vi herrgolf. Men för några år sedan, under Annika Sörenstams glansår, såg det annorlunda ut. Då var det damgolfen som stod i fokus när vi livesände och nyhetsbevakade.

Två publikfavoriter i sportens värld är ishockey och fotboll. Inom hockey sänder vi VM, SM-finalerna och finalen i Stålbucklan på damsidan – totalt runt 20 timmar 2017. På herrsidan sänder vi Tre Kronor (ej VM 2017), JVM och TV-pucken – totalt runt 36 timmar. Vi sänder också 45 timmar CHL-hockey för herrar. En icke jämställd bevakning kan man tycka, men ha då i åtanke att det finns 69 000 licensierade hockeyspelare i Sverige varav 5000 är damer. Och att Tre Kronor har varit långt mer framgångsrika jämfört med Damkronorna de senaste åren. Det är två faktorer som gjort att vi prioriterat herrhockeyn före damerna. Dessutom är tillgången till matchbilder en utmaning inom damhockeyn, till och med VM-matcher är svåra att få tävlingsproduktion på, trots att vi länge påtalat detta för såväl det svenska som det internationella förbundet.

Sveriges Mimmi Larsson och Hollands Jackie Groenen under Algarve Cup.  Foto: Johanna Lundberg, Bildbyrån.
Sveriges Mimmi Larsson och Hollands Jackie Groenen under Algarve Cup.
Foto: Johanna Lundberg, Bildbyrån.

På fotbollssidan sänder vi just nu från Algarve Cup och i sommar sänder vi både dam-EM och för-VM (herrarnas Confederations Cup). Totalt blir det 56 timmar damfotboll mot 40 timmar herrfotboll. En hyggligt jämställd livebevakning och ovanligt nog en dominans på damsidan.

Men livesändningar är inte allt. Varje dag producerar vi sportnyhetsjournalistik för långt över en miljon tittare (Sportnytt och Sportspegeln) och webbanvändare (svtsport.se och sociala medier). Och här stöter vi på en del utmaningar. Dels kan vi bli ännu bättre på att hitta nyheter inom damidrotten, även om redaktionen blivit mycket vassare och faktiskt är nyhetsledande på damnyheter inom flera sporter i riksmedia. Dels är tillgången på bilder på damidrott betydligt mer begränsad jämfört med herridrott (t.ex. så sänds enormt mycket internationell herrfotboll i Sverige men nästan ingen internationell damfotboll, nyhetsbyråerna levererar långt mer bilder på herrsport jämfört med damsport etc.).

sportsajten

Våra utmaningar i nyhetsbevakningen syns också när vi mäter vårt nyhetsutbud ur ett jämställt perspektiv.

Bäst levererar vi på sociala medier (länkar och bilder) där ungefär 55 procent av postningarna handlar om män och 45 procent om kvinnor. Men kikar vi på vår sportsajt, svtsport.se, ser fördelningen annorlunda ut. Under 2016 handlade två tredjedelar av vår journalistik om män och en tredjedel om kvinnor, med en ojämn fördelning över året. Under vintermånaderna var bevakningen betydligt mer jämställd medan mycket fokus lades på fotbolls-EM för herrar under sommaren, något som påverkade statistiken.

I våra nyhetsprogram, Sportnytt och Sportspegeln, handlade knappt vart tredje inslag om damidrott under 2016. Här trodde jag att vi var bättre. Vi jobbar hårt med reportage som speglar idrotten ur ett brett perspektiv i våra nyhetsprogram. I Sportspegeln i söndags sände vi till exempel både ett reportage om bordtennisspelaren Matilda Ekholm och ett personligt möte med fotbollsstjärnan Lotta Schelin.

Lotta Schelin  under en fotbollsmatch i Algarve Cup. Foto: Johanna Lundberg, Bildbyrån
Lotta Schelin under en fotbollsmatch i Algarve Cup. Foto: Johanna Lundberg, Bildbyrån

Idrotten är Sveriges största folkrörelse och nio av tio barn och ungdomar är någon gång under uppväxten med i en idrottsförening (enligt RF). Intresset för sport i tv är också enormt och både män och kvinnor tittar mycket, även om männen tittar mer på sport-tv än vad kvinnor gör.

För oss på SVT Sport är det viktigt att vi gör journalistik som är relevant för alla. Och ska man vara relevant som sportleverantör år 2017 vet vi att det krävs en jämställd sportbevakning.

Därför kämpar vi på, vi mäter, vi diskuterar och vi följer upp. Det ger resultat, vi är betydligt bättre idag jämfört med för ett par år sedan. Men uppenbarligen har vi en bit kvar. Därför går jakten på den jämställda sportbevakningen vidare.

Hälsar Åsa Edlund Jönsson, sportchef på SVT och en av två kvinnliga sportchefer inom EBU (europeiska radio- och tv-unionen). Den andra sportchefen heter Yolanda Garcia och jobbar för spanska TVE. Även MTG Norge (ej medlemmar i EBU) har en kvinnlig sportchef, hon heter Anne Tufte. I övrigt dominerar männen fortsatt inom detta yrkesområde.

PS. Idag, på internationella kvinnodagen, hyllar några av SVT Sports profiler sina kvinnliga förebilder. Kika gärna på deras hyllningar här. DS. 

Här är jag tillsammans med xxx, sportchef för spansk TV.
Här är jag tillsammans med Yolanda Garcia, sportchef för spanska TVE.

 

Kort och gott – din snabbguide till Vasaloppet

Vasaloppet 3

Vid lunchtid på söndag vet vi vilka som vunnit det 93:e Vasaloppet och passerat mållinjen under ”I fäders spår – för framtids segrar”. Klockan 08.00 går starten i denna klassiker och för 40:e gången direktsänds loppet hos oss på SVT.

En tävling med den här traditionen innehåller självklart massor av historiska milstolpar. Jag har listat några av höjdpunkterna under årens lopp och dessutom får ni veta mer om hur årets Vasaloppet produceras av SVT. Håll till godo och glöm inte att titta på söndag!

Årtal

  • 1922 kördes det första Vasaloppet till minne av Gustav Vasas flykt mot Norge. I det första loppet körde 119 skidåkare.
  • 1959 passerade Vasaloppet för första gången 1000 anmälda deltagare.
  • 1973 var första gången som det var 10 000 anmälda till Vasaloppet.
  • 1987 förbjöds skejtstilen (fristil) i Vasaloppet, numera åker alla loppet i klassisk stil. Bengt Hassis blev 1986 siste man att vinna Vasaloppet i fristil.
  • 2014 var det första gången som det var över 2000 anmälda kvinnor till Vasaloppet.
  • 2017 har Vasaloppet deltagare från 43 olika nationer inklusive Sverige.
Blåbärssoppa, sportdryck och kaffe. Det går åt mycket dryck under ett Vasalopp. Den här bilden är från Mångsbodarna 2016.  Foto: Daniel Eriksson / Bildbyrån
Blåbärssoppa, sportdryck och kaffe. Det går åt mycket dryck under ett Vasalopp. Den här bilden är från Mångsbodarna 2016.
Foto: Daniel Eriksson / Bildbyrån

Smått och gott

  • En Vasaloppsåkare dricker runt en liter blåbärssoppa.
  • En Vasaloppsåkare går i genomsnitt ner tre kilo under ett lopp.
  • Olika startled har olika nummerserier. I elitledet finns de lägsta numren, i startled ett finns startnummer 1000-1999. Damer har gula nummerlappar och dom med orange nummerlapp har åkt 30 Vasalopp eller mer.
  • SVT Sports skidexpert Anders Blomquist är historisk i Vasaloppssammanhang. 1988 delade han segern med sin bror Örjan. Bröderna åkte över mållinjen med kranskullan mellan sig. Detta är den enda gång som segern delats i Vasaloppets historia. Ni kan se hela loppet från 1988 och andra klassiska Vasalopp i SVT:s Öppet Arkiv. 
Bröderna Anders och Örjan Blomquist delar segern i Vasaloppet 1988. Foto: Ur SVT:s sändning.
Bröderna Anders och Örjan Blomquist delar segern i Vasaloppet 1988. Foto: Ur SVT:s sändning.

TV- fakta

  • 1966 direktsänds Vasaloppet i tv för första gången.
  • I år är det 40:e gången som Vasaloppets direktsänds (helt eller delvis).
  • 1973 var första gången som Vasaloppets sändes i färg-tv.

TV-fakta om årets Vasalopp 

  • Årets Vasalopp produceras med hjälp av 42 kameror.
  • 110 personer jobbar med sändningen, antingen i tv-huset i Stockholm eller längs Vasaloppsspåret.
  • Loppet bevakas med tre skotrar; en för herrelit, en för damelit samt en för vår åkande elitreporter.
  • För att göra tv-sändningen behövs en helikopter med en så kallad cineflex (kamera) och ett flygplan (samt ett back-up flygplan) som tar emot länkarna från skotrarna och skickar signalen till tv-huset i Stockholm.
  • Sändningarna (vi gör flera stycken) produceras i två kontrollrum i Stockholm. SVT producerar dels den internationella tv-produktionen, dels den svenska tv-produktionen (det ni ser i SVT1 och på svtsport.se) och dels själva studioproduktionen. Vi producerar också en sändning på svtsport.se med vår åkande reporter Brita Zackari samt vallaboden med Mattias Svahn. Både Brita och Mattias medverkar också i den svenska huvudsändningen men sänder också direkt på svtsport.se mellan 07.30 – 20:00.
  • Kontrollrummen (med redaktörer, bildproducenter, ljud, bildmixer etc) finns alltså i Stockholm och styr därifrån de bemannade kamerorna längs spåret. Detta möjliggörs genom ett högkvalitativt fibernät som skickar signalerna mellan Vasaloppet och Stockholm. Produktionsmetoden kallas distansproduktion och produktionen av Vasaloppet sägs vara världens största distansproduktion (vi har inte fått det helt bekräftat men det är heller inte dementerat).
  • I år är det elva tv-bolag, utöver SVT, som sänder Vasaloppet (norska NRK, finska YLE, Danmark TV2 Sport, Czech TV, Slovenien Sport TV, Fox TV (Holland – Israel – Turkiet – Malta – Cypern), Polen TVP.
  • 2016 såg 2,8 miljoner tv-tittare målgången av Vasaloppet.
Grafik: Kim Hägglund
Grafik: Kim Hägglund

Vasaloppsprofiler

  • ”Mora-Nisse” (Nils Emanuel Karlsson 1917-2012) är den främste Vasaloppsprofilen genom tiderna. 1943 vann han sin första seger i Vasaloppet, totalt vann hann tävlingen nio gånger. Mora-Nisse kändes enkelt igen via den röda mössa han bar som skidåkare. I år är det 100 år sedan ”Mora-Nisse” föddes. För att hylla legendaren uppmanar Vasaloppet åkarna att bära röda mössor den 5 mars.
  • Anders Pers från Mora kan sägas vara ”pappa” till Vasaloppet. I en tidningsartikel i februari 1922 lanserade han idén om ett Vasalopp och bara en dryg månad senare kördes det första loppet. Se bilder från det första loppet i Öppet Arkiv. 
Birgitta Westhed åkte Vasaloppet 1978 utklädd till man och under namnet Rolf Lejestrand. På den här tiden var det förbjudet för kvinnor att åka Vasaloppet. Foto: SVT
Birgitta Westhed åkte Vasaloppet 1978 utklädd till man och under namnet Rolf Lejestrand. På den här tiden var det förbjudet för kvinnor att åka Vasaloppet. Foto: SVT

Manligt och kvinnligt

  • Mellan 1924 och 1980 fick kvinnor inte delta i Vasaloppet (det förbjöds för att det ansågs vara ”för jobbigt” för kvinnor att åka) men under årens lopp fanns det kvinnor som klädde ut sig till män och deltog ändå. En av dom var Birgitta Westhed som 1978 åkte Vasaloppet utklädd till man, läs gärna hennes berättelse här.
  • Minsta marginal mellan herr- och damsegrare hittar vi från 2007. Det året var herrvinnaren Oskar Svärd bara fyra minuter och 49 sekunder snabbare än damvinnaren Elin Ek (hon var 92:a totalt).
  • 4.08.24 är den snabbaste segertiden i damklassen satt av Vibeke Skofterud 2012.
  • 3.38.41 är den snabbaste segertiden i herrklassen satt av Jörgen Brink 2012.
  • Ernst Alm är den yngste herrsegraren i Vasaloppet, han var 22 år och 18 dagar när han vann det första Vasaloppet 1922. Jörgen Brink är den äldste vinnaren, han var nästan 38 år när han vann 2012.
  • Yngsta damsegraren är Sofia Lind som var 21 år när hon vann 1997. Äldsta vinnaren på damsidan är Svetlanda Nagejkina som var 37 år när hon vann 2002.

Om någon skriver in sig i historieböckerna på söndag får ni se om ni tittar på sändningen. Varmt välkomna att vara med oss redan från klockan 07.30 då vi inväntar starten i Berga by i Sälen.

Hälsar Åsa Edlund Jönsson, sportchef på SVT och som barn och tonåring en flitig längdåkare, men närmre Vasaloppsspåren än så här har jag aldrig kommit.

Vasaloppet 1

Fakta till bloggen kommer från: Vasaloppet, Wikipedia och SVT.

 

 

 

 

SM-veckan! Med skoter- och sparktaxi och en kommentatorshusvagn.

SM-veckan är igång igen! 99 SM-guld delas ut i 20 idrotter under sex dagar och SVT sänder drygt 50 timmar från tävlingarna i Söderhamn med omnejd.

Det är en omfattande tv-bevakning som görs, vi brukar säga att det är som ett ”mini-OS”.

SVT producerar livesändningar från 17 av idrotterna och övriga tre bevakas i reportageform. För att klara av produktionen krävs ett enormt teamarbete med flyhänt och mångsidig personal. Dessutom behövs god hjälp från funktionärsstaben, som i Hassela där kommentatorsteamet fick åka ”skotertaxi” upp till kommentatorspositionen högt upp i backen.

Skotertaxi. Snabbaste och bästa sättet att ta sig till kommentatorshusvagnen för Johan Ejeborg och Tobias Hellman.
Skotertaxi. Snabbaste och bästa sättet att ta sig till kommentatorshusvagnen för Johan Ejeborg och Tobias Hellman.

Johan Ejeborg är en av runt 60 SVT-medarbetare som är på plats i Söderhamn. Johan jobbar i huvudsak som kommentator men rycker också in som reporter och gör segerintervjuer. Under årets SM-vecka kommenterar Johan åtta (!) sporter; skicross, skotercross, slalom, parallellslalom, X-trial, cykeltrial, rallycross och rallysprint.

– Jag måste hålla koll på ungefär 200 deltagare under veckan. För att det ska fungera kan jag inte gräva ner mig för mycket i namn och nummer utan ha en övergripande koll med extra kunskap om de bästa.

– SM-veckan är tveklöst en av årets höjdare och det är klart man laddar på lite extra, säger Johan Ejeborg som under SM-veckan faktiskt tillbringar en hel del tid i en husvagn!

En pistmaskin har styrt upp den gamla husvagnen till målhanget.
En pistmaskin har styrt upp den gamla husvagnen till målhanget. Husvagnen fungerar som kommentatorshytt.

Ibland krävs det nämligen lite oortodoxa produktionslösningar för att få till tv-produktionen, kommentatorshusvagnen i Hassela är en av dom. En pistmaskin har kört upp en husvagn i den branta slalombacken och parkerat den bredvid målhanget. Och inne i husvagnen sitter Johan Ejeborg och expertkommentator Tobias Hellman och följer tävlingarna.

Pistmaskinen håller husvagnen på plats i backen.
Pistmaskinen håller husvagnen på plats i backen.
Kommentatorshusvagnen står strategiskt placerad bredvid både studio och målhang.
Kommentatorshusvagnen står strategiskt placerad bredvid både studio och målhang.
Här sitter Johan Ejeborg och Tobias Hellman och kommenterar slalom, mitt i backen i Hassela.
Här sitter Johan Ejeborg och Tobias Hellman och kommenterar slalom, mitt i backen i Hassela.
Johan Ejeborg intervjuar SM-vinnaren i slalom.
Johan Ejeborg är inte bara kommentator. När tävlingen är klar springer han ut och gör segerintervjuer.

SM-slalomen i Hassela, ungefär tolv mil norr om Söderhamn, bevakas med åtta kameror. SVT:s bildproducent Mattias Pettersson är den som planerat tävlingen ur ett tv-perspektiv och den som bestämmer vart alla kameror ska vara för att tävlingsproduktionen ska bli som bäst för er tittare.

Mattias Pettersson, bildproducent på SVT Sport, håller koll på produktionen via en monitor. Här kan också de tävlande som gått i mål följa sina konkurrenter via tv-sändningen.
Per Frisell är en av åtta fotografer som bevakar slalomtävlingen. För att inte ramla i branten gäller det att ha broddar på fötterna.
Per Frisell är en av åtta fotografer som bevakar slalomtävlingen. För att inte ramla i branten gäller det att ha broddar på fötterna.
Bästa utsikten har förmodligen den här fotografen.
Bästa utsikten har förmodligen den här fotografen som överblickar hela backen från sin ”tron”. Just denna dag, när fotografen var klar med slalombevakningen, väntade en helikopter i närheten. Fyra fotografer behövde nämligen flyga direkt från Hassela tillbaka till Söderhamn för att fortsätta att arbeta. På schemat stod tv-bevakning av sprinttävlingarna på Hällåsen i centrala Söderhamn.
Projektledaren Ulf Nilssons telefon går varm. Mobilladdning flera gånger om dagen är ett måste. Här är Ulf på plats i Hassela för att titta till SM-tävlingarna i slalom.

Softboll, frisbee och issegling är de tre sporter som SVT inte bevakar live under denna SM-vecka, men tv-bevakas gör dom. Och uppdraget att berätta om isseglingen gick till reportageteamet Peter Jonsson (reporter) och Dan Svensson (fotograf) som tog sig till Flaket, havsviken där Söderhamnsån och Lötån möts. Och där bjöds det på en annan variant av ”taxi”, nämligen sparktaxi. Det visade sig nämligen var det mest effektiva sättet att ta sig fram i jakten på isseglare. 

Sparktaxi! Bästa sättet att få skjuts på isen. Funktionären Sten Skalman (till höger) hade vänligheten att låna ut sin spark till vårt tv-team.
Många skridskor är individuella hemmabyggen. Max 20 centimeter höga får dom vara. Höjden ska hjälpa till i svängar och göra så att eventuell snö på isen inte blir till ett problem. Slalompjäxorna ger den viktiga stabiliteten, för när vindarna friskar på kan farten nå upp mot 80 km/h på isen. Här intervjuar Peter Jonsson SM-tävlande Leif Persson.
Issegling är en liten sport i Sverige, så när en tävlande behöver hjälp får den som står närmast ställa upp, och det gäller även tv-team. Här får SM-debutanten Emelie Hagen hjälp med utrusningen av Peter Jonsson.
Dags för start i SM i issegling. Fotograf Dan Svensson, som är född och uppväxt i Söderhamn men som nu jobbar för SVT i Stockholm, är också redo.
Bästa åskådarplats. På egna sparken, i första ledet med ljuvlig utsikt över is och SM-tävlingar. Min uppskattning var att isseglingen sågs av runt 200 åskådare…
SM-veckan lockar mycket publik. Den här bilden är från sprinten på Hällåsen.
…skidsprinten och stadioncrossen lockade över 10 000 åskådare. Den här bilden är från Hällåsen och sprinten. De vita SM-mössorna ger en trivsam inramning.

Inne i centrala Söderhamn avgörs många av SM-tävlingarna. På området som kallas Hällåsen avgörs bland annat SM-tävlingar i längdskidor och draghund. Mitt emot den stora åskådarläktaren på skidstadion på Hällåsen har SVT en kommentatorskur. Och nere i målgången väntar tv-fotografer på svenska mästare.

SVT:s kommentatorskur på Hällåsen där bland annat längdskidor och draghund avgörs.
SVT:s kommentatorskur på Hällåsen. Från hytten har Jacob Hård och Anders Blomqvist bra överblick över start- och målområdet.
Direkt efter målgång väntar SVT:s intervjuhörna.
Direkt efter målgång väntar SVT:s intervjuhörna.

När SM-veckan går in i den avslutande helgen kommer också Vinterstudion till Söderhamn. Uppe på en kulle, i en röd liten ”stuga” huserar programledaren Yvette Hermundstad med team under lördagen och söndagen.

På en höjd, där åkarna lämnar stadion, ligger Vinterstudio-studion.
På en höjd, där åkarna lämnar skidstadion, ligger Vinterstudio-studion.
Vi gläntar på dörren till Yvettes "stuga".
Vi gläntar på dörren till Yvettes ”stuga”.
Uppbyggnaden av studiodekoren påbörjades i torsdags.
Uppbyggnaden av studiodekoren påbörjades i torsdags och avslutades under fredagen. Från vänster ser ni Victor Vedin, Kenth Kembe och Shwana Abbas.
Jag testar Yvettes studioplats. Hon har en jättebra utsikt över stadion från sin orange stol.
Jag testar Yvettes studioplats. Hon har en jättebra utsikt över stadion från sin orange stol. Riktigt lyxigt faktiskt. Varmt är det i studion också och i det andra hörnet väntar nybryggt kaffe!
Inne i Vinterstudio-studion finns också en kommentatorsposition som används under helgen på SM-veckan.
Inne i Vinterstudio-studion finns också en kommentatorsposition som används under helgen på SM-veckan. Här testar TOM:en (tekniskt ansvarig) Shwana Abbas att allt fungerar.

2009 sände SVT från den första SM-veckan. Under årens lopp har SM-veckan (som avgörs vinter och sommar) utvecklats till ett av SVT Sports flaggskepp och en riktig publikfavorit. SM-veckan ger oss en unik möjlighet att visa hundratusentals tittare högklassig idrott, både från stora svenska sporter men också från idrotter som ibland inte fångas av medias spotlight. Det var därför med stolthet som jag i veckan skrev under det avtal som nu säkerställer att SVT kan sända från SM-veckan fram till 2022.

Denna vecka är det Söderhamn som är värd för SM-veckan vinter och i sommar är det Borås som är värdstad. Under 2018 arrangeras SM-veckan vinter i Skellefteå och sommarveckan i Helsingborg/Landskrona. Klart är även att Malmö kommer att arrangera SM-veckan sommar 2019.

Både ni och vi kommer med andra ord att få njuta av många SM-guldvinnare i tv de närmsta åren.

Hälsar Åsa Edlund Jönsson, sportchef SVT 

Ps. Vi samlar allt från SM-veckan på vår sportsajt. Du hittar sändningar, reportage, klipp och nyheter här! Ds.

På plats i Hassela testade jag programledarpositionen för en stund.

Därför får Lena Sundqvist Sportspegelpriset 2017

För modet att säga ifrån. För modet att inför 100 000-tals tv-tittare och på sociala medier säga stopp till hot och hat ger vi SVT Sports pris 2017, Sportspegelpriset, till C Mores kommentator Lena Sundqvist.

– Det är jättestort för mig att få priset, jag är otroligt stolt och hedrad. Och jag är glad att jag får vara en representant och ta emot det här priset för alla som kämpar mot hot och hat.

C Mores kommentator Lena Sundqvist får Sportspegelpriset 2017. Foto: Ola Westerberg / Bildbyrån
C Mores kommentator Lena Sundqvist får Sportspegelpriset 2017. Foto: Ola Westerberg / Bildbyrån

Vi på SVT har sänt sport i 60 år. Vi har sänt otaliga OS- VM- och SM-guld. Vi har sänt från fiaskon och misslyckanden. Vi har sänt skratt och tårar. Men frågan är om något sportår haft så tufft klimat – på planen, på läktare och på sociala medier – som det vi upplevde 2016.

– Jag tycker att det eskalerat det senaste året, inte bara inom sport. Se på en partiledardebatt, det handlar mer om att motståndaren är dålig än att jag själv gjort något bra, säger Lena Sundqvist.

– Det är klart att man får tycka vad man vill men man kan tycka det på ett hövligt sätt och man behöver faktiskt inte alltid tycka. Jag skulle aldrig få för mig att berätta för alla vad jag tycker om en sändning.

Det var i november som Lena, först i Expressen och sedan i direktsändning i SVT:s Gomorron Sverige, berättade om det näthat hon får utstå. Hennes berättelse till 100 000-tals tv-tittare fick stort genomslag och av alla artiklar hos svtsport.se den veckan var hennes vittnesmål och kamp mot näthatet den mest lästa.

Lena Sundqvist gästade Gomorron Sverige och berättade om näthatet. Foto: SVT
Lena Sundqvist gästade Gomorron Sverige och berättade om näthatet. Foto: SVT

– Det här är ett ämne som kommer upp nu och då men jag kände att det var dags att belysa det igen. Det handlar inte bara om mig utan är ett större problem.

– Jag är inte värst utsatt, det finns andra som får värre påhopp. Men vi måste sätta stopp nu, det inte får eskalera, understryker Lena Sundqvist.

Lena, som jobbat som hockeykommentator i flera år (först Radiosporten och nu C More), berättar att hon har kollegor som slutat på grund av hot och hat på nätet. Men det är inte bara sportjournalister som drabbas. Förra året avslöjade SVT Sport att tre av tio allsvenska fotbollsdomare funderat på att sluta de senaste två åren. Den främsta orsaken till det var just hot. Undersökningen visade också att verbala påhopp från föräldrar, tränare och spelare fått unga domare att sluta, eller fundera på att sluta döma matcher.

– Ibland går det hur bra som helst (när jag får kränkande kommentarer). Ibland skrattar jag bara för att det är så konstigt. Ibland går det rakt in i hjärtat. Det beror på i vilket stadie jag är när jag tar emot deras budskap, fortsätter Lena.

– Men än så länge har jag inte hindrats från att göra saker. Jag har inte avstått något för att jag tänkt ”hur mycket skit kommer jag att få för det här, vad kan konsekvensen bli?”.

Idrottsstjärnorna går inte heller under radarn för hot, hat och våld. Planinvationen på Olympia i Helsingborg där HIF-spelaren Jordan Larsson attackerades var en av flera skrämmande bilder från 2016, likaså attacken på Östersunds målvakt Aly Keita.

HIF-supportrar stormar planen och konfronterar Helsingborgs Jordan Larsson efter fotbollsmatchen i kvalet till Allsvenskan mellan Helsingborg och Halmstad. Foto: Mathilda Ahlberg  / Bildbyrån
HIF-supportrar stormar planen och konfronterar Helsingborgs Jordan Larsson efter fotbollsmatchen i kvalet till Allsvenskan mellan Helsingborg och Halmstad.
Foto: Mathilda Ahlberg / Bildbyrån

Och Rögles hockeyback Almen Bibic fick kränkande kommentarer på Facebook från en hockeydomare efter att Bibic ådragit sig ett matchstraff efter en tackling. Men Bibic lät sig inte nedslås utan publicerade domarens kommentar publikt. Domaren, som bett om ursäkt efteråt, blev avstängd resten av säsongen efter händelsen.

Utdrag ur meddelandet som Almen Bibic fick av hockeydomaren.
Utdrag ur meddelandet som Almen Bibic fick av hockeydomaren.

– Det kan inte vara så att folk ska sitta hemma vid en dator och vräka ur sig saker som gör att andra inte orkar göra sitt jobb. Du ska inte behöva lära dig hantera hat i ditt yrkesliv, säger Lena Sundqvist och konstaterar också:

– Jag får ju mer pepp, stöd och hejarop än hat men vi verkar alla ta åt oss mer av kritik än beröm. Det känns som hat biter hårdare än kärlek.

Men mitt i all denna flod av hot och hat finns det många, som likt Lena, går mot strömmen och säger ifrån. Fotbollslandslagets kapten Andreas Granqvist markerade tydligt efter planstormningen på Olympia.

Foto: Bildbyrån / Instagram
Foto: Bildbyrån / Instagram

Handbollsstjärnorna Loui Sand och Jamina Roberts visade civilkurage för en hånad mörk luciapojke mitt under EM på hemmaplan. Och i Växjö fick Lena Sundqvist en fantastisk support av två 16-åriga killar som, efter Lenas berättelse i media, gjorde en banderoll som visades av läktarklacken i Växjö. Där stod:

”Lena fortsätt kommentera på. Vi älskar dig på västra stå”.

Växjös supportrar med banderoll under ishockeymatchen i SHL mellan VŠäxjö och Skellefteå i november 2016. Foto: Jonas Ljungdahl / Bildbyrån
Växjös supportrar med banderoll under ishockeymatchen i SHL mellan VŠäxjö och Skellefteå i november 2016. Foto: Jonas Ljungdahl / Bildbyrån

– Växjökillarna, det är mina idoler, säger Lena. Det var en helt fantastisk aktion. Och när man hör att det är två 16-åringar om ligger bakom det hela så ger det ett hopp inför framtiden. En tro på att vi hittar ett varmare klimat, att nästa generation förstår att kvinnor också får ta plats precis som folk från andra länder eller människor med olika sexuella läggningar. Det ger mig en tro på att rädslan som ligger bakom hatet försvinner.

– Ibland känns det som att nästa generation är klokare än vår egen, jag tycker man märker det. Jag skrev till killarna i Växjö och för dom var detta inte konstigt alls. Det är modigt.

I samband med utdelningen av SVT Sports pris, Sportspegelpriset, lanserar vi också en kampanj som tydligt tar avstånd mot hot, hat och våld inom idrotten – på arenor, på planen, på läktare och i sociala medier.

Vi kallar kampanjen #fairplay. Fair Play är ett vedertaget uttryck inom idrotten och alla vet att det står för schyst eller ärligt spel där man respekterar sin motståndare. Alla behöver inte tycka lika, vi spelar ibland för olika lag och har olika målsättningar. Men oavsett om vi kommer till en arena, eller hänger på sociala medier, som spelare, journalist eller publik så är det #fairplay som gäller.

Läs mer om vår kampanj här. Tagga gärna dina inlägg i sociala medier med #fairplay och visa att du tar ställning mot hat, hot och våld. Och gör som årets vinnare av Sportspegelpriset Lena Sundqvist; säg ifrån när tonläget blir för högt eller fel.

Tillsammans kan vi göra skillnad, tack för att du är med på det!

Hälsar Åsa Edlund Jönsson, sportchef på SVT…

…och en lika passionerad hockeyälskare som Lena. Under fem år, i början på 2000-talet, kommenterade jag också ishockey (för SVT), mest Tre Kronors matcher och tv-pucken. Så gissa om det blev en del hockeysnack när jag fick chans att dricka kaffe med C Mores hockeykommentator Lena Sundqvist!

Jag själv, Åsa Edlund Jönsson, tillsammans med Lena Sundqvist (till höger), vinnare av Sportspegelpriset 2017.
Jag själv, Åsa Edlund Jönsson, tillsammans med Lena Sundqvist (till höger), vinnare av Sportspegelpriset 2017.

Fakta om SVT Sports pris, Sportspegelpriset: 

Priset kan delas ut till:

  • Den idrottsman, idrottskvinna eller det lag som i tävling utfört en anmärkningsvärd prestation under året som gått, och som genom sin insats betytt mycket för sin idrott.
  • Priset kan även tilldelas den ledare, forskare, aktiv eller annan som genom sin verksamhet gagnat idrotten från etiska, medicinska, sociala eller idrottsliga synpunkter.
  • Priset kan ej tilldelas någon som under karriären fällts för dopning.

Tidigare vinnare: 

  • 1999 Tommy Söderberg (fotboll)
  • 2000 Mattias Claesson (golf)
  • 2001 Heidi Andersson (armbrytning)
  • 2002  Thor Guttormsen (fotboll)
  • 2003 Dialy Mory Diabaté (boxning)
  • 2004 Kajsa Murmark (hopprep)
  • 2005 Johnny Holm (friidrott)
  • 2006 Åsa Sandell (boxning)
  • 2007 Wolfgan Pichler (skidskytte)
  • 2008 Jessica Lennartsson och Andreas Berg (boogie woogie)
  • 2009 Christoffer Lindhe (simning)
  • 2010 Wolmer Edqvist (ishockey)
  • 2011 Mats Öhman (rallycross)
  • 2012 Patrik Sjöberg (friidrott)
  • 2013 Jeffrey Ige (kulstötning)
  • 2014 Björn Hellkvist (ishockey)
  • 2015 Kiruna IF (ishockey)
  • 2016 Salem ”Sam” Zahda Aldarcazallie och Dan Bergh (fotboll)
  • 2017 Lena Sundqvist (kommentator C More)

Hemliga mejlet som skapade tv-succén Vinterstudion

Det var måndag den 14 maj 2007. Albert Svanberg, dåvarande sportchef på SVT, hade under kvällen sammanfattat idén som enligt ämnesraden i mejlet skulle bli ”ett lyft för svt1”.

Klockan 22.26 tryckte Albert, med god magkänsla, på skicka-knappen. Strax därefter hade Sveriges Televisions VD, företagets två programdirektörer, kanal- och tablåchefen och en programbeställare ett helt nytt programförslag i sin inkorg.

I det hemliga mejlet stod bland annat att läsa:

 ”… idén är att utgå från SVT1 när vi lägger nästa vinters världscuptablå… i korta drag går det ut på att ge SVT1 en tydlig vintersport-profil på dagtid på lördagar och söndagar under fyra månader, perioden december till mars…”

Sex månader senare sändes det första avsnittet av Vinterstudion. Och nu i helgen är det premiär för den tionde säsongen av programmet som med åren blivit en tv-kompis i miljontals svenska hem.

Utdrag ur det hemliga mejlet som Albert Svanberg skickade till delar av SVT:s ledning i maj 2007.
Utdrag ur det hemliga mejlet som Albert Svanberg skickade till delar av SVT:s ledning i maj 2007.
Albert Svanberg och mejlet han skickade till SVT:s VD för att sälja in det nya programmet Vinterstudion.
Albert Svanberg och mejlet han skickade till SVT:s VD för att sälja in det nya programmet Vinterstudion.

Idag är Albert Svanberg chef för SVT:s programetiska avdelning men det historiska mejlet finns sparat på ett säkert ställe i hans dator.

Varför sparade du mejlet?

– Jag tänkte inte så mycket på det de första åren, då handlade det bara om att förfina och förbättra programmet. Men när jag slutade på SVT Sport kände jag att det var roligt att spara mejlet.

– Många har ju jämfört Vinterstudion med vad Tipsextra var på 70- och 80-talet och det känns spännande att ha varit med och fött ett sådant publikbeteende. Vi visste ju inte att vi på 2000-talet skulle kunna skapa ett programformat som skulle sätta ett sådant avtryck hos en bred publik.

I mejlet från den 14 maj 2007 använder Albert ordet vinter-studio men programnamnet Vinterstudion kom faktiskt till först under hösten samma år sedan evenemangschefen Kjell Andersson utlyst en namntävling. Även detta klassiska mejl finns sparat i Alberts dator.

Så här såg mejlet ut när det utlystes en namntävling för SVT Sports nya vintersatsning 2007.
Så här såg mejlet ut när det utlystes en namntävling för SVT Sports nya vintersatsning 2007.

Men vem kom på namnet Vinterstudion då?

– Det gjorde André Pops, berättar Albert och får medhåll av André Pops själv som berättar hur namnförslaget kom till:

– Jag och fotografen Per Frisell var på en jobbresa någonstans i världen och satt många timmar i bil och diskuterade namnet på detta nya program.

– Om jag minns rätt fanns det ett förslag på ”Vinterkanalen” som var ganska nära att klubbas. Det fanns en liten outtalad duell mellan SVT och TV4 om att döpa saker till ”kanalen”. Vi började väl med ”Slutspelskanalen” och dom kontrade med ”Hockeykanalen” och ”Fotbollskanalen”. Men jag och fotograf-Per var inte nöjda med förslaget och till sist landade vi i ”Vinterstudion” och lyckades övertyga dom som bestämde att det var ett enkelt och genialt namn för en studio på vintern. Men något pris har vi inte sett skymten av…

Bild på André Pops och fotograf Per Frisell från 2015 och webbprogrammet "Nicht Fahrbar"
Bild på André Pops och fotograf Per Frisell från 2015 och webbprogrammet ”Nicht Fahrbar”

Vinterstudion blev snabbt en succé. Publiken strömmade till och inom ett par år var programmet helt etablerat, mycket uppskattat av tv-publiken och ofta citerat i övrig media.

Varför gick det så bra Albert?

– Vi hade gjort en publikundersökning under våren 2007 och den visade att längdskidor och alpint var mer populärt hos svenska folket än ishockey och fotboll. Dessutom var skidskyttet på frammarsch, Anna Carin Zidek (då Olofsson) hade vunnit OS-guld 2006 och Björn Ferry var på uppgång.

– Vi hade också gjort bra sändningar med studio i samband med VM i Åre i februari 2007 och det fick oss att inse hur bra det kunde bli när vi lade lika mycket journalistisk kraft på vintersport som vi gjorde på fotboll och hockey.

Torsdagskväll i denna vecka. Jacob Hård förbereder sig inför helgen kommentering.
Torsdagskväll i denna vecka. Jacob Hård förbereder sig inför helgen kommentering.

Jacob Hård, kommentator och under flera år också projektledare för Vinterstudion, bidrar också han med sina tankar kring varför publiken snabbt började uppskatta Vinterstudion:

– Jag tror att det fyllde ett tomrum i medievärlden. Det fanns en stor publik som tyckte att ”det är bara fotboll och hockey i media” och dom hittade en fristad i Vinterstudion (Jacob föreslog förövrigt att Vinterstudion skulle heta ”Snöstorm” i samband med namntävlingen).

André Pops lyfter också fram Charlotte Kallas framgångar som en förklaring till Vinterstudions succé:

– Vi hade bara sänt några få helger första vintern när det var dags för Charlotte Kalla att inför över en miljon tittare falla, svära, resa sig och klättra uppför slalombacken i Tour de Ski och bli folkkär i symbios med Vinterstudion.

– Kallas genombrott och seger i Tour de Ski var underbart häftigt, en stegrande känsla där inget var omöjligt. Det är mitt bästa minne från alla år med Vinterstudion, säger Anders Blomquist, populär längdexpert och en av dom som varit med under alla år med Vinterstudion.

Längdexperten Anders Blomquist testar studion i Bruksvallarna inför årets vinterspremiär.
Längdexperten Anders Blomquist testar studion i Bruksvallarna inför årets vinterspremiär.

Flera av dom som jobbade med Vinterstudion under premiärsäsongen 2007-08 jobbar med programmet idag också. Några av dom är Jacob Hård, Anders Blomquist, Magdalena Forsberg och Pernilla Wiberg. André Pops fick jobbet som den förste programledaren för Vinterstudion (sedan några år tillbaka är även Yvette Hermundstad programledare för programmet) och redaktör blev Anders Blomberg.

André Pops (till vänster) och redaktör Anders Blomberg (till höger) har jobbat tillsammans med Vinterstudion sedan premiären 2007.
André Pops (till vänster) och redaktör Anders Blomberg (till höger) har jobbat tillsammans med Vinterstudion sedan premiären 2007.

– Ingen av oss visste riktigt vad det skulle bli av Vinterstudion och hur mycket jobb det skulle krävas för att göra programmet. Under ganska lång tid hade jag och redaktör Blomberg (också kallad Blomman) bara fredagen avsatt för att planera och förbereda hela helgens sändningar. Sen sände vi lördag och söndag och efter det jobbade jag både med Lilla Sportspegeln och Sportnytt i början på veckan innan det var dags för nästa Vinterstudio. Men det där blev såklart ohållbart i längden när programmet växte och vi utvecklade innehållet. Därför är Vinterstudion, sen många år tillbaka ett heltidsuppdrag, och mer därtill, från november till och med mars.

Vilka är era bästa minnen från åren med Vinterstudion?

– Bästa minnet är Super-G-tävlingen för damer från Schladming, säger både Pops och Anders Blomberg, som berättar:

– Den sändningen inleddes med 30 minuters uppsnack innan dimma satte käppar i hjulet. Sen flyttades tävlingen fram 15 minuter i taget och sedan 30 minuter. Totalt höll vi igång och snackade i tre timmar och 45 minuter.  Det blev en del arkiv och anekdoter innan tävlingen till slut kom igång och Vonn skadade sig svårt och de bröt tävlingen efter 30 åkare.

– Jag har också udda minnen från sändningar, fortsätter Pops. Till exempel dom två gånger jag sänt Vinterstudion med spyhinken redo bakom soffan. Jag upptäckte då fascinerande saker med kroppen och psyket. När vi sände gjorde koncentrationen att illamåendet nästan försvann men när vi lämnade över till en tävling så var det bara att slita fram hinken…

Hinken redo! Så här såg det ut den 22 december 2013 i samband med en av "hinksändningarna".
Hinken redo! Så här såg det ut den 22 december 2013 i samband med en av ”hinksändningarna”.

Just hinkincidenten minns också skidskytteexperten Magdalena Forsberg:

– Jag har ett minne från vad jag tror är den allra första Vinterstudiosändningen. Pops hade magsjuka i familjen och kände sig sämre och sämre under sändning och hade en hink placerad utanför bild för säkerhets skull. Han klarade sändningen men jag var höggravid och skulle föda när som helst och var livrädd för att bli smittad. Därför ringde jag BB och frågade om man överhuvudtaget fick komma dit om man hade magsjuka och det fick man. Sen följde några spännande dagar, men jag höll mig frisk! Det är kanske ett konstigt minne, men det är mitt första minne.

Premiärsändningen 2007.
Premiärsändningen 2007.

André, tröttnar du aldrig på Vinterstudion?

– Det blir lite svackor under en lång och intensiv vinter men dom brukar alltid gå över snabbt.

Vad ser du fram emot i år?

– April…nej, skämt å sido. Det är många höjdpunkter rent sportsligt med flera mästerskap men också en journalistiskt utmanande vinter med att ta hand om allt som hänt i norsk längdskidåkning på bästa möjliga sätt för vår publik.

Hur märker du André att Vinterstudion engagerar?

– Året runt kommer folk fram och vill prata om Vinterstudion, det spelar ingen roll om det är mitt under brinnande säsong eller på badstranden på semestern. Och häromdagen hände en märklig sak när det samlats massor av tv-folk för en inspelning av firandet av SVT som fyller 60 år. Då kom Björn Skifs och Lasse Berghagen fram till mig och berättade att dom såg fram emot premiären av Vinterstudion och sen tackade DOM för all underhållning. Lite lätt chockad och generad stammade jag tillbaka ett ”tack själva…”

– Arne Hegerfors, som är en av mina idoler och förebilder, var också där och han såg fram emot vårt sällskap på helgerna, det värmde verkligen i hjärtat.

rne Hegerfors (till vänster) tillsammans med André Pops (till höger) i samband med inspelningen av Sportspegeln 50 år 2011.
Arne Hegerfors (till vänster) tillsammans med André Pops (till höger) i samband med inspelningen av Sportspegeln 50 år 2011.

Tillbaka till Albert Svanberg. För honom är skapande av Vinterstudion det han är mest stolt över under sina år som sportchef. Och han tror att vi kan få se andra, nya tv-sportsuccér i framtiden, trots att tv:n idag har stor konkurrens av digitala- och sociala medier.

– Även innan Vinterstudion pratade man om Tipsextra, hur framgångsrikt det programmet var och hur det aldrig skulle hände igen. Sedan hände Vinterstudion som blev en institution. Jag tror det kan hända igen, men det kommer se helt annorlunda.

Låt oss hoppas att Albert Svanberg har rätt. Och har du idéer på program som borde skapas, eller utvecklas eller känner du att du saknar något i dagens sport-tv utbud, hör av dig. Kanske blir ditt tips något vi kikar vidare på!

Jag vill också passa på att önska er alla en riktigt härlig vinter, gärna i tv-soffan med oss!

Hälsar Åsa Edlund Jönsson, sportchef SVT

 

cropped-ledningsbloggen2016.jpeg

 

PS. Om ni vill njuta av lite nostalgi så kika gärna på detta klipp där André Pops hälsar välkommen till Vinterstudion mellan åren 2007 till 2015. Läs gärna också vad våra experter, Anders Blomquist, Johanna Ojala och Mathias Fredriksson tycker inför säsongen. DS.

Ryktet om min död är betydligt överdrivet

De senaste dagarna har det snurrat ett rykte i media.

Snart dör Sportspegeln” stod det på en webbplats.

Jag vill dementera detta och låna ett citat från den amerikanske författaren Mark Twain; ryktet om min död är betydligt överdrivet.

Men låt oss ta det från början.

Jag heter Sportspegeln och jag föddes den sjätte januari 1961. 2017 fyller jag 56 år. Det kanske inte låter gammalt men i min värld är det en unik ålder. Jag tror faktiskt bara att det är min kompis Aktuellt (född 1958) som är äldre i den svenska tv-världen.

Sportspegeln, januari 1961. Programledaren Sven Plex Petersson i studion tillsammans med två studiomän. I bakgrunden syns en bild på Sixten Jernberg från Limaloppet.
Sportspegeln, januari 1961. Programledaren Sven Plex Petersson i studion tillsammans med två studiomän. I bakgrunden syns en bild på Sixten Jernberg från Limaloppet.

Jag är född och uppväxt i en sportfamilj, äldst i en syskonskara som fortfarande utökas. Flera i min familj är kändisar, till exempel Vinterstudion.

När jag föddes fanns det bara en tv-kanal i Sverige, så ville man se sport var man hänvisad till den enda kanalen och framförallt till söndagarna då veckans sporthändelser sammanfattades hos mig.

Idag ser det annorlunda ut. 2014 fanns det 36 kanaler med sport i Sverige och 11 onlinetjänster med sportutbud. Totalt sändes det 274 timmar sport per dygn i svenska tv-kanaler. På söndagarna 2014 bidrog jag med en halvtimme av all denna sport, och det gör jag fortfarande.

Slaget om tv-tittarna är stenhårt och några tv-program överlever inte i konkurrensen. Och visst, jag erkänner, jag har inte lika många tittare som för 20-30 år sedan men jag tycker ändå att jag kämpar på bra, både i antal tittare och när det gäller kvalitativt innehåll.

2011 sändes  programmet "Sportspegeln 50 år. Precis som vi sändningspremiären 1961 var Sven Plex Petersson programledare. Andra kända SVT Sport-medarbetare som medverkade i programmet var (från vänster) Kjell Andersson, Jan Lorentzon, Ann-Britt Ryd Pettersson, Agne Jälevik och Bo Hansson.
2011 sändes programmet ”Sportspegeln 50 år”. Precis som vid sändningspremiären 1961 var Sven Plex Petersson programledare. Andra kända SVT Sport-medarbetare som medverkade i programmet var Arne Hegerfors, Kjell Andersson, Jan Lorentzon, Ann-Britt Ryd Pettersson, Agne Jälevik, Bo Hansson och Göran Zachrisson.

Drygt nio månader har gått av detta år. I snitt har 563 000 personer mellan 3-99 år tittat på mina sändningar på söndagar, över en halv miljon människor i snitt alltså! Det är inte många tv-program som når så höga siffror idag så det är klart att jag känner mig stolt över det.

Det är ungefär lika många kvinnor som män som tittar på mig. Dom flesta tittarna är 45 år eller äldre. Jag ser inget konstigt med det. Är du 45 år eller äldre har du växt upp i ett Sverige där Sportspegeln länge var din huvudleverantör av sportbilder. Och många av er tycker fortfarande att det är skönt att någon står för ett trovärdigt nyhetsutbud och berättar dom mest underhållande och annorlunda sportberättelserna på mindre än en halvtimme per vecka.

Sportspegeln anno 2016 med Yvette Hermundstad som programledare.
Sportspegeln anno 2016 med Yvette Hermundstad som programledare.

Är du under 45 år har du formats av ett annat tv-samhälle. Du minns inte när det bara fanns en tv-kanal i Sverige. Du minns knappt att SVT sänt hockey-VM. Du känner till Sportspegeln, du tittar om du har tid men tycker egentligen att det mest självklara är att konsumera sport när, var och hur du vill.

I den vanliga världen är äldre personer inte så relevanta för de unga vuxna. När man är 16, 17 eller 18 år vill man hellre hänga med kompisarna än att sitta hemma med mamma och pappa eller hälsa på mormor.

Min tv-värld fungerar precis likadant som den vanliga världen. Dom unga, 16-19 åringarna, tittar nästan inte på den gamla, traditionella tablå-tv:n idag, oavsett programtitel och oavsett kanal. Dom tittar när dom själva vill, ofta i mobilen eller på datorn. Många saknar till och med en tv.

Därför är jag glad att man kan titta på mig på svtsport.se och SVT Play också. Jag är, tror jag mig veta, faktiskt det mest sedda sportmagasinet digitalt. Sen är jag ju inte bara ett tv-program längre. Numera styckas mitt innehåll, de 28 minuterna, upp i bitar och paketeras som enskilda klipp på webben. Det tycker jag är bra. Vill man bara titta på fotboll eller bara har tid att titta på ett reportage så är det ju bra om den möjligheten också finns.

I en av Sveriges mest populära Playtjänster finns självklart också Sportspegeln.
I en av Sveriges mest populära Playtjänster finns självklart också Sportspegeln.

Sen har jag hört att min verklighet inte är unik. I ett parallellt universum till mitt, nämligen tidningsvärlden, är det tydligen också svårt att nyrekrytera, i deras fall papperstidningsläsare, bland personer under 20 år.

Jag är Sveriges största sportmagasin och min lillasyster Sportnytt är Sveriges största sportnyhetsprogram. Hon föddes 1977 och fyller alltså 40 år nästa år! Vi är ganska olika. Jag existerar bara på söndagar, Sportnytt sänds 28 gånger per vecka, vardagar som helg, morgnar som kvällar. Ändå är det många som blandar ihop oss, men det gör inget. Vi tillhör samma familj, SVT Sport-familjen. I den familjen ingår också livesändningar från mästerskap, cuper och serier, där ingår svtsport.se, text-tv, min dotter Lilla Sportspegeln och en rad andra släktingar. Tillsammans når SVT Sport-familjen långt över en miljon sportkonsumenter varje dag, från de allra yngsta till de allra äldsta.

Bild från Lilla Sportspegeln och ett program inför OS i Rio.
Bild från Lilla Sportspegeln och ett program inför OS i Rio. Aron Anderson, till vänster, programledare.
Marie Lehmann är en av programledarna för Sportnytt.
Marie Lehmann är en av programledarna för Sportnytt.

Sportnytt är yngre, kortare och något rappare än jag själv. Kanske är det därför som programmet också har en yngre publik. Sportnytt klockan 22.00 når runt en halv miljon tittare i snitt och är populärt inte bara hos dom över 45. Programmet är också populärt hos 12-15 åringar, Sportnytts tittartidsandel klockan 22.00 är 50 procent 12-15 åringarna.

Jakten på evigt liv har alltid engagerat människan, men hittills har ingen knäckt den koden. I min tv-värld ser vi också hur program begravs. Ingen lever för alltid. Således lär väl också jag dö en dag.

Men den som räknat ut mig nu har räknat ut mig alldeles för tidigt.

Jag är ett tydligt alternativ för alla som inte bara uppskattar korta klipp, för alla som tror på den goda berättelsen, för alla som fortfarande vill blir överraskade och för alla som tycker att trovärdighet är viktigt. Och att våga stå för något eget och tydligt i dagens tv-brus blir viktigare och viktigare.

Till sist vill jag tacka alla er som engagerat sig i mig de senaste dagarna. Som 55-åring blir man ju ändå lite smickrad över all uppståndelse. Det är ju inte alla i min ålder som det bloggas om, skrivs artiklar om, som det snackas om på sociala medier, så tack för att ni bryr er om min hälsa. Jag uppskattar det.

Hoppas ni tittar på söndag igen. Jag sänds live klockan 19.00 i SVT1 och på svtsport.se. Och kan du inte kolla då finns jag alltid i SVT Play. När, var och hur du vill. Som en modern människa.

Hälsar Sportspegeln – genom sportchef Åsa Edlund Jönsson (som hade förmånen att vara projektledare för ”Sportspegeln 50 år” och göra den sista Sportspegelsändningen med det gamla gardet).

Jag, tillsammans med Sven Plex Petersson, Agne Jälevik, Arne Hegerfors och Göran Zachrisson, på väg till sändningen av "Sportspegeln 50 år".
Jag, tillsammans med Sven Plex Petersson, Agne Jälevik, Arne Hegerfors och Göran Zachrisson, på väg till sändningen av ”Sportspegeln 50 år”.

Mr Sportnytt har passerat tusenstrecket

1992 gjorde Mats Nyström sin första sändning som programledare för Sportnytt. Häromdagen gjorde han sin 1002! Med över tusen sändningar som programledare för Sportnytt är Mats en rekordman i SVT Sport-sammanhang och till en sådan ställer jag självklart en klassisk sportfråga:

Hur känns det? 

– Tack bra, omtumlande att det blivit så mycket tid i Sportnyttrutan. Det hade jag inte räknat med när jag lekte Sportnyttprogramledare på roliga timmen under mellanstadietiden på 70 talet.

Mats Nyström på SVT Sports röda matta.
Mats Nyström på SVT Sports röda matta.

När gjorde du din första Sportnyttsändning och hur hamnade du i programledarrollen?  

– Jag började som redaktör och reporter. I redaktörsrollen (127 sändningar) fick jag möjlighet att studera min idol Arne Hegerfors, i min värld den främste svenske sportprogramledaren och fotbollskommentatorn genom tiderna.

– När jag jobbade med Arne växte drömmen om att själv en kväll få chansen att leda Sportnytt – och så blev det. I mina anteckningar finns en första Sportnyttsändning från 1992, men det dröjde ganska länge innan det blev någon regelbundenhet. Det var hård gallring på den tiden men efter ett tiotal sändningar sa Arne på ett möte: Han klarar sig bra den unge Nyström.

– Det kändes överväldigande att få beröm från en mästare.

Vad gillar du bäst med Sportnytt?

– Arbetsmässigt är det tillfredställande att starta jobbet, värka fram påannonser, diskutera med redaktionen och sen få ett slutresultat av jobbet på kvällen. Det är konkret, en början och ett slut på kort tid. Men jag uppskattar även längre projekt och processer.

– Sportnytt ger också mig som tittare och sportintresserad min dagliga dos av sport, snyggt paketerad i kort format. Mina favoritsporter är fotboll, ishockey, handboll och friidrott men Sportnytt bjuder också tillfälle att stifta bekantskap med andra idrottsgrenar. Reportagen, bredd och elit, tjejer och killar, gubbar och gummor från alla världens hörn i en salig blandning – det är Sportnytt i sin bästa form.

Vilka ingredienser ingår i ett bra Sportnytt?

– En egen, från SVT Sport-redaktionen, bra bearbetad nyhet.

– Ett följsamt och initierat framfört matchreferat.

– Ett reportage med en berättelse som berör.

– De mest spännande idrottsbilderna från kvällen och en rolig och medryckande ”knorr” i slutet av sändningen. Sen givetvis också en bra programledare.

Mats Nyström (tv), Johan Ejeborg (mitten) och Bernt Lagergren. Tillsammans har de 77 års tv-sporterfarenhet!
Mats Nyström (tv), Johan Ejeborg (mitten) och Bernt Lagergren. Tillsammans har de 77 års tv-sporterfarenhet!

Har du några favoritminnen från Sportnytt?

– SVT Sports redaktion är oerhört stark i avgörande ögonblick. Det finns mängder av referat och reportage av mina arbetskamrater som jag fått äran att påannonsera – det är jag stolt över. Det är en skön känsla att få mejsla fram en påannons till ett fängslande reportage av Bernt Lagergren eller någon annan av våra skickliga berättande reportrar.

– Men om vi bara talar om mina, mer eller mindre lyckade insatser med lite glimt, blir det förstås när jag drog av ett elgitarrsolo i Sportnyttstudion före en Melodifestival för några år sen. Många undrar fortfarande om jag spelade på riktigt eller om det var fejk men det är och förblir en hemlighet…

Mats Nyström gitarr

Hur kommer det sig att du håller koll på antalet sändningar?

– Jag har alltid skrivit något som kan liknas vid ett mellanting av kalender och dagbok, en metod för att försöka förstå hur saker och ting utvecklar sig i tillvaron, knappast unikt.

– Men bakgrunden till den envetna bokföringen av just antal sändningar bottnar i att jag inte trodde att vikariatet på tv-sporten skulle bli långt. Jag förde statistik på inslag och redaktörspass för att jag skulle ha något att visa för eventuellt kommande arbetsgivare, ett slags CV. Meningen var att det skulle upphöra när och om jag fick fast anställning – men det bara fortsatte ändå.

– Den senaste tiden har ungdomarna på redaktionen frågat hur många sändningar jag har bakom mig. Till slut gick jag igenom blad för blad i mina kalendrar, bockade av sändningar och evenemang sen januari 1991. Det tog tid.

Har du koll på andra siffror om program och annat du sänt?

– Fotbollskvällar = 358

– Sportspeglar = 244

– Gomorronsoffor = 152

– Lilla sportspeglar = 47

– Hockeykvällar = 16

– OS som reporter, kommentator, redaktionssekreterare = 7

– EM- och VM i fotboll som programledare, kommentator, reporter = 9

– Ett hundratal så kallade featurereportage. Och så vidare…

Vad har varit höjdpunkterna under åren för din del?

– Det går inte att ranka, men några saker jag är glad för är möten med människor, allt engagemang som finns hos aktiva och vår publik och arbetskamraterna.

– I rollen som projektledare är jag stolt över värvandet av profiler som Johan Tornberg, Niklas Wikegård, Mikael Renberg och David Fjäll. Och att vi under projektledartiden bröt genusmönster; Marie Lehmann blev programledare för Hockeykväll och du (det vill säga jag själv, undertecknad, Åsa) blev första kvinna att kommentera ishockey, Tre Kronors matcher.

– Jag är också stolt över coachandet av nya medarbetare och samarbetet med extremt kunniga och trevliga expertkommentatorer som Curre Lundmark, Thomas Wernerson, Ola Andersson, Malin Svedberg, Frida Östberg, Glenn Strömberg, Daniel Nannskog, Marcus Johannesson med flera.

Mats Nyström tillsammans med Thomas Wernerson inför säsongspremiären av Fotbollskväll 2001. Foto: Carl-Johan Söder, SVT.
Mats Nyström tillsammans med Thomas Wernerson inför säsongspremiären av Fotbollskväll 2001. Foto: Carl-Johan Söder, SVT.

Vilka enskilda ögonblick bär du med dig?

– Det finns många, men det här är några tillfällen som är svåra att glömma och viktiga att komma ihåg – för mig.

  • Mötet med Gunnar Nordahl i fotbolls-VM studion 1994. Nordahl vann italienska skytteligan fem gånger, det kändes stort att få intervjuva min pappas idol.
  • VM krönikan i fotboll 1994 som jag fick ynnesten att göra tillsammans med Albert Svanberg och Dennis Videmyr.
  • Kommenteringen av OS- finalen USA-Kanada i Salt Lake City 2002. Jag har inte kommenterat en enda match sen dess, var nöjd så.
  • Intervjun med Patrik Sjöberg i Gomorron Sverige, morgonen han berättade sanningen om sin tränare.
  • En ung Roger Federer och en gammal Illie Nastase gästade Sportspegeln – det lär inte hända igen.

…resten av de 25 åren kanske jag berättar om i memoarerna.

Men innan Mats får börja skriva ner sina memoarer ska han ikväll, söndag den 25 september, göra sin 245 Sportspegel. Och på måndag väntar Sportnytt nummer 1003 i ordningen.

Jag rekommenderar tittning på dessa sändningar och jag rekommenderar också tittning på videon nedan som innehåller en ung Mats som programledare, Mats i frågesportprogram, Mats som rappar ett fotbollsreferat och självklart Mats och gitarrsolot.

Hälsar Åsa Edlund Jönsson, sportchef på SVT.

En udda bevakning?

Hur går det till, att välja vad som ska visas i Sportnytt och Sportspegeln. Vad som ska ligga högst upp på svtsport.se eller vad som ska vara på sidan 300 på text-tv?

Vad är det som avgör när vi tar besluten om vilka idrottare vi berättar om, vilka serier vi bevakar och visar referat ifrån? Varför väljs vissa tävlingar och matcher bort?

Ni är många som varje vecka hör av er med frågor om detta,  centrala och viktiga funderingar. Vad vi visar i våra tv-sändningar engagerar många av er i publiken och det märks verkligen att våra val betyder mycket.

I söndags var till och med DNs sportkrönikör Johan Esk inne på ämnet. Han verkar ha upptäckt vår satsning på bilder och intervjuer om och från damallsvenskan i fotboll.

Så här uttryckte han sig:

”Damallsvenskan i fotboll har ett snitt runt 820 åskådare. Snittet för herrallsvenskan ligger runt 9400. Ändå går damerna ofta numera före i SVT:s sportsändningar. En udda prioritering”.

Udda alltså. Att damallsvenskan, en av landets största serier i en av landets största idrotter, då och då får större utrymme i Sportnytt och Sportspegeln än herrallsvenskan. Udda. Att kvinnor som spelar fotboll ibland ”går före” killar som gör det.

Schelin-artikel-stor

Låt oss reda ut det här en aning.

Om det var så, att antalet åskådare, var det vi tittar på först när vi ska välja vad vi ska prioritera, vad vi ska visa, berätta om i tv och på sajten – skulle ju knappast allsvenskan för killar ha någon chans. Bara i sporten fotboll finns det ju en rad ligor som drar fler personer till läktarna, i Tyskland, England, Frankrike etc.

Men om vi utgår från Sverige så skulle man till exempel kunna titta på i vilken allsvenska de största stjärnorna finns. Då räcker det att skriva Schelin, Marta, Blackstenius, Dahlqvist och Schough. Spelare med meriter betydligt större än motsvarigheterna i herrallsvenskan.

Eller om vi tittar på landslagens framgångar, som en metod för att avgöra hur stort utrymme serierna ska få. OS-silvret för damerna i somras avgör saken direkt, men medaljerna i VM 2011 och EM 2013 kan ju också räknas in för att det inte ska finnas någon tvekan alls. 

Eller kanske lagens framgångar i Champions League ska vara utgångspunkten? Stor fördel för lagen i damallsvenskan där också, både i nutid och med ett historiskt perspektiv.

I så fall talar ju rätt mycket för att vi borde bevaka damallsvenskan ännu mer än vi faktiskt gör. Större stjärnor, mer framgångsrika klubb- och landslag.

Men vi har ju fler parametrar att utgå ifrån än så.

  • Intresset för sporten i Sverige. Både på läktarplats men också i antal utövare. Vi mäter löpande vilka sporter som är populära i Sverige, både på en samlad nivå men också utifrån vad män tycker, vad kvinnor tycker, vad olika ålderskategorier tycker etc. Och det vi ser är att topplistorna skiljer sig, både mellan könen och mellan olika åldrar.
  • Hur stor sporten är i ett internationellt perspektiv. Fotboll är en världssport, bandy och innebandy är starka i Sverige men har mindre genomslag internationellt.
  • Hur landslagen presterar internationellt.
  • Om det finns starka profiler i lagen som många i publiken intresserar sig för. Ibland finns det större intresse för en profil än för laget. Zlatan var tex. större än PSG. Intresset för Marta och Lotta Schelin är större på nationell nivå jämfört med intresset för Rosengård som lag på nationell nivå.
  • Om det finns ett särskilt nyhetsvärde med matchen/tävlingen. Det kan handla om att matchen innehåller något spektakulärt (tex. extra snyggt mål, räddning, avgörande för tabellen etc).
  • Urval för dagen. Vi väljer bland det sportutbud som finns den aktuella dagen/kvällen. Ibland är konkurrensen stenhård för att tränga sig in i Sportnytt. Andra gånger är konkurrensen mindre beroende på hur mycket sport som spelas.
  • En jämställd sportbevakning. Vi arbetar i allmänhetens tjänst, för svenska folket. Om inte vi har en ambition att stå för en jämställd sportbevakning, vilka skulle då göra det?

Det sista, en jämställd bevakning, är något vi jobbat mycket med på SVT Sport de senaste åren. Vi mäter dagligen hur många killar och tjejer vi har i Sportnytt, i Sportspegeln och på svtsport.se. Vi har tydliga mål som vi följer upp kontinuerligt och vi har en pågående diskussion om det på redaktionen.

Resultatet hittills är att vår journalistik har förändrats – och förbättrats. Vi har fler nyheter som ingen annan har (inte så konstigt när vi berättar om fler idrottare, fler serier), vi har en högre andel unika reportage. Men framförallt så är vår journalistik betydligt mer jämställd.

Vi berättar alltså i större utsträckning än tidigare mer om kvinnliga idrottare, serier,  nyheter och anledningen till det är enkel – vi vill vara så relevanta det någonsin går för så många som möjligt. Då fungerar det inte att enbart fokusera på fotboll och ishockey som utövas av killar.

hqdefault

När Johan var ung eller jag själv för delen handlade innehållet i tv och tidningar när det gällde sport i stort sett enbart om killar som idrottade. Sport var en manlig grej. Idag fungerar inte det synsättet. Publiken kräver helt andra saker av oss som sysslar med sportjournalistik och bland annat så vill de ha journalistik om både tjejer och killar som idrottar. Det går inte att stoppa huvudet i sanden och tro på ett enkönat innehåll.

Och egentligen borde alla landets sportredaktioner vilja göra just det, bredda innehållet för att locka fler, vara relevanta och intressanta för en större grupp än vad som är fallet idag.

I våras kom det ett kritiskt mejl till mig från en idrottstokig tjej som heter Sara. 

”Hej, jag tycker att det är dåligt att bara killar visas på sporten och jag är bara 10 år faktiskt! Detta är könsdiskriminering och jag undrar om ni kan visa mer när tjejer spelar framförallt fotboll och hockey. Jag hoppas att mailet kommer fram så ni kanske kan göra någonting åt det 😀 Om ni svarar så skulle jag bli den gladaste 10 åringen i världen 😜👍🏻💞”.

Saras tankar är i linje med många av alla som hör av sig till SVT Sport. Varför berättar ni så ofta om killarnas prestationer? Och för henne fungerade inga motargument, ”lika mycket, lika viktigt”, var det sista hon sa till mig innan jag lämnade tillbaka henne till hennes mormor efter ett besök på SVT.

Udda, tycker Johan, 48. Visa mer, anser Sara, 10.

Nu börjar kampen om parasportens ädlaste medaljer

Medaljerna i Paralympics. Foto: Björn Nordling.
Medaljerna i Paralympics. Foto: Björn Nordling.

Nu börjar kampen om de ädlaste medaljerna. Mellan den 7-18 september tävlar drygt 4000 deltagare från 176 nationer i 22 olika idrotter i Paralympics. Och du ser hela evenemanget hos SVT som sänder mer än någonsin från mästerskapet.

Paralympics är parasportens motsvarighet till de olympiska spelen och anordnas samma år och på samma plats som OS, följaktligen avgörs sommarspelen denna gång i Rio. Ordet Paralympics kommer från ordet parallell, där det grekiska förledet para– betyder bredvid.

Helene Ripa tog guld i vinter-Paralympics 2014. Nu tävlar hon i kanot i Rio. Foto: Johan Paulin/SVT
Helene Ripa tog guld i vinter-Paralympics 2014. Nu tävlar hon i kanot i Rio. Foto: Johan Paulin/SVT

Om de olympiska spelen i modern tid har Pierre de Coubertin att tacka för sin lansering 1896 så kan Paralympics tacka läkaren Ludwig Guttmann. 1948, parallellt med OS i London, höll Guttmann en tävling i bågskytte vid ett sjukhus norr om just London. 16 män och kvinnor, ryggmärgsskadade och rullstolsburna, deltog i tävlingen som i efterhand setts som startskottet för den paralympiska rörelsen. Läs gärna mer om detta i en text av Hans Bolling.

En bild från Rom 1960 då det första Paralympics avgjordes.
En bild från Rom 1960 då det första Paralympics avgjordes.

1960 hölls de första Paralympiska sommarspelen i Rom. De första vinterspelen avgjordes i Sverige 1976, faktiskt i min gamla hemstad Örnsköldsvik. I SVT:s Öppet Arkiv finns ett program från Paralympics 1976 och när man idag ser dessa bilder som togs för 40 år sedan blir mästerskapets utveckling väldigt tydlig.

Vinterspelen i Örnsköldsvik är den enda gång som Sverige stått värd för Paralympics och frågan är om det händer igen. Numera avgörs nämligen OS och Paralympics samma år och i samma stad, de städer som ansöker om att arrangera de olympiska spelen ansöker också om att arrangera de paralympiska spelen.

Sverige har en trupp på 58 personer somt tävlar i totalt 15 idrotter. SVT:s trupp på plats i Rio består av nio personer varav tre reportageteam. Hemma i Stockholm finns ett stort produktionsgäng med sändningspersonal, kommentatorer, experter, reportrar och programledare som sköter livesändningarna, över 250 timmar.

Peter Jonsson, Maria Wallberg, Aron Andersson, Björn Nordling och Yvette Hermundstad när några av alla i SVT Sports team som bevakar Paralympics. Foto: Johan Paulin/SVT
Peter Jonsson, Maria Wallberg, Aron Anderson, Björn Nordling och Yvette Hermundstad när några av alla i SVT Sports team som bevakar Paralympics. Foto: Johan Paulin/SVT

Tv-utvecklingen från Paralympics har inte haft en lika offensiv kurva som tv-bevakningen av de olympiska spelen. Först 2004 blev det dagliga tv-sändningar under Paralympics.

Men för varje spel utökas antalet livesända timmar vilket gör att vi på SVT också kan utöka vår bevakning. I år livesänder vi bland annat från simning, friidrott, basket, volleyboll, tennis, bordtennis, fotboll och rugby. Däremot finns det ingen liveproduktion på skytte, goalball, triathlon och kanot. Detta innebär att Helene Ripa, Jonas Jacobsson och några andra svenska idrottare kommer att bevakas med SVT:s egna team på plats i Rio. 

Totalt sänder SVT över 300 timmar från Paralympics, vara 250 timmar alltså är livesänd sport. SVT1 och SVT2 kommer att sända den bästa mixen från de tävlingar som TV-produceras mellan klockan 14:00 -18:00 samt mellan klockan 22:45 – 03:00 (obs, cirkatider). Utöver detta sänder vi ytterligare tävlingar i sin helhet på svtsport.se och SVT Play mellan klockan 14:00 – 03:00 varje dag mellan den 8–17 september.

Här får ni en smygtitt på vår Paralympicsstudio. Jag kikade in när bygget fortfarande pågick.
Här får ni en smygtitt på vår Paralympicsstudio. Jag kikade in när bygget fortfarande pågick.

Vi kommer dessutom att sända ett magasin varje kväll där vi sammanfattar det bästa och viktigaste som hänt. Programmet sänds klockan 18.00 i SVT2 alla dagar förutom söndagar då programmet startar klockan 19.00. Yvette Hermundstad är programledare för magasinet och expert i studioprogrammet är Aron Anderson, fyrfaldig paralympier.

SVT Sport har gjort en omfattande reportagebevakning inför Rio 2016, ni hittar alla reportage här, och jag lovar att ni vill se dom.

Låt spelen börja!

Hälsar

Åsa Edlund Jönsson, sportchef SVT