En jämställd sportbevakning har bara vinnare
Jämställd sportbevakning 

En jämställd sportbevakning har bara vinnare

SVT Sport vill vara nyhetsledande inom den breda sportbevakningen i Sverige. Vi vill berätta fler berättelser, ha mer sport att bevaka och göra journalistik och sportsändningar som är relevanta för alla.

Med den ambitionen kan man inte fiska i halva sjön.

Därför går vi på SVT Sport i bräschen för en jämställd sportbevakning.

Fotbollslandslagets Nilla Fischer intervjuas av SVT Sport efter en träning. Foto: Mathias Bergeld / Bildbyrån

Vi bestämde oss för detta mål 2015. På den tiden bestod vårt nyhetsutbud av ungefär 25 procent damidrott i tv och i digitala kanaler.

När vi summerade 2018 landade snittet i vår nyhetsbevakning i Sportnytt, Sportspegeln, svtsport.se samt våra sociala kanaler på 44 procent damidrott. Samtidigt ökade trafiken till vår sportsajt med över 40 procent – nytt rekord!

SVT Sports reporter Mattias Sandberg intervjuar Tove Alexandersson i samband med VM i orientering.

Målet 50–50 är satt över tid. Vi mäter och följer upp dagligen men summerar på årsbasis.

Det är alltså inte ett likaläge åt något håll i varje given sekund. Självklart ska herr-VM i fotboll få ta mycket plats på bekostnad av annat när det mästerskapet rullar. Men samtidigt måste också annan sport stå tillbaka när dam-VM spelas i sommar.

Svenska herrlandslaget i fotboll jublar under VM 2018. Foto: Joel Marklund / Bildbyrån

Att bevaka sport jämställt handlar inte om kvotering.

Vi nyhetsvärderar fortfarande utifrån traditionella parametrar som hur populär sporten är i publikmätningar, hur framgångsrikt landslaget är, om det finns stora stjärnor eller om tävlingen i sig har ett stort nyhetsvärde.

Men vi har också adderat nya tankesätt och vi utmanar gamla sanningar– trots att att är svårt.

För trots att vi jobbat kvalificerat och målmedvetet med detta i flera år har vi på SVT Sport fortfarande en lång väg att gå – inte minst när det gäller bevakningen av svenska stjärnor som tävlar utomlands.

Amanda Zahui – stjärna i svenska basketlandslaget, proffs i Ungern och i WNBA. Foto: Bildbyrån

Några exempel. Jonas Jerebkos framfart i NBA håller vi koll på. Vi träffar honom i hemma-hos-reportage och rapporterar om poäng och returer. Men WNBA-spelaren Amanda Zahui har vi aldrig besökt i New York och hennes poängleverans bevakas bara oregelbundet.

Att hålla koll på Victor Nilsson Lindelöf i Manchester United är en ren hygienfaktor men att hitta artiklar om hur säsongen går för Hedvig Lindahl i Chelsea är som att leta efter en nål i en höstack.

Sarah Sjöström är en av Sveriges mest bevakade sportstjärnor. Här med media efter OS 2016 i Rio. Foto: Linnea Rheborg / Bildbyrån

Våra största kvinnliga stjärnor i individuella idrotter, som Sarah Sjöström eller Charlotte Kalla, har idag en omfattande mediabevakning. Det är inte där utmaningen finns. Utmaningen hittar vi i nivån under storstjärnorna, i bevakningen av bollsporter och i sporter som traditionellt sett inte fått mycket plats i nyhetsbevakningen som gymnastik eller konståkning.

Inom dessa områden är traditionens makt stor och ursäkterna många. Tröskeln för nyheter är betydligt högre där när det gäller damidrott jämfört med herridrott.

Piteå jublar som svenska mästare i fotboll 2018. Foto: Ola Westerberg / Bildbyrån

Sen finns det också många gamla sanningar, till exempel att storleken på arenapubliken skulle vara avgörande för intresset för sporten i media. Den bubblan sprack när jag såg att matcher vi sände från Damallsvenskan hade högre tv-tittarsiffror än matcher från SHL och Premier League – två ligor som är långt mer populära arenasporter just nu jämfört med Damallsvenskan.

Visste ni förresten att Damallsvenskan är Sveriges femte populäraste liga när svenska folket lägger sin röst?

Tradition och historia är en stor utmaning i jakten på en jämställd sportbevakning. Men det är också bristen på tv-bilder från damidrott.

Herridrotten dominerar i det som nyhetsbyråerna bevakar och sänder ut och svenska och internationella tv-kanaler sänder betydligt mer från herrligor.

Men det är ingen ursäkt till att inte försöka göra jobbet.

Luleås supportrar i samband med SM-finalen i SDHL mot Linköping ifjol. Foto: Simon Eliasson / Bildbyrån

Sen vi på SVT Sport började arbeta för en jämställd sportbevakning 2015 har intresset för fem av dom största damligorna i Sverige ökat med 89 procent bland ganska och mycket sportintresserade svenskar (Sportnavigatorn 2018). Självklart beror det ökade intresset på många olika faktorer men vi tror att vår, och andras, ökade mediabevakning är en del av framgången.

Charlotte Kalla intervjuas av SVT Sport:s Jenny Modin och många andra efter hemkomsten från OS 2018. Foto: Tobias Sterner / Bildbyrån

2019 ska vi ta ytterligare steg och vi ser gärna att våra kollegor runt om i sport-Sverige gör detsamma. Vi tror att vi på totalen kan bli tio procent bättre under året som kommer, inte minst i Sportnytt och Sportspegeln. Vi hoppas att fler sportredaktioner ska sätta liknande eller högre mål – även om vi alla har olika förutsättningar i vardagen.

Om någon antar utmaningen kommer det förmodligen att innebära att vi får tuffare konkurrens när det gäller sportnyheter inom damidrott men vi är redo att tävla.

För en jämställd sportbevakning har bara vinnare.

Hälsar Åsa Edlund Jönsson –

glad sportchef på SVT som idag fick ta emot SVT:s ”Spektrumpriset” för SVT Sports arbete med en jämställd sportbevakning. Priset delas ut årligen till en redaktion eller person som gjort insatser för mångfald och Sverigespegling.  

På bilden syns jag tillsammans med sportens chef för nyheter- och digitala medier, Patric Hamsch. Patric föreläser och pratar ofta om vårt dagliga arbete med en jämställd sportbevakning. Nyligen medverkade Patric Hamsch på ”Forum Jämställdhet” i Luleå (Sveriges största konferens om jämställdhet) samt på ”Idrott och Mångfald” i Karlstad. 

SVT Sport tilldelas ”Spektrumpriset” med motiveringen:

Det är lätt att tala om vikten av jämställdhet och sätta upp stolta mål. Verklig förändring är desto svårare. I sitt arbete för en jämställd journalistik visar vinnaren att en tydlig målsättning, ett väl förankrat arbetssätt, uthållighet och konsekvens leder till konkret resultat. Det som kunde ha stannat vid ett konferensbord eller i en workshop har blivit verklighet och vardag på redaktionen. Vinnaren är redan en förebild, internt i företaget och internationellt, och världens mest jämställda sportinnehåll talar sitt tydliga språk. Årets Spektrumpristagare i kategorin Process är SVT Sport.

Spektrumprisets jury består av (från vänster) Göran Hedemalm (Massa Media), Faduma Aden (entreprenör), Martin Enqvist (Spoon) och Kristina Colliander (Filminstitutet). Juryns ordförande (längst till höger) är Eva Beckman, programbeställare på SVT.