Bedragarnas bankomat: Så gjorde vi granskningen

I onsdagens Uppdrag granskning avslöjas en nästan obefintlig kontroll av de statliga lönegarantierna. Personer kan år efter år hämta ut pengar från länsstyrelserna, utan att någon reagerar. SVT Pejls Linda Larsson Kakuli har arbetat tillsammans med Uppdrag gransknings reporter Johanna Bäckström Lerneby och byggt den databas som ligger till grund för programmet. Här berättar Linda om hur granskningen gjordes.

Databasen

Vi bestämde oss för att göra det som myndigheterna inte gjort – vi ville skapa en databas över alla utbetalningar av lönegaranti i landet. Vi begärde ut följande uppgifter från samtliga Länsstyrelser för perioden 1 januari 2005 till 20 juni 2011:

- Namn, personnummer och adress på alla personer som beviljats lönegaranti vid konkurs (exklusive företagsrekonstruktioner) under tidsperioden 2005-01-01 till 2011-06-20
- Bolagets namn, organisationsnummer och adress
- Datum för utbetalning och utbetalat belopp
- Konkursförvaltarens namn
- Tingsrätt
- Kommun (bolagets säte)

Uppgifterna finns i elektronisk form i databaser för varje enskild Länsstyrelse. Det finns ingen gemensam eller rikstäckande databas. De levererades sedan i elektronisk form till oss och vi förde över dem i en gemensam databas. Det betyder att vi är de enda i landet som sitter på en komplett rikstäckande databas över samtliga utbetalningar av lönegarantier under perioden ovan.

Databasen innehåller 445 922 poster eller rader. Enkelt uttryckt är varje post/rad en utbetalning av lönegaranti med uppgifter om person, bolag osv.

Metod för granskning
Hur ska man då hitta misstänkta fuskare i denna gigantiska mängd med data? Vi har valt att utgå ifrån några huvudfrågeställningar som kan vara en indikation på fusk:

1. Hur många personer har fått lönegaranti från 3 eller fler olika bolag?
2. Finns några av de personer som fått lönegarantier fler än 3 gånger i samma bolag?
3. Vilka personer har fått stora belopp?
4. Finns det personer som har fått lönegaranti från fler än tre olika län?
5. Finns det personer som har fått lönegaranti flera år i rad?

Sammanfattning av resultaten
Totalt är det 97 172 personer, alltså enskilda individer, som har fått lönegaranti en eller flera gånger under tidsperioden. 11 859 företag finns med i databasen.

Länsstyrelserna har betalat ut drygt 6 miljarder kronor i lönegaranti under tidsperioden. Det mesta av pengarna, 3,7 miljarder kronor eller 62 procent, har betalats ut från länsstyrelserna i Stockholm, Västra Götaland och Skåne.

493 personer har fått lönegaranti från minst 3 olika bolag under den granskade perioden. Vi beslöt att koncentrera oss på dem och på de bolag vars konkurser hade gjort att just dessa personer fått lönegaranti.

Fallet Peter
Peter hittade vi ganska fort eftersom han hade mottagit lönegaranti angående nio olika företag. Och när vi tittade på just dessa företag så såg vi att flera personer återkom gång på gång i företagen. Vi har försökt illustrera hur företagen och personerna hör ihop genom att använda oss av ett sk socialt nätverk. På det sättet blir det tydligt hur en grupp av människor flyttas från ett företag till nästa. Detta är ett mönster som vi också sett i flera andra fall.

Hur gick vi vidare?
Det räckte naturligtvis inte att bara publicera uppgifterna från databasen rakt av – det krävdes ytterligare research för att fastställa om det kan handla om misstänkt fusk, som till exempel:

- Vi har kontrollerat ägarförhållande och styrelser i bolagen
- Vi har jämfört uppgifter om antal anställda i årsredovisningar med antalet som fått lönegaranti
- Vi har begärt ut uppgifter om hur mycket arbetsgivaravgifter bolagen har betalat till skattemyndigheten
- Vi har läst konkursförvaltarberättelser från tingsrätten
- Vi har begärt uppgift om taxerad inkomst för vissa personer och jämfört med det belopp de fått i lönegaranti
- Vi har undersökt om personer finns registrerade med skulder hos kronofogden, detta är speciellt intressant för de som suttit som företrädare i bolagen. Vi har hittat skuldsatta personer som återkommer i flera bolag, då kan man misstänka att de är s k målvakter.

Här borde det ligga en video inbäddad från SVT Play men det verkar som videon inte finns längre.

Miljonbrotten: Stor besvikelse över polisen

Tipsen till Veckans brott och SVT Pejls databas strömmar in, från Kiruna i norr till Ystad i söder. 1 600 personer har redan hjälpt oss med uppgifter om hur polisen hanterar miljonbrotten. De flesta rör inbrott och stölder.

Här kan du se antal tips vi fått in per län

Vi kan redan nu se vissa mönster i de 1 600 personers uppgifter som matats in i vår miljonbrottsdatabas och de ytterligare över 200 berättelser som vi fått in för publicering på vår sajt. Gemensamt för många är en besvikelse över att polisen inte tagit deras anmälan på allvar, eller att de inte kommit till platsen.

Det gäller inte bara småstölder. I ett tips från Sotenäs kommun handlar det om värden som uppgår till flera hundratusen kronor. Trots ett löfte från polisen om att titta närmare på ärendet har anmälaren inte hört något på 8 månader.

” .. När jag inte hört av polisen efter lunch ringde jag och fick till svar att polisen avskrivit ärendet, eftersom det inte var utredningsbart. Jag undrade då hur man kan avskriva en stöld till ett värde av 400 – 500 000 kronor. Den person som jag pratade med skulle höra med överordnade, men trodde inte att det skulle ändra på något.”

Anmälarnas spår och misstänkta misstros

Många berättar också att ärendet avskrivits med motiveringen att det inte finns något att utreda, trots att anmälarna själva hittat spår eller en misstänkt. De drabbade har inte fått någon klarhet i vad polisen egentligen gjort innan det beslutet togs.

En äldre man i Västsverige berättar om ett inbrott och att han inte har råd med självrisken på sin stulna motorsåg. Men det finns ett vittne som sett den misstänkte tjuven; en man med ett ansikte hon säger att hon aldrig glömmer.

”Jag är pensionär med väldigt liten pension. Då känns det tungt. .. Jag bad damen gå in på polisstationen och be att få titta på foton. Ingen hade tid med henne. Senare frågade jag den kvinnliga polisen som tog emot anmälan, om vi fick komma in och gå igenom fallet och få titta i fotokatalogen på tjuvar, som jag antar att de har. Vi har inte blivit kallade ännu.”

Flera uppger också att de inte tänker kontakta polisen i fortsättningen. Det är givetvis bekymmersamt om människor i hög utsträckning inte upplever att det är en god idé att kontakta polisen efter ett brott.

Erfarenheterna uppmuntrar nödvändigtvis inte privatpersoner att själva ingripa vid brott heller. En man som försökte rapportera flera pågående bilinbrott i Solna skriver till sist:

”Jag gör som polisen; jag går in i centrum och tar en kaffe med en god munk.”

Och andra skriver:

”Efter det har och kommer jag aldrig anmäla något igen!!!”

”Ringde för att göra en polisanmälan men tjejen som svarade ville inte göra någon anmälan”

Fortsätt tipsa oss

Vi tar gärna emot ännu fler berättelser och uppgifter. Du kan antingen lämna uppgifter till vår databas om hur polisen hanterat just ditt ärende; de uppgifterna läser vi men de kommer inte att publiceras. Eller så kan du mer fritt beskriva dina erfarenheter av polisens hantering och dela med dig av dem; dessa berättelser publicerar vi på vår sajt.

De sistnämnda berättelserna måste vi först läsa noggrant så att inte enskilda poliser, privatpersoner eller företag pekas ut i onödan. De tar därför tid att få ut och vi hoppas att ni har viss förståelse för det och att ni litar på att vi arbetar så fort vi kan. Vår ambition är att alla de berättelserna med egna erfarenheter av hur polisen hanterar miljonbrott  kommer att publiceras. Tips som rör helt andra fall eller som bara handlar om åsikter kommer däremot inte att publiceras.

Vi får också in en del, om än ganska få, tips om polisinsatser som anmälarna varit mycket nöjda med. Kan fler av er med erfarenhet hjälpa oss att ge en ännu bättre bild av polisens hantering av mängdbrotten? Berätta gärna om både goda och dåliga erfarenheter.