Se dokumentären Brottsplats Sverige

Här borde det ligga en video inbäddad från SVT Play men det verkar som videon inte finns längre.

Den sjätte december 2011 gav sig team från SVT:s alla regionala nyhetsredaktioner ut för att skildra brottsligheten i Sverige. Detta var ett led i lanseringen av Brottspejl här på SVT Pejl. Utifrån detta material har det nu klippts ihop en unik skildring om hur vardagsbrottsligheten och polisens arbete ser ut en helt vanlig tisdag i december.

Den här dagen gjordes 6331 anmälningar till polis.
760 fortkörningar registrerades.
40 bilar krockade med vildsvin.
44 rattfyllerister greps, fler med narkotika än med alkohol i blodet.
76 villor och lägenheter hemsöktes av inbrottstjuvar.
29 rån genomfördes, vid fem användes skjutvapen.

I dokumentären Brottsplats Sverige får vi följa verkligheten bakom en del av denna statistik. Ett utsnitt av hur brottsligheten ser ut i Sverige i dag, för offer, gärningsmän och de som på olika sätt arbetar med brott.

Polisinspektörerna Tommy Eliasson och Lars Öhrström binder ihop berättelsen. De ansvarar i dag för polisbevakningen i fyra västsvenska kommuner: Munkedal, Färgelanda, Lilla Edet och Ed. Den mobila polisstationen rör sig i ett fast schema mellan kommunerna. Dagtid. Däremellan är regionen i praktiken utan lagliga väktare. Frånvaron av polis är märkbar även i Ådalen. Där patrullerar en grupp pensionärer nu småvägarna för att säkerställa lugnet.

Reportern Jesper Henke från SVT:s Västnytt har sammanställt material från hela landet och har,  tillsammans med fotografen Rune Bergström, återbesökt människor som på olika sätt drabbades av brott den tisdagen den 6 december. Han berättar om ett Sverige där poliser fortfarande försöker lära ut moralregler, där civilkuraget har flera ansikten och där medmänskligheten ännu bor granne med skräcken för det okända.

Nyhetsdokumentären Brottsplats Sverige sändes första gången i SVT2 17 februari.

Ett vardagsdygn i brott

Här borde det ligga en video inbäddad från SVT Play men det verkar som videon inte finns längre.

Hur många brott tror du anmäls varje dag? Vi har kartlagt en tisdag i december då Svt-journalister över hela landet samtidigt bevakade vardagsbrotten ett dygn. En brottslighet som sällan uppmärksammas – trots att den angår oss alla.

Den här tisdagen är en ganska lugn dag, men kommer ändå att innebära tusentals nya brottsoffer. Som den kvinna som Västerbottennytt träffade som drabbats av bedrägeribrott genom en misstänkt bluffaktura. Ett litet brott men likväl obehagligt och kostsamt för den som drabbas.

Sammanlagt anmäldes 6 331 brott över hela landet till polisen den 6 december. Ett av dem var ett annan till synes mindre brott. Värmlandsnytt följde polisens tekniker till ett inbrott på ett hotell.

Här borde det ligga en video inbäddad från SVT Play men det verkar som videon inte finns längre.

 

08.00 Polisstationen i Katrineholm
Men på polisstationen i Katrineholm var det en lugn dag.
Ett 20-tal anmälningar om misstänkta brott kom in under dygnet, och ett misstänkt rattfylleri tidigt på morgonen var en av få utryckningar då polisen använde sirener.
Flera av poliserna på stationen uppfattar inte att brotten verkligen har ökat, snarare tvärtom. Fast de misstänker att fler brott anmäls.
Det är samma bild av brottsutvecklingen som flera kriminologer ger.

Till vardagsbrott räknas till exempel stölder och skadegörelse, trafikbrott och fylla och tusentals mer eller mindre allvarliga brott som polisen hanterar varje dag.
Ett av de vanligaste brotten som anmäls den här dagen, och många andra, är just trafikbrott.
Få av de anmälda brotten leder dock till åtal. Det innebär inte att de inte får konsekvenser för någon. Bakom nästan varje anmält misstänkt brott finns brottsoffer. För dem är polisens arbete och rättskipning viktig.

Här borde det ligga en video inbäddad från SVT Play men det verkar som videon inte finns längre.

 

14.00 Ambulansteamet i Stockholm city
I Stockholm har våldsbrottsanmälningarna ökat med över 40 procentenheter under den senaste 10-årsperioden, och ambulansteam är inte sällan först på plats på brottsplatserna.
ABC följde med ett ambulansteam i city. Trots att Hans Schegel och Angelica Wollschläger arbetar i några av landets mest våldsutsatta kvarter så behövde de inte åka på någon renodlad brottofferutryckning den här tisdagen. Det var fullt upp ändå med alldeles vanliga sjukfall.

Här borde det ligga en video inbäddad från SVT Play men det verkar som videon inte finns längre.

 

Så här fördelade sig brotten som anmäldes under dygnet.

Intensitetskarta som visar antalet anmälda brott per län den 6/12 2011
Kartan visar hur många brott som begicks i varje län den 6/12 2011

 

18.00 Polisstationen i Luleå

Anders Norberg går på sitt pass en kväll när Luleåpolisen gör en satsning på alkolholkontroller i utkanten av stan. Det blir kö för att få blåsa.
Så avbryts de av ett lägenhetsbråk. Även här har våldsbrottsanmälningarna ökat, och Anders Norberg tycker att våldet har blivit värre.
- Jag upplever att det har blivit lite tuffare, att man är fler som misshandlar och använder tillhygggen, säger han.
Så återgår de till att ta hand om en berusad person och kallas också till akuten för att utreda en misstänkt stöld av sjukvårdsutrustning.
När polisen går av konstaterar de att det har varit ett lugnt, vanligt vardagspass. Det gör polisen i Mittnyttsområdet också, och undersöker hur brottsligheten i många fall flyttat inomhus.

Här borde det ligga en video inbäddad från SVT Play men det verkar som videon inte finns längre.

 

19.00 Borlänge

Det gör polisen i Gävle-Dala-området också. 129 brott anmäls i området den 6 december. Bland annat av butiksägaren Håkan Ålund i Borlänge som har haft otur i höst.

- För tre veckor sen fick vi ett inbrott på samma sätt och nu var det dags igen. Vi har honom till och med på videofilm. Men jag har egentligen ingen förhoppning om att polisen kommer att gripa någon gärningsman, det har man ju inte. Det kommer väl ett brev om några månader om att förundersökningen är nerlagd.

Det tar två dagar innan polisen lägger ner förundersökningen med motiveringen att det inte finns spår att gå på.

Här borde det ligga en video inbäddad från SVT Play men det verkar som videon inte finns längre.

 

20.00 Centrala Örebro
I Örebro är det alls ingen vanlig vardagskväll. Här skjuter en polis en 16-åring i benet, enligt uppgift för att tonåringen attackerat polisen och varit hotfull. Vad som egentligen hände ska nu utredas.
Av de 129 brott som anmäldes i Örebro län detta dygn så var majoriteten vardagsbrott. 36 stölder, och utöver det tillkom 8 cykelstölder. Hälften av de anmälda brotten misstänks ha begåtts rum inne i Örebro.

Fast det finns kanske inga helt vanliga dagar när det gäller brott. Tidigare under dagen skedde ett misstänkt väpnat rån i samma region. Då tvingades 69-åring i Ställdalen utanför Kopparberg lämna ifrån sig både pengar och nycklarna till sin bil.
När det gäller just det rånet tror polisen att det finns goda möjligheter att knyta brottet till en gärningsman. Tre dagar efter rånet greps den efterlyste misstänkte mannen med den stulna bilen i Polen, och han har nu begärts utlämnad.

Här borde det ligga en video inbäddad från SVT Play men det verkar som videon inte finns längre.

 

Klicka på länken för en lista med ett urval av de brott som anmäldes den 6 december:
https://docs.google.com/spreadsheet/ccc?key=0AkJ_55UOmdj0dEozU0RJWjdRUTBkSWhQcElRNmgtTWc

Våg av bostadsinbrott i höst

Här borde det ligga en video inbäddad från SVT Play men det verkar som videon inte finns längre.

Anmälningarna av tillgreppsbrott har minskat de senaste decennierna, både stölder och inbrott. Men de rena bostadsinbrotten har tvärtom ökat, inte minst i flera av våra storstäder. Sydnytt har följt bostadsinbrottsgruppen BIG i Helsingborg.

Den 6 december, när Svt:s samtliga regionala nyhetsredaktioner var ute och bevakade brotten, valde flera regioner att koncentrera sig på just bostadsinbrotten. I delar av landet har det varit vågor av bostadsinbrott under hösten. Särskilt Göteborg och Malmö har varit drabbade.

SVT Rapport pekade i veckan på en uppgång av bostadsinbrott i Malmö. Polisen medger själva att inbrottsligor med stor sannolikhet utnyttjar bristerna i polisens samarbete över länsgränserna. Något de nu tänker åtgärda.

Här borde det ligga en video inbäddad från SVT Play men det verkar som videon inte finns längre.

Men i de flesta kommuner har anmälningarna av bostadsinbrott tvärtom varit ganska konstant de senaste åren, och tittar vi på anmälningar när det gäller samtliga typer av inbrott ser vi istället en minskning, ända sedan 90-talet.

38 000 färre på 10 år

Enligt den statistik som SVT Pejl tagit fram i samarbete med Brottsförebyggande rådet (BRÅ) så har antalet inbrottsanmälningar sjunkit mellan år 2000 och 2010 med cirka 38 000 anmälningar.

Smålandsnytt följde en låssmeden Peter Reinholdsson som ofta möter människor som drabbats av inbrott. Vissa vill inte bo kvar efter att någon brutit sig in i deras hem.

Här borde det ligga en video inbäddad från SVT Play men det verkar som videon inte finns längre.

 

Var finns egentligen polisen?

Här borde det ligga en video inbäddad från SVT Play men det verkar som videon inte finns längre.

När Svt:s nyhetsredaktioner bevakade vardagsbrottsligheten under ett dygn förra veckan mötte de inte bara oro över polisens effektivitet. Många frågade sig också var polisen egentligen håller hus? I Brottspejl kan du se hur polistätheten i ditt län mäter sig med andra.

Ja, var finns polisen egentligen? I Södra Lappland, ett polisområde stort som Skåne ungefär men med bara 50 000 invånare, är svaret enkelt. Här finns bara fyra poliser om natten, och eftersom avstånden mellan orterna inte sällan är 30-40 mil finns det egentligen ingen möjlighet att tilllkalla förstärkning ute på fältet.

- Jag tror att det tvingar oss att prata mycket mera med folk och tar oss tid, för att vi vet att vi inte har någon patrull att förlita oss på. Vi måste försöka få med oss människor de här situationerna utan att göra något handgripligt, och det lyckas ju oftast i alla fall, säger Rickard Sundberg, polis i Lycksele.

Ingen patrullerande polis

Sanningen är att nattetid finns egentligen ingen polis alls som patrullerar i Södra Lappland, istället ligger de och sover. Men de ska kunna inställa sig snabbt om larmet går.

- Det kanske är för dyrt för samhället att ha igång en patrull dygnet runt, men vi är ju ändå rätt snabbt på plats om vi blir utringda. Så jag tycker ändå att det fungerar.

Här borde det ligga en video inbäddad från SVT Play men det verkar som videon inte finns längre.

Och att det tar 3,5 timme till Tärnaby/Hemavan?

- Det är inget bra. Så bör det inte vara, säger polisen Östen Karlsson i Lycksele.

Siffror från Svt:s Brottspejl visar att det är mycket stora skillnader mellan hur många poliser det finns i våra län efter olika mått. Bland annat hur många det finns per 100 kvadratkilometer.

Att det är många fler i Stockholm är ingen överraskning men i norra Sverige undrar vissa hur långt någon ska behöva ha till närmaste polis.

Klicka på kartan som visar antalet poliser per 100 kvadratkilometer per län.

 

Inte bara glesbygdsfråga

Och frågan om polisens närvaro är inte bara viktig i ren glesbygd. I till exempel Färgelanda försöker nu polisen själv avhjälpa bristen på ett polishus genom att sätta upp en mobil polisstation – fast bara en gång i veckan.

- De här orterna har ju tidigare haft polisstationer. Men i dag är ju vår organisation så tight att vi har inte råd att ha polisstationer överallt, säger Lars Öhrström, polisinspektör med en mobil polisstation på plats i Färgelanda.

Och för andra, som inte alls haft problem att nå polisen, möter vi ändå en oro över att polisen inte ska kunna hjälpa till.

Intensitetskarta som visar antalet poliser per 100000 invånare för varje län.
Klicka för kartan som visar antalet poliser per 100.000 invånare.

 

Polisen försöker nå ut

Men det är inte bara allmänheten som saknar polisen. I Västnyttsområdet polisen arbetar själv på att förbättra sin närvaro på orter där polisstationen lagts ner, bland annat med hjälp av en mobil polisstation.

Här borde det ligga en video inbäddad från SVT Play men det verkar som videon inte finns längre.

 

 

Vilka brott anmäls där du bor?

Här borde det ligga en video inbäddad från SVT Play men det verkar som videon inte finns längre.

Många tror att brotten bara ökar men hur är det egentligen? I dag öppnar Svt:s Brottspejl där du enkelt ser utvecklingen av anmälda brott där du bor. Och även polisens uppklaringsprocent. SVT Pejl vill ge dig en bättre bild av en verklighet som angår oss alla.

Så hur ser den egentligen ut, brottsligheten? Ja, nivån på de sammanlagda anmälda brotten i Sverige ligger ganska konstant mellan år 2000 och 2010, den period som Brottspejl täcker. Det senaste året har anmälningarna till och med minskat en aning. Och någon dramatisk förändring av den bilden ser vi inte i preliminär statistik från Brottsförebyggande rådet från januari till november i år heller. Ändå finns en spridd uppfattning att brotten ökar, alternativt, att de blir grövre.

Grafen är tagen från Brottspejl och visar det totala antalet brottsanmälningar per år mellan 2000 och 2010. Klicka för att komma till tjänsten.

 

Svårt tolka brottsstatistik
Brottsstatistik i sig är vansklig och inte alltid helt lätt att tolka. Så vi har tagit hjälp av Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, för att förstå utvecklingen bättre.

- Jag möter ofta den uppfattningen även hos poliser; den att brotten blivit grövre. Men så ser det inte ut när vi tittar på det på sikt. Det allra grövsta våldet – det dödliga – har i själva verket legat konstant under lång tid. I det fallet är polisens brottsstatistik tyvärr felaktig, det vet vi efter jämförelser med dödsorsaksregistret, säger Jerzy Sarnecki.

Statistik kan innehålla fel ibland, men det är också så att den inte får med alla de brott som faktiskt begås.

- Egentligen är det så att de allra flesta brott aldrig anmäls. Men då handlar det väldigt ofta om ganska banala brott, som enklare trafikbrott som många begår varje dag. Och det är på sätt och vis tur att de inte anmäls, för då skulle polisen inte hinna med annat än att ta emot anmälningar, säger Jerzy Sarnecki.

Han betonar att det finns brottstyper där det vore önskvärt att fler brottsmisstankar anmäls och nämner i första hand grövre brott, men också fler ekonomiska brott liksom allvarliga brott mot miljön.

- Men det är väldigt viktigt att vi förstår brottsutvecklingen. Om människor till exempel upplever att brottsligheten ökar kraftigt, så kanske de kräver åtgärder av politiker som inte alls är berättigade utifrån den situation som vi befinner oss i, säger Jerzy Sarnecki.

Trendbrott på 90-talet
Under efterkrigstiden började de anmälda brotten i Sverige att öka tydligt, inte minst stölder och andra tillgreppsbrott. Det tror kriminologer beror på att människor blev allt rikare och ägde fler dyrbara saker; tillfällena att begå brott ökade.

Men sedan 90-talet ser vi vad Jerzy Sarnecki beskriver som ett trendbrott. Trots att vi i dag har åtråvärda saker så ökar inte stölderna generellt, istället har vi sett en minskning av anmälningarna när det gäller just tillgreppsbrott.

– Det är inte helt klart vad det beror på, men en förklaring kan vara ökad kontroll. Både av polisen och av allmänheten. Vi låser till exempel bättre om oss och är mer på vår vakt mot tjuvar, säger Jerzy Sarnecki.

Det är inte bara i Sverige som de sammanlagda anmälda brotten per capita har planat ut eller till och med minskar sedan flera decennier. En liknande utveckling finns också i USA och andra europeiska länder.

Skillnader mellan kommuner
Men minskningen av brottsanmälningar gäller inte alla brottstyper, och utvecklingen skiljer sig också åt en del mellan olika kommuner och regioner.

Interaktiv karta som visar förändringen av antalet anmälda brott per län i procent.
Kartan innehåller information om förändringar i antalet anmälningar för kommuner mellan år 2000 och 2010. Blått betyder ökning. Lila betyder minskning.Klicka på bilden för interaktiv version.

 

I Brottspejl kan du enkelt se hur brottsanmälningarna totalt och för specifika brott har förändrats – kommun för kommun. Bor du till exempel i en kommun där anmälningarna om misstänkta brott ökar eller minskar? Har ni fler eller färre poliser än genomsnittet i regionen? Gå gärna in och se utvecklingen själv.

– Man måste också komma ihåg att det finns andra problem med statistiken. När det gäller våldsbrott så ser vi tvärtemot stölderna en fortsatt ökning av antalet anmälningar under årens lopp. Men vi forskare tror ändå inte att den faktiska våldsbrottsligheten ökar. Och det beror på att vi har tillgång till vissa andra, ibland säkrare källor, säger Jerzy Sarnecki.

Källorna är till exempel tidigare nämnda dödsorsaksregister och även register över sjukhusvistelser på grund av våld, liksom andra skadeanmälningar av olika slag. De utgörs också av brottsofferundersökningar där människor själva uppger om de har utsatts för brott, oavsett om de anmält dem eller inte.

I de källorna har alltså forskarna ännu inte hittat stöd för att våldet faktiskt ökar. Det tror Jerzy Sarnecki återigen beror på det han kallar social kontroll. Han betonar att brottsligheten inte sker oberoende av samhället, utan måste ses som en spegel av vilka vi är och vilka regler vi tycker det är okej att hålla oss till – eller att bryta emot.

- Min tes är att det faktum att brottsligheten inte verkar öka nämnvärt, trots vår fortsatta rikedom och trots en ökad alkoholkonsumtion, handlar om att vi de senaste decennierna har utvecklat en större känslighet för brott. Vi accepterar helt enkelt inte brott på samma sätt i dag som tidigare. Och då blir det också fler brottsanmälningar utan någon faktisk ökning, säger Jerzy Sarnecki.

Mer om orsaker till varför människor begår brott eller avstår från det återstår för kriminologerna. Under tiden kan du ändå skapa dig en bättre bild av hur de anmälda brotten ser ut.

Se en längre intervju med Jerzy Sarnecki nedan:

Här borde det ligga en video inbäddad från SVT Play men det verkar som videon inte finns längre.

Detta är Brottspejl

Här borde det ligga en video inbäddad från SVT Play men det verkar som videon inte finns längre.

Undrar du hur Brottspejl fungerar och vad man kan använda tjänsten till? Vi har gjort en liten animation som visar vad som ligger till grund för statistiken i tjänsten och vad Brottspejl erbjuder i huvudsak. Om du fortfarande har frågor kring underlaget och tjänsten kan du läsa mer här.

Tisdagen den 6 december 2011

En helt vanlig tisdag i en stad i Mellansverige, var det en pojke som tog mod till sig och anmälde till polisen att han blivit utsatt för misshandel under fyra års tid av någon han känner. Jag hittar honom i en fil från polisen som innehåller alla anmälda brott för just den dagen.

I vanliga fall jobbar jag med mycket större mängder data som ska samlas in, bearbetas och analyseras för att sedan göras tillgänglig och lättförståelig för allmänheten. Siffror och tal på rad i till synes oändliga Excelblad. Men så dyker idén upp, att vi med hjälp av statistiken för anmälda brott ska skildra en helt vanlig dag för att få en bild av de människor som döljer sig bakom statistiken. Istället för att titta på årsstatistik för alla anmälda brott, ungefär 1 400 000 de senaste åren, tittar jag nu på 6 167 anmälningar som skett under en och samma dag. En unik möjlighet att se hur en vanlig dag ser ut i brottsanmälningar.

Vanligtvis är alla anmälningar av samma typ hopräknade, till exempel våldtäkt år 2010: 5 960 stycken. Men i den här filen som bara visar en dag har varje anmält brott en egen rad med flera beskrivande delar. Jag kan till exempel se 15 anmälda fall av våldtäkter. Jag kan se i vilka städer de skett, ungefär hur gamla offren var och att det är åtta kvinnor, sex flickor och en pojke som utsatts och vågat anmäla en våldtäkt den här dagen. Detaljerna gör att siffrorna får liv.

I en av kommunerna som ligger längst norrut i landet har en snattare anmälts, och någon som har begått ett narkotikabrott som enligt filen har pågått i sex dagar. Kanske har någon erkänt innehav för alla de dagarna. I Västra Götalands län har en anmälan om ett mord eller dråp upprättats. För offrets familj kommer den 6 december aldrig mer att vara en vanlig dag. I en av Sveriges storstäder har över hundra anmälningar om klotter kommit in. I en av Sveriges minsta städer har ett inbrott anmälts. Bakom varje anmälan i den här filen finns det ett offer eller en gärningsman. För våldsbrotten finns det både och.

Allt som allt har det kommit in 180 fall av misshandel den här dagen. En del av dem är mot män, en del mot kvinnor, och en del mot barn. När man sitter och tittar på de 41 anmälningar som vittnar om barn som utsatts för våld, och vet att de egentligen borde vara många fler för att visa verkligheten, känns statistiken mycket mer verklig och viktig. Det är bland de 41 fallen som jag hittar pojken i en rad med siffror, brottskoder och datum. En enda anmälning som vittnar om en pojke eller ung man som nu är mellan 9 och 16 år. Som just den här tisdagen har tagit mod till sig och gjort en anmälan. En anmälan som uppger att han under åren 2005 till 2009 blivit misshandlad av någon han känner. Kanske av sin egen mamma eller pappa. Och två år efter att misshandeln upphört, har han alltså bestämt sig för att anmäla. Just det beslutet hos en pojke har fångats upp i statistiken från den här dagen. Och plötsligt är statistiken inte bara tal på långa rader. Från och med nu är varje siffra en människa.

Vi kallar dem journalistiska medborgartjänster

Idag ser Brottspejl dagens ljus och det är vi mycket stolta över. Vi har jobbat hårt och länge för att skapa något nytt som vi hoppas skall leva kvar länge här på svt.se. Vårt fokus i höst har varit att bygga en grund för kommande liknande webbtjänster. Vi kallar dem för journalistiska medborgartjänster och brott är bara det första av en rad ämnesområden som vi kommer att sätta tänderna i framöver.

Men vad är då en medborgartjänst? Och på vilket sätt är den journalistisk? Det journalistiska består av vilket urval vi gör av data och vår uttalade ambition att förtydliga, förenkla och förklara komplexa siffror så att de blir begripliga för dig. Medborgaraspekten har att göra med att de ämnen vi väljer skall stödja dig som medborgare, snarare än som konsument (som annars är vanligast för denna typ av webbtjänster). Vi vill helt enkelt vidga public servicebegreppet på nätet och skapa något som alla medborgare i hela Sverige har nytta av.

Vi tror att du som besökare vill veta mer om hur det ser ut där du bor och sätta det i perspektiv mot hur det ser ut i övriga delar av landet. Detta är inget nytt inom journalistiken. Det nya är att vi gör denna statistik åtkomlig på ett mer detaljerat och interaktivt sätt, via en webbtjänst som uppdateras löpande med de mest relevanta siffrorna.

Men varför har vi valt brott som första område? Det finns få områdena som får mer utrymme i medierna än brutala våldsdåd och tilltagande kriminalitet (trots att det i många fall faktiskt är precis tvärtom, dvs att brottsligheten minskar istället för ökar). Vi människor har alltid varit fascinerade av brott och det är oftast den kriminalitet som sker närmast där vi själva bor som är mest intressant.

Förutom i medierna så används brottsstatistik ofta inom politik och opinionsbildning som slagträn i debatten (ofta vinklad för att passa de egna syftena). Genom att göra denna statistik tillgänglig för alla så ökar möjligheterna för dig att på egen hand kolla upp hur det verkligen ser ut, utan att informationen behöver filtreras genom braskande nyhetsrubriker, politisk retorik eller marknadsföring som bygger på människors rädsla för brott.

Samtidigt så gömmer det sig mycket fallgropar i statistiken med begrepp som uppklarningsprocent, mörkertal och anmälningsbenägenhet. Vi har därför lagt stor vikt vid att inte bara visa upp siffrorna, vi vill också berätta vad som gömmer sig bakom graferna och tabellerna. Därför har vi tagit hjälp av Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, som berättar vad som döljer sig bakom statistiken och inte minst om hur polisens egna prioriteringar och arbete på fältet påverkar antalet anmälningar och uppklarade brott för olika brottstyper. För det är också viktigt att alltid kritiskt granska dem som förser oss med data (i detta fallet polisen) och vad de vill säga med den.

Men detta är som sagt bara början. Vilka områden tycker du att vi skall jobba vidare med? Och vilka nya funktioner skulle du vilja se på sajten? Kom med idéer och synpunkter till oss här i kommentarsfältet, på vår Facebook-sida, på Twitter eller via mejl till pejl@svt.se. Vi läser allt ni skriver och väger in det när vi utvecklar nya tjänster och nya funktioner.