Val av kön och barns tolkningar

I Barnkanalen-teamet arbetar vi just nu med att förenkla inskick för barn. Ett av önskemålen från redaktionerna har varit att kunna sortera bidragen utifrån kön för enklare kunna göra urval och få en jämn fördelning av pojkar och flickor till programmen. Teamet kände spontant att val av kön kan uppfattas som exkluderande, men antog utmaningen. I vår research fick vi en bild av hur andra hanterar frågan. Gov.uk, den engelska regeringens webbplats som är känd för sina tydliga och användbara riktlinjer, rekommenderar att man ska undvika att ställa frågan om kön eller genus, eftersom användaren kan bli kränkt. Det kan också leda till att man inte fullföljer formuläret. RFSU föreslår att man använder ”hon”, ”han” och ”annat” för att omfatta könsöverskridande identiteter eller uttryck. Men hur ska man tänka när man designar för barn? Vi tog med vår prototyp till en skola för att användningstesta val av kön på 9-10-åringar. Vi utgick från RFSU:s råd och testade valen: “Flicka, “Pojke” och “Annat”:

När barnen testade könsväljaren och resonerade kring begreppet ”annat” gjorde de helt andra tolkningar än vad det var tänkt. Ett barn sa att ”annat” skulle kunna vara “en hund eller en katt”, en tänkte ”ett djur eller ett träd”, en tyckte det var svårt att välja eftersom det både var en kille och tjej på bilden i det tänkta inskicket och kopplade ihop valet med bilden. En visste inte riktigt. Några förstod att man kunde bocka i rutan om man ”kanske är en tjej, men känner sig som en kille”. En kommenterade “att det är jättebra att det finns “annat” för man känner sig inte alltid som kille eller tjej”. De yngre barnen tolkade in andra saker i begreppet, medan de äldre hade bättre koll på resonemanget, men valet kändes långt ifrån solklart. Om man jämför hur barn och vuxna resonerar kring frågan kan man se att det skiljer sig åt. De barn vi träffade verkade inte bli kränkta, men hade svårt att göra själva valet eftersom de inte förstod innebörden av “annat”. Riktigt unga barn har inte heller personifierat sig med kön, vilket kan leda till att frågan blir svår att greppa.

Utifrån dessa lärdomar ser vi att det är svårt att ställa den här typen av fråga till barn, eftersom de i flera fall tolkar in lite vad som helst i ordet ”annat”, vilket leder till att svaren blir felaktiga. Det kan också leda till att barnen väljer att inte fullfölja formuläret eftersom de inte förstår de olika valen och får svårt att välja som i sin tur leder till lägre svarsfrekvens. Eftersom val av kön är svårt, kan generera färre inskick och betraktas som en oviktig fråga i majoriteten av inskicken, så tycker vi att det är bättre att göra urval baserat på andra aspekter, tex bild i kombination med drivkraft. På så sätt lyfter man barns unika förmågor och beteenden framför val av kön.

Vi tar gärna emot andra erfarenheter kring den här frågan!
/Barnkanalen-teamet