Skridskoföre
Uteliv  Vår vackra natur  Vardagslyx 

Skridskoföre

Nu är det helt magisk is för skridskoåkning här i krokarna. Se mina skridskoögon ovan! Har ni testat långfärdsskrillor förresten? Kolla isen! Glasklar man ser ända till botten!

Det här med långfärdsskrillor fanns liksom int som alternativ i Gällivare när jag växte upp, annars var ju vintersporter det man normalt gjorde där när man börjat stå och gå. Och innan också för den delen. Då satt man i en pulka bakom mamma på alla skid- & fjällturer. Skrillor åkte vi i hockeyrinkar och isladan i Malmberget. MEN nu håller jag på att ta igen dessa år! Det är SÅ roligt att fara fram på sjöar och tjärnar med varm choklad i ryggan, isdubbar och solen i ögonen.

En viktig grej som jag ser att flera inte tänker så mycket på, inte ens nu när isen har nylagt sig, är säkerheten. Inte kanske det roligaste, men ack så viktigt. För att bada på sommaren är en heeeelt annan grej än vintersim. Det är inte helt enkelt heller att ta sig upp ur en isvak, dels är det svårt att tänka klart när vattnet tynger ner ens kläder och man knappt kan andas av kylan, och dels så är inte is alltid ett stabilt material att hugga fast i. Man måste ha dubbar med sig.

Och minst en kompis. Om man inte vet exakt och typ bor ute på sjöar så man vet inlopp, utlopp, vakar osv.

Det är så lätt att glömma bort. Tills den dagen man simmar i isvatten. Jag har bara gjort det en gång, men det räcker liksom, förutom ev efter en bastu. Vintersimmet var helt frivilligt, en issjö uppe på en glaciär i Nya Zeeland. Jag var helt förberedd, skulle simma typ 25-30 meter bara, och hade klätt av tunga kläder, så bara i shorts och t-shirt. Men alltså, SÅÅÅÅ kallt!!! Typ lungorna slutar fungera. Simturen var en sak, men att ta sig upp på is, hade endel skrapsår efter den utmaningen. Det var ingen fara, då ska jag aldrig ha hoppat i, vi kunde plocka upp varann om det hände nåt, men en liten bit var nyttigt för mig att testa. Nu vet man. Hur stark simmare man än är (vi var 3 pers och en av killarna som var med var verkligen jättestark) så slås systemen ut av kylan. Det var också min vackraste simtur någonsin. Turkos is, snö, bottenlös, rent vatten, klar sikt, solsken, iskristaller & reflektioner. Och lite panik, då, av kylan. Samtidigt skrattet när jag insåg att ja, du må vara van kyla från Gällivare, men det här är kallt på rikt. Jag minns att vi som simmat blev bjudna på nåt när vi kom ner från glaciären, haha….   Jag tänker dock att ta med isdubbarna, för med skrillor på fötterna är det nog ännu svårare att komma upp. Och en vän dårå, minst en. Och sedan är det bara att njuta!