Spännande trendbrott efter Malmös deltävling i Melodifestivalen 2019
Melodifestivalen 2019 

Spännande trendbrott efter Malmös deltävling i Melodifestivalen 2019

Vinnarbilden efter lördagens deltävling var en ovanlig syn. Foto: Stina Stjernkvist/SVT

Jag sitter på tåget mot Leksand, men jag kan inte riktigt släppa deltävling två än. Först måste jag summera den spännande statistik deltävlingen resulterade i …

Kvinnor i finalen

Redan i Mellosvepet efter sändningen var jag inne på att det nu är en majoritet kvinnliga artister i finalen. I en som alltid intressant krönika
har Schlagerprofilerna nu räknat fram att vi inte har haft det förhållandet efter två deltävlingar sedan 2004 (!).

• Senast vi hade en majoritet kvinnor i finalen var 2005.
• Senast två kvinnliga akter gick till final från en deltävling var alltjämt i den fjärde deltävlingen 2009 (Malena Ernman och Agnes).
• Senast två kvinnliga artister gick till final från en deltävling i två olika bidrag, som i lördags, var deltävling fyra 2017, när Jon Henrik Fjällgren feat. Amina och Wiktoria gick vidare. Gången innan dess var deltävling tre 2012, senast vi har i Leksand, då Björn Ranelid feat. Sara Li och Molly Sandén gick till final. Men dessa båda var featuringnummer, medan Hanna Ferm och LIAMOO viktas lika i ”Hold You”.

Läs gärna hela krönikan hos Schlagerprofilerna. De visar att den manliga dominansen på 10-talet är starkare jag trodde. Antagligen kan den härledas till att Melodifestivalen har en publik där kvinnorna är i majoritet.

Samtidigt finns det cykliska mönster i resultaten. På 90-talet var de flesta finalvinnare män. På 00-talet kvinnor. På 10-talet män.

Björn Ranelid och Sara Li med låten ”Mirakel” 2012. Foto: Jessica Gow/TT

Startnummer två

Malou Prytz gick direkt till final och sällade sig till en exklusiv skara som klarat det från startnummer två sedan Melodifestivalen började med deltävlingar 2002.

• Sanna Nielsen 2003
• Marie Lindberg 2007
• Swingfly 2011
• John Lundvik 2018
• Malou Prytz 2019

Jag tror inte att någon saknas på listan, men komplettera gärna! Martin Bertilsson har bidragit med minneshjälp.

Startnummer sju

I söndags reflekterade jag över att det måste vara ovanligt att bidraget som är sist ut helt får lämna tävlingen. Margaret gick ju inte ens till Andra chansen i lördags. Marcus Björkander från podden Schlager-Micke och hans vänner hörde av sig med samma observation och noterade att det inte hänt sedan deltävling tre 2014, då Dr Alban feat. Jessica Folcker kom femma medan Ace Wilder och Oscar Zia gick till final.

Margaret. Foto: Stina Stjernkvist/SVT

Först och sist

Ytterligare ett ovanligt mönster i deltävling två var att inget av bidragen som var först och sist ut i startfältet gick direkt till final. Exakt samma sak hände i den första deltävlingen i år, men innan dess var det just i deltävling tre 2014 som det senast inträffade, då Outtrigger inledde startordningen. Även detta påpekande kommer från Marcus Björkander från Schlager-Micke och hans vänner.

Ovanligt många mönster bryts så här långt i Melodifestivalen. Om det nya röstningssystemet har ett finger med i spelet får vi utvärdera efter finalen. Kanske har bara kulturströmningarna bland tittarna förändrats. I Leksand får vi se om de spännande trendbrotten fortsätter.

English summary

Several dominant patterns were broken in the Melodifestivalen semi final last week. The female acts are more successful this far than in at least 10 years. The entry with position 2 in the running order, Malou Prytz, went straight to the final, which has only ever happened in a handful of occasions.

Margaret had the final position in the running order but was eliminated, which hasn’t happened since 2014. And just like in the first semi final, neither the first or the last entry in the running order made it to the final, which previously hadn’t happened since 2014.