Okategoriserade 

Så bra att det nästan är fusk – internationella juryn gav segern till Robin Bengtsson i Melodifestivalen 2017

Jag brukar säga att de internationella jurygrupperna i Melodifestivalen är så bra att det nästan är fusk. Tack vare den satsningen säkrar vi upp oss närmast fullständigt mot europeiska fiaskon.

Nu sätts den tanken på prov! Robin Bengtsson var internationella juryns etta med klar marginal. Men slutade bara trea när folket röstade.

Det var den fjärde jämnaste finalen sedan modern röstning infördes. Och framför allt hände något som aldrig tidigare inträffat.

Varken folkets etta eller tvåa vann. Det är unikt och visar hur jämnt det var i Melodifestivalen 2017. Och framför allt tycks det visa följden av röstningen med appen. Jag skrev om det redan förra helgen.

De skilde 27 poäng mellan topp och botten när tittarna röstade. I juryns omröstning skilde 95 poäng mellan samma placeringar.

Foto: Stina Stjernkvist/SVT

Tittaren kan rösta gratis fem gånger. Om man vill kan man rösta på alla bidrag.

Med telefon kostar det pengar och är mer omständligt att rösta. Då kan följden bli att man enbart röstar på någon enstaka personlig favorit.

Fler bidrag får fler poäng av folket – och skillnaderna mellan bidragen blir mindre. När juryn röstar används i stället den klassiska 12-poängsskalan, och skillnaderna blir större.

Trots de kontrasterna lyckades faktiskt folket köra över juryn förra året. Frans kom tvåa i juryns omröstning men vann eftersom han var en klar favorit hos folket.

Något som kan ha försvårat för Robin Bengtsson i folkets omröstning var startnumret. Tidiga startnummer går statistiskt sämre, och när han gick ut som nummer fyra kan han ha hamnat i skymundan.

Juryns favorisering av Robin Bengtsson bådar gott inför Eurovision. Halva makten där ligger just hos jurygrupper som dessa. Men en nackdel kan skönjas i jämnheten i finalen.

Slutresultatet, med folkets poäng i rött.

Robin Bengtssons segerpoäng – 146 – är den lägsta sedan den moderna poängräkningen infördes i slutet av 90-talet. Melodifestivalen hade en stark bredd i toppen. Men de gånger vi vunnit Eurovision har det synts i segerpoängen redan i Melodifestivalen.

Vad som däremot är bra inför Eurovision är att vi skickar en upptempolåt. De andra länderna skickar bidrag i linje med fjolårsvinnaren – ballader. I mängder. Med Robin Bengtsson kommer Sverige att sticka ut, både till låt och scenshow.

Den internationella juryns omröstningsresultat.

Men är det så bra med internationella jurygrupper? Tja, den sämsta placeringen i Eurovision som en internationell juryetta från Melodifestivalen fått är plats 14. Bland omkring 40 bidrag är det mycket starkt.

Idén med jurygrupper från utlandet är inte ny. Estland hade framgång i Eurovision under ett par år på det tidiga 00-talet med ett liknande upplägg i sin melodifestival. De är inte ensamma.

Trenden i andra länder är att allt mer använda internationell jury. Norge hade sin melodifestival samtidigt som Sverige och är ett land som har tagit efter idén.

Wiktoria var förhandsfavoriten enligt många listor. Men i de internationella jurygruppernas omröstning slutade hon bara på åttonde plats. Då hjälpte det inte att vara folkets tvåa.

Skälet till jurygruppernas resultat kan vara röstproblem. Wiktoria har varit sliten och var inte hundraprocentig på fredagens genrep. Det är då juryn sätter sina poäng.

Men vad säger ni, nu är det väl dags att summera Melodifestivalen för den här gången?

Min minikrönika: Så var Melodifestivalen 2017

  • ”Frans-effekten” var tydligt i Melodifestivalen 2017. Efter att många 2016 var inspirerade av Måns Zelmerlöws specialeffekter blev i stället ”less is more” dominerande. Trender är korta i Melodifestivalen.
  • Den klassiska balladen lyste däremot med sin frånvaro 2017. Charlotte Perrelli kom närmast ”I Did It For Love”-genren. ”Mid-tempo är den nya balladen”, kommenterade tävlingsproducent Christer Björkman, och pekade på bidrag som Nano och Adrijana. I andra länder har samtidigt ballader valts i mängder till Eurovision 2017. Sverige har på senare år haft en trendens att gå åt ett nytt håll i tävlingen och vara stilbildande.
  • ”P3”-musiken vann mark i Melodifestivalen. Karin Gunnarsson från radiokanalen assisterade Christer Björkman i förarbetet, och Nano blev det tydliga avtrycket i finalen. I deltävlingarna märktes också ökad urban musik med bland andra hiphoparen Allyawan.
  • Killarna fortsatte att gå starkt 2017. Efter att tjejerna dominerat mest under 00-talet verkar 10-talet ha blivit killarnas årtionde. En ökad mängd kraftfulla scenshower och en förskjutning mot en yngre röstande publik i och med appen kan vara två förklaringar. Bland den yngre publiken är tjejer röstningsbenägna. Kanske behöver fler tjejer ta inspiration av Ace Wilders sätt att showa i Melodifestivalen.
  • Schlagern är död, utropades det under Melodifestivalen 2016. Följden blev att ingen traditionell schlager såsom den lät under 90- och 00-talet kom med i Melodifestivalen 2017. På Christer Björkmans redaktionstavla under försäsongen ersattes genren ”schlager” i stället av brandgula post it-lappar som står för ”tradition”.
  • Länge ville man inget hellre i Melodifestivalen än att få fram hits som går starkt på listorna. Nu utgörs finalen till stor del av just det, och opinionen har vänt. Många entusiaster tycker att finalen blir för likriktad och ropar efter variation.
  • Många artister med färska topplaceringar i bagaget återkom till Melodifestivalen 2017. Hela 5 av 12 finalister var i final förra året, och så stor har inte genomströmningen varit sedan 1987. Tävlingen är attraktiv för den som en gång har valt att synas där, och alternativen är få. Men det anmärkningsvärda är att de återkommande artisterna från fjolåret alla gick till final igen. Artisterna pekade själva på igenkänning som en nyckel. Samtidigt kan det visa att man inte kommer tillbaka så snart om man inte har en stark låt.

Evelina och jag analyserade finalen i söndagens Morgonsvepet. Kul att så många uppskattat våra svep, det lär bli mer av den varan i framtiden!

Mer analyser: