Två vinster, en krönikör och ett kommande OS

22 december. Två dagar till julafton.

Vinterstudion har julledigt. Så också världscupen i skidskytte, längd och alpint.
Inte Sportnytt. Är inne och kör SVT Sports mördarpass.
RK1 heter det. Reporter – Kväll – 1.
Det innebär att man pigg och glad är på jobbet kl 09.00.
Sen lämnar man inte bygget förrän 22.30. Då är man definitivt inte lika pigg som när man kom.
Denna dag är det ski cross för min del. Anna Holmlund satte världseliten på plats igår och ska köra idag igen.

In genom dörren studsar vår Krönikör. Lite stel studs dock.
Studs för att han inom 24 timmar drar på semester till New York och sen till nå’t varmt skönt ställe som man gärna inte vill höra talas om (paraplydrinkar ingår visst….).
Stel på grund av ett badmintonpass kl 06.00.
(Krönikören börjar så smått närma sig redaktör Blomman vad gäller träningsgalenskap.)

 ***

På Krönikörens skrivbord ligger snyggt hopvikta kläder. Studiokläder till OS. Ett par tröjor i vinrött och kamel. Och diverse skjortor.
På mitt ligger ostrukturerade högar med papper. Gamla startlistor från Big Air-tävlingar, artiklar om Andreas Thorkildsen och Robin Söderling och en och annan post it-lapp i ilsken färg.

Krönikören som ska vara borta ända till OS försöker lite smidigt lämna över delar av sin packning till andra OS-resenärer. Kenta (vår super-fixare) ser till att allt som ska med till OS skeppas över i tid.
Där försöker vår Krönikör.

Krönikör’n: Hörde att du skulle packa med Pillans och Magdalenas studiokläder…får du plats med mina också?
Kenta: Det där vet jag inget om. Vem har sagt det? Jag har inte så mycket plats kvar…
Krönikör’n: Hmm…tänkte om jag kunde skicka med min skidor också!
Kenta: Öh.. mina kollin får inte vara högre än 1 meter och 50 centimeter… (Krönikören inser att hans skidor är längre än 1,50…)
Krönikör’n: Då skickar jag skidorna med Jacob!
Krönikören studsar vidare.

 

Vet inte om Jacob Hård vet att han ska ta med Krönikörens skidor till Vancouver.
Det blir en kul överraskning.
En OS-resa innebär att man är borta nästa en månad och varje gram man kan undvika att ha med sig är hårdvaluta; full vinterutrustning för 30 dagar och max 20 kg på flyget.
Men det är klart – Krönikören har en (eller två) upp på Hård.

 ***

Anna Holmlund är på nytt snabbast i kvalet och vinner både åttondels-, kvarts- och semifinal.
Och som hon kör finalen. Vi ser en grym start och ledning från början till slut. Igår vann hon över den regerande världsmästarinnan och idag är hon före den tidigare VM-ettan.

Jag börjar ringa till ski cross-gänget i Italien. Samtidigt får jag ett meddelande via den interna chatten.
Det är den studsande Krönikören.

Krönikör’n: var e det dom kör?
Lotta: Innichen / San Candido Italien
Krönikör’n: guten takk
Lotta: får lite byggmark-varning…på både holmlund och björnlund..
Krönikör’n: hur tänker du? genombrottsmässigt? två raka…sen…inte så mycket mer i Byggis fall…
Lotta: båda vinsterna har kommit i samma backe…två dar efter varann…det kan vara så att det passar dom ruskigt bra…det är bara mina tankar just nu….ska bli spännande att se nästa tävling…
Krönikör’n: du kanske vill bli krönikör?  =) (här funderar jag över om man måste börja studsa då..känns jobbigt..)
Lotta: tänker du blogga i ämnet? Funderar själv, men hoppar om du gör det…
Krönikör’n: Alsing vill ha en krönika, men jag tror knappast jag hinner…

Sportnyttredaktör Alsing fick ingen krönika.
Krönikören skrev ett twitter-inlägg på 140 tecken i ämnet och studsade sen ut från redaktionen.
Med en paraplydrink i ena handen.
Skidorna lämnade han på Hårds skrivbord.

 ***

Både Anna Holmlund och Jesper Björnlund (puckelpist) har börjat säsongen på bästa tänkbara sätt.

Två raka vinster. Två dar efter varann. I samma bana. (Precis som Byggmark gjorde i Kitzbühel 2007)
Och genast fylldes tidningar, radio- och TV-sändningar med rubriker om nya medaljhopp i OS.

Jag tycker det är skitkul med svenska framgångar.
Och jag hoppas att både Jesper och Anna lyckas i OS.
Det som skrämmer mig är alla rubriker.
Det som får oss att hoppas, men som riskerar att förvandlas till press.

Det är inte lätt att lyckas i ett OS. Speciellt inte i grenar där man bara har en enda chans.
Det är så mycket som ska klaffa. Kroppen ska vara i bästa form.
Bana och väder ska passa. Man ska vara lagom nervös och materialet ska funka perfekt.
Dessutom finns det konkurrenter som höjer sig i stora mästerskap.

 

Anna Holmlund är ung. Hon började träna med landslaget förra hösten i en gren där rutin är till stor hjälp. Hon gjorde sin första världscupstart i januari och ska vara som bäst till OS 2014. Hon är cool nog att greja det här, men jag hoppas inte pressen blir för stor.

Jesper Björnlund blev utsedd till årets rookie i världscupen och chockade världen med att bli 5:a i OS i Turin 2006. Sen har det gått trögare.
Talangen och förmågan har funnits där. Men han har haft svårt att få ut det.
Framgångarna efter OS uteblev.
Ny tränare ifjol. Jean-Paul Richard (JP) från Kanada.
Och nu i premiären kom Björnlunds första världscupsegrar. Han säger själv att JP säger åt honom: ”Du måste tro lika mycket på dig som jag gör”.
Kanske har han börjat göra det.
Kanske lossnar det nu för Björnlund. Hoppas det.

Det ska bli oerhört spännande att se nästa världscuptävling.
I både ski cross och puckelpist.

Det kommer säga en del. Om Holmlund och Björnlund.
Då är det nya förutsättningar. Och framförallt en ny bana. Eller pist.
Då kan vi verkligen börja ana om de gör en Holmlund eller Björnlund. Och inte en Byggis.

***

Det är så jag tänker då mördarpasset börjar nå sitt slut.
Klockan närmar sig 22.30 och jag erkänner: piggheten försvann nå’n gång tidigare under kvällen.
Studsade kanske ut samtidigt med Krönikören.
Bestämmer mig för att njuta av Holmlunds seger – igen.
Och inte se för långt. Som till ett kommande OS.
Jag loggar ut istället. Nu är det jul.

Pops i internt stölddrama

Måndag 7/12
Loggar in på bloggen.
Ser Popsens senaste utkast. Inte publicerat.
Konstaterar att det handlar om politik; om Sahlin, Carlsson och Ferry. En textpuff för Ferrys krabb-dans i Lilla Sportspegeln finns med i texten.
Bra. Loggar ut.

Börjar skriva ett eget inlägg under arbetsnamnet: ”Den där Ferry…”.
Kollar upp med webb-Linn hur jag ska få ut vårt klipp med Ferrys krabb-dans i bloggen. Allt ser ut att gå rätt.
Sen händer det.

Nå’t olämpligt – eller ett virus – kommer i vägen.
Jag däckar i magsjuka i 2 dygn. Vaknar sen till något. Loggar in på bloggen.
Och upptäcker: Stöld!! Ren och skär blogg-inläggs-stöld!

Under min bortavaro har Popsen skrivit om sitt utkast.
En puff för Lilla har förvandlats till ett klipp: Ferrys krabb-dans! Han har väntat ut Lilla Sportspegeln för att sen lägga ut dansen i sitt inlägg!

 

Funderar.
Hur tacklar man sånt? Ska jag rasa? Ska jag skicka ilskna mail?
Nää. Det är liksom svårt att vara arg på Pops. Vi har nämligen väldigt kul när vi jobbar.
Och man måste komma ihåg att Popsen är Vinterstudions mest lysande stjärna – han kanske får göra sånt? Eller kanske snarare: vågar göra sånt. Knipa andras blogg-material alltså. Mitt framför näsan.

Får ett svar på twitter av Krönikörn: ”We´ve seen it before.”
Så det verkar inte vara nå’n ny företeelse.
Så jag finner mig. Jag accepterar. I rise above. Så. Jag lämnar det bakom mig. Här och nu. Bestämt.

Alltså… så här gick det till:

 

Måndag 30/11
Stockholm vid lunchtid:

Popsen går hemma i lägenheten. Förbereder packning. Funderar över vilka tröjor som ska med: …den röda? Nja..den gröna..kanske… Sminket är redan packat. Och SVT-kläderna.
Samtidigt i Östersund:
Vi (Jag och Pelle Fotograf) har redan hunnit resa till Jämtland, checkat in på hotellet, nu presskonferens.
Sitter med Ferry och pratar dans. Han har inte så mycket att säga i frågan. Vi småpratar (jag lirkar, jag lockar) och så plötsligt:
- Jomän jo…jag har ju en egen dans. Krabban! (Bingo!)

 

Tisdag 1/12
Stockholm:
Popsen går fortfarande hemma och funderar: …den gröna tröjan…å den grå.. den grå blir bra! Den matchar den turkosa SVT-tröjan…
Östersund: Hektisk dag för mig och Pelle (Se inlägg ”Dagen före”)

 

Onsdag 2/12
Östersund vid lunchtid:

Popsen har nu kommit till Östersund.
Vi har redan klippt intervjuer till dagens sändningar.
Ringer Popsen:
- Hej! Det är Lotta.
- Hej… (Popsen låter här lite disträ. Kan det beror på att det är sändning om 4 timmar? Förberedelser?)
- Vad gör du? (Hör nåt i bakgrunden…)
- Mmm…. leker med Lego. (Lego??! Öhh…inte riktigt vad jag väntat mig, men okej.)
- Jaha…Lego…jo du, angående intervjuerna med Helena och ACO..

Samtalet fortsätter med Popsen något frånvarande.
Antagligen fullt upptagen med att bygga en Vinterstudio i miniatyr. Vi bestämmer att vi ska pratas vid under mötet innan sändning.
Sändningen går som en dans. Liksom på torsdagen.
Han är inte stjärna för inte.
Trots Legot.

 

Fredag 4/12
Östersund tidig förmiddag:

Popsen, redaktör Blomman och sändningsproducent Mattias (även kallad MP) sitter i hotellets lobby. Förbereder helgens vinterstudiosändningar. Med körscheman långa som en transibirisk järnväg; vilket man förstår när Blomman lite besviket konstaterar: ”Körschemat är bara 583 rader…” Typ.

Jag är ute på nya presskonferensuppdrag. Loggar in på datorn, ser en inloggad Pops. Startar en chatt:
- Tja! Leker du fortfarande med Lego?
- Njaa.. vi skulle planera Vinterstudion, men Blomman och MP kan inte låta bli Lego-bitarna. Blomman leker med brandbilen och MP bygger en bil… (eller om det var en helikopter och polisbil..minns inte så noga…)

Kommer på mig själv med att fundera på om det finns lila Lego-bitar till Popsens eget Vinterstudiobygge…

 

Nu får ni inte ta det här som att jag har något emot Lego eller Pops.
Lego är världens bästa leksak. Så jag förstår Popsens fascination.
Och Pops är världens bästa programledare. Ungefär.
Han är bra på allt.
Han klarar alla möjliga och omöjliga TV-situationer galant.
Han är bra på att välja tröjor och han kan bygga en Vinterstudio i miniatyr.
I Lego.

Det enda han verkar har svårt för är att dansa.
Så kanske var han helt enkelt tvungen att sno vårt verk.
Får fundera på nå’n hämnd. Och inse att i det här gänget måste man hugga direkt.
Trots magsjuka.
Annars ligger man hopplöst nedbäddad i Vinterstudions efterkälke.