SVT Play
Det låter märkligt, men mitt under sändningen igår kom hockeyproffset Michael Nylander förbi vår studio med en påse aphjärna och gammal ost.
”VarsÃ¥goda. Det blir guld ikväll”, sa han
Det är nästan sant.
Sanningen är snarare att det kom ett brev …
Eller, nej det gjorde det inte.
Men det kom en inihelvetes massa twittrar och blippar och mail och facebookflimmer och sånt efter att Björn Ferry vunnit sitt oväntade men inte osannolika OS-guld.
Massor av gratulationer, naturligtvis. Men också många, många frågor.
Om Ferry?
Nej.
Skidskytte?
Nej, nej.
Utan om det oidentifierbara, brungula innehåll som fyllde en av skålarna på studiobordet.
Sofia var en av alla som mailade in:
Hej Jonas!
Undrar en kanske lite märklig sak angående OS, men jag har verkligen funderat. Jag och en kompis satt och kollade på OS igår kväll när Ferry tog guld och våra blickar kom att fästas på skålen på ert bord i OS-studion. Vad är det som ligger i den egentligen? Våra gissningar gick från morotskakor till halvätna persikor.
För att försöka reda ut det mer smsade vi 118100 och frÃ¥gade, och deras svar löd: ”118100 vet med säkerhet att de har en skÃ¥l med salta pinnar under bordet och en med apelsiner ovanpÃ¥!” Stämmer detta?
Är det verkligen apelsiner?
Via twitter kom följande fråga från @erikomelin:
Vad är det för fruktskål os-studion stoltserar med? Aphjärna, lite lever och en knottrig ost?
Vinterstudiobloggen kan nu avslöja att folket på 118100 är otillförlitliga lögnhalsar. Kanske ingen nyhet, men ändå.
Några salta pinnar har då aldrig funnits i studion när jag har varit på besök i den Olympiska Vinterstudion. Faktiskt inga apelsiner heller, vilket är bra för jag är lite allergisk mot sånna.
Äpplen däremot brukar vi ha. Fina röda äpplen. Goda. Ibland har vi även haft banan och pepparkaka.
Och sockervadd.
Det kan alltså variera lite.
Micke Nylanders present: aphjärnor, apelsiner och lite levrad ost?
Normalt sett är det vÃ¥r eminenta cameracrew som brukar piffa till studion. AlltsÃ¥ Kenneth och Anne. Ni har kanske sett dom i ”Uppvärmingen” pÃ¥ Webben (sänds varje dag kl 18,00-18,15, kolla pÃ¥ den).
[svtplay 1893647]
Men den här gången dök alltså den synska hockeyspelaren Michael Nylander upp med en överraskning. Han hade kilat förb i ett lokalt bageri för att inhandla ett dussin synnerligen delikata muffins.
”Guldmuffins”, log Nyllet och försvann liksa snabbt som han kommit.
Muffins heter förresten förmodligen inte muffins i plural på svenska, men det ser ändå bättre ut i skrift än muffinar eller muffinsar eller muffar och muffinnor.
Men allvarligt: En muffin, flera muffinar??
Jag kör på muffins.
Och dessa muffins var nu inte bara mycket stora och extremt goda. De var också, enligt Kenneth och Anne, så vackra att de omgående skulle placeras på studiobordet, vilket skedde.
Vi bröt alltså mönstret och detta ledde till att frågorna började hagla in likt nederbörd över Whistler.
Ni är ju vana vid äpplen, bananer och pepparkakor (glöm det där med spunnet socker; jag dubbelkollade det och det visade sig att det var Pops frisyr jag tänkte på).
Hursomhelst: på håll inser även jag att dessa anabola bakverk såg ut som mycket annat än just muffins.
Kanske salta pinnar? Kanske halvätna persikor. Kanske rent av levrad osthjärna? Vad vet jag.Â
Allt är inte var det synes vara.
Man kan aldrig vara säker.
Och därför ställer jag mig nu frÃ¥gan om det verkligen var Michael Nylander som dök upp där i studion. Â
Det kan lika gärna ha varit vår sympatiske redaktör Max Bursell som tog sitt arbetsledaransvar på allvar och gjorde ett muffinmove. I så fall mästerskapens bästa insats.
Men jag är som sagt inte säker.
Den Olympiske redaktören?
Hockeyspelaren Michael Nylander?
Jag hoppas vi nu klargjort att vi på TV-sporten inte nyttjar döda apors hjärnor som studiodekor. Det skulle vi aldrig ha. Inte apor.
Jag hoppas också att någon som är lika synsk som hockeyredaktören Max Nylander kommer förbi studion med fler godsaker om någon timme.
Det innebär inte bara fler kalorier, utan också mer guldfirande.
Â
Studiosmurfen Elofsson firar hjärna nya guld ikväll.
