Det gick som kall kÃ¥re genom ett soldränkt Cypress Mountain. 18-Ã¥riga Zhibek Arapbajeva frÃ¥n Kazakstan skulle göra sin andra insats i damernas hoppkval – hon som nyss under rätt dramatiska former fÃ¥tt en enkel volt pÃ¥ den minsta lilla kicken att se sanslöst vansklig ut. PÃ¥ vingliga ben lyckades kazakiskan landa det hoppet, publiken pustade ut – och nu väntade ett nytt försök…med tvÃ¥ volter…

Det är ett speciellt släkte som reser världen runt och lite i skymundan utanför OS-vintrarna bjuder på sina cirkusnummer, inte sällan med tuffa tävlingsavbrott för en avsliten knäsena eller en hjärnskakning. 15 meter upp i luften, med trippelvolter för dom bästa damerna, men historien visar att det är mödan värt, att trägen vinner.

Jacqui Cooper gjorde VM-debut 1991, OS-premiär 1994 (missad final), 1998 (23:a), 2002 (skadad), 2006 (Ã¥tta) och inte ens henns femtielfte knäoperation i maj förra Ã¥ret stoppar henne. Nu är hon i en OS-final igen och där ska hon plocka fram ett trippelhopp som ska ge medalj. För säkerhets skull fÃ¥r hon med sig landsmanninan Lydia Lassila som var OS-favorit i Turin, men i kvalet den gÃ¥ngen trasade sönder knäet med ett skrik som hördes frÃ¥n Sauze dÓlx till Sestriere. Nu är ocksÃ¥ hon renoverad, med massor av bra resultat pÃ¥ vägen – och laddar för en trippelvolt hon med.

Alla Tsuper började tävla för Ukraina, gjorde ett OS i blÃ¥gula färger, bytte till Vitryssland och har gjort tvÃ¥ OS till med topp-10-resultat…men inga medaljer. Idag vann hon kvalet i stor stil och ser hur vass ut som helst…och vore medaljfavorit om det inte vore för alla dessa kinesiskor. Dom är fem stycker topp 6 i WC…en röd armé som sveper fram i sporten…men även dom vet att bida sin tid.

I Turin ledde Kina trippelt efter en finalomgång, men tappade allt grepp ochj slutade med ett silver. Idag blev dom tvåa, trea och fyra i kvalet, men vet att ödmjukhet och trogen väntan betalar sig.

Tappra kazakiskan Arapbajeva mötte sitt andra hopp med inte bara ödmjukhet utan ocksÃ¥ en rejäl portion respekt. Nej, förresten: det var skräck. Det var som om tiden stod stilla. TvÃ¥metershoppet hade hon övergett. Nu gällde hopp nr 3, 3.60 högt. Här behövdes extra fart. Upp i luften, en sträckt volt, ont om tid, plötsligt en krampaktigt hopkrupen volt kvar och landningen allt närmare. TonÃ¥ringen landade pÃ¥ skida, rumpa och även rygg, gled som en herrelös pulka i lössnö, men kom upp lagom till bromsplanen och publiken pustade ut pÃ¥ nytt. Totalpoäng 86.98 – nÃ¥got mindre än kvalettan Alla Tsuper – i hennes sämsta hopp.

Men hon har ju tiden för sig. Här gäller att leva på hoppet. Och hon var i gott sällskap i kategorin finalmissare. Det gjorde också Evelyn Leu, OS-vinnaren från Turin. En tröst för kazakiskan. Vi andra är nöjda med att hon tog sig helskinnad ner. Om fyra år kanske hon är i trippeltagen. Hoppet finns.

/Peter