Ibland är det trevligt med krönikor och recensioner.
Ibland inte.
Men det är oftast inget mellanläge. Det är antingen eller.
Precis som med recensionernas innehåll.
Skriver någon ner en då skakar man bara på huvudet och tänker: ”Dom vet inte vad dom snackar om”.
Får man positiv kritik då är plötsligt recensioner riktigt roliga igen! Så är det.
Är det dessutom riktigt bra då kan det faktiskt hända att man sparar den för att plocka fram och läsa då nästa krönikör, TV-kritiker eller tyckare tycker att man är för himla usel.

Vinterstudion fick en riktigt trevlig recension i GP idag.
Och personligen (jag medger: jag är hemskt partisk) så gillar jag Vinterstudion skarpt. Jag sliter hårt för att få vara med på ett hörn. Vi har hysteriskt roligt när vi jobbar. Men det är inte alltid en dans på rosor (oftast blir det bara en smörgås till lunch).
Så ni ska få en liten jämförelse.
Vi jämför oss med våra tyska vänner ZDF:arna som också är på plats i Östersund.
Det är som David och Goliat ungefär.

Vi börjar med antalet:
SVT: 15 stycken är vi här i Östersund, 4 stycken i vår sambandscentral RBL 37 i Stockholm + Karlsson och Blomquist som kommenterat längdskidor från nå´n okänd skrubb nånstans. Totalt: 21.
ZDF: 75 stycken finns på plats (om jag räknade rätt på listorna i presscentret). Förvånande många. Det är SVT gånger 5.
Här har assistenterna assistenter. Typ.

Studio:
SVT: Vi har vår Vinterstudio.
Så. Inte mer.
Nu tar den visserligen upp halva mixed zone, men det behöver vi inte bråka så mycket om.
Jag och Pelle Fotograf har ingen egen plats. Vi delar en yta på ungefär 1,5 x 2 meter med övriga TV-team i denna zon.
ZDF: Tar en massa plats.
Först har de en liten studio som säger: ”Hej och välkommen nu ska vi lämna över till skidskyttet!” (ja..fast på tyska förstås)
Då tar den stora studion i Östersund vid. Den är så stor att den inte får plats i mixed zone. Så den har blivit förflyttad. Till den stora läktaren.
(Hur många assistenter som jobbar där har jag inte ens vågat räkna…)

ZDF:s jätte-studio vid läktaren och upploppet

En jätte-studio borde ju nu räcka. Kan man tycka. Men icke.
När det ska göras intervjuer i samband med tävlingarna då lämnar de över till en tredje studio.
Den hittas bredvid Vinterstudion och tar bara upp en fjärdedel av vår mixed zone. 

ZDF:s mindre studio. Ni ser Popsen å Magdalena i bakgrunden...

Å bredvid står vi och förundras.
Vi gör samma jobb här uppe – fast på 5 gånger mindre personal.

Budget:
Jag skulle nog få en chock om jag visste. Jag har absolut inga siffror. Inga belägg över huvud taget. Men med tanke på personalstyrkan, antalet kameror och att en kameraman tjänar betydligt mer där än här så gissar jag att vi klara oss på en bråkdel av deras budget.

Annat oglamoröst:
Förberedelserna till helgens Vinterstudio skedde i ett hörn av lobbyn på hotellet.
Popsen, redaktör Blomman och sändningsprodcent Mattias satt så länge att personalen blev helt nervösa och i rent skärrat tillstånd började springa fram och tillbaka för erbjuda dricka, frukt och annat smått å gott.
Jag och Pelle vi sprang samtidigt på presskonferenser och träningar. Redigeringen skedde på hotellrummet.

Hotellet, ja.
Det är inget fel på det. Ett bra hotell. Med god frukost.
Det finns bara ett litet klagomål.
De smala korridorerna (ni vet de där som man plötsligt kan stå öga mot öga med ett skidskyttegevär i). Efter en dag sprider sig en viss odör. En sån där efter-en-hel-dag-på-fjället-sur-underställs-odör, ni vet. Hela korridoren är nämligen fylld med halva startfältets skidpjäxor, löparskor, vanliga skor och skotorkare.
Och de sprider doftpartiklar omkring sig i den alldeles för smala korridoren.
En lustig syn. Men ingen lustig doft.

Sura sko-don i smal korridor

Jag vet inte vad den här recensionen skulle hamna under för rubrik.
Jag vet inte om jag sågar eller hyllar.
Jag jämför mest.
I ett försök att beskriva verkligheten.
Vinterstudions verklighet;
här i Östersund – där både David och Goliat får plats.
Även om vi trängs lite. Speciellt i mixed zone.

/Reporter-Lotta