SVT Play
Det stjäls saker i det här landet.
Det stjäls trots att det är förbjudet.
En del tjuvar ̴ker fast Рm̴nga g̦r det inte. Det finns till och med m̦rdare som g̴r fria.
Så vad ska vi med lagar till om inte alla följer dem? Det är väl lika bra vi släpper stölderna fria. Allt mitt är ditt. För tjuvarna ligger ju ändå ett steg före.
Jag tror inte särskilt många håller med om det resonemanget. Men när det gäller doping är det en vanlig uppfattning.
Fuskarna kommer alltid att ligga ett steg före så det är lika bra att släppa skiten fri.
Eh?
Ja, det kommer alltid att finnas fuskare.
Nej, doping kommer aldrig att utrotas.
Så vaddå?
Brottslighet kommer också alltid att finnas.
Människor kommer att dö i trafiken framöver också.
Men det betyder inte att vi ska införa ett laglöst samhälle eller sluta förbättra trafiksäkerheten.
Bra testverksamhet och rimligt stränga straff (nej, jag är inte för livstidsavstängning för förstagångsdopare) är viktiga vapen i kampen mot doping. Men det viktigaste är att idrottare, ledare och andra faktiskt är överens om att doping är fusk och att fusk tar bort hela poängen med att tävla.
Att man inte dopar sej likväl som man inte stjäl – även om risken att Ã¥ka fast skulle vara minimal.
Att det kommer att finnas fuskare är i sej inte ett hot mot idrottens existens – inte sÃ¥ länge den stora majoriteten inte fuskar. Det är när fusket blir norm som idrotten är illa ute.
Det för mej in på gårdagens vinnare Irina Khazova från Ryssland.
En dopare som avtjänat sitt straff och kommit tillbaka.
En del tittare har hört av sej och tycker vi varit beskare mot Khazova och andra ryssar som kommit tillbaka frÃ¥n dopingavstängning än mot exempelvis Virpi Kuittunen – som ju ocksÃ¥ har en dopinghistoria (frÃ¥n VM 2001).
Förutom att Kuittunens dopingsynder snart är nio år gamla så har Ryssland just nu ett trovärdighetsproblem i dopingfrågor.
Under hela 2000-talet har det ständigt dykt upp nya dopingfall bland ryska toppåkare. Förhoppningen att det var knutet till en äldre generation åkare (som exempelvis Lazutina och Danilova som åkte dit under OS-02) kom på skam när just Khazova (som då hette Artemova) och Sergej Shirjajev senare fälldes. Och det har följts av ständigt nya fall.
Behandlingen av de avstängda har inte heller ökat trovärdigheten. Det finns exempel på avstängda som fortsatt träna med landslaget och t o m tillåtits tävla på hemmaplan. Och självkritiken har oftast varit obefintlig från den ryska idrotten.
Och det har inte bara varit skidor. Många och spektakulära dopingfall i t ex friidrott och skidskytte har spätt på bilden av Ryssland som ett land där dopingen faktiskt har sin givna plats i systemet.
Och det är då det blir farligt.
Enstaka fuskare kommer alltid att finnas – men när dopingen blir den normala vägen – uppmuntrad och stöttad av ledarna – dÃ¥ är idrotten illa ute.
/Jacob HÃ¥rd
