Det finns blickar man inte glömmer.
Ni kommer ihåg Christian Olssons ögon inför ett av hoppen i OS i Aten 2004.
Ni minns Mats Sundin när Sverige vände ett 1-5 underläge till vinst mot Finland i Hockey-VM i Helsingfors 2003.

Jag har sett ett par till sådana ögon. Som tyvärr, tyvärr inte finns på bild, men som har etsat sig fast hos mig och istället blivit en bild på min näthinna.
Det var en blick som gjorde att jag reste mig och gick.
Jag fick nämligen veta: det här är redan avgjort.
Jag behövde inte se resten av tävlingen. Jag gick direkt ut och ställde mig i mixed zone.

Jag stod i vår sändningsbuss i Östersund under skidskyttepremiären.
Står man i bussen ser man alla olika kamerabilder som bildproducenten har till sitt förfogande. Det som kommer ut i rutan är bara en liten del av allt som finns att välja på.
Jag följde honom längs banan via kamerorna.
Det handlar om Ole Einar Björndalen.

Han hade misslycktas på distansen.
Blev 43:a och var förstås inte nöjd.
Har man 32 VM-medaljer, 9 OS-medaljer, 156 pallplatser, 90 världscupsegrar och 6 segrar (och 12 raka topp-tre-placeringar) i totala världscupen, så är en 43:e plats ingen kul upplevelse.

Nu var det en ny tävling.
Jag har sett honom göra det här så många gånger. Det han gör på vallen går på automatik, men den blick han hade när han kom in för skyttet den här dagen har jag aldrig tidigare sett.
Den går inte att beskriva. Men de som såg den visste.
Idag är han oslagbar. Han hade bestämt sig.

****

Vet inte hur ofta vi säger och hör att Björndalen är en fantastisk idrottsman. Men det var först när jag låg på ett hotell i Norge för några veckor sedan och läste på inför ett kort möte med denne store skidskytten som det på riktigt började sjunka in.

Han gör sin 17:e världscupsäsong.
17 år. Det är lång tid.
Ole Einar är född året före mig. För 17 år sen gick jag på gymnasiet, hade för stora glasögon och visste inte alls var jag skulle ta vägen i livet. Oändligt mycket har hänt sedan dess. Det är bara att sätta sig ner och fundera över vad du hunnit med de senaste 17 åren.

 ****

Björndalen han har erövrat en vintersport. Ingen vintersportare har vunnit mer.
Ändå är han precis lika motiverad idag som då.
Han kan inte svara på varför.

Jag frågade vad motivationen är.
Att göra det perfekta loppet? Att vinna? Slå rekord?
- Det är klart man vill göra ett perfekt lopp, jag älskar att träna och se vad jag kan göra bättre, men jag vet inte varför jag fortfarande är så här motiverad.

Han bara är det.
Och jag har verkligen förstått det.
Jag har nämligen sett det.
I blicken.