Hur kan vi hjälpa dig?

Vi som jobbar med SVT Play får ofta frågor från våra tittare. Frågorna är många och av olika karaktär. Vi gillar att få frågor. Och frågorna hjälper oss att förstå hur det funkar “på riktigt” hemma hos tittarna.

De flesta frågor kommer till oss via vårt Hjälpforum. I forumet hanterar vi i första hand frågor där vi verkligen har möjlighet att ta ansvar, felsöka och åtgärda eventuella problem. Frågor som vi inte kan ta ansvar för eller har möjlighet att påverka får lägre prioritet.

Eftersom det kanske inte är så lätt att själv veta vem som har ansvar för de fel som uppkommer gör vi här ett försök att reda ut vem som ansvarar för vad.

TV-sändningar kan de flesta felsöka
När något inte fungerar vid en TV-sändning är det relativt enkelt att förstå vilken del av kedjan som inte fungerar. Om det är svart i rutan i hela Sverige är det SVT som inte får ut sin signal, om det är svart i Östergötland är det troligen en sändare som har havererat och om det är svart i vardagsrummet men funkar i sovrummet är det troligen tv-apparaten som kastat in handduken. Varje fel har en tydlig ansvarig som kommer att lösa problemet snarast.

Video via internet är svårare att felsöka
Men – när man tittar på video över internet är det annorlunda, på gott och ont. SVT ansvarar för att koda om programmen till ett format som passar för webben och lägga upp dessa filer på servrar som är anpassade för att leverera video. Så långt är det tydligt vem som ansvarar. Men i nästa steg blir det lite värre.

När videofilen ska hämtas till din dator sker det över internet. Internet är just ett nät av nät, där varje del har sin ägare och sin kapacitet. Alla nätägare försöker ha så bra fart i sina nät som möjligt, men alla är trots allt en del i en lång kedja. Din internetoperatör har inte egna kablar till varje server på internet utan kopplar upp en server via en anslutning till internet. Sedan kan filer flyttas över en mängd olika nät beroende på avtal och trafikprioriteringar. Och till sist är det din internetoperatör som levererar filen hem till dig. Och det kan ske via till exempel ett stadsnät som din operatör hyr in sig i.

SVT Play ansvarar för våra system och leverans till internet
Självklart vill vi att allt ska fungera så bra som möjligt för alla. Men vi kan omöjligt övervaka hela kedjan hem till din dator. Den del av kedjan som SVT Play kan jobba med är den första och den sista. Det vill säga servern som har videofilerna samt hemsidan som du tittar på när du surfar till svtplay.se.

Där emellan finns, som sagt, “internet”, din egen anslutning och din dator. Dessa delar har SVT varken möjlighet att felsöka eller åtgärda om det uppstår problem.

Vi har självklart övervakning på våra egna servrar och ser till att det finns tillräcklig kapacitet att leverera den video som tittarna efterfrågar. Givetvis kan det uppstå problem i dessa system men det märker, och åtgärdar, vi omgående.

Vi försöker testa så mycket som möjligt på både hemsidan och videospelaren innan vi släpper ut uppdateringar. Men det är tyvärr omöjligt att testa på alla kombinationer av datorer, operativsystem, nätverk och webbläsare. Därför är det oftast svårt för oss att ge annat än generella tips om hur du ska felsöka om du har problem att se SVT Play hemma hos dig.

Du kan själv prova att felsöka på flera olika sätt
Här är några av de vanligaste sätten att felsöka:

- Testa att sänka kvalitén på videouppspelningen
När du har startat en video i SVT Play kan du välja att sänka kvalitén. Klicka på det lilla kugghjulet till höger om videokontrollerna som dyker upp när du för musen över videofönstret. Testa Begränsad, Automatisk eller Högsta kvalitet för att se vilket som passar dig bäst. Detta kan hjälpa om du har låg bandbredd eller din uppkoppling “svajjar” mycket i hastighet.

- Bredbandskollen.se
Bredbandskollen är en tjänst från Stiftelsen för Internetinfrastruktur. Där kan du kontrollera hur snabb din internetanslutning är. Tjänsten mäter dock mot speciella servrar och kan inte garantera att denna hastighet kan uppnås mot alla servrar på internet.

Du bör ha minst 2 Mbps för att kunna se video. Det kan fungera vid lägre hastigheter också men då riskerar du att det hackar och/eller blir låg videokvalitet.

- Annan webbläsare
Ibland hjälper det att byta till en annan webbläsare, alltså programmet du använder för att surfa på internet. De vanligaste heter

- Kontrollera att du har senaste versionen av Flash player
Här kan du kontrollera att du har senaste versionen av Flash player.
http://get.adobe.com/se/flashplayer/
Flash player är programmet som spelar upp själva videon i webbläsaren. Du behöver alltså inte starta det själv utan det sker automatiskt när du vill titta på en video.

- Samma dator på annan uppkoppling
Om du har en bärbar dator, surfplatta eller mobil kan du testa om den beter sig på samma sätt om du kopplar upp dig via en annan internetuppkoppling. Det kan vara så enkelt som att testa ett mobilt bredband, på jobbet, hemma hos någon bekant eller via en offentligt uppkoppling som kan finnas i köpcenter eller cafeér.

- Annan dator på samma uppkoppling
Om du har möjlighet kan du testa en annan dator på samma internetuppkoppling. Testa gärna att ansluta med kabel om du använder trådlöst WiFi hemma.

Hittar du själv inte lösningen på ett problem - hör av dig till oss. Vi ska göra vårt bästa för att ge ett bra svar.

Nya UR Play följer i SVT Plays fotspår

UR Play Beta

Våra grannar på UR har nyligen släppt en beta-version av nya UR Play. Likt SVT Play använder sig den nya versionen av responsive design. Nytt är även att man nu tydligare skiljer på sina målgrupper och riktar sig till den intresserade allmänheten.

Så här säger Sara Johannesson, projektledare  på UR Interaktiva medier, om nya UR Play:

”Vi ville bygga en Play som tar sitt avstamp i vårt breda utbud. Tanken med tjänsten är att du lätt ska kunna hitta något som intresserar dig och att du ska kunna ta dig vidare till andra spännande program om intressanta ämnen. Nya UR play är responsiv och vi jobbar för fullt med att få den att fungera på så många plattformar som möjligt.”

UR Play Beta

UR Plays forum

Vart är vi på väg?

Hur många gånger har du egentligen suttit hemma i soffan och raljerat över deltagarnas kunskaper i diverse frågeprogram? Men är du så bra som du tror? Nu är det upp till bevis.

I år fyller teveklassikern »På spåret« 25 år. I samband med det ökar vi antalet tävlande. Ganska ordentligt till och med. Vi bjuder nämligen in alla tittare att tävla själva, direkt från tevesoffan. Och bäst av allt; man kan tävla mot varandra.

Att spela är enkelt, även om frågorna inte är det. Surfa in till http://pasparet.svt.se så startar spelet automatiskt när programmet gör det. Du behöver inte ladda ner något innan. Spelet fungerar därför lika bra på dator, surfplatta eller smart telefon, oavsett märke.
Är du medlem på Facebook kan du få se hur bra dina kompisar är. Är du inte det går det lika bra. Då spelar du bara mot dig själv. Och de i teverutan så klart.

Företeelsen kallas »Second Screen« och bygger på beteendet att folk redan sitter med datorer och telefoner i knät när man tittar på teve. Hur många gör det då? Ganska många faktiskt. När Google gjorde en undersökning tidigare i höstas uppgav 66 procent att man regelbundet hade en dator i knät medan man tittade på teve. Över 80 procent sa att man satt med sin telefon.

Det här kommer inte att minska. Snarare tvärtom. SVT planerar därför för många nya liknande satsningar framöver. Vi hoppas så klart att du vill följa med. Är vi på rätt spår? Vi vill veta vad du tycker om spelet och hur vi kan göra det bättre. Ta gärna fem minuter efter sändningen och lämna dina synpunkter till oss.

Trevlig resa.

Bra design måste börja med innehållet

En rapport från An Event Apart i Boston 2012, del 1

An Event Apart är en konferens “för människor som gör webbsajter” av personerna bakom A List Apart. Alla talare är personer som gjort ett stort bidrag till webbranchen. Konferensen passar både för utvecklare och designers samt ett dussintal andra titlar som används.
Det var på en An Event Apart för några år sedan som vi på SVT först fick upp ögonen för “Responsive Web Design”, “Progressive Enhancement” och “Mobile First”.

“Content First!”

Under hela konferensen så var den röda tråden ledorden “Content First” (innehållet först), en vidareutveckling av det tidigare “Mobile First, Web Second” som vi här på SVT jobbar efter när vi utvecklar för webben. Att utveckla och designa betyder att innehållet måste komma först. Detta blir extra tydligt när man jobbar mot små skärmar.

Kungen av webbstandards Jeffery Zeldman menade att vi som skapare behöver vara väldigt noggranna med vad vi väljer att inkludera för innehåll på sidan. Innehållet är ett designproblem och ofta är nuvarande formuttryck fientliga till innehållet. Design i frånvaro av innehåll är inte design, det är dekoration.

En trend som vi tidigare sett på SVT och även Jeffery pratade om är att vi inte längre kan förvänta oss att det är vi som kontrollerar designen kring vårt innehåll. Besökarna använder i större utsträckning andra tjänster för att ta del av vårt innehåll. Några exempel är Instapaper och Readability. Sedan finns det även de som ändrar utseende på sajten för att anpassa den efter deras särskilda behov som dålig syn eller färgblindhet.

Foto: Jakob Rahm

Anpassa oss till anpassningsbart innehåll

Hur kan man då göra för att få till ett innehåll som går att använda på alla olika plattformar som användarna vill få tillgång till det på? Användarupplevelsegurun Karin McGrane föreslår att man ska använda ett API mellan sitt system för innehåll och de klienter man vill tillhandahålla det i. Du måste skapa innehåll med tanken att det kanske kommer distribueras via massa olika plattformar. Därför måste du skapa ett system kring hur du skapar innehållet. Detta gör man genom struktur och metadata. Till exempel skapar man flera olika beskrivningar som kan användas separat på olika ställen.

Vi på SVT använder ett internt API för att fylla SVT Play med innehåll men samtidigt så använder vi samma innehåll utan att gå via ett API för att fylla våra programsidor. Om vi skulle använda Karins tankar så skulle vi behöva skapa ett API för allt vårt innehåll och använda det till alla klienter. Några som har lyckats med detta är NPR (National Public Radio) som genom sitt strukturerade innehåll har kunnat ge besökarna rätt upplevelse på alla plattformar. De har sedan man infört sitt system som de kallar COPE (Create Once, Publish Everywhere) ökat sina sidvisningar med 80%.

Foto: Jakob Rahm

Responsivt anpassa layout till innehåll

Ethan Marcotte, personen som startade hela den här “Responsive Web Design”-grejen, menar att vi även måste fokusera vår layout av sidorna efter innehållet istället för som många gör nu fokusera på kolumner och rutnät. Att layout är en förbättring som vi först kan göra efter att vi fokuserat på innehållet.

Även designern Jason Santa Maria som pratade om typografi nämnde att man borde anpassa sin typografi för olika skärmar. Till exempel hur man kan anpassa radavstånd beroende på hur bred spalten är och beroende på radavstånd kan man anpassa färgen på texten.

Till sist så använde Luke Wroblewski, känd för “Mobile First”, uttrycktet “Content First, Navigation Second” när han pratade om designmönster för små skärmar. Besökarna kommer till din sajt för innehållet, inget annat, och du måste fokusera på vad som viktigast för dem.

Foto: Jakob Rahm

Till del 2 – Designmönster för navigation på små skärmar
Till del 3 – Ansvarsfull webbutveckling

Det våras för Öppet arkiv

Gösta Prüzelius som Reidar Dahlén i Rederiet 1995. Foto: Carl-Johan Söder

Nu är förutsättningarna på plats för nästa version av Öppet arkiv.

Ni som varit inne på vår nuvarande Öppet arkiv-sajt vet att den innehållsmässigt är ganska begränsad. Av rättighetsskäl finns det knappt någon musik som förhöjer stämningen. Inga dramaserier. Inga program om konst eller med skådespelare som framför sketcher eller läser högt ur en bok. Inga hela program alls faktiskt, eftersom nästan alla program vi någonsin gjort innehåller delar som SVT inte äger rätten till och därför måste betala för att få använda och där vi inte har haft rätten att publicera det ”för alltid”.

Men nu har förutsättningarna ändrats! Tack vare en ändring i upphovsrättslagen och genomförda förhandlingar med Copyswede så kommer vi runt påsktid nästa år kunna lansera det vi kanske kan kalla ”Öppet arkiv 2.0”.

Det kommer att bli en innehållsrik sajt med mängder av roliga, fartfyllda, långsamma, djuplodande, glättiga, sorgliga, underhållande, upplysande, roande och nostalgiska guldkorn ur vårt stora arkiv.

Jag tror att vi är många som lätt kommer att spendera ett antal timmar med att leta upp barnprogrammet som man växte upp med, spana in Hylands hörna som ens farfar jämt pratade om eller ta chansen att se om dramaserien man gillade och som sändes så sent som 2004.

”Jävla Pojkar” är ett steg mot ett tillgängligare SVT

Bild ur filmen "Jävla Pojkar"
Från filmen "Jävla Pojkar"

I SVT Play kan vi göra specialsaker: Nu finns filmen ”Jävla Pojkar”, som sändes i SVT2 i torsdags, i en syntolkad version i SVT Play!

Syntolkning är ett hjälpmedel för synskadade och blinda. I ett syntolkat tv-program berättar en syntolk hur scenen och karaktärerna ser ut, beskriver skådespelarnas gester och rörelser, et cetera.

Både film, tv-program, konserter och idrottsevenemang kan syntolkas och vi på SVT experimenterar och funderar på hur vi på bra sätt kan tillhandahålla syntolkning.  Melodifestivalen syntolkas för publiken i arenorna. Allsång på Skansen kommer också syntolkas, men bara för personerna vid Solliden-scenen, inte i tv-rutan.

I torsdags visade vi långfilmen ”Jävla Pojkar” av Shaker K Tharer i SVT2. Redan under produktionen av filmen skapades ett syntolkat ljudspår och det ljudspåret användes när filmen visades på bio tidigare i år. I tv-rutan kommer dock filmen sändas med ljudspår utan syntolkning vilket bland annat har lett till en protest via Facebook.

När vi uppmärksammades på protesten funderade vi på hur vi kunde lösa problemet. Så här nära i tid är det svårt att påverka tv-sändningen … men i SVT Play kan vi göra specialsaker. Vi bestämde oss för att prova att publicera den syntolkade versionen parallellt med den tv-sända.

Inköparen Agneta kontaktade filmens regissör Shaker för att se om det var okej att vi visar den syntolkade versionen i Play. Shaker blev glad över möjligheten och gav oss dessutom rättighet att visa filmen i 30 dagar istället för de 7 dagar som ursprungligen var meningen. Shaker såg till att filmen med syntolkning levererades till Jonas på SVT i Göteborg där filmen lades in i vårt videosystem. Sedan tog Kristina på SVT i Stockholm över och webb-kodade filmen och publicerade den som en version i Play. Nu kan du och alla andra, med och utan synskada, se den syntolkade versionen av långfilmen ”Jävla Pojkar” i SVT Play.

Att göra SVTs utbud tillgängligt för fler är viktigt. Jag och många andra här på SVT hoppas att SVT.se kan hjälpa till att göra SVT till ”om alla, för alla”. ”Jävla Pojkar” känns som ett steg på vägen.

Tiden går – vad händer med SVT Play Beta?

Användbarhetstest av SVT Play Beta
Användartest med pensionärer på seniorboende söder om Stockholm. Foto: eLots

För exakt en månad sedan bjöd vi in besökarna att tycka till om SVT Play Beta. Och det har ni gjort! Så vad har vi själva gjort under tiden? Och vad har vi i kikaren?

Till att börja med vill vi säga TACK till alla som testat och hört av sig med glada tillrop, tips, kommentarer och buggar. Vi har läst och noterat men inte hunnit besvara alla inlägg, än.

När vi nu fortsätter utveckla SVT Play Beta har vi en lång lista på förbättringar som både vi och många användare efterlyser. Vi försöker beta (!) av dem en efter en genom ständiga förbättringar.

ALLA besökare kan naturligtvis inte representeras av betabesökarna som tyckt till via bloggkommentarer, twitter och vårt beta-forum. Därför jobbar vi även med riktade användartester och målgruppsanalyser, vid sidan av den löpande dialog vi har om vanliga SVT Play. Mer om det i ett annat blogginlägg.

Några saker vi har fixat sedan beta-premiären

- Bättre information om videorättigheter

Bättre överblick av rättigheter

Som ett första steg har vi försökt förbättra informationen om videon du valt att se. Nästa steg är att göra det lättare att sortera ut allt du för tillfället vill och kan se, om du till exempel är humorfantast på utlandsresa som tittar i mobilen och behöver teckentolkning.

- Bättre videoformat
Om nya SVT Play verkligen ska fungera på alla skärmar – från mobilen till tv-apparaten -måste vi erbjuda rätt videoformat. Och här har det börjat röra på sig rejält den senaste tiden. Läs mer i det här blogginlägget.

- Förbättrad hjälpinfo
Vi har äntligen en hjälpsida! Just nu hittar du den under fliken Hjälp nedanför videon du har valt men snart når du den överallt. Informationen är utformad för att vara relevant och begriplig för de som behöver hjälp, inte för de som redan kan allt. Den kommer göras mer begriplig och tillgänglig med grafik och video/ljud.

Varning för våldsamt innehåll

- Varning för våldsamt innehåll
Vid betastart kunde vi inte publicera vissa programtitlar i SVT Play eftersom vi saknade möjlighet att varna känsliga tittare för dem. Nu kan vi det. I nästa steg ska vi skapa ett smartare skydd. Läs mer om hur vi skyddar barnen

- Mer innehåll
Sedan betastart har vi arbetat hårt för att fylla på med programtitlar, avsnitt och korta klipp. Nu börjar det arta sig eller vad tycker du?

Saker på vår att göra-lista

Det här blogginlägget är redan för långt och du skulle ändå inte orka läsa om allt vi har på vår att göra-lista. Här följer därför bara ett litet urval av planerade funktioner och önskade förbättringar.

- Lättare att se SVT Play på TVn
Vid betastarten presenterade vi ett sätt att förvandla din smartphone till en fjärrkontroll. Intresset blev så stort att vi  skrev ett särskilt blogginlägg om hur vi byggde den. Det ledde bland annat till en fjärris för Youtube*! Vår fjärrkontroll är långt ifrån färdig och inte heller den enda lösning vi funderar på. Vi kommer hur som helst undvika att utveckla dyra specialappar för olika apparater.  Läs gärna om vår app-strategi här.

- Öppet arkiv
Är du en av dem som har efterlyst Öppet arkiv i SVT Play Beta? Håll ut, det kommer. Just nu jobbar vi på att skapa en kategori som bygger på programtitlar istället för dagens krångliga klippmappsystem.

- Sportfokus
I vanliga SVT Play har sportkategorin en del brister: du hitter till exempel inte Fotbollskväll under Fotboll och det är svårt att skilja program från kortare klipp. I nya SVT Play fokuserar sportkategorin på hela program och livesändningar. Den kompletteras snart av nya svt.se/sport där de kortare klippen presenteras i sitt sammanhang på ett tydligare sätt. Men naturligtvis ska du även kunna leta bland sporter i nya SVT Play.

- Lättare att söka och hitta
Från dag ett var sökfunktionen i nya SVT Play Beta avsevärt bättre än söket i vanliga Play. Men bra kan bli bättre och ett riktigt bra sök kommer, i kombination med bättre märkning av innehållet, göra det mycket lättare att hitta det du vill se.

- Dela mera
I nya SVT Play ska det bli enklare att dela med sig och tipsa andra om program, till exempel via sociala nätverk och så kallad inbäddning.

Ja, det var några få exempel.

Fortsätt gärna kommentera, tipsa och buggrapportera (vi är suckers för beröm också!) i vårt användarforum för SVT Play Beta: http://kontakt.beta.svtplay.se

Tack för hjälpen så här långt!

*En av alla som hörde av sig om fjärrkontrollen skapade en egen, för Youtube: http://segorify.com/youtube_remote_pn/ Ja, vi har tackat upphovsmannen för hans cred i sidfoten!

Kolla – vi menar allvar!

Nu är det dags för SVT:s nya nyhetstjänst, SVT Nyheter, och en ny förstasida på svt.se att se dagens ljus. På måndag, 14 maj, räknar vi med att göra dessa två viktiga dellanseringar och vi tror att du som besökare nu kommer börja få en ganska tydlig bild av vartåt vi är på väg med nya svt.se och SVT Play.

Ni som följt den här bloggen vet att vi redan har lanserat ett antal nya programsajter, en ny tablå och Barnsajten, och att en beta-version av det som ska bli nya SVT Play ligger ute sedan ett par veckor tillbaka. Du vet kanske också att vi gör allt detta i responsive design, vilket gör att den nya sajten anpassas till den skärm du använder när du besöker oss.

 

Nyhetstjänsten, SVT Nyheter, blir ett samlat och brett nyhetserbjudande, inklusive regionala nyheter, sport och kulturnyheter. I den nya tjänsten har publiken alltid tillgång till de senaste nyhetssändningarna från SVT, samt en stor mängd nyhetsklipp. Läs om SVT Nyheter här.

Allt kommer inte att vara färdigt när vi lanserar nyhetssajten på måndag. Vi menar allvar när vi säger stegvisa lanseringar – den nya tjänsten bygger på en helt ny teknisk plattform och vi har i det första steget valt att prioritera det vi anser vara de grundläggande delarna av en nyhetstjänst, som nyhetslöp, artiklar och videoklipp. Mer kommer inom kort, det lovar vi!

Förstasidan på svt.se har vi förenklat och moderniserat och gjort enklare att läsa av, utan att ändra den nuvarande principen där nyheter och programutbud samsas om de primära ytorna. Vi har dock tagit bort ”Play-spalten” till höger. Inte för att SVT Play har blivit mindre viktigt, utan helt enkelt för att vi ser att publiken hittar till SVT Play, antingen genom att klicka i huvudmenyn eller gå direkt till svtplay.se.

Med nyhetslöpet till vänster hoppas vi att du snabbt ska kunna bli uppdaterad när besöker svt.se, men framför allt att du ska lockas in till nyhetstjänsten, SVT Nyheter, där det breda nyhetsutbudet finns. I puffarna till höger hittar du ingångar till våra aktuella TV-program och tjänster, och längre ned på sidan kommer vi att ha ett lite långsammare mer feature-betonat tempo. Även lanseringen av förstasidan på svt.se är ett första steg, vi kommer gradvis justera, förändra och förbättra.

Steg för steg håller vi alltså på att göra om svt.se och SVT Play och vi vill att du som besökare fortsätter hjälpa oss genom att komma med synpunkter, tankar och önskemål – antingen här via bloggen eller genom det forum vi sätter upp i samband med lanseringen. Vi har fått in en rad synpunkter på det vi släppt hittills och vi har redan gjort en del justeringar. Vi har också haft fokusgrupper och gjort användartester under utvecklingsarbetet.

Vi kommer inte att ge oss förrän vi har den bästa tänkbara interaktiva tjänsten, som fungerar för alla i Sverige. Programmen är vår styrka, att vi kan tillgängliggöra ett brett utbud med hög kvalitet i alla genrer gör oss unika. Men innehållet är inte allt. Att ha en lättillgänglig, lättnavigerad, lättbegriplig och tekniskt stabil sajt är minst lika viktigt, om man menar allvar med att de interaktiva plattformarna ska vara till för alla.

Nya arbetsätt prisas – Fas 3-bloggen vann Guldspade

Nu har det hänt igen. SVT Pejl – svt.se:s nya datajournalistikredaktion – belönas med ett av Sveriges finaste journalistpriser. 2010 vann Valpejl Stora Journalistpriset och i lördags vann Fas 3-bloggen en Guldspade i webbklassen på Gräv 2012 i Malmö.

Motiveringen för Fas 3-bloggen från Guldspade-juryn;

“För att på ett kreativt och konstruktivt sätt ha använt allmänhetens kunskaper för att komma åt viktiga fakta när sekretessen satt stopp.”

Fas 3-bloggen

Fas 3-bloggen var aktiv våren 2011 och lyfte frågan om arbetsmarknadsåtgärden högst upp på den politiska agendan.

Vi gläds tillsammans med vinnarna Johanna Bäckström Lerneby och Peter Bagge från Uppdrag granskning samt Linda Larsson Kakuli och Mikael Pettersson från SVT Nyheter. Här hittar du övriga Guldspade vinnare.

Datajournalistik – vad är det?
SVT Pejl har bara funnits i knappt två år men vi har redan fått stor uppmärksamhet för våra projekt. Vi sysslar med s k datajournalistik (även kallat databasjournalistik) vilket betyder att vi använder oss av data och statistik som grund för att skapa granskande journalistik och nyskapande webbtjänster.

Det kan röra sig om offentlig data från myndigheter, såväl som egeninsamlad data via enkäter. Två exempel på detta är väljartjänsten Valpejl som vi gjorde tillsammans med Sveriges Radio inför valet 2010 och granskingen Bedragarnas bankomat – vårt senaste samarbetsprojekt med Uppdrag Granskning – bra exempel på. Läs mer om hur detta reportage gjordes här.

När publiken hjälper till
Men det kan också röra sig om satsningar där vi tar publiken till hjälp med s k “livegräv” eller “crowd sourcing”. Två framgångsrika projekt som SVT Pejl har jobbat med livegräv är den nu prisbelönta satsningen på Fas 3-bloggen och vårt senaste projekt Miljonbrotten som vi gjorde i samarbete med programmet Veckans brott.

Programledare Camilla Kvartoft med rikspolischefen Bengt Svensson och professor Leif GW Persson i Veckans brott

Med livegräv menas att man redovisar sina journalistiska resultat löpande på nätet i form av blogginlägg och TV-inslag. Besökarna på sajten kan följa granskingen “live” till skillnad från traditionell undersökande journalistik där den slutliga publiceringen bara är den sista delen i en lång process av research, intervjuer och redigering innan den slutliga sändningen.

Begreppet “crowd sourcing” kommer från engelskan och är en metod där vi som journalister tar hjälp av allmänhetens tips och berättelser för att kunna samla in material som vi annars inte skulle kunna få tag på. På sätt kan vi kartlägga missförhållanden som inte skulle rymmas i ett traditionellt TV-program. Webbsatsningen kompletterar den tradionella bevakningen och ger nytt djup och nya dimensioner på problemet vi granskar. Tidigare framgångsrika satsningar på detta har gjorts av såväl Svenska Dagbladet som Aftonbladet.

Genomslag genom samarbete
Men det viktigaste med de satsningar som vi gör på SVT Pejl är inte trafiken på vår egen sida utan samarbetet med övriga SVT – och effekten av detta. Genom samarbeten över redaktionsgränserna så kan vår specialkompetens inom datajournalistik fungera som en katalysator som gör att genomslaget blir mycket större än om vi hade jobbat var för sig. Inte minst har vi märkt detta när vi samarbetar med våra regionala nyhetsredaktioner som kan sända sina lokala inslag (exempelvis Brottsplats Sverige) samma kväll som Rapport. Kan vi dessutom få till samarbete med andra populära TV-program som Veckans brott och Uppdrag granskning blir genomslaget massivt.

Tv-cirkeln: Framåtlutat tittande för fantasyfans

”TV-cirkeln” är ett nytt format på svt.se, tv-varianten av en bokcirkel. Den första tv-cirkeln handlar om serien ”Game of Thrones”.

Här borde det ligga en video inbäddad från SVT Play men det verkar som videon inte finns längre.

 

Två nyckelbegrepp på svt.se är bakåtlutat och framåtlutat tittande. Det klassiska tv-tittandet är bakåtlutat, man sitter hopdegad i soffan med chips (eller kalorisnålt alternativ). Men på senare år har vi också sett ett annat, framåtlutat, beteende hos en ständigt uppkopplad publik. Samtidigt som programmet går i broadcast sitter man med dator/mobil/surfplatta och kommenterar och fördjupar sig i det man ser, på Twitter, Facebook och svt.se.

”Ångteven” och SVT Play är oslagbara för bakåtlutat tittande, och det är viktigt att inte förstöra den upplevelsen. Men på svt.se och med vår närvaro i sociala medier har vi möjlighet att hjälpa tittarna att få en framåtlutad upplevelse.

I onsdags lanserade vi ”Tv-cirkeln: Game of Thrones”, ett fördjupningsprogram som sänds i anslutning till varje nytt avsnitt av påkostade fantasyserien ”Game of Thrones”. Panelmedlemmarna Johanna Koljonen, Roger Wilson och Kodjo Akolor nördar ner sig i filmatiseringen av George R R Martins böcker och fantasygenrens egenheter.

Men ”Tv-cirkeln” tar inte slut efter avsnittets femton minuter. Redaktionen tar plats i diskussionen på svt.se/tvcirkeln och under Twitter-hashtaggen #tvcirkeln från det att ”Game of Thrones” börjar sändas tills säsongen avslutas. ”Det är vi och du som är Tv-cirkeln” som programledaren Johanna Koljonen utrrycker det.

Två ämnen dominerade diskussionen i onsdags. För det första: Varför var det så mycket sex i ”Game of Thrones”. Och för det andra: Har man rätt att uttala sig om fantasy om man inte läst ”Sagan om ringen”? Att Kodjo Akolor outade sig själv som ”tolkienofob” skapade upprorsstämning i kommentarsfältet.

Vad tyckte du om Tv-cirkeln?
Vilken serie tycker du att ”Tv-cirkeln” borde ta sig an?