SVTi Technology Radar

I slutet på förra året hade vi, SVTis  utvecklingsgrupp, en unconference-session för att skapa en Technology Radar (med inspiration från ThoughtWorks). Syftet med övningen är både att utvärdera var vi står tekniskt nu, vad vi behöver förbättra och utveckla och vart vi vill gå.

Vad är en en Tech Radar?

En Tech Radar syftar till att skapa sig en helhetssyn av vart tekniken är på väg. Den beskriver trender och analyser av trender inom webbområdet och visualiserar det på ett (förhoppningsvis) överskådligt sätt. Vi grupperade ämnen enligt 4 nivåer. De är (och jag hittade inga riktigt bra översättningar):

  • Adapt – det här använder vi och vill behålla eller det vill vi introducera
  • Trial – värt att titta vidare på och testa
  • Assess – värt att hålla ett öga på och utreda
  • Hold – inget vi ser som intressant att titta vidare på just nu eller något vi vill avveckla

Varje ämne kategoriseras. Vi följde Thoughtworks exempel även om vi i efterhand insåg att vi nästa gång nog anpassar områden till vår verklighet. Kategorierna är:

  • Metoder
  • Verktyg
  • Plattformar
  • Språk och Ramverk

Vad gjorde vi?

Vi träffades i HiTech-building (kändes logiskt) och genomförde konferensen med World Café-metoden vilket i korthet går ut på att arbeta i mindre grupper där alla deltagare (utom en bordsrepressentant) roterar för att berika och ifrågasätta tidigare gruppers konversation. Bordsrepressentant som sitter kvar har till uppgift att förklara vad man kommit fram till hittills.

Uppdraget att titta på hur vi såg på vår befintliga teknik, vilka nya tekniker
Efter ett antal rundor presenterar varje grupp vad man kommit fram till och vi sammanställde resultatet.

 

SVTi Tech Radar

Vad kom vi fram till?

Vi känner oss nöjda men inte klara med vårt satsning: mobile first, responsive design och graceful degradation med hjälp av Sass, HTML5 och CSS3. Det har du kunnat läsa om vid flera tillfällen vår blogg tidigare.  Samtidigt ser vi ett växande behov av kompletterande tjänster i olika former och stödramverk som PhoneGap är intressanta att bevaka.

Inom video hoppas vi mycket standarder som MPEG-DASH och H.265 för att göra HTML5-video till en standard vilket delvis berörts av Anders (Hur går det med HTML5 video). Utveckling av bild- och undertextsök känns som intressanta ämnen för framtiden.Inte oväntat känner vi oss nöjda men inte klara med vårt satsning: mobile first, responsive design och graceful degradation med hjälp av Sass, HTML5 och CSS3. Det har du kunnat läsa om vid flera tillfällen vår blogg tidigare.  Samtidigt ser vi ett växande behov av kompletterande tjänster i olika former och stödramverk som PhoneGap är intressanta att bevaka.

Metodmässigt känns vår övergång till Trello som ett lyft. Trello ersätter både ärendehanteringssystem och planeringsverktyg. Numera har vi daily framför tv-skärm istället för Scrum board. Lite obekvämt till en början men det har växt och visat sig förenkla och kommunikation kring stories och tasks. Även transparensen och samarbetet mellan team har blivit bättre, alla kan enkelt följa varandras flöden.

Paketet Continuous Delivery (som Yassal från Crisp beskrivit i On the Road To Continuous Delivery), automatiserad deploy och feature toggle har varit lyckade koncept som ligger stadigt på adapt. Vi saknar dock a/b-testing, heatmap statistics och eller Blue Green Deployment för sluta “Lean Startup”-cirkeln helt men vi jobbar på det.

API:ifiering av SVTs data seglar upp i olika former – både internt för klarare gränsnitt men även externt på sikt genom bl.a. SVT Bootstrap. Play framework används bl.a. i SVT Play och har seglat upp som en intern favorit (samtidigt som Scala hamnar på hold). Även Twelve-Factor Methology är intresssant för framtiden.

På DevOps-sidan har satsningen på metrics och att visualisera våra produktionsmiljöer och status för deploymentflödet fungerat bra. Visualisering i olika former tillsammans med Graphite hamnar på adapt medan Chef och Vagrant seglar in som Trial-kandidater. Automatisering jobbar vi mycket med och kräver ständiga förbättringar med en växande antal system och volym. Gradle har seglat upp som en ersättare till Maven som upplevs som för tung.

Vi ser även ett växande intresse för visualisering vilket motiverar D3 och Raphael på Trial.
Ni som följer Pejl-redaktionens arbete har kunnat ta del av detta – http://www.svt.se/pejl/

Det finns mycket att säga men det här var ett urval av vad som kom upp och vart vi är på väg. Det är en metod som blir ännu roligare att följa upp då man kan börja titta på rörelser på kartan.

(Att konsulter hamnade på hold är ett internt prank, vi älskar våra konsulter och skulle inte klara oss utan dem.)

 

 

Code Retreat på SVTi

I veckan höll vi vår första Code Retreat på utvecklingsavdelningen på SVTi. En Code Retreat eller Coding Dojo syftar till att göra det vi gör till vardags bättre – helt enkelt att träna. Att helt lägga projekt, produktägare och leveranskrav åt sidan och fokusera på att bli bättre på det vi gör. Behovet av att träna visar sig tydligt på den uppsjö av modeller, begrepp och Code Katas som finns på nätet.

En Code Retreat går kortfattat ut på att man parprogrammerar med valfritt språk kring ett problem, en Code Kata, under ett antal sessioner men med olika begränsningar för varje session. Mellan passen byter man par och slänger all kod (vilket tar emot första gångerna).

Syftet är förutom att lära av varandra, att få bättre förståelse för kollegors sätt att arbete och att öva på att kommunicera kring kod. Fokus var TDD, Clean Code och Software Craftsmanship och dagen leddes skickligt av Emily Bache.

Några reflektioner från dagen:

  • Vi borde jobba mer med “Spikes” dvs. att göra provskott för att få förståelse för problemet vi vill lösa.
  • Det är intressant att se hur andra tänker och angriper problem.
  • Att slänga kod gör vi för sällan. Det är alldeles för lätt att spara halvdan kod istället för att radikalt byta ut den.
  • Vi saknar testramverk för javascript (och vi skäms).
  • Kul att jobba med fakes för att tvinga fram bra tester.
  • Parprogrammering tvingar en att tänkta på ett annat sätt, vi gör det för sällan.
  • TDD tvingar fram nedbrytning av problem och underlättar refakturering.
  • Intressant att lösa samma problem i olika programmeringsspråk och se skillnaderna och styrkor i språken.
  • Silent pairing (ping-pong programming) var roligt (dvs. en skriver test den andra funktion – ingen pratar).

Vi tar med oss många lärdomar till vardagen och kommer säkert göra om eventet igen i nån form.

Utvecklare och testautomatiserare sökes!

Vi behöver förstärka upp våra team som utvecklar svt.se och svtplay.se. I dagsläget jobbar vi i fyra korsfunktionella team med allt från designers till devops. Teamen använder Kanban och arbetar nära verksamheten.

Vi jobbar mot en hög grad av automatisering och för att förbättra vår Continuous Delivery-process. Vi söker dig som gillar ny teknik och att arbeta med publika tjänster.

Läs mer om tjänsterna hos vår samarbetspartner Safemind:

Utvecklare

Testare med fokus på testautomatisering

Skicka gärna in din ansökan eller tipsa nån vän

Hur går det med HTML5-video?

HTML5-video låter som en bra idé för SVT Play men det finns fortfarande inget standardformat vi kan använda för våra program. Ett tag framöver kommer därför Flash att vara vår huvudsakliga videoplattform.

Vad är HTML5?

Alla webbsidor du surfar till är uppbyggda av ett språk som kallas HTML. Med HTML anger man strukturen på webbsidan och anger vad som är t.ex. rubriker, textstycken, länkar och bilder. Den senaste HTML-versionen är HTML5 och en av nyheterna i den versionen är att man kan visa video direkt på en webbsida. Videouppspelningen sker direkt i webbläsaren utan att använda externa plugins som Flash eller Silverlight. Det är såklart väldigt intressant för en webbaserad videotjänst som SVT Play.

Inte en standard – än

Så länge vi har kunnat se video över Internet har det funnits behov av en gemensam standard. Vi är många som kommer ihåg hur vi tvingats installera olika plugins, eller ofta hela mediespelare, för att kunna se en kort videosnutt i dålig kvalitet. När Flash släppte stöd för videouppspelning blev det lite av en ad hoc-standard för att visa video på en webbsida, dels för att deras plugin redan hade stor spridning och dels för att den gick att integrera bra i en webbsida.
Hur brett stöd Flash än har finns spelaren inte på alla plattformar, och det är trots allt en plugin som måste vara installerad.
När videotaggen dök upp i HTML5 såg det ut som att branschen hittat en gemensam standard. Nu skulle det äntligen gå att spela upp video direkt i webbläsaren, utan externa plugins, både på datorn och i mobilen. Tyvärr kom inte webbläsartillverkarna överens om vilka codecs man skulle använda för video. Skulle man satsa på en beprövad och spridd codec som h.264 eller skulle man använda en licensbefriad codec som Ogg Theora? Tyvärr blev det lite olika i olika webbläsare (http://en.wikipedia.org/wiki/HTML5_video#Browser_support). Och då pratar vi ändå bara codecs, vi har inte berört hur man levererar video hem till användaren.

Videoström eller nedladdad fil

Det finns flera exempel på sajter som lyckas visa HTML5-video i webbläsaren, precis det vi säger att vi vill göra. Så varför lyckas inte SVT göra det om andra kan? Det mest grundläggande svaret är att HTML5-video inte har någon standard för strömmande video. Alla sajter som visar video i videotaggen använder idag vad som kallas progressiv nedladdning, en teknik som laddar ned hela videofilen till datorn medan den spelas upp. Det finns två anledningar till att vi inte kan använda progressiv nedladdning:

  • dels tillåter ingen rättighetsinnehavare att vi publicerar program på det sättet
  • dels är tekniken tänkt för korta videosnuttar och direkt olämplig för längre videoinnehåll

En hel del av vårt material kräver någon form av kryptering eller kopieringsskydd och något sådant stöd finns inte heller i HTML5-standarden än. Flash stöder både strömmande video, kryptering och kopieringsskydd så därför låter vi det vara vår huvudsakliga teknik för videouppspelning ett tag till. Dessutom har vi i Flashspelaren möjlighet till bl.a. valbar svensktextning och för fullskärm i alla webbläsare.

Händer det något?

Just nu är alltså webbläsartillverkarna inte överens och stödet för strömmande video är nästan obefintligt. Webbläsaren Safari sticker ut genom sitt stöd för det strömmande formatet HLS, som även i viss mån stöds i t.ex. Android. HLS är inte en antagen standard men det finns i alla fall ett offentligt utkast till standard med en tydlig specifikation.
Framtiden ser lite ljusare ut: Det pågår för fullt ett arbete med vad som tros bli videostandarden för HTML5: MPEG-DASH. I och med DASH (Dynamic Adaptive Streaming over HTTP) sammanfogar man de moderna, adaptiva streamingformaten under en gemensam standard. Arbetet backas upp av ett stort antal företag och organisationer, t.ex. Adobe, Microsoft, Ericsson, Dolby och EBU.
Det finns redan nu några implementationer av DASH uppsatta för test. Titta gärna på denna, där vår streamingleverantör Akamai levererar MPEG-DASH till en videospelare byggd i Flash: http://tinyurl.com/dash4you
DASH är fortfarande i laboratoriestadiet men under 2013 räknar man med att få ut DASH-264, en mindre uppsättning riktlinjer för bl.a. hur leverans och uppspelning av video ska gå till. I och med det hoppas man att stödet för DASH kan komma igång även om inte standarden är helt färdig.
Som snacket går just nu kan alltså produkter och webbläsare med DASH-stöd dyka upp någon gång i år och troligtvis etableras en bredare användarbas under 2014. Det stora genomslaget kommer förmodligen när MPEG-DASH blir antaget som standardformat för HTML5-video.
Om allt går som det är tänkt medför MPEG-DASH att SVT Play blir tillgängligt på fler plattformar och enklare att använda. Med en modern webbläsare kommer man att kunna använda tjänsten överallt, från den lilla mobilskärmen på bussen till teven i vardagsrummet, helt utan några externa plugins. Precis så som vi vill ha det.

Tekniska milstolpar och framgångar 2012

SR’s webbavdelning har gjort det, liksom Aftonbladet’s, och även TV4 var inne på det: sammanfattat 2012 – ur tekniskt perspektiv. Dags för oss att göra detsamma!

Jag vill fokusera på resan vi gjorde med alla plattformsbyten, som vi inte skrivit om så mycket ännu. Lite halvseriöst, så skulle man kunna sammanfatta denna resan så här:

  • Under 2012 så bytte vi på SVTi flygplansmotor under flygresans gång. Tre gånger….(!)
  • Det var turbulent, men planen krashade inte och flygpersonal och passagerare mår givet omständigheterna bra
  • Vi tappade fart, men aldrig kurs, under denna period och numera flyger vi snabbare, högre och mer bränslesnålt än nånsin tidigare
  • Och 2013 kommer alla andra att märka att vi har fina nya motorer… ;)

2012 – plattformsbytenas år

Rotfyllning? Skattedeklaration? Att byta teknisk plattform är minst lika ”populärt” här på SVTi, och det har alltid varit lätt för oss att hitta goda skäl till att inte ta tag i det. Till slut så blev 2012 året när konsekvenserna av tidigare framåtflyttningar kom ikapp oss.

motor #1: nytt CMS

Efter att ha klagat på vårt hemmasnickrade Polopoly8-system i många år, hade vi äntligen upphandlat ett nytt CMS och börjat utbilda folk och bygga några sajter med den under 2010-2011. Därför kunde vi inleda 2012 med en tydlig prioritet: Alla sajter, alla redaktioner och alla tjänster måste migreras från Polopoly till det nya systemet Escenic. Nu!

Och så jobbade vi oss igenom det, stegvis, och med ökande takt. Först kom Uppdrag Granskning (2011) sen TV-tablån, nyhetssajt och förstasida, SVT Play, alla program- och barnsajter, ett ‘litet’ OS emellan, Om SVT, hjälpsidor, textv och väder. Sedan, till slut, äntligen, så var det dags:

Sachin Anandin Gharge, support ingeniör på Akamai
Terminator.

 

Terminated.

Den 1. nov kl 14.34 tog Akamai:s supportingenjör Sachin Ananda Gharge bort alla trafikregler som slussar anrop till Polopoly’s produktionsmiljö med ett knapptryck. Så enkelt var det till slut att släcka Polopoly – efter 10 år i bruk hos SVT.

motor #2: nytt CDN

En annan ”rotfyllning” som vi var tvungna att ta tag i 2012 var upphandling av CDN-leverantör. SVT lyder under lagen om offentlig upphandling (LOU) och avtalet med vår trogna CDN-partner under många år, QBrick, var på väg att löpa ut under 2012. Och enligt LOU, så fick vi inte förlänga avtalet ytterligare.

I slutet av april blev upphandlingsprojektet klart och tilldelningsbeslutet gick till Akamai, som hade det bästa anbudet. Och plötsligt blev vi tvungna att genomföra ett plattformsskifte till: Flytten från QBrick till Akamai.

migrering av alla VOD-filer och införande av nytt livestreamingmiljö

Migreringen innebar en hel del jobb, den med! SVT Play hade hunnit bli ganska ‘tjock’ sedan omlanseringen 2008. Det fanns ungefär 10.000 programepisoder, 5.000 Öppet Arkiv-klipp och ca 50.000 övriga klipp (nyheter, sport, barn mm) publicerat i SVT Play-tjänsten när vi inledde flytten.

Men med hjälp av anpassningar till vårt automatiserade videopubliceringssystem och olika specialutvecklade python-script kunde vi migrerar alla programepisoder och de senaste två årens klipp. Ett specialbyggt, redaktionellt migreringsverktyg hjälpte oss att migrera alla äldre klipp som bedömdes av redaktörer att vara fortsatt värdefulla.

Nya livestreamingmiljö: ingen propp kan stoppa mig

I samband med upphandlingen fick vi också en ny livestreamingmiljö på plats, med högre redundans och kapacitet. Och med det är vi mycket väl rustade att streama ännu mer live på webben och i ännu högre kvalitet.

införande av ‘web site acceleration’

I CDN-upphandlingen ställde vi även krav på en tjänst för acceleration av leveransen av html och statiska objekt såsom javascript, bilder mm till våra kunders webbläsare.

Vi jobbade oss igenom massor av trafikregler i våra lastbalanserare, finslipade febrilt på cachningsregler och införde den nyupphandlade, molnbaserade site acceleration-tjänsten på bara några få veckor. Se i diagrammet vilken påverkan detta hade på våra sidladdningstider:

less is more!!

Vi lyckades reducera den genomsnittliga sidladdningstiden för t.ex hela svt.se – bilder, flash, javascript, css mm. – från ~4.5 sekunder till ~1.5 sekunder! Alla våra webbplatser är numera snabba och tillgängliga på nivåer vi aldrig upplevt tidigare:

green == good

Med detta blev vi också korad till Nordens (världens?) snabbaste OS-sajt, enligt en undersökning från Compuware. Som IDG.se rapporterade efter OS:

Enligt Compuware har SVT en genomsnittlig svarstid på 1 sekund, vilket är den snabbaste OS-sajten.

motor #3: ny produktionsmiljö

Men som om det var inte nog med två plattformsskiften, så innebar 2012 ytterligare en teknisk övergång för oss: Vi hade tidigare fattat beslut om att flytta driftmiljöer och driftansvar för Escenic från vår mångåriga driftspartner Mogul till våra kollegor på SVT Teknik.

Det främsta skälet till beslutet var att SVT Teknik under de senaste åren investerat i en modern IT-infrastruktur: uppdaterad redundant nätverksinfrastruktur och redundant internt molnmiljö baserad på VMware ESX. I detta interna datamoln driftas allt fler av SVT’s ‘mission critical’ IT-applikationer numera.

Vi på webben bestämde oss att lägga även våra applikationer i denna moderna, färdigbäddade säng – också med följande baktankar:

  • för att slippa ytterligare en tidskrävande LOU-upphandling (vårt avtal med Mogul var också på väg att löpa ut)
  • för att vi vill jobba närmare våra fina kollegor på SVT Teknik
  • och inte minst: för att uppnå interna synergier och spara tid och pengar framöver

Efter en del miljöbyggande, många lasttester och torrövningar genomförde vi årets sista plattformsbyte en tisdag förmiddag sent i november.

teamet som byter flygplansmotorn på en tisdag förmiddag

Och trots att alla redaktörer fick avstå från nya publiceringar under cirka två timmar denna förmiddag, så hade detta sista plattformsbytet ingen negativ publikpåverkan. Sajterna var tillgängliga fullt ut under hela tiden, något som bl.a. vårt övervakningsverktyg IP-Label intygar:

nothing to see here

Förändringar som gjorde detta möjligt

Jag kan inte berätta om dessa plattformsskiften utan att lyfta fram de förändringar inom teknikavdelningen på SVTi som vi har jobbat länge med, och som visade sig vara viktiga förutsättningar för att ta oss igenom detta år.

Men för att inte göra inlägget allt för långt, så vill jag här bara skissa upp förändringsresan i kortformat (inspirerad från Wired):

 

Tired Wired
duktiga individer välpresterande, korsfunktionella team
klart = incheckad klart = testad & deployad
stora releaser (3-4ggr / år) continuous delivery + feature toggles (1gg /
vecka)
ingen vet byggstatus, teststatus, produktionsstatus alla ser olika ”information radiators” med relevanta dashboards
dev vs. ops devops
mäta ingenting mäta allting, med graphite, new relic, collectd, m.fl
beställa, montera och konfigurera servrar (tar veckor) kör chef i VMware eller EC2 (tar minuter)
bristande kvalitetsansvar på väg mot kaizen (改善)
m.fl. m.fl.

Det finns mycket mer att skriva om denna förändringsresa – som vi fortfarande är igång med. Vi har mycket kvar att lära oss och kommer nog aldrig sluta att förbättra och finslipa våra verktyg och processer.

information radiator på SVTi

Det skall bli tema för framtida blogginlägg!

Gick verkligen allting bra 2012?

Nej. Tyvärr inte. Vi och våra kunder fick genomleva en del teknisk turbulens under resan.

inte. bra. alls.

Under maj och juni drabbades vi för första gången på länge av några oplanerade nedtider (kortare brownouts och blackouts) på svt.se och svtplay.se. Det visade sig att vi inte hade testat olika anropsmönster till sökservern fullt ut under last innan övergången till Escenic.

SOLR svarstid går genom taket

Och ingen av oss kommer att glömma ”propphaveriet”, mardrömskvällen där liveströmmen från vår gamla livestreamingmiljön bröts bara några minuter innan 200-metersfinalen under OS i London…på grund av en vanligt elpropp som gick i en datahall :-(

en fest för pressen, en mardrömskväll för oss och våra kunder

Och 2013 då?

Vi gick in i det nya året med god vind i seglen. 2012, detta tuffa teknikår, slutade nämligen väldigt framgångsrikt: Tack vare en populär julkalender (Mysteriet på Greveholm - Grevens återkomst) så slog vi alla tidigare rekord i följande kategorier med stor marginal:

  • unika besökare per dygn
  • unika besökare per vecka
  • antal playstarter per vecka
  • antal playstarter per dygn
  • återbesöksfrekvens
  • genomsnittlig tittningstid per besök
  • streamad data per månad
från rekord
till rekord

Under 2013 så har vi inga (stora) plattformsbyten på kartan. Och förutom att vi har fullt fokus på vidareutveckling av alla våra tjänster, så har vi även en del fantastiska, nya lanseringar inplanerade.

Om bara några dagar kommer vi att lansera våra linjära TV kanaler i SVT Play!! Det, och mycket annat kommer vi att fortsätta berätta om på denna blogg.

Jag vill sluta med att tacka alla medarbetare och konsulter som har varit med på denna resan, för stora personliga insatser, mod, tålamod och ”grace under pressure”.  Vårt lärande kommer att fortsätta 2013, medan vi fortsätter på den inslagna vägen mot en ännu mer modern, rolig, smidig och framgångsrik teknikverksamhet.

Vill DU vara med på denna resan, tveka inte att kontakta mig!

Hur kan vi hjälpa dig?

Vi som jobbar med SVT Play får ofta frågor från våra tittare. Frågorna är många och av olika karaktär. Vi gillar att få frågor. Och frågorna hjälper oss att förstå hur det funkar “på riktigt” hemma hos tittarna.

De flesta frågor kommer till oss via vårt Hjälpforum. I forumet hanterar vi i första hand frågor där vi verkligen har möjlighet att ta ansvar, felsöka och åtgärda eventuella problem. Frågor som vi inte kan ta ansvar för eller har möjlighet att påverka får lägre prioritet.

Eftersom det kanske inte är så lätt att själv veta vem som har ansvar för de fel som uppkommer gör vi här ett försök att reda ut vem som ansvarar för vad.

TV-sändningar kan de flesta felsöka
När något inte fungerar vid en TV-sändning är det relativt enkelt att förstå vilken del av kedjan som inte fungerar. Om det är svart i rutan i hela Sverige är det SVT som inte får ut sin signal, om det är svart i Östergötland är det troligen en sändare som har havererat och om det är svart i vardagsrummet men funkar i sovrummet är det troligen tv-apparaten som kastat in handduken. Varje fel har en tydlig ansvarig som kommer att lösa problemet snarast.

Video via internet är svårare att felsöka
Men – när man tittar på video över internet är det annorlunda, på gott och ont. SVT ansvarar för att koda om programmen till ett format som passar för webben och lägga upp dessa filer på servrar som är anpassade för att leverera video. Så långt är det tydligt vem som ansvarar. Men i nästa steg blir det lite värre.

När videofilen ska hämtas till din dator sker det över internet. Internet är just ett nät av nät, där varje del har sin ägare och sin kapacitet. Alla nätägare försöker ha så bra fart i sina nät som möjligt, men alla är trots allt en del i en lång kedja. Din internetoperatör har inte egna kablar till varje server på internet utan kopplar upp en server via en anslutning till internet. Sedan kan filer flyttas över en mängd olika nät beroende på avtal och trafikprioriteringar. Och till sist är det din internetoperatör som levererar filen hem till dig. Och det kan ske via till exempel ett stadsnät som din operatör hyr in sig i.

SVT Play ansvarar för våra system och leverans till internet
Självklart vill vi att allt ska fungera så bra som möjligt för alla. Men vi kan omöjligt övervaka hela kedjan hem till din dator. Den del av kedjan som SVT Play kan jobba med är den första och den sista. Det vill säga servern som har videofilerna samt hemsidan som du tittar på när du surfar till svtplay.se.

Där emellan finns, som sagt, “internet”, din egen anslutning och din dator. Dessa delar har SVT varken möjlighet att felsöka eller åtgärda om det uppstår problem.

Vi har självklart övervakning på våra egna servrar och ser till att det finns tillräcklig kapacitet att leverera den video som tittarna efterfrågar. Givetvis kan det uppstå problem i dessa system men det märker, och åtgärdar, vi omgående.

Vi försöker testa så mycket som möjligt på både hemsidan och videospelaren innan vi släpper ut uppdateringar. Men det är tyvärr omöjligt att testa på alla kombinationer av datorer, operativsystem, nätverk och webbläsare. Därför är det oftast svårt för oss att ge annat än generella tips om hur du ska felsöka om du har problem att se SVT Play hemma hos dig.

Du kan själv prova att felsöka på flera olika sätt
Här är några av de vanligaste sätten att felsöka:

- Testa att sänka kvalitén på videouppspelningen
När du har startat en video i SVT Play kan du välja att sänka kvalitén. Klicka på det lilla kugghjulet till höger om videokontrollerna som dyker upp när du för musen över videofönstret. Testa Begränsad, Automatisk eller Högsta kvalitet för att se vilket som passar dig bäst. Detta kan hjälpa om du har låg bandbredd eller din uppkoppling “svajjar” mycket i hastighet.

- Bredbandskollen.se
Bredbandskollen är en tjänst från Stiftelsen för Internetinfrastruktur. Där kan du kontrollera hur snabb din internetanslutning är. Tjänsten mäter dock mot speciella servrar och kan inte garantera att denna hastighet kan uppnås mot alla servrar på internet.

Du bör ha minst 2 Mbps för att kunna se video. Det kan fungera vid lägre hastigheter också men då riskerar du att det hackar och/eller blir låg videokvalitet.

- Annan webbläsare
Ibland hjälper det att byta till en annan webbläsare, alltså programmet du använder för att surfa på internet. De vanligaste heter

- Kontrollera att du har senaste versionen av Flash player
Här kan du kontrollera att du har senaste versionen av Flash player.
http://get.adobe.com/se/flashplayer/
Flash player är programmet som spelar upp själva videon i webbläsaren. Du behöver alltså inte starta det själv utan det sker automatiskt när du vill titta på en video.

- Samma dator på annan uppkoppling
Om du har en bärbar dator, surfplatta eller mobil kan du testa om den beter sig på samma sätt om du kopplar upp dig via en annan internetuppkoppling. Det kan vara så enkelt som att testa ett mobilt bredband, på jobbet, hemma hos någon bekant eller via en offentligt uppkoppling som kan finnas i köpcenter eller cafeér.

- Annan dator på samma uppkoppling
Om du har möjlighet kan du testa en annan dator på samma internetuppkoppling. Testa gärna att ansluta med kabel om du använder trådlöst WiFi hemma.

Hittar du själv inte lösningen på ett problem - hör av dig till oss. Vi ska göra vårt bästa för att ge ett bra svar.

Ny app för Android

I dag släpper vi en ny app för Androidtelefoner och surfplattor. Du hittar den i Google play. Du kan också söka efter SVT Play 2.1 i Google play.

Appen är byggd med en ny teknik som ger stora förbättringar jämfört med den gamla. Några exempel är att du

  • har stöd för time shift så att du kan pausa och spola i livesändningar
  • kan välja videokvalitet på samma sätt som på din dator
  • kan lägga till svenska undertexter på samma sätt som du är van vid

Video levereras med ända upp till 2.7 Mbps i HD-upplösning precis som till din dator. Du kan ställa in vilken videokvalitet du vill ha, beroende på om du värderar att få bra bild över stor dataöverföring eller tvärt om när du vill spara på dataöverföring.

Appen fungerar på alla Android-telefoner och surfplattor som baseras på ARMv7.
Välkommen att ladda ner appen och testa!

 

Nu kan du styra SVT Play med mobilen

Har du önskat att du kunde ha en fjärrkontroll till SVT Play? Du vet när man sitter skönt i soffan och inte har någon lust att resa sig för att hämta tangentbordet och musen bara för att byta avsnitt på favoritserien, eller när barnen kräver nya äventyr med Bamse i baksätet på bilen tittandes på surfplattan och personen i passagerarsätet har ryggskott?

För er som följer vår blogg är det ingen nyhet att vi testat en funktion för att styra SVT Play med mobilen. Nu tycker vi att den fungerar så bra att vi släpper den på riktigt, men fortsätter självklart att testa och förbättra denna funktion precis som vi gör med allt annat.

Om du surfar till http://www.svtplay.se/kontroll med din dator så får du se en s.k. QR-kod*. Du kan även hitta en länk längst ner till höger på vanliga http://www.svtplay.se. Anledningen till det är att vi måste koppla ihop din dator med din mobiltelefon. För att göra det använder du en QR-läsare i din mobil.

QR-koden
QR-koden

Det finns flera läsare att ladda ner gratis, om du inte har någon sedan tidigare på din telefon. Sök efter t.ex. i-nigma i App Store om du har en Iphone, eller QR Droid i Google Play om du har en Androidtelefon. Windows phone har det inbyggt från start. Klicka på Sök och sedan det lilla ögat så är du igång.
Starta QR-läsaren i telefonen och rikta telefonens kamera mot koden på datorns skärm. Telefonen startar nu webbläsaren och visar SVT Play. Datorns skärm visar ett meddelande att den är ihopkopplad med telefonen. I telefonen kan du nu leta fram dina favoritprogram som vanligt, med den enda skillnaden att när du startar videon kommer den att visas på datorns skärm i stället för telefonens. Du kan fälla ner den översta ytan på telefonens skärm och får då en full fjärrkontroll i dina händer. Om du vill bläddra vidare efter andra program kan du fälla upp knapparna igen och fortsätta leta i telefonen utan att videon stannar på datorns skärm. Bra va?!

Fjärrkontroll-läget i mobilen
Fjärrkontroll-läget i mobilen

Funkar det på TV:n också? Det beror lite på. Finns det en webbläsare i din TV så kan det fungera. Vissa modeller har stöd för våra videoformat och vissa inte. Vi för ständiga diskussioner med tillverkare för att hitta den optimala kodningen som fungerar på så många apparater som möjligt. Om du inte har en TV med webbläsare så finns det många mediaspelare som har det. Vi har testat ett antal av dessa med lyckat resultat! Fungerar det i just din apparat? Det enklaste är att helt enkelt testa.

* Vad är en QR-kod? QR-kod (Quick Response Code) är ett förenklat sätt att skriva in en webbadress. Detta innebär att du inte behöver komma ihåg några längre adresser eller svåra bokstavskombinationer. Rikta bara mobilen mot koden.

Bättre bildkvalitet i mobilen

Olika mobilenheter som visar SVT Play

Just nu arbetar vi med att förbättra SVT Play i de flesta mobiler och surfplattor, för att få bättre bildkvalitet och större utbud. Samtidigt försvinner möjligheten att titta på SVT Play i vissa mobiltelefoner.

Vi håller för fullt på att byta driftleverantör för videostreaming i SVT Play och på svt.se. Det innebär en del förändringar för dig som tittar på SVT Play i mobilen:
Majoriteten av mobilpubliken får en bättre tjänst medan stödet för mindre vanliga mobiler, som Symbian och Windows Phone, försvinner.

Förutom att vi sparar pengar som vi kan använda till annan utveckling ger teknikbytet ytterligare några fördelar:

  • Snabbare publicering eftersom vi kodar färre videofiler
  • Större utbud i mobilen tack vare bättre kryptering
  • Avsevärt bättre kvalitet för Android-användare

Fortsatt stöd för Iphone

När det gäller mobilt tittande på SVT Play (inklusive den gamla mobilsajten) står idag Iphone för den klart största andelen tittare. I samband med bytet av leverantör lägger vi till ett bättre krypteringsskydd vilket gör att vi kan erbjuda Iphone-tittare fler titlar än tidigare.

För ett par veckor sedan släppte vi ett app-skal för Iphone som använder den vanliga webbplatsen som grund. Nu kan vi göra förbättringar på webbsidan som direkt slår igenom i appen, utan att vi behöver skicka en ny version till Apple för godkännande.

Videon vi spelar i IOS-enheter är i videoformatet HTTP Live Streaming (HLS), med dynamisk kvalitetsanpassning för både skakiga 3G-nät i skogen och HD-skärmen hemma vid popcornskålen. Tittar du med Iphone eller Ipad får du samma utbud och bildkvalitet oavsett om du använder appen eller surfar på http://svtplay.se.

Bättre kvalitet för Android

Många ser på våra program med Android-telefoner och där kommer vi att förbättra tittarupplevelsen avsevärt. Vi låter Android 4.0 och uppåt titta på HLS direkt i webbsidan precis som Iphone. Dessutom släpper vi en ny SVT Play-app som paketerar om HLS-videon så att den fungerar även i äldre Android-versioner. Precis som för Iphone anpassar sig videokvaliteten efter hur mycket bandbredd du har just nu, så äntligen kan vi erbjuda Android-tittare dynamisk kvalitet ända upp till HD!

Eftersom det är samma videoformat som till Iphone får Android tillgång till bättre kryptering, och därmed fler programtitlar.

Den nya Android-appen är en ren videospelare; trycker du igång appen själv så öppnas webbläsaren på SVT Play-sidan. Har du Flash player i din Android visas videon i den precis som tidigare.

Ingen Windows Phone

Mobilsajten för SVT Play har haft en liten men engagerad grupp tittare som använder Windows Phone. När vi byggde om SVT Play (http://blogg.svt.se/testbild/2012/06/nypremiar-for-svt-play/) i somras var tanken att vi skulle lägga till stöd för Windows Phone. Nu har Microsoft presenterat höstens uppgradering av Windows Phone till version 8 och 7.8 och de lägger då ned stödet för streaming i webbläsaren.

Möjligheten att köra SVT Play begränsas till nedladdningsbara filer, vilket vi inte kan erbjuda av rättighetsskäl. Windows Phone stöder även videoformatet Smooth Streaming, men det kräver både stora investeringar på serversidan och en särskild SVT Play-app i stället för vår webbplats. Därför kan vi tyvärr inte längre erbjuda video för Windows Phone.

Vi förstår att detta gör dig som berörs besviken och vi för diskussioner med Microsoft för att försöka hitta en lösning.

Ingen RTSP-streaming

En annan äldre teknik som vi väljer att överge är den så kallade RTSP-streamingen (Real Time Streaming Protocol). De allra flesta som tittat via RTSP använder Android-telefoner och de kommer få en bättre tittarupplevelse i och med det nya Android-stödet. Övriga RTSP-tittare utgör en liten, men väldigt utspridd, grupp. Här finns diverse lite äldre mobiler, ett antal telefoner med operativsystem som exempelvis Symbian, Blackberry och Meego samt ett antal mobiler med olika egenutvecklade operativsystem.

Stödet för videoströmmarna är oförutsägbart och antalet besökare är väldigt litet. Därför kan vi inte motivera kostnaden för att köpa in RTSP-streaming av vår nya leverantör.

 

Ny streamingteknik för SVT Play

Vi byter nu leverantör för strömmande video på våra webbplatser. I samband med det byter vi även teknik för Flashvideo – vi går ifrån RTMP och använder i stället HTTP Dynamic Streaming.

Som ni tidigare kunna läsa byter vi ut vårt publiceringssystem och passar samtidigt på att bygga SVT:s sajter enligt principen “responsive design” (läs gärna tidigare blogginlägg, t.ex. http://blogg.svt.se/testbild/2012/07/ansvarsfull-webbutveckling/). Sedan början av sommaren har vi också arbetat med att byta streamingleverantör. Det är ett ganska omfattande jobb bakom kulisserna på SVT Play där vi gör ändringar i hur vi transkoderar, distribuerar och spelar upp video. Den större delen av jobbet märks inte på ytan men samtidigt som vi byter leverantör passar vi på att byta teknik för strömmande video.

Ny teknik för Flashvideo

I dagens SVT Play använder vi en teknik som kallas Flash Dynamic Streaming. Tekniken fungerar så att vår videospelare får tillgång till ett antal olika videoströmmar som alla innehåller samma program, men kodat i olika kvalitet. I spelaren väljer du som tittar vilken kvalitet du tycker är lämplig, eller så väljer du det automatiska läget där spelaren känner efter hur fort du kan ta emot strömmen och byter till högre eller lägre kvalitet när det passar.
Nu byter vi teknik till Flash HTTP Dynamic Streaming (HDS), en teknik med ett namn som är förvillande likt det gamla men som skiljer sig radikalt när det gäller funktion. I stället för att använda traditionella videoströmmar så klipper denna teknik upp videon i korta snuttar. Videosnuttarna hämtas till din dator med samma teknik som vanliga webbsidor och bilder på nätet, vilket gör det lättare att titta på video innanför brandväggar och proxyservrar. Funkar det att surfa ska det funka att titta på video. Varje videosnutt hämtas i så bra kvalitet som möjligt, baserat på hur lång tid den förra snutten tog att hämta. Bildkvaliteten kan alltså gå lite upp och ned medan du tittar, men du får hela tiden bästa möjliga bild och ljud.

Därför byter vi teknik

Traditionella videoströmmar har använts för att leverera video på Internet sedan 1990-talet. Nackdelen med en videoström är att den tar en konstant bandbredd i anspråk – så länge du tittar på videon kräver den att data går fram till din dator i rätt hastighet. Det fungerar bra över stabila, fasta nätverk med hög kapacitet, men i den mobila värld vi rör oss idag går det sämre. Om ditt 3G-modem kopplar ned sig tillfälligt, eller om du rör dig till ett område med sämre täckning, kommer inte videoströmmen fram och spelaren stannar och buffrar. Klart irriterande.
Genom att använda en segmentbaserad teknik som HDS kommer man bort ifrån strömmarnas behov av konstant bandbredd. Det innebär några fördelar:

  • Videokvalitet anpassas hela tiden efter Internetanslutningens kapacitet
  • Samma videofiler publiceras både för små mobilskärmar och stora HD-skärmar
  • HTTP-trafik stoppas inte i brandväggar på samma sätt som andra videoströmmar
  • HTTP är ett billigare sätt att transportera data så vi lägger mindre pengar på varje levererad video

Vi hoppas att ni tittare ska märka förändringen så lite som möjligt – i bästa fall fungerar allt bara. Om du tidigare haft problem med buffring eller brandväggar ska du förhoppningsvis uppleva en förbättring nu.

Videoformaten för HDS

Lite beroende på programtyp kodar vi varje program i upp till sex olika kvalitetsnivåer. Själva videofilerna används som grund för både HDS, HLS till Iphone/Ipad och till Android. Vi ser löpande över inställningarna för att förbättra videokvalitet och kodningstider men här är våra codec-inställningar just nu:
Container: mp4
Video-codec: h.264 baseline
Ljud-codec: aac-lc 160 kbps
Bildstorlek: 320×180, 480×270, 576×324, 704×396, 1024×576, 1280×720
Bitrate: 224, 420, 620, 960, 1660, 2760 kbps