Vi är glada. För vi har blivit överösta med synpunkter om svt.se och nyhets- sport- och kultursajterna sedan lanseringen den 15 maj. Det har flugit både ris och ros åt vårt håll och vi har samlat in allt. I höst kommer vi att fortsätta förbättringsarbetet med målet att så många som möjligt av er ska vara så nöjda som möjligt. För att få en mer samlad bild har vi nu slagit ihop de användarforum som finns. Vi vill självklart fortfarande ha era synpunkter på sajten, men nu kan ni framföra dem här.
Ha en riktigt bra sommar!
Gösta Prüzelius som Reidar Dahlén i Rederiet 1995. Foto: Carl-Johan Söder
Nu är förutsättningarna på plats för nästa version av Öppet arkiv.
Ni som varit inne på vår nuvarande Öppet arkiv-sajt vet att den innehållsmässigt är ganska begränsad. Av rättighetsskäl finns det knappt någon musik som förhöjer stämningen. Inga dramaserier. Inga program om konst eller med skådespelare som framför sketcher eller läser högt ur en bok. Inga hela program alls faktiskt, eftersom nästan alla program vi någonsin gjort innehåller delar som SVT inte äger rätten till och därför måste betala för att få använda och där vi inte har haft rätten att publicera det ”för alltid”.
Men nu har förutsättningarna ändrats! Tack vare en ändring i upphovsrättslagen och genomförda förhandlingar med Copyswede så kommer vi runt påsktid nästa år kunna lansera det vi kanske kan kalla ”Öppet arkiv 2.0”.
Det kommer att bli en innehållsrik sajt med mängder av roliga, fartfyllda, långsamma, djuplodande, glättiga, sorgliga, underhållande, upplysande, roande och nostalgiska guldkorn ur vårt stora arkiv.
Jag tror att vi är många som lätt kommer att spendera ett antal timmar med att leta upp barnprogrammet som man växte upp med, spana in Hylands hörna som ens farfar jämt pratade om eller ta chansen att se om dramaserien man gillade och som sändes så sent som 2004.
I SVT Play kan vi göra specialsaker: Nu finns filmen ”Jävla Pojkar”, som sändes i SVT2 i torsdags, i en syntolkad version i SVT Play!
Syntolkning är ett hjälpmedel för synskadade och blinda. I ett syntolkat tv-program berättar en syntolk hur scenen och karaktärerna ser ut, beskriver skådespelarnas gester och rörelser, et cetera.
Både film, tv-program, konserter och idrottsevenemang kan syntolkas och vi på SVT experimenterar och funderar på hur vi på bra sätt kan tillhandahålla syntolkning. Melodifestivalen syntolkas för publiken i arenorna. Allsång på Skansen kommer också syntolkas, men bara för personerna vid Solliden-scenen, inte i tv-rutan.
I torsdags visade vi långfilmen ”Jävla Pojkar” av Shaker K Tharer i SVT2. Redan under produktionen av filmen skapades ett syntolkat ljudspår och det ljudspåret användes när filmen visades på bio tidigare i år. I tv-rutan kommer dock filmen sändas med ljudspår utan syntolkning vilket bland annat har lett till en protest via Facebook.
När vi uppmärksammades på protesten funderade vi på hur vi kunde lösa problemet. Så här nära i tid är det svårt att påverka tv-sändningen … men i SVT Play kan vi göra specialsaker. Vi bestämde oss för att prova att publicera den syntolkade versionen parallellt med den tv-sända.
Inköparen Agneta kontaktade filmens regissör Shaker för att se om det var okej att vi visar den syntolkade versionen i Play. Shaker blev glad över möjligheten och gav oss dessutom rättighet att visa filmen i 30 dagar istället för de 7 dagar som ursprungligen var meningen. Shaker såg till att filmen med syntolkning levererades till Jonas på SVT i Göteborg där filmen lades in i vårt videosystem. Sedan tog Kristina på SVT i Stockholm över och webb-kodade filmen och publicerade den som en version i Play. Nu kan du och alla andra, med och utan synskada, se den syntolkade versionen av långfilmen ”Jävla Pojkar” i SVT Play.
Att göra SVTs utbud tillgängligt för fler är viktigt. Jag och många andra här på SVT hoppas att SVT.se kan hjälpa till att göra SVT till ”om alla, för alla”. ”Jävla Pojkar” känns som ett steg på vägen.
Troll? Puck i Midsommarkransen. Foto: Boberger, CC BY-SA 3.0
I går meddelade Thomas Mattsson att Expressen stänger sina kommentarsfält, fullständigt och för överskådlig framtid. ”Hejdå till rykten och lögner” heter blogginlägget, och det säger väl egentligen allt om bakgrunden till det beslutet. Bara några dagar tidigare bestämde sig Svenska Dagbladet för att dra en gräns vid tre kommentarer per besökare och artikel. ”Ärligt talat, om du inte får fram det du vill ha sagt på tre försök kanske du inte borde gett dig in i diskussionen från första början”, skrev Fredric Karén på SvD:s blogg då.
Kommentarer är ett av varje stort mediehus största huvudbryn på nätet just nu. Samtidigt som kommentarstrådar i bloggvärlden ofta är intressantare än själva inläggen, och platsen där resonemang utvecklas och leds vidare, och stora, nya tankar föds, så upplever många att artikelkommentarer hos etablerade medier oftare svämmar över av hat, trams och troll. Tyvärr tror jag att vi till stor del har oss själva att skylla.
När man på stora mediehus argumenterar FÖR kommentarsfält gör man det (som jag har hört) oftast på två sätt: 1. Att det drar in fler besökare (unga läsare är mer benägna att besöka sajter som går att interagera med), att det skapar band till sajten, att det ser bra ut, och liknande, samt 2. att kommentarsfält är ett sätt att få in tips på uppföljningar och vidareutveckling av en artikel. Det är tyvärr fel anledningar båda två. Bjuder man in till diskussion ska man göra det för att man är intesserad av diskussionen. Intresserad av att följa, delta i och aktivt moderera. Ber man å andra sidan om diskussion för diskussionens egen skull (t.ex. för att man vill hålla besökarna kvar på sajten), ja – då ska man åtminstone inte bli förvånad om man får just diskussioner för diskussionernas egen skull.
Kommentarer är ett verktyg i webbpublicistens verktygslåda. De fungerar ofta när skribenten / redaktionen är genuint intresserad av att följa dem, och aktivt moderera dem. Hos bloggare, som blir glada för varje ny kommentar, men också på stora sajter, där intressanta resonemang i kommentarstrådarna ges uppmärksamhet och utrymme. Då blir kommentarerna en del av sajtens innhåll, och inte bara ett påhäng. Det är svårare för ett företag som SVT, där kommentarsfunktionen gärna också blir en ventil för journalisthat, tv-licens-hat, etc. Men det går, förstås, och det finns en massa verktyg och metoder för att klara det. Till exempel (utan någon särskild ordning):
Låt användare rösta ner skräpkommenterer, så att de döljs. De flesta läsare är inte intresserade av skräpkommentarer.
Låt användare rösta upp och ner andra användare, så att kommentarer från uppskattade kommentatorer hamna överst (testat t.ex. här)
Förhandsmoderera de tio första kommentarerna av varje ny besökare
Låt användare dölja kommentarer från andra användare de tröttnat på. (Och kanske också visa hur många som blockerat en viss användare)
Ha tydliga och enkla kommentarsregler (det har de flesta sajter förstått numera)
Komplettera vanliga spam-filter med form-filter, som slår till vid väldigt korta eller långa inlägg, INLÄGG MED BARA VERSALER, etc (som på Flickr).
Belöna kvalitet. Se till att det finns möjlighet att lyfta upp och ”guldstjärnemärka” inlägg.
Placera kommentarerna i anslutning till artiklarna. Självklart kanske, men allt som ger kommentarsfält ett intryck av egen värld brukar vara förödande för kvaliteten.
Se till att det finns andra, lika enkla, sätt att kontakta artikelförfattaren som att använda kommentarsfältet.
Acceptera att en liten andel av besökarna står för de flesta kommentarer (90-9-1-regeln), och behandla dem som ett eget community, vid sidan av alla som kanske delar eller interagerar med innehållet på annat sätt.
Efter sommaren (och OS, som alla är upptagna med nu) ska vi ta tag i de sociala funktionerna på nyhetssajten: Kommentarer, blogglänkar, etc, som vi valde att inte ha med i första versionen. Jag kommer att jobba med det som konceptutvecklare. Vi vet inte hur det kommer att se ut, men jag tror att kommentarer måste finnas med som ett verktyg att jobba med. Inte nödvändigtvis alltid aktiverade för varje artikel, utan snarare när vi som avsändare faktiskt är intresserade av ett kommentarsflöde. Något den redaktör eller reporter kan använda som vill höra oväntade infallsvinklar på en text. Men jag kan ha fel. Överbevisa mig gärna. Använd kommentarsfältet här nedanför.
PS. Jack Werner myntade på en lunch begreppet ”Pucktroll”, efter Puck i En midsommarnattsdröm (och hans förebild i engelsk folktro). Det är troll utan respekt för någon auktoritet som både är roliga och vågar påpeka att kejsaren är naken när det behövs. Sådana troll kanske man i själva verket vill ha några stycken?
PPS. Jag är den första att försvara att kommentarstrådar ska stängas när de, trots allt, ibland ballar ur. Att bjuda in till diskussion kräver att ha högt i tak, men att ha högt i tak betyder inte att acceptera saker som hat- och hetskommentarer.
Jag heter Björn och arbetar som Interaktionsdesigner med svt.se/barnkanalen och svt.se/bolibompa – SVTs sajter som riktar sig till barn som är 3-11 år gamla. Vi har nyss lanserat nya versioner och dom kommer bli ännu bättre framöver.
I arbetet med sajterna gör vi hela tiden användbarhetstester med barn. Testerna innebär att jag hänger med ett eller två barn en stund och ber dom kolla på video, spela spel och leka på sajterna. Genom att kolla hur barnen gör på sajterna kan vi hitta problem som vi ”vuxna” inte ser och sen kan vi rätta till konstigheterna. Just nu söker vi barn i Stockholm som vill hjälpa oss med tester 20 juni, 27 juni och 4 juli.
Vi har redan fått många insikter om hur barn generellt beter sig på vår sajt (och på webben i allmänhet). Och barn beter sig till viss del annorlunda än vuxna när dom använder webben. Bland annat är barn ofta till synes kaotiska när dom surfar – dom öppnar Barda-spelet och spelar i två minuter, stänger spelet, hittar en favoritkaraktär och klickar in på programsajten för karaktären, kollar ett klipp i 20 sekunder, byter till ett annat klipp, kollar i en halvminut, vill sen prova att skriva sitt namn på mina anteckningspapper, ritar en drake på datorn och vill sen spela drake-spelet på sajten. Barn gillar också bilder mer än text och surfar ofta efter premissen ”bara det som syns, finns”.
Vi har därför byggt barnsajterna så de funkar annorlunda än övriga svt.se. Några skillnader:
man kan aldrig komma från barnsajterna till övriga svt.se – så barnen inte råkar hamna på nyheter om krig och så’nt
allt innehåll om var program finns på en och samma sida – till skillnad från exempelvis Melodifestivalen som har många sidor med innehåll
vi använder så lite text vi bara kan – istället finns massor med material från våra program såsom logotyper och bilder på karaktärer
roliga spel och kluriga pyssel är vårt näst viktigaste innehåll, bara video är viktigare – till skillnad från exempelvis Melodifestival-sajten där texter om artisterna är näst viktigaste innehållet.
En av många saker som barn har gemensamt med vuxna är att de allt oftare surfar på smartphones och surfplattor. Vi har byggt sajterna så dom funkar någorlunda bra på mobiler. Men få av våra spel och pyssel funkar i mobiler så vi har mycket kvar att göra!
Vad tycker du skulle göra barnsajterna ännu bättre? Har du idéer eller vill påpeka något som är dåligt? Skriv gärna en kommentar eller kontakta mig.
Märkte du att det var något annorlunda när du kollade på SVT Play i morse? Du har helt rätt! Vi har uppdaterat SVT Play helt enkelt.
Under en tid har vi jobbat hårt med den nya versionen och nu tycker vi att den är tillräckligt bra för lansering. Det betyder dock inte på något sätt att vi är klara, det är nu det börjar.
Sedan en tid har det funnits en testversion parallellt med den vanliga SVT Play. Nu har testversionen blivit så bra att vi helt enkelt gör den till ordinarie och tar bort den gamla. Syftet med testversionen har varit att kunna prata med er användare om vad ni gillar och inte gillar. Detta har vi gjort genom vårt användarforum http://kontakt.beta.svtplay.se där alla kunnat tycka till med ris, ros och konkreta förslag. Vi har även genomfört ett större antal djupare intervjuer med “vanliga” personer då det finns många som inte är intresserade av att delta i något forum och testversioner.
Förbättringar i nya SVT Play
Det stod klart tidigt att en av de största bristerna var möjligheten att få information om det man tittade på. Vad är det här för program, vem handlar det om, hur länge kan jag se det och kan jag se det när jag är i Spanien på semeter. Därför har mycket tid lagts på det. Kolla till exempel informationen om hur länge ett program är tillgängligt, tydliga ikoner samt en text om det går att se programmet utanför Sverige eller inte.
Andra saker som vi har förbättrat är sökfunktionen. Den är redan nu mycket bättre än den tidigare och den kommer att förfinas ännu mer. Det är lättare att se SVT Play i mobiler och surfplattor. Sidan anpassar sig automatiskt, knappar och kontroller är anpassade för mobilens pekskärm.
Vi har förbättrat möjligheten att använda SVT Play om man till exempel har nedsatt syn och behöver en skärmläsare, vilket kommer alla användare till godo. Alla gillar struktur och tydlighet.
Bakom kulisserna har vi skruvat upp både ljud- och bildkvalité så att du ska få den bästa bilden som finns på marknaden.
Mycket kvar att göra
Några saker som vi verkligen vill göra men inte riktigt hunnit med ännu är att bredda mobilstödet ännu mer samt byta teknik för video helt och hållet.
Den som har en Windows phone eller en Android som inte klarar av att spela Flash behöver använda den äldre mobilanpassade SVT Play ett litet tag till men kommer att lösas efter sommaren. Använd alltså http://svtplay.se/mobil tills vidare om det inte funkar på just din mobil.
Vi kommer även att byta till ett modernare sätt att strömma video över internet. Det betyder att det ska bli mindre buffringsproblem, snabbare publicering av program samt möjligheten att öka utbudet av program som kan ses på mobiler och surfplattor. Nya funktioner som att kunna spola tillbaka i direktsändningar kommer också att bli möjliga.
Vi kommer givetvis att fortsätta lyssna på våra användare och använda alla goda tankar och idéer som bas när vi förtsätter utveckla SVT Play så stay tuned!
Barn gillar också bilder mer än text och surfar ofta efter premissen ”bara det som syns, finns”.
