Vi är mycket glada att kunna meddela att vi idag har släppt vår nya SVT Play app till Windows Phone 8.
Titta på dina favoritprogram, klipp och livesändningar direkt! Appen öppnar svtplay.se i telefonens webbläsare. När du startar en video spelas den upp med hjälp av denna app.
Utbudet är lika omfattande som till våra andra mobilplattformar och givetvis är videokvalitén lika hög! Den som önskar kan välja att visa svensk text på de program som har det. Översättningstexten finns som vanligt alltid på alla program.
Du kan installera appen genom att söka efter den i Windows Phone Store i din telefon eller helt enkelt följa länken:
I slutet på förra året hade vi, SVTis utvecklingsgrupp, en unconference-session för att skapa en Technology Radar (med inspiration från ThoughtWorks). Syftet med övningen är både att utvärdera var vi står tekniskt nu, vad vi behöver förbättra och utveckla och vart vi vill gå.
Vad är en en Tech Radar?
En Tech Radar syftar till att skapa sig en helhetssyn av vart tekniken är på väg. Den beskriver trender och analyser av trender inom webbområdet och visualiserar det på ett (förhoppningsvis) överskådligt sätt. Vi grupperade ämnen enligt 4 nivåer. De är (och jag hittade inga riktigt bra översättningar):
Adapt – det här använder vi och vill behålla eller det vill vi introducera
Trial – värt att titta vidare på och testa
Assess – värt att hålla ett öga på och utreda
Hold – inget vi ser som intressant att titta vidare på just nu eller något vi vill avveckla
Varje ämne kategoriseras. Vi följde Thoughtworks exempel även om vi i efterhand insåg att vi nästa gång nog anpassar områden till vår verklighet. Kategorierna är:
Metoder
Verktyg
Plattformar
Språk och Ramverk
Vad gjorde vi?
Vi träffades i HiTech-building (kändes logiskt) och genomförde konferensen med World Café-metoden vilket i korthet går ut på att arbeta i mindre grupper där alla deltagare (utom en bordsrepressentant) roterar för att berika och ifrågasätta tidigare gruppers konversation. Bordsrepressentant som sitter kvar har till uppgift att förklara vad man kommit fram till hittills.
Uppdraget att titta på hur vi såg på vår befintliga teknik, vilka nya tekniker
Efter ett antal rundor presenterar varje grupp vad man kommit fram till och vi sammanställde resultatet.
Vad kom vi fram till?
Vi känner oss nöjda men inte klara med vårt satsning: mobile first, responsive design och graceful degradation med hjälp av Sass, HTML5 och CSS3. Det har du kunnat läsa om vid flera tillfällen vår blogg tidigare. Samtidigt ser vi ett växande behov av kompletterande tjänster i olika former och stödramverk som PhoneGap är intressanta att bevaka.
Inom video hoppas vi mycket standarder som MPEG-DASH och H.265 för att göra HTML5-video till en standard vilket delvis berörts av Anders (Hur går det med HTML5 video). Utveckling av bild- och undertextsök känns som intressanta ämnen för framtiden.Inte oväntat känner vi oss nöjda men inte klara med vårt satsning: mobile first, responsive design och graceful degradation med hjälp av Sass, HTML5 och CSS3. Det har du kunnat läsa om vid flera tillfällen vår blogg tidigare. Samtidigt ser vi ett växande behov av kompletterande tjänster i olika former och stödramverk som PhoneGap är intressanta att bevaka.
Metodmässigt känns vår övergång till Trello som ett lyft. Trello ersätter både ärendehanteringssystem och planeringsverktyg. Numera har vi daily framför tv-skärm istället för Scrum board. Lite obekvämt till en början men det har växt och visat sig förenkla och kommunikation kring stories och tasks. Även transparensen och samarbetet mellan team har blivit bättre, alla kan enkelt följa varandras flöden.
Paketet Continuous Delivery (som Yassal från Crisp beskrivit i On the Road To Continuous Delivery), automatiserad deploy och feature toggle har varit lyckade koncept som ligger stadigt på adapt. Vi saknar dock a/b-testing, heatmap statistics och eller Blue Green Deployment för sluta “Lean Startup”-cirkeln helt men vi jobbar på det.
API:ifiering av SVTs data seglar upp i olika former – både internt för klarare gränsnitt men även externt på sikt genom bl.a. SVT Bootstrap. Play framework används bl.a. i SVT Play och har seglat upp som en intern favorit (samtidigt som Scala hamnar på hold). Även Twelve-Factor Methology är intresssant för framtiden.
På DevOps-sidan har satsningen på metrics och att visualisera våra produktionsmiljöer och status för deploymentflödet fungerat bra. Visualisering i olika former tillsammans med Graphite hamnar på adapt medan Chef och Vagrant seglar in som Trial-kandidater. Automatisering jobbar vi mycket med och kräver ständiga förbättringar med en växande antal system och volym. Gradle har seglat upp som en ersättare till Maven som upplevs som för tung.
Vi ser även ett växande intresse för visualisering vilket motiverar D3 och Raphael på Trial.
Ni som följer Pejl-redaktionens arbete har kunnat ta del av detta – http://www.svt.se/pejl/
Det finns mycket att säga men det här var ett urval av vad som kom upp och vart vi är på väg. Det är en metod som blir ännu roligare att följa upp då man kan börja titta på rörelser på kartan.
(Att konsulter hamnade på hold är ett internt prank, vi älskar våra konsulter och skulle inte klara oss utan dem.)
I veckan höll vi vår första Code Retreat på utvecklingsavdelningen på SVTi. En Code Retreat eller Coding Dojo syftar till att göra det vi gör till vardags bättre – helt enkelt att träna. Att helt lägga projekt, produktägare och leveranskrav åt sidan och fokusera på att bli bättre på det vi gör. Behovet av att träna visar sig tydligt på den uppsjö av modeller, begrepp och Code Katas som finns på nätet.
En Code Retreat går kortfattat ut på att man parprogrammerar med valfritt språk kring ett problem, en Code Kata, under ett antal sessioner men med olika begränsningar för varje session. Mellan passen byter man par och slänger all kod (vilket tar emot första gångerna). Syftet är förutom att lära av varandra, att få bättre förståelse för kollegors sätt att arbete och att öva på att kommunicera kring kod. Fokus var TDD, Clean Code och Software Craftsmanship och dagen leddes skickligt av Emily Bache.
Några reflektioner från dagen:
Vi borde jobba mer med “Spikes” dvs. att göra provskott för att få förståelse för problemet vi vill lösa.
Det är intressant att se hur andra tänker och angriper problem.
Att slänga kod gör vi för sällan. Det är alldeles för lätt att spara halvdan kod istället för att radikalt byta ut den.
Vi saknar testramverk för javascript (och vi skäms).
Kul att jobba med fakes för att tvinga fram bra tester.
Parprogrammering tvingar en att tänkta på ett annat sätt, vi gör det för sällan.
TDD tvingar fram nedbrytning av problem och underlättar refakturering.
Intressant att lösa samma problem i olika programmeringsspråk och se skillnaderna och styrkor i språken.
Silent pairing (ping-pong programming) var roligt (dvs. en skriver test den andra funktion – ingen pratar).
Vi tar med oss många lärdomar till vardagen och kommer säkert göra om eventet igen i nån form.
Nu har vi äntligen släppt en mycket efterlängtad funktion i SVT Play!
*Trumpeter och trumvirvel*
Filter!
- Ehh.. Va?!
Och dom är automatiska!
- Vad sysslar dom med där på SVT?
Tja, vad jag försöker säga är att vi har gjort det lättare att se vilka program som går att titta på om du är utomlands eller använder SVT Play i din mobiltelefon. Program som du inte kan se utanför Sverige eller i mobiler har nu en tydlig ikon som berättar att det är blockerat. Och du kan filtrera fram tillgängliga program i vår A-Ö-lista. Det blir lättare att hitta det du verkligen kan se!
Direkt på startsidan ser du vilka program du kan titta på om du är utomlands eller om du tittar i din mobiltelefon. Det betyder att du slipper att först klicka igenom olika program och klipp, bara för att sedan få upp en skylt som säger att du inte kan se det du nyss letat upp.
Vi vet att detta är efterlängtat. Vi har fått många frågor i vårt Hjälpforum om att vissa program är blockerade. Framför allt från tittare som antingen bor utomlands eller som tillfälligt är i ett annat land och som undrar vilka program som går att se. Så vi har förstått behovet. (Och här visar ju faktiskt Hjälpforumet sin dubbla funktionalitet, att inte bara svara på tittarfrågor, utan också ge input på sådant som du som tittare vill förbättra i SVT Play.)
Startsidan på SVT Play med geoblockerade program
Ikoner på programbilderna och filtreringsfunktion i A-Ö
Alla program som är blockerade om du är utomlands eller tittar i en mobiltelefon har en ikon som visar varför programmet är blockerat.
Och vill du ha en översikt över tillgängliga program i SVT Play kan du filtrera fram de program som du vill se, beroende på vilken apparat du använder och var du befinner dig. Filtreringsfunktionen hittar du på A-Ö-sidan under rubriken ”Rättigheter”.
Varför kan egentligen inte alla se allt?
Ja, enklast och bäst hade förstås varit att vi kunnat visa alla våra program överallt, hur länge som helst och i alla apparater. Men nu är det inte så enkelt. Programmens upphovsrättsinnehavare äger rätten att bestämma över var, när och hur programmen får visas.
Men från och med nu blir det åtminstone enklare att veta vilka program man kan se!
Vi behöver förstärka upp våra team som utvecklar svt.se och svtplay.se. I dagsläget jobbar vi i fyra korsfunktionella team med allt från designers till devops. Teamen använder Kanban och arbetar nära verksamheten.
Vi jobbar mot en hög grad av automatisering och för att förbättra vår Continuous Delivery-process. Vi söker dig som gillar ny teknik och att arbeta med publika tjänster.
Läs mer om tjänsterna hos vår samarbetspartner Safemind:
HTML5-video låter som en bra idé för SVT Play men det finns fortfarande inget standardformat vi kan använda för våra program. Ett tag framöver kommer därför Flash att vara vår huvudsakliga videoplattform.
Vad är HTML5?
Alla webbsidor du surfar till är uppbyggda av ett språk som kallas HTML. Med HTML anger man strukturen på webbsidan och anger vad som är t.ex. rubriker, textstycken, länkar och bilder. Den senaste HTML-versionen är HTML5 och en av nyheterna i den versionen är att man kan visa video direkt på en webbsida. Videouppspelningen sker direkt i webbläsaren utan att använda externa plugins som Flash eller Silverlight. Det är såklart väldigt intressant för en webbaserad videotjänst som SVT Play.
Inte en standard – än
Så länge vi har kunnat se video över Internet har det funnits behov av en gemensam standard. Vi är många som kommer ihåg hur vi tvingats installera olika plugins, eller ofta hela mediespelare, för att kunna se en kort videosnutt i dålig kvalitet. När Flash släppte stöd för videouppspelning blev det lite av en ad hoc-standard för att visa video på en webbsida, dels för att deras plugin redan hade stor spridning och dels för att den gick att integrera bra i en webbsida.
Hur brett stöd Flash än har finns spelaren inte på alla plattformar, och det är trots allt en plugin som måste vara installerad.
När videotaggen dök upp i HTML5 såg det ut som att branschen hittat en gemensam standard. Nu skulle det äntligen gå att spela upp video direkt i webbläsaren, utan externa plugins, både på datorn och i mobilen. Tyvärr kom inte webbläsartillverkarna överens om vilka codecs man skulle använda för video. Skulle man satsa på en beprövad och spridd codec som h.264 eller skulle man använda en licensbefriad codec som Ogg Theora? Tyvärr blev det lite olika i olika webbläsare (http://en.wikipedia.org/wiki/HTML5_video#Browser_support). Och då pratar vi ändå bara codecs, vi har inte berört hur man levererar video hem till användaren.
Videoström eller nedladdad fil
Det finns flera exempel på sajter som lyckas visa HTML5-video i webbläsaren, precis det vi säger att vi vill göra. Så varför lyckas inte SVT göra det om andra kan? Det mest grundläggande svaret är att HTML5-video inte har någon standard för strömmande video. Alla sajter som visar video i videotaggen använder idag vad som kallas progressiv nedladdning, en teknik som laddar ned hela videofilen till datorn medan den spelas upp. Det finns två anledningar till att vi inte kan använda progressiv nedladdning:
dels tillåter ingen rättighetsinnehavare att vi publicerar program på det sättet
dels är tekniken tänkt för korta videosnuttar och direkt olämplig för längre videoinnehåll
En hel del av vårt material kräver någon form av kryptering eller kopieringsskydd och något sådant stöd finns inte heller i HTML5-standarden än. Flash stöder både strömmande video, kryptering och kopieringsskydd så därför låter vi det vara vår huvudsakliga teknik för videouppspelning ett tag till. Dessutom har vi i Flashspelaren möjlighet till bl.a. valbar svensktextning och för fullskärm i alla webbläsare.
Händer det något?
Just nu är alltså webbläsartillverkarna inte överens och stödet för strömmande video är nästan obefintligt. Webbläsaren Safari sticker ut genom sitt stöd för det strömmande formatet HLS, som även i viss mån stöds i t.ex. Android. HLS är inte en antagen standard men det finns i alla fall ett offentligt utkast till standard med en tydlig specifikation.
Framtiden ser lite ljusare ut: Det pågår för fullt ett arbete med vad som tros bli videostandarden för HTML5: MPEG-DASH. I och med DASH (Dynamic Adaptive Streaming over HTTP) sammanfogar man de moderna, adaptiva streamingformaten under en gemensam standard. Arbetet backas upp av ett stort antal företag och organisationer, t.ex. Adobe, Microsoft, Ericsson, Dolby och EBU.
Det finns redan nu några implementationer av DASH uppsatta för test. Titta gärna på denna, där vår streamingleverantör Akamai levererar MPEG-DASH till en videospelare byggd i Flash: http://tinyurl.com/dash4you
DASH är fortfarande i laboratoriestadiet men under 2013 räknar man med att få ut DASH-264, en mindre uppsättning riktlinjer för bl.a. hur leverans och uppspelning av video ska gå till. I och med det hoppas man att stödet för DASH kan komma igång även om inte standarden är helt färdig.
Som snacket går just nu kan alltså produkter och webbläsare med DASH-stöd dyka upp någon gång i år och troligtvis etableras en bredare användarbas under 2014. Det stora genomslaget kommer förmodligen när MPEG-DASH blir antaget som standardformat för HTML5-video.
Om allt går som det är tänkt medför MPEG-DASH att SVT Play blir tillgängligt på fler plattformar och enklare att använda. Med en modern webbläsare kommer man att kunna använda tjänsten överallt, från den lilla mobilskärmen på bussen till teven i vardagsrummet, helt utan några externa plugins. Precis så som vi vill ha det.
Jag vill fokusera på resan vi gjorde med alla plattformsbyten, som vi inte skrivit om så mycket ännu. Lite halvseriöst, så skulle man kunna sammanfatta denna resan så här:
Under 2012 så bytte vi på SVTi flygplansmotor under flygresans gång. Tre gånger….(!)
Det var turbulent, men planen krashade inte och flygpersonal och passagerare mår givet omständigheterna bra
Vi tappade fart, men aldrig kurs, under denna period och numera flyger vi snabbare, högre och mer bränslesnålt än nånsin tidigare
Och 2013 kommer alla andra att märka att vi har fina nya motorer…
2012 – plattformsbytenas år
Rotfyllning? Skattedeklaration? Att byta teknisk plattform är minst lika ”populärt” här på SVTi, och det har alltid varit lätt för oss att hitta goda skäl till att inte ta tag i det. Till slut så blev 2012 året när konsekvenserna av tidigare framåtflyttningar kom ikapp oss.
motor #1: nytt CMS
Efter att ha klagat på vårt hemmasnickrade Polopoly8-system i många år, hade vi äntligen upphandlat ett nytt CMS och börjat utbilda folk och bygga några sajter med den under 2010-2011. Därför kunde vi inleda 2012 med en tydlig prioritet: Alla sajter, alla redaktioner och alla tjänster måste migreras från Polopoly till det nya systemet Escenic. Nu!
Och så jobbade vi oss igenom det, stegvis, och med ökande takt. Först kom Uppdrag Granskning (2011) sen TV-tablån, nyhetssajt och förstasida, SVT Play, alla program- och barnsajter, ett ‘litet’ OS emellan, Om SVT, hjälpsidor, textv och väder. Sedan, till slut, äntligen, så var det dags:
Terminator.
Terminated.
Den 1. nov kl 14.34 tog Akamai:s supportingenjör Sachin Ananda Gharge bort alla trafikregler som slussar anrop till Polopoly’s produktionsmiljö med ett knapptryck. Så enkelt var det till slut att släcka Polopoly – efter 10 år i bruk hos SVT.
motor #2: nytt CDN
En annan ”rotfyllning” som vi var tvungna att ta tag i 2012 var upphandling av CDN-leverantör. SVT lyder under lagen om offentlig upphandling (LOU) och avtalet med vår trogna CDN-partner under många år, QBrick, var på väg att löpa ut under 2012. Och enligt LOU, så fick vi inte förlänga avtalet ytterligare.
I slutet av april blev upphandlingsprojektet klart och tilldelningsbeslutet gick till Akamai, som hade det bästa anbudet. Och plötsligt blev vi tvungna att genomföra ett plattformsskifte till: Flytten från QBrick till Akamai.
migrering av alla VOD-filer och införande av nytt livestreamingmiljö
Migreringen innebar en hel del jobb, den med! SVT Play hade hunnit bli ganska ‘tjock’ sedan omlanseringen 2008. Det fanns ungefär 10.000 programepisoder, 5.000 Öppet Arkiv-klipp och ca 50.000 övriga klipp (nyheter, sport, barn mm) publicerat i SVT Play-tjänsten när vi inledde flytten.
Men med hjälp av anpassningar till vårt automatiserade videopubliceringssystem och olika specialutvecklade python-script kunde vi migrerar alla programepisoder och de senaste två årens klipp. Ett specialbyggt, redaktionellt migreringsverktyg hjälpte oss att migrera alla äldre klipp som bedömdes av redaktörer att vara fortsatt värdefulla.
Nya livestreamingmiljö: ingen propp kan stoppa mig
I samband med upphandlingen fick vi också en ny livestreamingmiljö på plats, med högre redundans och kapacitet. Och med det är vi mycket väl rustade att streama ännu mer live på webben och i ännu högre kvalitet.
införande av ‘web site acceleration’
I CDN-upphandlingen ställde vi även krav på en tjänst för acceleration av leveransen av html och statiska objekt såsom javascript, bilder mm till våra kunders webbläsare.
Vi jobbade oss igenom massor av trafikregler i våra lastbalanserare, finslipade febrilt på cachningsregler och införde den nyupphandlade, molnbaserade site acceleration-tjänsten på bara några få veckor. Se i diagrammet vilken påverkan detta hade på våra sidladdningstider:
less is more!!
Vi lyckades reducera den genomsnittliga sidladdningstiden för t.ex hela svt.se – bilder, flash, javascript, css mm. – från ~4.5 sekunder till ~1.5 sekunder! Alla våra webbplatser är numera snabba och tillgängliga på nivåer vi aldrig upplevt tidigare:
green == good
Med detta blev vi också korad till Nordens (världens?) snabbaste OS-sajt, enligt en undersökning från Compuware. Som IDG.se rapporterade efter OS:
Enligt Compuware har SVT en genomsnittlig svarstid på 1 sekund, vilket är den snabbaste OS-sajten.
motor #3: ny produktionsmiljö
Men som om det var inte nog med två plattformsskiften, så innebar 2012 ytterligare en teknisk övergång för oss: Vi hade tidigare fattat beslut om att flytta driftmiljöer och driftansvar för Escenic från vår mångåriga driftspartner Mogul till våra kollegor på SVT Teknik.
Det främsta skälet till beslutet var att SVT Teknik under de senaste åren investerat i en modern IT-infrastruktur: uppdaterad redundant nätverksinfrastruktur och redundant internt molnmiljö baserad på VMware ESX. I detta interna datamoln driftas allt fler av SVT’s ‘mission critical’ IT-applikationer numera.
Vi på webben bestämde oss att lägga även våra applikationer i denna moderna, färdigbäddade säng – också med följande baktankar:
för att slippa ytterligare en tidskrävande LOU-upphandling (vårt avtal med Mogul var också på väg att löpa ut)
för att vi vill jobba närmare våra fina kollegor på SVT Teknik
och inte minst: för att uppnå interna synergier och spara tid och pengar framöver
Efter en del miljöbyggande, många lasttester och torrövningar genomförde vi årets sista plattformsbyte en tisdag förmiddag sent i november.
teamet som byter flygplansmotorn på en tisdag förmiddag
Och trots att alla redaktörer fick avstå från nya publiceringar under cirka två timmar denna förmiddag, så hade detta sista plattformsbytet ingen negativ publikpåverkan. Sajterna var tillgängliga fullt ut under hela tiden, något som bl.a. vårt övervakningsverktyg IP-Label intygar:
nothing to see here
Förändringar som gjorde detta möjligt
Jag kan inte berätta om dessa plattformsskiften utan att lyfta fram de förändringar inom teknikavdelningen på SVTi som vi har jobbat länge med, och som visade sig vara viktiga förutsättningar för att ta oss igenom detta år.
Men för att inte göra inlägget allt för långt, så vill jag här bara skissa upp förändringsresan i kortformat (inspirerad från Wired):
Det finns mycket mer att skriva om denna förändringsresa – som vi fortfarande är igång med. Vi har mycket kvar att lära oss och kommer nog aldrig sluta att förbättra och finslipa våra verktyg och processer.
information radiator på SVTi
Det skall bli tema för framtida blogginlägg!
Gick verkligen allting bra 2012?
Nej. Tyvärr inte. Vi och våra kunder fick genomleva en del teknisk turbulens under resan.
inte. bra. alls.
Under maj och juni drabbades vi för första gången på länge av några oplanerade nedtider (kortare brownouts och blackouts) på svt.se och svtplay.se. Det visade sig att vi inte hade testat olika anropsmönster till sökservern fullt ut under last innan övergången till Escenic.
SOLR svarstid går genom taket
Och ingen av oss kommer att glömma ”propphaveriet”, mardrömskvällen där liveströmmen från vår gamla livestreamingmiljön bröts bara några minuter innan 200-metersfinalen under OS i London…på grund av en vanligt elpropp som gick i en datahall
en fest för pressen, en mardrömskväll för oss och våra kunder
Och 2013 då?
Vi gick in i det nya året med god vind i seglen. 2012, detta tuffa teknikår, slutade nämligen väldigt framgångsrikt: Tack vare en populär julkalender (Mysteriet på Greveholm - Grevens återkomst) så slog vi alla tidigare rekord i följande kategorier med stor marginal:
unika besökare per dygn
unika besökare per vecka
antal playstarter per vecka
antal playstarter per dygn
återbesöksfrekvens
genomsnittlig tittningstid per besök
streamad data per månad
från rekordtill rekord
Under 2013 så har vi inga (stora) plattformsbyten på kartan. Och förutom att vi har fullt fokus på vidareutveckling av alla våra tjänster, så har vi även en del fantastiska, nya lanseringar inplanerade.
Jag vill sluta med att tacka alla medarbetare och konsulter som har varit med på denna resan, för stora personliga insatser, mod, tålamod och ”grace under pressure”. Vårt lärande kommer att fortsätta 2013, medan vi fortsätter på den inslagna vägen mot en ännu mer modern, rolig, smidig och framgångsrik teknikverksamhet.
Vi på SVTi <3 det, så klart. Vi har tänkt massor kring liknande funktioner i SVT Play, men inte hunnit att implementera dem ännu (vi har många roliga och stora saker på gång, so stay tuned…).
Men: Om du läser det här Ted och har lust och tid att komma förbi och hälsa på oss nästa vecka, så skulle jag gärna vilja prata med dig om du kan hjälpa oss att påskynda utvecklingen genom att implementera ditt hack inom SVT Play-tjänsten!
Så hör av dig till mig, om du vill bidra till den riktiga, stora, originaltjänsten SVT Play. Du kan DM:a mig på @captnswing.
Vi som jobbar med SVT Play får ofta frågor från våra tittare. Frågorna är många och av olika karaktär. Vi gillar att få frågor. Och frågorna hjälper oss att förstå hur det funkar “på riktigt” hemma hos tittarna.
De flesta frågor kommer till oss via vårt Hjälpforum. I forumet hanterar vi i första hand frågor där vi verkligen har möjlighet att ta ansvar, felsöka och åtgärda eventuella problem. Frågor som vi inte kan ta ansvar för eller har möjlighet att påverka får lägre prioritet.
Eftersom det kanske inte är så lätt att själv veta vem som har ansvar för de fel som uppkommer gör vi här ett försök att reda ut vem som ansvarar för vad.
TV-sändningar kan de flesta felsöka
När något inte fungerar vid en TV-sändning är det relativt enkelt att förstå vilken del av kedjan som inte fungerar. Om det är svart i rutan i hela Sverige är det SVT som inte får ut sin signal, om det är svart i Östergötland är det troligen en sändare som har havererat och om det är svart i vardagsrummet men funkar i sovrummet är det troligen tv-apparaten som kastat in handduken. Varje fel har en tydlig ansvarig som kommer att lösa problemet snarast.
Video via internet är svårare att felsöka
Men – när man tittar på video över internet är det annorlunda, på gott och ont. SVT ansvarar för att koda om programmen till ett format som passar för webben och lägga upp dessa filer på servrar som är anpassade för att leverera video. Så långt är det tydligt vem som ansvarar. Men i nästa steg blir det lite värre.
När videofilen ska hämtas till din dator sker det över internet. Internet är just ett nät av nät, där varje del har sin ägare och sin kapacitet. Alla nätägare försöker ha så bra fart i sina nät som möjligt, men alla är trots allt en del i en lång kedja. Din internetoperatör har inte egna kablar till varje server på internet utan kopplar upp en server via en anslutning till internet. Sedan kan filer flyttas över en mängd olika nät beroende på avtal och trafikprioriteringar. Och till sist är det din internetoperatör som levererar filen hem till dig. Och det kan ske via till exempel ett stadsnät som din operatör hyr in sig i.
SVT Play ansvarar för våra system och leverans till internet
Självklart vill vi att allt ska fungera så bra som möjligt för alla. Men vi kan omöjligt övervaka hela kedjan hem till din dator. Den del av kedjan som SVT Play kan jobba med är den första och den sista. Det vill säga servern som har videofilerna samt hemsidan som du tittar på när du surfar till svtplay.se.
Där emellan finns, som sagt, “internet”, din egen anslutning och din dator. Dessa delar har SVT varken möjlighet att felsöka eller åtgärda om det uppstår problem.
Vi har självklart övervakning på våra egna servrar och ser till att det finns tillräcklig kapacitet att leverera den video som tittarna efterfrågar. Givetvis kan det uppstå problem i dessa system men det märker, och åtgärdar, vi omgående.
Vi försöker testa så mycket som möjligt på både hemsidan och videospelaren innan vi släpper ut uppdateringar. Men det är tyvärr omöjligt att testa på alla kombinationer av datorer, operativsystem, nätverk och webbläsare. Därför är det oftast svårt för oss att ge annat än generella tips om hur du ska felsöka om du har problem att se SVT Play hemma hos dig.
Du kan själv prova att felsöka på flera olika sätt
Här är några av de vanligaste sätten att felsöka:
- Testa att sänka kvalitén på videouppspelningen
När du har startat en video i SVT Play kan du välja att sänka kvalitén. Klicka på det lilla kugghjulet till höger om videokontrollerna som dyker upp när du för musen över videofönstret. Testa Begränsad, Automatisk eller Högsta kvalitet för att se vilket som passar dig bäst. Detta kan hjälpa om du har låg bandbredd eller din uppkoppling “svajjar” mycket i hastighet.
- Bredbandskollen.se
Bredbandskollen är en tjänst från Stiftelsen för Internetinfrastruktur. Där kan du kontrollera hur snabb din internetanslutning är. Tjänsten mäter dock mot speciella servrar och kan inte garantera att denna hastighet kan uppnås mot alla servrar på internet.
Du bör ha minst 2 Mbps för att kunna se video. Det kan fungera vid lägre hastigheter också men då riskerar du att det hackar och/eller blir låg videokvalitet.
- Annan webbläsare
Ibland hjälper det att byta till en annan webbläsare, alltså programmet du använder för att surfa på internet. De vanligaste heter
- Kontrollera att du har senaste versionen av Flash player
Här kan du kontrollera att du har senaste versionen av Flash player. http://get.adobe.com/se/flashplayer/
Flash player är programmet som spelar upp själva videon i webbläsaren. Du behöver alltså inte starta det själv utan det sker automatiskt när du vill titta på en video.
- Samma dator på annan uppkoppling
Om du har en bärbar dator, surfplatta eller mobil kan du testa om den beter sig på samma sätt om du kopplar upp dig via en annan internetuppkoppling. Det kan vara så enkelt som att testa ett mobilt bredband, på jobbet, hemma hos någon bekant eller via en offentligt uppkoppling som kan finnas i köpcenter eller cafeér.
- Annan dator på samma uppkoppling
Om du har möjlighet kan du testa en annan dator på samma internetuppkoppling. Testa gärna att ansluta med kabel om du använder trådlöst WiFi hemma.
Hittar du själv inte lösningen på ett problem - hör av dig till oss. Vi ska göra vårt bästa för att ge ett bra svar.
Våra grannar på UR har nyligen släppt en beta-version av nya UR Play. Likt SVT Play använder sig den nya versionen av responsive design. Nytt är även att man nu tydligare skiljer på sina målgrupper och riktar sig till den intresserade allmänheten.
Så här säger Sara Johannesson, projektledare på UR Interaktiva medier, om nya UR Play:
”Vi ville bygga en Play som tar sitt avstamp i vårt breda utbud. Tanken med tjänsten är att du lätt ska kunna hitta något som intresserar dig och att du ska kunna ta dig vidare till andra spännande program om intressanta ämnen. Nya UR play är responsiv och vi jobbar för fullt med att få den att fungera på så många plattformar som möjligt.”
