Datajournalistik

Stora betygsgap mellan skolorna

Att välja skola har kanske aldrig varit viktigare än nu. Och skillnaderna i betyg mellan skolorna i samma kommun är stora – det visar siffror rörande avgångsbetygen i nian som SVT Pejl har tagit fram tillsammans med Rapport och UR:s Världens bästa skitskola.

Det är skolavslutning vid Ljustadalens skola i Sundsvall – men många av eleverna har tillåtits att misslyckas i skolan. Två av tre elever som gick ut i somras har inte fått godkänt i alla ämnen och meritvärdet ligger långt under rikssnittet. Den nya rektorn ger sin förklaring i UR:s film Världens bästa skitskola.

- En del av våra elever har inte så bra stöd hemifrån som de borde ha och då blir det svårare att få ett bra betyg, säger Leo Oras som är rektor på Ljustadalens skola. Med stöd hemifrån menar jag att man har föräldrar som ser till att man kommer till skolan, att man får frukost, och att de sätter lite tryck på att man måste plugga.

I Sundsvall är skillnaden i meritvärde mellan skolorna bland de högsta i landet. Den bästa skolan gav i snitt 226,5 poäng medan barnen i den sämsta – Ljustadalens skola – bara fick 153,8 – långt under rikssnittet på 210,6. Och så här stora skillnader finns det i många kommuner – i nästan var femte kommun var skillnaden i meritvärde mer än 50 poäng.

Tidigare i höst kom Skolinspektionen med hård kritik mot Sundsvalls sätt att sköta skolorna. Man konstaterade bland annat att resultaten varit låga i flera år, och att man har för låga förväntningar på eleverna. Den nya rektorn har fått fler behöriga till gymnasiet – men vägen till en bättre skola är lång.

- När jag kom hit i mars 2010 så upplevde jag att våra elever tyckte att det inte var så hög status att vara bra i skolan.

SVT Pejl har tagit fram uppgifter för alla kommuner och skolor i Sverige.  Vi har sedan räknat ut skillnaden mellan den skola som hade det högsta genomsnittliga meritvärdet och den skola som hade det lägsta. För att om möjligt utesluta resurs- och särskolor så har vi valt bort alla skolor med mindre än 15 elever i den avgående niondeklassen/klasserna. I kartan nedan ser du kommunerna färgade utifrån hur stor skillnaden är mellan olika skolor i samma kommun. Vi har valt att gråfärga de kommuner som bara har en skola med i undersökningen. Kommuner med en skillnad upp till 20 poäng är gröna, och kommuner med en skillnad i genomsnittligt meritvärde mellan 20 och 50 är färgade i gult. De 46 kommuner som har över 50 poängs skillnad mellan skolorna har vi markerat i rött.

Klicka för att öppna en interaktiv version av kartan

Mer om situationen i skolan kan du se i SVT2 klockan 20:00 i kväll då UR visar första avsnittet av ”Världens bästa skitskola” och på webben på www.ur.se/varldensbastaskitskola

  • Anonym

    tittar på programmet senare, men att det är hemförhållandena som avgör betygen är väl ändå ett klart misslyckande för skolan var det inte meningen att den allmäna skolplikten skulle utjämna förhålladerna.
    skall bli mycket intressant att följa denna serie.

  • Anonym

    11 % av pojkarna och 11 % av flickorna får MVG i matte i nationella provet i årskurs 9. När betygen sätts får 14% av flickorna MVG, medans pojkarn ligger kvar på 11% i betyg. Solklar diskriminering. Samma tendens finns i alla ämnen som har nationella prov.

    Betygsinflationen handlar främst om att flickorna får för höga betyg.

    Var är SVTs journalister, var är Sveriges Radios journalister? Var är Föräldrarna? Var är Major Björklund? Var är Skolverkets Generaldirektör?

    Min uppfostran förhindrar mig att kommentera lärarna.

  • Anonym

    Det var på tiden att debatten om skitskolan lyftes upp en nivå. Naturligtvis är detta en politisk fråga. Jag kan inte fatta hur vi vuxna människor har mage att utelämna våra barn till detta exempellösa godtycke. Detta säger en hel del om oss själva. Vad har det blivit av oss? Detta är den starkes rätt att klättra på andra för att själv komma högre, och har ingenting med kunskap eller begåvning att göra. Vilken människosyn och kunskapssyn döljer sig bakom Eskilstunarektorns och Sundsvallsrektors kommentarer i programmet?
    Hur ska vi komma någon vart överhuvudtaget när alla vi som ska föreställa vuxna så fort ett problem uppdagas är mer angelägna att skylla ifrån oss ansvaret än att söka lösningar. Vi har alla våra olika ansvarsområden både över våra egna barn OCH ANDRAS.
    På det rikspolitiska planet tycks den enda uppgiften man tar på allvar vara att omsorgsfullt skjuta ansvaret ifrån sig.Så till den grad att dom snart har avreglerat allt! Det verkar bero på att dom har insett att dom inte har kompetens att sköta någonting.Men varför i fridens namn ska dom då ha mer och mer betalt! Deras ansvar blir ju mindre och mindre ju fler avregleringar som genomförs.
    På det kommunalpolitiska planet lärde man sig snart av rikspolitikerna Man var lyckliga över klirret i kassan från staten.Hur man fifflar med ”öronmärkta” pengar mellan ”plånböcker” lärde man sig snart.Krisen strax efter kommunaliseringen av skolan, då alla var inställda på försakelser, gjorde att det var så lätt att skära just i skolornas budget.Alla offentliganställda var ett besmittat släkte som var särskilt skuldbelagda De vuxna hade fullt upp med ökad arbetsbörda på sina arbetsplatser p.g. a omorganisationer (det ) strukturrationaliseringar, och allsköns strukturomvandlingar gjordes överallt.Ledorden löd Bort med byråkratin! Horder av arbetslösa som våndades över framtiden vräktes ut på en obefintlig arbetsmarknad. Mitt i detta kaos sjösätts en alldeles lysande ny skolreform som man filat länge på.Och, som man slaktade redan innan den togs ibruk, eftersom man ryckte bort förutsättningarna för att den skulle fungera. Personalen, och den vidareutbildning de hade behövt för att arbeta på ett nytt sätt. Kvar blev en fullkomligt grotesk lär- dig- bäst- du -kan -läroplan. Alla vuxna var så upptagna med sina egna bekymmer att barnen. Ja, vad väntade vi oss Att dom skulle förstå att dom skulle protestera? Hur då?
    Nej, Vi som föräldrageneration skiter i våra barn Dom får ta ansvar för sig själva. Och andras barn -föraktar vi. För att inte tala om deras föräldrar

  • Anonym

    Tidigare låg ”skriftliga prov ” som underlag för betygssättning och nationellt provresultat värderades som ”halva slutbetyget” i de ämnen det förekom! Förstår inte hur betygen sätts idag ?
    För övrigt händer konstiga saker. En ensamstående heltidsarbetande  väninna till mig talade engelska med sina båda barn och blev anmäld till socialen för detta. Hon hjälpte även sina barn med läxorna, men blev tillsagd av lärarinnan att sluta upp med det för de skulle umgås i stället på kvällarna! (En sjuk mamma till ett annat barn låg bakom detta p g a att hennes barn inte kunde hävda sig). Det är sant – jag har läst pappren).
    Men läxläsning har ju diskuterats och ansetts som ”straffarbete” för barnen, men skall man lära sig något måste man plugga. Det finns ingen annan väg.
    Sedan måste det vara ordning och disciplin i skolorna.

  • http://twitter.com/sm7yes Per Bruhn

    Nästan alla i vårt avlånga land, lärare, elever och de flesta av allmänheten vill att skolan skall återgå till att vara statlig. Politikerna verkar vara de enda som vill att den skall vara kommunal. Varför händer inget? 

  • http://twitter.com/elvinsdotter Maria Jönsson

    Helt ointressant; rött=större städer, gult=mellanstora städer, grönt=småorter

    • Anonym

      Ja, självklar statistisk effekt av antalet skolor i kommunen.

  • Anonym

    Att man nu börjar kunna skönja resultaten av de sista 20 årens förändringar och försämringar, inom skola – och samhälle – är ingen överraskning för oss som arbetat där. Att klasskillnaderna ökar i just skola och samhälle är ett faktum, och det mest bedrövliga är att både opposition som regeringspartier sett till – och vill – att det ska vara så. Varför har man annars minskat tidsutrymmet för ämnen som idrott, bild och slöjd till förmån för mer teorietiska ämnen? De senare ämnena favoriseras av medelklass och överklass, och här har familjens inflytande också störst och mest konkret betydelse. De estetiskt praktiska ämnena och idrott behandlas ”styvmoderligt” och anses mindre värda. För en stor del av eleverna, förmodligen mer än 50%, är dessa ämnen de mest intressanta och givande, men denna stora grupp får allt mindre tid att känna sig duktiga i skolan, vilket även går ut över resultaten i andra mer teoretiska ämnen. Varför talas det så lite om detta? Friskolereformen har inte heller bidragit till någon positiv utveckling i stort, resultaten talar för sig. Och hur kan man undgå att inse att bildämnet är ett av skolans viktigaste ämnen i en tid som denna, där visuella budskap sköljer över oss som en tsunami dag efter dag? En av mina kollegor gick i samma gymnasieskola som Carl Bildt. Den senare var befriad från gymnastiken, som det då hette, för att arbeta i SEKO, elevernas fackförbund. Och jag är tämligen säker på att vi här har pudelns kärna. Politikerna bryr sig inte om forskning eller pedagogers erfarenheter utan identifierar sig bara med sina egna, och skapar en skola därefter. Det borde bildas ett politiskt parti som sätter utbildning, kreativitet och utveckling i centrum, och inte som nu konsumtion och reproduktion. Men skolan kan inte lösa alla problem om någon inbillat sig det, men den kan göra något: skapa en utbildning som gör det möjligt för varje människa att växa och förkovra sig i någon mån oavsett läggning och social bakgrund. Så är inte i fallet idag.(Torbjörn Nilsson, beteendevetare och pedagog)

  • techie dude

    I Nybro Kommun diskuteras nu att lägga ned en av de bästa skolorna i kommunen för att spara 1,3 MKr.
    Samtidigt har föräldrarna i Alsterbro stadsdel påvisat det kommer medföra rena ekonomiska förluster för kommunen om ca. 4,1-4.7 MKr istället.

    Politikerna är ju tappade bakom en vagn i Smålands träskmarker.

  • marc_roddis

    I have taught in ”gymnasium” schools for the last 10 years and, in my judgment, there are large variations between schools in how strictly or generously grades are awarded.  I think that it is important not to miss this; if one school awards higher average than another, its students might not have performed better, they may have been graded more generously instead.

Senaste från SVT Pejl-redaktionen

Datajournalistik

Bedragarnas bankomat: Så gjorde vi granskningen

I onsdagens Uppdrag granskning avslöjas en nästan obefintlig kontroll av de statliga lönegarantierna. Personer kan år efter år hämta ut pengar från länsstyrelserna, utan att någon reagerar. SVT Pejls Linda Larsson Kakuli har arbetat tillsammans med Uppdrag gransknings reporter Johanna Bäckström Lerneby och byggt den databas som ligger till grund för programmet.

Läs mer: Bedragarnas bankomat: Så gjorde vi granskningen