Pojksatsning vände trenden i Jörn
I Jörn i Västerbotten satte sig lärarna ner och granskade de stora könsskillnaderna i betyg. Nu har skolan vänt trenden.
- Det finns förutfattade meningar om hur killar ska vara, säger rektor Sofia Isaksson.
De flesta skolor Svt granskat har inte genomfört speciella pojksatsningar för att försöka minska skillnaderna mellan pojkars och flickors betyg. Med ett undantag, Furuskolan i Jörn i Västerbotten. Skillnaden uppmärksammades först när ledningen för skolan satte sig ner med lärarna och tittade på statistik från de senaste åren.
- Man tror att man redan är medveten, men det här har hjälpt oss, säger Sofia Isaksson.
Medvetenheten och en vilja att minska skillnaden gav resultat, och i dag är det pojkarna som presterar bättre än flickorna. Ola Karlsson Eriksson går i nian på Furuskolan. Han tror att tjejer och killar omedvetet behandlas olika för att förväntningarna på dem skiljer sig åt.
- I film ser man att tjejerna pluggar och killarna är stökiga, men riktigt så är det ju inte, säger han.
Samtidigt så finns det enligt honom fortfarande en skillnad i hur lärarna behandlar eleverna..
- Lärarna är mer på tjejerna att de ska visa var de går för, vi killar får visa det själva, säger han.
Få kommuner mot strömmen
I Norrköping och på Gotland har man tidigare satsat på genuspedagoger och på att verka för jämställdhet i skolan, men i båda kommunerna upplever skolpersonal att satsningarna har varit kortsiktiga, och inte lett till någon bestående förändring.
I ett fåtal kommuner har pojkarna i genomsnitt bättre slutbetyg i grundskolan än flickor. Som i Örkelljunga i Skåne, men varför vet inte skolledningen på Kungsskolan.
- Jag hade gärna velat kunnat säga att vi har bedrivit en jämställdhetskampanj för pojkarna, men det har vi inte, säger rektor Klas Lundström.
Eleven Simon Ryttberg har sin egen förklaring.
-Här i Örkelljunga har vi inget att göra förutom att sitta och plugga, säger han och ler.
Övertorneå letar nycklar
I Övertorneå hade flickorna förra året i genomsnitt 23 procent högre meritvärde än pojkarna.
-Man måste hitta nycklarna hos alla elever som gör att man väcker deras intresse och förståelsen att det är viktigt för framtiden, säger Decirée Waaranperä-Krutrök(S), ordförande i barn- och ungdomsnämnden.
Men någon särskild pojksatsning står inte på agendan.
-Jag tycker att det är viktigt att man satsar på alla elever. Självklart får ingen halka efter och vi vill att alla ska ha godkända betyg. Det är den målsättningen vi har och så ska vi fortsätta att jobba, absolut, säger Decirée Waaranperä-Krutrök(S).
Eleverna SVT talar med tycker att det finns tydliga skillnader i hur pojkar och flickor jobbar i skolan.
-Killarna sitter mest framför datorerna och tjejerna sitter och jobbar, säger Lisa Brännström i klass 8.
Rektor tror inte på pojksatsning
I Tomelilla finns inte heller någon specifik plan för att komma tillrätta med skillnaden.
- Jag har många elever med föräldrar med egna företag, det är en livlig småföretagsanda här. De vet att klarar jag inte skolan kan jag alltid jobba hos mina föräldrar, säger läraren Susanna Damm på Kastanjeskolan
Skolinspektionen har kritiserat skolan för de stora könsskillnaderna, men skolledningen tror inte på särskilda åtgärder mot pojkarna som grupp.
- Jag ser det inte som en pojke-flicka-diskussion, utan som en individsdiskussion. Varje individ ska lyftas mot sin potential och där har vi en bit att jobba med, säger Richard Löfgren, rektor på Kastanjeskolan.
Adam Gustafsson är elev på skolan och har precis avslutat sitt prov i NO..
Får pojkarna hjälp av skolan?
- I vissa fall. Det finns ju bra lärare som uppmuntrar bra beteende och att man pluggar mycket, men i rätt många fall så är det inte så. Och det är inte alltid man är så motiverad heller, säger han.
