SVT Pejl

Pejlbloggen är flyttad!

Kristofer Sjöholm — Wed, 24 Oct 2012 10:57:38 +0000

Vi har flyttat denna blogg så att den numera ligger under svt.se/nyheter istället. Den nya adressen är: http://blogg.svt.se/svtpejl/ Där hittar du alla våra gamla inlägg. Denna blogg kommer att tas bort så småningom.

Svenskarnas inkomster

Johan Robertsson — Mon, 24 Sep 2012 09:02:57 +0000

Igår lanserade vi den interaktiva visualiseringen Svenskarnas inkomster som låg till grund för gårdagens Agenda-intervju med statsministern. Databasen som visualiseringen baseras på är framtagen i samarbete med Agenda och du kan läsa mer om den och hur vi gjorde Svenskarnas inkomster här: http://www.svt.se/pejl/sa-har-gjorde-vi-svenskarnas-inkomster. Glöm inte att tycka till om visualiseringen och ställa frågor om du undrar något om statistiken!

Nu får SVT Pejl en egen flik!

Johan Robertsson — Wed, 19 Sep 2012 15:04:01 +0000

Från och med idag ingår SVT Pejl i svt.se:s nyhetsutbud på svt.se/pejl Här hittar du precis som tidigare våra journalistiska medborgartjänster Brottspejl och Skolpejl samt lite annat av vårt material. Vår blogg kommer att ligga kvar som ett arkiv för vårt äldre material och hittas på blogg.svt.se/svtpejl/ eller i menyn här ovanför. Just nu dras vår nya sida med lite barnsjukdomar så uppmärksamma oss gärna om ni stöter på något som inte fungerar som det borde. Hoppas ni gillar den!

Medan vi var på semester

Johan Robertsson — Wed, 08 Aug 2012 09:31:38 +0000

Svt Pejl må ha haft sommarlov efter arbetet med Skolpejl, men datajournalistiken har inte vilat. Dagens Nyheter har under den gångna veckan avslöjat att Tillväxtverket har slösat med skattepengar på internrepresentation. Jobbet är en granskning av Tillväxtverkets ”tusentals fakturor och kvitton” från 2010 fram till i år. Det hela började redan i juni där samma granskning av myndigheternas kvitton avslöjade hur Ap-fondernas tjänstemän lever lyxliv för skattepengar. Aftonbladet publicerade i måndags en tio-i-topp-lista på personer som är skyldiga mest pengar för obetalda parkeringsböter. Deras fördjupning visar tydligt att bilägare skriver över sina bilar på så kallade "målvakter" och sedan samlar böter och skulder på hög. Målvakterna saknar i regel inkomst, egendom vilket gör att kronofogden får svårt att utkräva betalning. Några av veckans, och sommarens, hetare visualiseringar kommer inte helt otippat från New York Times och hör ihop med deras täckning av de pågående olympiska spelen. Visualiseringarna har en historisk vinkel och jämför olympiska deltagare genom åren i grenarna längdhopp, simning (100 meter fristil) och löpning (100 meter). Ytterligare en visualisering på OS-temat, om än lite lättsammare, kommer från Moritz Stefaner, Drew Hemment och Studio NAND. Genom att analysera värdeord i Twitter-inlägg har de skapat en graf som visar det generella humöret på Twitter kring OS i London i realtid. Tipsa gärna om dina egna favoriter från sommaren!

Nu tar vi sommarlov

Helena Bengtsson — Thu, 28 Jun 2012 07:38:54 +0000

SVT Pejl gör skillnad - nu lanseras ett lagförslag som en direkt följd av SVT Pejl, SVT Nyheter och Veckans brotts satsning på miljonbrotten.

Nu går SVT Pejl på sommarlov och är tillbaka i augusti. Men, innan vi tillfälligt stänger butiken så har vi uppdaterat alla våra tjänster. Brottspejl har fått ny data för 2011, Skolpejl har fått kartor till varje skola vi har lagt till och möjligheten att sortera på alla våra skolvariabler. Till och med Valpejl har uppdaterats med nya ledamöter och nya inkomster. För oss är det svårt att förstå att SVT Pejl bara funnits i ett år. Det har varit ett år med mycket arbete, men där vår satsning på datajournalistik verkligen har gett utdelning i många olika nyskapande projekt. Kartläggningen av miljonbrotten får politiska följder Ett av de bästa bevisen på att vi har gjort skillnad kom den här veckan när justitieminister Beatrice Ask meddelade att regeringen nu föreslår en skärpning av straffet för bostadsinbrott. En direkt följd av SVT Pejls samarbete med Veckans brott om miljonbrotten. Miljonbrotten kom till efter att vi lanserat Brottspejl , en tjänst där allmänheten kan ta del av brottsstatistik och fakta om brott. Satsningen på miljonbrotten genererade förutom ett antal inslag i Veckans brott också en mängd inslag i SVT:s Rapport och Aktuellt och inte minst hos alla våra regionala nyheter. Genom att samla in av tips från människor som drabbats av brott och dessutom be dem berätta hur de bemötts av polisen när de velat anmäla brott fick vi insyn hur många brottsoffer drabbas två gånger, först av själva brottet och sedan av polisens oförmåga att klara upp sådana fall. Sammanlagt gjorde vi över trettio inslag och fick in 2 500 tips från allmänheten. Och efter vår satsning följde såväl Aftonbladet som SvD upp med egna granskningar av vardagsbrottsligheten, vilket gjorde att frågan uppmärksammades ännu mer. Prisad Fas 3-granskning Ett annat bevis har naturligtvis varit nomineringen till Stora Journalistpriset – och Grävande journalisters Guldspade i Webb-klassen för granskningen av FAS3. FAS3-projektet gjordes ju innan SVT Pejl hade lanserats, men även här fanns våra journalister och utvecklare med och hjälpte Mikael Pettersson, Johanna Bäckström Lerneby, Linda Larsson Kakuli och Peter Bagge på SVT Nyheter och Uppdrag granskning med att samla in och organisera tittarnas tips och berättelser. I höstas samarbetade vi i ett långt projekt tillsammans med Uppdrag granskning gällade lönegarantier . Med hjälp av offentlighetsprincipen begärde vi ut uppgifter och skapade en databas över alla personer som fått lönegaranti de senaste fem åren. Uppgifterna kom from Sveriges alla länsstyrelser och genom att analysera vår databas kunde vi hitta ett antal fall av misstänkt fusk – fall som länsstyrelserna inte hade en aning om. Visualiseringar av skoldata Vår senaste tjänst, Skolpejl har också genererat en mängd nyhetsinslag, både i Rapport och Aktuellt – och framförallt våra regionala nyheter . Ur Skolpejl föddes också en fristående visualisering – en interaktiv grafisk tjänst där besökaren själv kan titta på sin skola och hur den jämför sig med andra skolor vad gäller slutbetyg och föräldrars utbildningsnivå. Alldeles säkert kommer vi att lansera fler visualiseringar i höst. Andra planer inför hösten är att förbättra Skolpejl ytterligare, att än mer fördjupa vårt samarbete med olika redaktioner runt om på SVT och att ta datajournalistiken i Sverige ett steg vidare med nya spännande projekt. Maila oss gärna med förslag på vika ämnen vi kan ta upp, eller vilka förbättringar du skulle vilja se på våra tjänster på pejl@svt.se.

Stora skillnader i gymnasiebehörighet

Johan Robertsson — Thu, 14 Jun 2012 14:36:53 +0000

I endast två kommuner i Sverige har 100% av eleverna gymnasiebehörighet, i Dorotea och Arvidsjaur. Nordanstig är den kommun som har lägst andel elever med behörighet till gymnasiet, med 67,2%. Rikssnittet ligger på 87,7%.

Kartan visar samtliga 290 kommuner i tre olika färger som styrs av hur hög andel av eleverna som är behöriga till yrkesprogrammet på gymnasiet. Det är det program som har lägst behörighetskrav, man måste ha godkänt i alla grundämnen och ytterligare fem ämnen. Vi har valt att dela in kommunerna i tre grupper, där den största gruppen består av de 75% av kommunerna som hamnar i mitten av skalan. I mitten av den gruppen finns rikssnittet på 87,7%. Kommunerna i mittengruppen är färgade i gult. Röda kommuner är de 12,5% av kommunerna som har lägst andel elever med gymnasiebehörighet, och gröna kommuner tillhör de 12,5% som har högst andel elever med gymnasiebehörighet. För att se den exakta andelen för din kommun kan du klicka på den i kartan. De tio kommuner som har högst andel elever med gymnasiebehörighet är: Arvidsjaur (100%) Dorotea (100%) Sotenäs (98,0%) Malå (97,9%) Vellinge (97,7%) Nykvarn (97,4%) Hammarö (97,1%) Danderyd (97,0%) Essunga (97,0%) Rättvik (96,8%) De tio kommuner som har lägst andel elever med gymnasiebehörighet är: Nordanstig (69,2%) Bengtsfors (71,8%) Orsa (72,3%) Ånge (73,2%) Gullspång (75,0%) Degerfors (75,4%) Jokkmokk (75,5%) Tranemo (75,7%) Upplands Väsby (75,8%) Hällefors (75,8%) Här hittar du data för alla kommuner: https://www.google.com/fusiontables/DataSource?snapid=S540810LyUv

Längre skola och mer ”plugg” ska minska betygsgap

Susan Ritzén — Tue, 12 Jun 2012 15:55:51 +0000

Föräldrarnas utbildning har störst samband med vilket betyg eleverna får. Men regeringens förslag för att minska betygsgapet handlar om åtgärder riktade mot barn födda i ett annat land.

Regeringen har redan presenterat ett förslag för att försöka höja resultaten på skolor med många elever som är födda i ett annat land och som just har kommit till Sverige. Ett av förslagen är att helt enkelt ta bort dem ur statistiken. - Gemensamt för skolorna i botten av resultatligan är att de har en hög andel nyanlända elever. För att lyfta resultaten handlar det därför om att möta de eleverna på ett bättre sätt. Där har svensk skola inte varit tillräckligt bra. Det krävs mer åtgärder, som till exempel längre skolplikt, säger utbildningsminister Jan Björklund(fp) till Rapport. Föräldrarnas utbildning viktigast Men faktum att föräldrarnas utbildning är viktigare för betygen än skillnader som beror på vilket land du kommer ifrån. Efter några år har de senare skillnaderna visat sig jämna ut sig. Flickor som är födda i utlandet har redan i dag bättre betyg än pojkar som är födda i Sverige. Men borde man inte rikta in sig mer på utbildningssegregationen? - Det är sant att det i alla tider har varit skillnad mellan akademikers och lågutbildades barn. Vi måste återgå till mer av en traditionell pluggskola med mer katederundervisning. Det är lösningen på de här problemen, säger Jan Björklund. Svt Pejl visar tydliga skillnader Svt har i nyhetsinslag och på Svt Pejls blogg skildrat de ökande betygsskillnaderna i skolan, som i Rapportinslaget från Malmö där skillnaderna är som störst. Du kan själv se skola för skola, hur tydligt utbildningsmönstret är för elevers betyg här på Svt Pejl. Och även se inslag från några av de mycket få skolor som bryter mönstret. Som Ungärde skola i Lima i Dalarna i inslaget ovan där eleverna slår alla förväntningar med råge.

Så här gjorde vi: Samband mellan meritvärde och föräldrars utbildningsnivå

Linnea Heppling — Thu, 07 Jun 2012 04:58:51 +0000

Här hittar du visualiseringen om sambandet mellan föräldrars utbildningsnivå och slutbetygen i årskurs 9.

I Skolverkets databas Salsa finns data om alla nior, deras slutbetyg samt andra variabler som föräldrars utbildningsnivå, andelen elever med utländsk bakgrund – och andelen pojkar. Vi ville titta på sambandet mellan föräldrars utbildningsnivå och meritpoäng, mycket för att Skolverket har fastslagit att det är den faktorn som har störst betydelse för skolans genomsnittliga resultat när det gäller slutbetyget. Vår visualisering bygger alltså på två olika delar; skolornas genomsnittliga meritvärde och niornas föräldrars utbildningsnivå. I den kan du se hur slutbetygen för alla Sveriges grundskolor har utvecklats sedan år 1998. Varje linje i visualiseringen representerar en grundskolas niondeklasser och deras slutbetyg. Färgerna på linjerna visar hur hög utbildningsnivå föräldrarna för varje skola har. Om vi sedan studerar siffrorna bakom visualiseringen så ser man tydligt att skillnaden mellan de mest hög- och lågpresterande skolorna i Sverige fortsätter att öka. För denna beräkning har vi valt att titta på det genomsnittliga meritvärdet för den 5:e percentilen (vilket innebär att 5 procent av skolorna har lägre genomsnittligt meritvärde och 95 procent har högre) och den 95:e percentilen (vilket innebär att 95 procent av skolorna har lägre genomsnittligt meritvärde och 5 procent har högre) och jämfört dem med varandra. Tittar man på de senaste fjorton åren så ser man hur skillnaden mellan skolorna har ökat, från 45 poängs skillnad 1998 till 71 poäng för 2011. Men det är i storstäderna som skillnaden är tydligast. I Stockholm, Göteborg och Malmö var skillnaden mellan de bästa och sämsta skolorna 65 meritpoäng år 1998. År 2011 hade skillnaden ökat till 108 poäng. Men, det finns skolor som går mot strömmen, titta till exempel på Borgholms kommun, endast två högstadieskolor, men det är skolan där föräldrarna har lägre utbildning som presterar bättre än den andra skolan. Ett annat exempel är Ungärde skola som vi berättar om i Aktuellt. Definitioner: Genomsnittligt meritvärde Meritvärdet är summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i en elevs slutbetyg. G är värt 10 poäng, VG är värt 15 poäng och MVG är värt 20 poäng. Det möjliga maxvärdet för varje enskild elev är 320 poäng vilket bara kan uppnås om man har MVG i 16 ämnen. I uppgiften ingår inte elever som fått betyg enligt andra system än det mål- och kunskapsrelaterade, som till exempel elever på Waldorfskolor. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng delas med antalet elever som fått betyg i minst ett ämne. I de fall där skolor vissa år saknar inrapporterade värden så har vi dragit ett streck mellan de årsvärden vi har för att ändå kunna ge en bild av utvecklingen över tid. Föräldrarnas utbildningsnivå Det är medelvärdet av niornas föräldrars utbildningsnivå som visas i olika färger, och de värdena är hämtade ur Skolverkets databas SALSA. I den har de poängsatt föräldrars utbildning på följande sätt: En förälder som har gått folkskola/grundskola har utbildningsvärde 1. En förälder som har gymnasial utbildning i högst tre år har utbildningsvärde 2. En förälder som har gått ett fjärde år på gymnasieskolan eller fått minst 20 högskolepoäng har utbildningsvärde 3. Föräldrarnas genomsnittliga utbildningsnivå har beräknats per elev och därefter har ett medelvärde per skola beräknats. I de fall där uppgift om den ena föräldern saknas har sammanvägd utbildningsnivå satts lika med den andra förälderns utbildningsnivå. Vi på SVT Pejl har sedan räknat ut ett medelvärde för de år som en skola har funnits, mellan åren 1998-2011, och det är det medelvärdet som varje färgad linje visar. Utbildningsvärdet kan variera från 1 till 3 där värdet 1 innebär att bägge föräldrarna endast har genomgått grundskola. Det maximala värdet 3 betyder att bägge föräldrarna har erhållit minst 20 högskolepoäng. För att en skola ska färgas grön måste en förälder ha genomgått gymnasiet och den andra måste ha minst 20 högskolepoäng. För att en skola ska färgas orange måste bägge föräldrarna ha genomgått gymnasiet. I de skolor som är röda har ingen eller endast en förälder genomgått grundskolan.

Det spelar roll vilka föräldrar du har – se själv hur det ser ut där du bor

Redaktionen — Mon, 04 Jun 2012 08:57:27 +0000

Föräldrarnas utbildningsnivå har ett starkt samband med barnens skolresultat när man tittar på niornas slutbetyg. Nu lanserar vi en visualisering där du själv kan se hur det sambandet ser ut för skolorna där du bor.

Grafiken visar alla skolor med årskurs 9 i Sverige. Varje linje representerar en skolas resultat och färgerna visar föräldrarnas olika utbildningsnivåer. Grönt betyder hög utbildningsnivå och rött låg utbildningsnivå.

I Skolpejl har vi valt att visa statistik för varje skola som rör lärare, prov och betygsresultat. Men bakom denna statistik finns det många faktorer som påverkar skolornas resultat. Analyser som Skolverket har gjort visar att den allra viktigaste faktorn för vad ett barn får för slutbetyg är föräldrarnas utbildningsnivå. Vi har därför valt att göra en visualisering som visar detta samband. I visualiseringen kan du se hur varje skolas genomsnittliga meritvärde har förändrats från 1998 till 2011, och dess samband med föräldrarnas utbildning. – Tanken är att belysa trender över tid och göra det möjligt att jämföra resultat mellan skolor i Sveriges alla kommuner, säger Daniel Lapidus, utvecklare på SVT Pejl, som gjort visualiseringen. Gå in på din kommun och se betygsutvecklingen och föräldrarnas utbildningsnivå för skolorna där du bor.

Artikel av Markus Ljungholm

Lärarbehörighet: Friskolor dominerar i bottenskiktet

Johan Robertsson — Fri, 01 Jun 2012 09:31:32 +0000

I endast 20 procent av Sveriges grundskolor har alla som undervisar en lärarexamen - och nästan 150 skolor har färre än 60 procent lärare med pedagogisk behörighet. Bland dessa är friskolorna klart överrepresenterade. Vänder man på det hela är kommunala skolor flest bland de 940 där alla lärare är behöriga.

I vår tjänst Skolpejl är en av variablerna som redovisas på varje skola ”Andel behöriga lärare”. Denna siffra visar hur många procent av skolans lärarkår som har pedagogisk högskoleexamen. Här har vi kartlagt alla skolor som har lägst respektive högst andel behöriga lärare. Lila markörer visar kommunala skolor och gula fristående.

På den ena interaktiva kartan redovisar vi de 5% grundskolor i Sverige som har allra lägst andel behöriga lärare (dvs under 60%) och därför fått värdet mycket lågt i Skolpejl. Vi har dock valt att utesluta de skolor där elevantalet understiger 30 eller inte finns rapporterat till skolverket. Av dessa återstående 149 skolor är 114 fristående och 35 kommunala. På den andra kartan redovisar vi de 940 skolor som har en lärarkår med 100% pedagogisk behörighet. Inte heller här ingår skolor med färre än 30 elever eller som saknar inrapporterad siffra för elevantal.

Du hittar datan bakom kartorna här: Lägre andel behöriga lärare än 60% 100% behörighet