En tredjedel av året 2013 har gått, dags att samla ihop de bästa nya låtarna vi har hört från januari till april! (Läs mer…)
PSL-redaktionen har gått samman, på ett lite lugnare sätt än när år 2012s bästa album skulle listas. Den här gången får alla förslag samsas på listan, i inbördes ordning, allt för husefriden.
Så nu ger vi dig: PSL:s bästa låtar år 2013 – hittills! HÄR kan du lyssna på den perfekta Spotifylistan inför helgen (eller så läser du den nedan)!
Serengeti – “Keep Keepin On”Tifa – “Hypocrite Smile” Miss Relli & Don Paco – “Fel Av Mig” Toi – ”Freeze Time” Enforcer – ”Death Rides This Night” Free Fall – “Power & Volume”
Wardruna – “Ár Var Alda” Nick Cave & The Bad Seeds – “We No Who U R” Maria Eriksson – “Stjäl Det Du Behöver” The Embassy – ”Everything I Ever Wanted” Sibille Attar – “Come Night”
Nataly Dawn – “I Just Wanted You To Get Old” Ólöf Arnalds – “A Little Grim” Ossler – “Partisanen” Caitlin Rose – “Only A Clown” Devendra Banhart – “Your Fine Petting Duck”
Shout Out Louds – “Walking In You Footsteps” Syket – “Yes Pinkie!” Sandi Thom & Buffy Sainte-Marie – “Big Ones Get Away” Carla Olson – “Upon A Painted Ocean” Steve Mason – “Oh My Lord”
Valerie June – “This World Is Not My Home” Amason – “Margins” Foxygen – “San Francisco” Phosphorescent – “Ride On/Right On” Bleached – “You Take Time”
Skogen Brinner – “Pundarvarning” The Men – “The Seeds” Beach Fossils – “Taking Off” Tyred Eyes – “Dead End” Nocturnal – “One Of A Kind”
Uncle Acid & The Deadbeats – “Under The Spell” Corsair – “Falconer” Sällskapet – “Bagatelle” Palma Violets – “Step Up For The Cool Cats” This Is Head – “A B-Version”
The Knife – “Full Of Fire” Jim James – “State Of The Art A.E.I.O.U.” Here Is Your Temple – “So High” Unknown Mortal Orchestra – “So Good At Being In Trouble” Kaah – “Vill Bara Leka Mer”
Max Peezay & Lady Leshurr – ”Va Heter Det” Little Jinder – ”Whatever 4ever” Wiley feat. Emeli Sande & French Montana – ”My Heart” Lune – “Girls With Bangs” Duvchi – “Whole Life Tour” Makthaverskan – “Asleep”
Jag gjorde ännu en av dessa högmoderna videointervjuer. Denna gång med min postkodsfrände Adam Tensta.(Läs mer…)
När jag och Adam inte dricker nypressad juice hemma hos honom i 163 är han upptagen med att göra musik. I dagarna släppte han en ny EP som gästas av ett brett spektrum av artister allt från Duvchi till Adam Kanyama. Vi tog ett snack om musiken på EPn och jag tvingade honom att para ihop en svensk rappare med en ”udda” artist. Här har ni resultatet.
I kväll gjorde jag så goda huevos rancheros att det vore direkt ogint om inte jag delade med mig av receptet. (Läs mer…)
Huevos rancheros betyder alltså rancharägg på spanska och att döma av hur många varianter på den här rätten jag har ätit så är ranchare inte så himla petiga med sina ägg. Så länge de är just ägg och kanske kommer med nån slags salsa.
Generellt äter man det här till frukost eller brunch men jag åt det just till veckans godaste middag.
Jag har själv gjort en massa mer och mindre komplicerade tolkningar men den här gången gjorde jag såhär och bortsett från att jag lät tomatsåsen puttra i 3+ timmar så var superlätt och supersnabblagat. Och 3+ timmar-puttret är verkligen inget krav utan bara en slags jobbahemmabonus. Jag gissar att en kvart räcker fint.
Det här receptet är för två men då blir det över av såsen och det, det är en mycket bra sak. Alla ingredienser i rött.
SÅSEN:
1. Finhacka 3 vitlöksklyftor, en halv gul lök och en näve picklade jalapenos.
2. Släng ner dem i en kastrull där det redan ligger en stor klick smör och puttrar. Medelvärme (du vill absolut inte bränna t ex vitlöken).
3. Hacka en hel röd paprika i inte så stora bitar och släng i.
4. Ge det ett par minuter och häll i en skvätt olja om det känns torrt i kastrullen.
5. Tillsätt en hel burk konserverade körsbärstomater. (Eller annan lite fancy burktomat).
6. Krydda med spiskummin (ett måste!), salt och peppar. Och lite socker till tomatsåsen. Spä med vatten, speciellt om du låter det koka (på låg värme!) länge. Men såsen ska inte vara för tunn utan lite oljig och lugn.
7. Låt koka ihop så länge du hinner vänta (jag gillar att paprikan till slut bara är en – jäkligt god – smak snarare än ett tuggmotstånd).
Obs. såsen blir (och ska vara tycker jag) lite stark och rätt så smakintensiv men allt annat är så himla milt så det jämnar ut sig.
TILLBEHÖREN:
Skär upp en avocado, hacka mycket koriander, riv en liten hög med ost (jag tog prästost), skär en limeklyfta per portion.
+ REFRIED BEANS: Jag köpte färdiga refried beans på burk och värmde i kastrull. Vansinnigt gott. Annars gör man typ såhär enligt det enklaste receptet jag hittar. Men det går hyfsat bra med bara bönor som de är också om man gillar det. Svarta, pinto eller vad som floats your boat.
TORTILLAS:
Värm mjuka tortillas i ugnen i aluminiumfolie.
ÄGGEN:
Lättstek ett ägg per ranchare. (Om du har en panna med glaslock så lägg på det för då är det lättare att få vitan klar snabbt utan att gulan blir för tillagad, den ska nämligen vara rinnig!).
Sen är det bara montera ihop:
Tortilla, smeta på bönor, ploppa dit ägget, sås, koriander, avocado, ost, pressa över limeklyfta.
Ät, le.
—-
Till detta kan jag rekommendera senaste avsnittet av countrysåpan Nashville där Dan Auerbach bjussade på en egentligen ganska innehållslös cameo men som gjorde mig helt sprallig (dels för att jag är tokig i hans röst som borde göra fler solosånger men också helt enkelt för att jag kände igen honom direkt trots att han ser ut som vilken droppkaffecaféiportlandbesökare som helst).
Jens Duvsjö har premiärspelat sin andra singel! (Läs mer…)
2011 släppte Duvchi sin första singel ”Turtleduvs”. Sedan dess har vi fått nöja oss med samarbeten med Lorentz & Sakarias och Adam Tensta. Men nu är han äntligen tillbaka med nytt material! I går var det världspremiär för singeln ”Whole Life Tour” i Musikguiden i P3.
Missade du premiären? Lugn, vi har fixat fram en länk åt dig! Vill du veta lite mer om låten innan du ger dig in på en lyssning kan vi berätta att han sa så här till P3 innan den spelades: ”Den är inspirerad av livet, det är en ganska ambitiös låt det här”. Lyssna HÄR!
Tillsammans skapade Linnea Henriksson, Jonathan Johansson, Adam Olenius från Shout Out Louds, Duvchi och Petra Marklund julfeeling i Musikhjälpen. (Läs mer…)
Pär Lernströms PP3 i P3 samlade ihop ett gäng artister (ovan nämnda) som tillsammans med Radiosymfonikerna spelade in en egen version av julklassikern ”Fairytale Of New York”.
Detta till förmån för alla barn i slummen som inte har rätt till rent vatten, vilket är årets tema i Musikhjälpen som du väl vet sänder hela veckan i P3! Man skulle kunna säga att deras bidrag är lite som det svenska svaret på den klassiska Band Aid-låten från 1984.
Kika ovan för att se hela sextettens bidrag till Musikhjälpen!
Hör en helt logisk dubbelmatch i svensk popelegans, hämtad från rapduons kommande skiva. (Läs mer…)
Lorentz & Sakarias har de senaste månaderna skämt bort oss med regelbundna släpp av låtar från deras kommande, andra album. EfterDuvchi-samarbetet ”Garbo, Astrid och Taube” och högtflygande ”Diamanter” har nu turen kommit till PSL-favoriterna jjatt göra ett gästspel hos rapduon. ”Sommarsnö” är titeln på den helt färska låten, där det soundmässiga baslinjespelet domineras av jj, medan Lorentz & Sakarias står för matchens smashar i texten. Lyssna HÄR!
PSL-favoriterna Sum Comfort Food har producerat hela Simon Emanuels kommande skiva – och här hör du en ny låt från den! (Läs mer…)
Nya ”Ingen Fara” innehåller ett vokalt gästframträdande av Jeppe Körsbär och kommer att finnas med på ”Om vi överlever sommaren”, Simon Emanuels och Sum Comfort Foods gemensamma albumprojekt som släpps i slutet av veckan. Producenterna har laddat extra inför denna begivenhet med att släppa ett helt gratis mixtape, med remixer av bland andra Duvchi, Chromatics och Toro Y Moi. ”Endurance” hittar du HÄR, medan Simon Emanuels ”Ingen Fara” kan du lyssna in här nedan:
PSL har lagt vantarna på comebackande duons nya video! (Läs mer…)
”Äntligen!” skrev PSL-Henrik på PSL-toppen i förra veckan om ”Garbo, Astrid & Taube”. Duvchi gästar och Vito Grasso producerar första nya låten från Lorentz & Sakarias sedan 2009. Och som vi har längtat! Och nu är videon också här, i regi av Sinding Session-kreatören Ted Malmros! Varsågod, PSL bjuder så klart på den allra första visningen.
Se Ainos och Carros rapport från helgens soligaste skärgårdsfestival. (Läs mer…)
Jens Lekman, Embassy, Duvchi, Idiot Wind, Noonie Bao, Makthaverskan – och Icona Pop! PSL:s favoritduo just nu bjuder dig här på egna bilder från helgens kanske mest naturnära festival.
Vi lämnade NYC för att åka direkt till Knarrholmen.
Men fastnade i Berlin i 7 timmar innan vi fick komma till Göteborg…
Börjar närma oss…
Känner sommarsolen och vår första svenska festivalpepp.
Festligt gäng på färjan!
Soundcheck time.
Getting ready i stugan vid vattnet.
Så jävla bra publik.
Sen blev det skogsrave.
Måste lägga oss ner lite efter all dans.
Utsikt från stugan.
Frukost vid vattnet.
Ville verkligen inte åka härifrån…
Fick en lyxride tillbaka till fastlandet.
TACK för en fet kväll!!
Xx
Aino och Carro
Ps. Var du också på plats på Knarrholmen? Hur var det för DIG?
Härom dagen fick jag frågan vad är typiskt för svensk indie i dag. Som så ofta när det blinkar en röd (eller för oss radiofolk: grön) lampa var de rätta orden långt borta just då. Men det här är vad jag skulle vilja ha sagt: om Noonie, Nottee, Dante, Whendays, jj och om svensk indie 2012. (Läs mer…)
P3 Guld firar 10 år och inför jubileet produceras två radiodokumentärer om svensk musik: den ena om hiphop, och den andra om indie. Två parallella berättelser som på varsitt sätt färgar nästan all popmusik vi hör i det här landet i dag. Båda historierna är intressanta, och de skiljer sig en hel del åt.
Där hiphopen till exempel i dag åtnjuter en status av medial och kvalitativ revival, befinner sig svensk indie i ett mer fragmentariskt tillstånd. Kanske har det aldrig under de två decennier som vi haft en indiescen att räkna med varit så svårt att sätta fingret på vad den verkligen innehåller och står för. Och när jag nu alltså fick frågan om vad svensk indie är 2012 kände jag så här: det finns ingen scen. För första gången på 20 år är svensk indie inget att räkna med för den som är intresserad av ny, spännande musik.
En stor anledning till att det var min spontana reaktion tror jag är att det som bekant inte finns någon vedertagen betydelse i begreppet ”indie”. Medan ”hiphop” fortfarande är ganska konkret (även om det också blir mer och mer mångtydigt), finns det ungefär lika många definitioner av ”indie” som personer som använder ordet.
Så ska man skriva eller prata om ”svensk indie 2012” gör man nog klokt i att börja med att bestämma sig för vad man menar. I den här bloggposten kommer alltså ”indie” betyda: pop gjord av människor som kommer ifrån ett oberoende sammanhang. Jag använder det inte som en referens till ett visst (90-tals) sound, och jag bryr mig heller inte (här) om huruvida artisterna/banden som jag kommer nämna släpps på ett litet eller ett stort skivbolag. Så är vi åtminstone på det klara med den biten.
När svensk indie hade sin första guldålder på 90-talet förenades de många banden som slog igenom av att de kom från en DIY-präglad miljö och av viljan att göra pop som ett alternativ till radioskvalet. Precis samma sak gäller för artisterna som dök upp i mitten av 00-talet. Indie fick då en bredare betydelse soundmässigt, men avstampet var det samma: för Popsicle som för The Knife.
När man pratar om ”svensk indie 2012” tror jag därför att det är klokast att först leta efter just de två gemensamma nämnarna: ursprunget i en DIY-präglad miljö (med allt vad det innebär av medvetet eller omedvetet politiskt ställningstagande) kombinerat med viljan att göra pop som ett alternativ till mainstream.
Och där kan man ju onekligen hitta massor! Men det måste ju vara lite intressant också, eller hur?! Det måste kännas just nu och nytt och spännande om man ska prata om ”svensk indie 2012”! Och då blir det genast svårare, eftersom så mycket av den svenska indie som finns i dag är så retro. Inget ont per automatik i det i och för sig, men för att man ska kunna prata om en levande scen måste man tror jag också inkludera ett element av nyskapande. Svensk indie på 90-talet var ny för att den skramlade och förde liv, men ändå var pop. Indie i mitten av 00-talet var elektronisk, klubbig, ofta producerad på hemmadatorn, men ändå: pop.
Så var hittar man det 2012? Jo, jag tror att det är i artisterna och banden som vänder på begreppen. I de som tar avstamp i just detta ”att vara pop”, men som kommer dit från en å ena sidan DIY-präglad miljö, och å den andra fortfarande drivs av syftet att vara ett alternativ till mainstream.
Låter det krångligt? Här kommer några exempel som jag tror gör det hela lite tydligare:
Noonie Bao – ”About To Tell”
Duvchi – ”Turtleduvs”
Nottee – ”Don’t Waste Your Light On Me”
Dante – ”Next To You”
Whendays – Untru Love II
Och självklart har den här duon en given plats om man pratar om en nyskapande och spännande svensk indiescen 2012. Kanske den mest framskjutna och viktigaste, till och med:
jj – ”Let Go”
jj som med sitt oproblematiska kärleksförhållande med amerikansk mainstreamkultur gör svensk indie som den faktiskt aldrig riktigt gjorts innan. Och som med sina framgångar både här hemma och utomlands går först i den nya våg av indieartister vi just nu, 2012, befinner oss mitt uppe i.
Den består av artister och grupper som gör pop i sin renaste form eftersom de refererar till musiken på topplistorna. De älskar kommersiellt framgångsrik musik först och främst från USA men även sådan som görs här hemma. Men med deras ursprung i en DIY-präglad miljö bär de i ryggraden med sig syftet att vara ett alternativ till hitsmusiken. De snor helt enkelt den kommersiellt motiverade musikindustrins grepp och metoder, gör dem till sina egna och skapar på så vis något nytt. Något nytt som är odiskutabelt indie. Och som jag tror att vi, när vi blickar tillbaka om 10-20 år till, kommer att säga också var typiskt ”svensk indie 2012”.
Vad tror du?
Ps. Visst låter det skoj med nyproducerade musikdokumentärer i P3? I morgon fredag och lördag kan dessutom du som befinner dig i Göteborg för att fira P3 Gulds 10 årsjubileum lyssna på Erik Nordins, Karin Forsmarks och Markus Görschs dokumentärer på Bio Roy. Radiobio! Hur lyxigt är inte det?!
