Upptäckte precis att hippiefarbröderna I See Hawks In L.A. har gjort en cover på den här Grateful Dead-favoriten. (Läs mer…)
Och så släpps deras nya skiva, ”Mystery Drug”, idag, 22 maj.
A friend of the devil is a friend of mine
”Arrivederci”
Det var första gången för mig. (Läs mer…)
Nu, när han åker runt i Europa och spelar med en knallblå Gatorade på förstärkaren, har han med sig ett tajt kompband (eller om det är de som har med sig honom, kan vara lite svårt att avgöra). Och jag kan vara väldigt känslig för det. Proffsmusiker och studiogitarrister och allt sånt. Men i lördags, i Stockholm, lät det bara väldigt bra. Stort och mäktigt. Särskilt ”Goodbye Sweet Dreams” som klingade ut precis när orden ”The Evil One” tonade fram bakom Roky.
Och visst var gitarren mest en accessoar, något att värma magen med (var den ens inkopplad?), och visst, några ord här och där kan man ju faktiskt kosta på att sjunga, i alla fall i refrängen, även om man börjar bli trött framåt slutet av kvällen. Men trött kan man ju faktiskt bli. Det kan hända den bästa. ”And quite frequently does” som Holly Golightly skulle ha sagt.
Och om det inte vore för allt det där andra - hur bra det lät, urvalet, det sköra och mänskliga – oavsett allt det så måste man älska en musiker vars enda mellansnack, inte i slutet utan som ett glatt tillrop nånstans i mitten, är ”Arrividerci!”.
Bland flugsvampar och Yoko Ono-covers
Finska skogspsychbandet Hexvessel har släppt en ny singel, ”Iron Marsh”. (Läs mer…)
Bästa låten på singeln är en cover på Yoko Onos ”Woman of Salem”, som sjungs av Rosalie Cunningham från Purson (som du läst om här bland annat).
Lyssna på ”Woman of Salem” HÄR.
Hex Hex Hex
”Three hearts to love you, eight arms to hold you.” (Läs mer…)
Lyssna på Hex Hex Hex och ”Bonfire”.
Uhm, ursäkta mig allihopa, men ska Andy Kaufman släppa en skiva?
Eller är det jag som gått på en bluff? (Läs mer…)
Förutom att komikern och dimridåmakaren Andy Kaufman varit död i 29 år, samt att det här är hans debutskiva, så är det kanske inte så konstigt, han kallade sig ju en ”en sång- och en dansman.”
Skivan heter ”Andy and his Grandmother”, materialet är inspelat mellan 1977 och -79 och kommer ut i juli, på Drag City.
Roky Rolla – Nick Kent intervjuar en psychlegendar
Roky Erickson var bara 15 år gammal när han startade sitt första band, The Spades, i Austin, Texas. (Läs mer…)
Hans mamma var operasångerska med en fäbless för religiös fundamentalism och när Roky träffade Tommy Hall – den obligatoriske äldre killen – öppnades hans eget tredje öga.
Rokys band bytte namn till 13th Floor Elevators och med en diet bestående av bibelbältesfanatism (dagtid), skräckfilm (kvällstid) och närodlad, vild peyotekaktus (24/7) fyllde Roky sin musikaliska värld med psykedeliska monster och arvssynd.
I mitten på 70-talet – efter att han dömts till en tre år lång volta på av sluten psykiatrisk avdelning för att han haft en liten, liten bit hasch i fickan – träffade Roky Doug Sahm.
Med en budget på 100 dollar gick de två in i studion och spelade in fyra låtar, varav en var ”Red Temple Prayer” med textraden ”Been working in the Kremlin with a two-headed dog”.
Den singeln, och det faktum att Lenny Kaye fick varenda protopunkare i New York att börja lyssna på 13th Floor Elevators ”You’re Gonna Miss Me”, var början på en livslång musikalisk gärning. Även om han mjuknat lite med åren fortsätter Roky att tonsätta hjärnans mörkaste irrljus med den allra mest lättillgängliga, vackert skramliga rockmusiken.
Med det här som bakgrund är det inte så konstigt att den intervju som Nick Kent gjorde med Roky till NME 1980 är lite, eh, sporadisk.
Eftersom Roky just nu rör sig genom Norden, och jag tänker se honom på lördag, läser jag om den ännu en gång.
Här nedan är ett av mina favoritstycken.
Disney förvandlar växter till instrument
Helt nyligen fick vi veta att växter föredrar Black Sabbath, och i ett annat experiment har Disney Research precis lyckats få orkidéer och bambu att spela olika toner och ljud. (Läs mer…)
Projektet heter ”Botanicus Interactus” och tanken är att man, genom att stryka över en stjälk eller rufsa om bland några blad, även ska kunna använda växter hemma för att till exempel sätta på radion eller tända lampan.
Det är ju inte jättenytt, det här med att spela på växter eller grönsaker (kolla till exempel den här killen som spelar Massive Attacks ”Teardrop” på jordgubbar). Men Black Sabbath-upptäckten har fått mig att tänka mycket på vad synd det är att grönsaksmusiken alltid är så elektronisk. Det blir ju så: det är tekniknördar som kommer på hur man gör för att få växter att spela musik, och tekniknördar föredrar blipblop (eller ibland grindcore, men det tror jag är en annan typ av tekniknörd).
Jag tror att växterna skulle visa mycket högre motivation att spela om de fick lov att göra tyngre, mer organisk musik. Tänk typ ett gäng ormbunkar som gör covers på Wolves In The Throne Room, en tasmansk eukalyptus som spelar Striborg eller (jag måste…) mossa som doomar ur sig Moss.
Pånyttfödda Nifelheim
För mindre än tolv timmar sen slutade Nifelheims konsert i Stockholm, och jag har inte lyssnat på något annat sen dess. (Läs mer…)
Tyrant och Hellbutcher hade med sig sin helt nya lineup, med Tamás Buday från ungerska Tormentor som gitarrist, Eric Ljung från Ondskapt och Felipe Plaza Kutzbach från Procession, men det var ändå som om de aldrig gjort något annat än att spela i samma band. Det lät snabbt, hårt, fullkomligt naturligt och bättre än jag kan minnas att jag nånsin hört dem tidigare.
”Det finns ingen hemlig koppling.”
En minimailintervju med Zhema Rodero, originalgitarrist i det primitiva, Brasilianska black metal-bandet Vulcano, som spelar i Stockholm i kväll. (Läs mer…)
PSL: Vilken är världens bästa låt?
Zhema: ”Rock and Roll” av Led Zeppelin. Och ”Bloody Vengeance” av VULCANO!!!!!!!!
På vilket sätt har inställningen till black metal förändrats i Brasilien de senaste 30 åren?
För att vara helt ärlig så tycker jag att Brasilien har blivit ett sämre land att spela metal i. Förr i tiden sålde konserter slut och hårdrockarna hade mycket mer attityd än idag! Men många andra saker har förändrats också, scenen är helt enkelt inte densamma som på 80-talet. Det är synd.
Vilka band lyssnar du på just nu?
Caceria från Paraguay, Necrorizer från England och, så klart, Nifelheim. Jag gillar 70-talsrock, sydamerikansk rhythm and blues och brasilianska hårdrocksband.
Hur kommer det sig att så många av världens bästa black metal-band kommer från Norden och Sydamerika – vilken är kopplingen?
Det finns ingen hemlig koppling, bara tillfälligheter och människor från olika platser, som lever sina liv i olika verkligheter, men som ändå kommer fram till samma slutsatser.
Vad saknar du mest inom musiken just nu?
Attityd!!!!!!!!!! Jag vet faktiskt inte var jag själv får min inspiration ifrån, varje dag när jag vaknar så tänker jag bara metal. (!!!!!!!)
Vulcano och Nifelheim spelar i kväll, 9 maj, på Kolingsborg i Stockholm.
Stoppa pressarna
Harmony Korines nya film ”Spring Breakers” får svensk premiär! (Läs mer…)
SF Film tänkte först bara släppa den direkt på DVD, men idag rapporterade sajten Breaking Free att den alltså kommer att gå upp bio den 22 juni.
Läs om varför Harmony valde just Skrillex till soundtracket HÄR.