Lou ”Big Poppa” Pearlman har i följande ordning gjort sig känd för främst tre saker:

• Som pojkbandskungen bakom band som Backstreet Boys, *Nsync och Take5.

•  Som inofficiellt anklagad, men aldrig dragen inför rätta, för en mängd sexbrott.

• Som skyldig till ett enormt så kallat ”Ponzibedrägeri”, med mer än 300 miljoner dollar i skulder.

Han började sin karriär i flygbranschen, men blev sugen på musik efter att ha sett New Kids On The Blocks enorma framgångar. Med hjälpav hoppfulla investerares miljoner lyckades han göra sig ett namn som musikmogul i Orlando, Florida och musikbranschen. Han låg bakom band som Backstreet Boys och *Nsync och det gick till en början onekligen väldigt bra, banden drog in miljoner. Pengar som de själva förvisso inte fick se så mycket av. I efterhand har också ett flertal av Lou Pearlmans band stämt honom för utebliven inkomst. Kevin Richardson från Backstreet Boys sa till Rolling Stone år 2000 att han kände sig fullständigt förrådd:
– Det är ”vi är familj, vi är familj”, sen märker du att det är ”pengar, pengar, pengar”.

Och även om Lou naturligtvis var en man med stort intresse för pengar menar vissa att hans egentliga drivkraft redan från början snarare var intresset för unga pojkars sällskap. Bland de som anklagat honom för detta finns före detta medarbetaren Phoenix Stone, som uttalar sig i en lång artikel i Vanity Fair från 2007.  I samma artikel öppnar sig ett flertal före detta medarbetare, pojkar och deras föräldrar. Nick Carters mamma säger i en telefonintervju med journalisten Bryan Burrough: ”vissa saker hände /…/ och det förstörde nästan vår familj. Jag försökte varna alla. Jag försökte varna alla mammor.”  Huruvida dessa anklagelser är sanna kan vi naturligtvis inte avgöra, men många varningsklockor ringer, från olika håll.

2006 började det uppdagas för investerare som ville ha tillbaka sina pengar att de utsatts för bedrägeri. Under mer än 20 års tid hade Pearlman uppmanat privatpersoner och banker att investera i hans bolag ”Trans Continental Airlines Services Inc” och ”Trans Continental Inc.”, två bolag som inte existerade annat än på papper. Pearlman hade använt förfalskade dokument för att vinna förtroende hos sina investerare och de banker som han lånat pengar av. Han flydde landet när det började nystas ordentligt i bedrägerihärvan, och upptäcktes av en turist på Bali (där han checkat in på ett hotell som ”Incognito Johnson”) som kände igen honom från tidningar och bloggar. Han dömdes 2008 till 25 års fängelse och beräknas vara ute 2029.