Åh nej, jag sögs ner i yokoonoträsket! För flera timmar sen skulle jag bara lägga upp några av mina favoritlåtar med henne helt snabbt och påpeka lite stilla, för dig som bott under en sten på sistone, att hennes utställning på Moderna Museet slog upp dörrarna i morse.

Men hon har ju gjort så mycket bra!  Nedan följer ett litet, högst halvrepresentativt axplock. Jag har till exempel – tråkig som jag är, men mina öron ville verkligen inte höra talas om det idag – inte med några av hennes mer experimentella grejer så ni som gillar sånt borde till exempel kolla in hennes första två soloskivor också (Yoko Ono/Plastic Ono Band, 1970 och Fly, 1971). Hursomhelst, här är en tio låtar tjock (kronologisk) trave som jag – och det lilla softrockhjärta som bankar i mitt bröst – gillar.

ps. Lyssna på texterna, hon har en osviklig, ärlig känsla för ord (My Man! Goodbye Sadness!).

Death Of Samantha (1972)

Growing Pain (1973)

Yes, I’m a witch (1974)

It happened (1974)

Every Man Has A Woman Who Loves Him (1984, inspelad 1980)

Nobody Sees Me Like You Do (1981)

Goodbye Sadness (1981) (Jag hade helst tagit nästa alla från ”Season Of Glass” men för rocköverblickens skull håller jag mig i skinnet).

Walking On Thin Ice (1981)

My Man (1982)

I Love You Earth (1985) (från albumet med den väldigt roliga titeln ”Starpeace”, ett politiskt svar på Reagans stöd av missilförsvarsprogrammet Star Wars)

Bonusmaterial:

Cut Piece (Carnegie Hall 1965)

Happy X-mas (war is over) (1971)

(Deras synkroniserade vita outifts i slutet)

Oh Yoko (1971)