”En Disneyhäxa med en prinsessröst” – PSL:s utsända imponeras av Grimes

Den PSL-aktuella, kanadensiska kameleonten Grimes fyllde Kägelbanan i Stockholm igår och Rebecka Ljung var där!.

Jag fattade inte vad han menade när han skjöt ur sig lovord framför en musikvideo med den här Grimes. Vi drack myntaté och låten fastnade inte alls i mig. Men så hörde jag att hon skulle komma till stan. Och jag började lyssna på riktigt. Efter ett par varv genom hennes skivor förstod jag att jag inte kan greppa Grimes. Men jag kan flyta med och låta mig fascineras av hennes vackra och egna ljudvärld.

Så på onsdagskvällen möttes vi vid Kägelbanan i Stockholm, Grimes kanske största fan och jag. Efter det sjukt kalasiga förbandet Doldrums (jag vill boka dem till en fest!), klev en tafatt figur med yvig kjol och huvtröja upp på scenen. Hon vinkar till publiken och skrattar blygt. Sen rockar hon loss inför en proppfull konsertlokal. Det tar inte mer än en halv minut för Claire Boucher att trollbinda publiken, med sin galna mix av ungefär alla popmusikaliska genrer du någonsin har hört.

Hon flaxar fram och tillbaka, ensam på scenen men med hundra armar till sina två musikmaskiner. Samplingar ska slås av och på, hennes röst hörs gånger tio, nya beats och nya slingor och… Låtarna genomgår en konstant metamorfos. Men hon binder ihop det med sin sång, sina plötsliga vildvittreskrik och sin punkiga utstrålning. (Men högre sångvolym nästa gång, please!)

Hon är en Disneyhäxa med prinsessröst. Hennes låtar skrämmer mig lika mycket som de förför. Ljus blandas med mörker på ett helt absurt vis, och Lykke Li borde bli avis. Grimes känns besläktad både med stora röster som Kate Bush och Annie Lennox, med robothiphop à la Beastie Boys, med Gang Gang Dances drömlandskap, med klassisk disko, fräsande electro, valfri R’n'B-dänga på radion… Hon har lite av allt och tycks ha besökt varenda plats på jorden – i alla fall i tanken.

Jag är imponerad. Och när Grimes kör en lite för kort version av sin hit ”Genesis”, får jag kramp i mungiporna av glädje. Hon känns klyschigt nog bara så äkta. När publiken ber om mer, förklarar hon att hon inte har övat in fler låtar. Men hon lyckas köra en, i alla fall.

Wow… Come back soon!

Av Rebecka Ljung i Åsikter