Hurra för hat – Ännu ett rant om Sizzla

Ungefär ett decennium senare kommer nu ett hatiskt inpass i Sizzlagate.


Jag har suttit på det här inlägget i en månad nu – ungefär ett decennium i internetår alltså. Jag har väntat, för att inte låta upprörd eller raljerande. Men även för att jag är långt ifrån säker på att jag har rätt.
Det blev ingen Sizzla-konsert i Stockholm. Jamaicanen med de mörka ögonen och den stora turbanen skulle ha spelat på Strand 28 mars, men eftersom han brutit mot ett sorts avtal om att inte uttrycka homofientliga åsikter ställdes konserten in.
Det här inte kritik mot Strand, inte egentligen. De råkar bara hamna mitt i exemplet. Och jag råkar bara få fullkomlig panik av att Sizzla inte fick spela på Strand.
Jag vill se Sizzla. Jag vill lyssna på Sizzla. Jag tycker han är cool och snygg och när han sjunger låter det som om han gurglar småspik. Jag är dessutom totalt, fullkomligt säker på att jag inte kommer att misshandla någon på väg hem från en konsert bara för att Sizzla sagt till mig att göra det. Jag spöar inte invandrare när jag lyssnat på Skrewdriver. Jag har aldrig skjutit en kvinna med hagelbrakare efter att ha lyssnat på Utah PhillipsRock Salt and Nails”. Och min egen reaktion är den enda jag kan ta ansvar för.
Hela den här situationen känns som asfyxi – som om utrymmet för vad som får tyckas och sägas minskar för varje dag som går. Och även om bara en enda person – en person med föraktfulla åsikter – censureras, så minskar automatiskt det totala utrymmet för vad vi alla får tycka och säga.
Det går inte en dag utan att jag lyssnar på hetero-breeders som i musik och böcker hyllar sina barns storhet, trots att det enligt alla moderna undersökningar är fullkomligt förkastligt att föröka sig. I alla fall i västvärlden. Det spelar ingen roll hur mycket ekologisk mat du köper eller hur många miljöbilar du kör – en till nyfödd västerlänning nollställer omedelbart all annan miljömedvetenhet.
Men det är normen. Att skaffa familj och sen älska den är det som anses normalt. Därför höjs inga röster mot kärleksfulla hetero-hyllningar.
Att hata bögar, däremot, är inte normen.
Sizzla hatar bögar. Han har skrivit extremt medryckande dancehall om hur det känns för honom när han hatar bögar. Men eftersom hat är mycket mer icke-normativt än homokärlek förbjuds han att uttrycka de känslorna.
”Jag tycker ingenting är fel, så har det vart sen jag var barn” sjunger Jonas Lundqvist på sin nya skiva. Jag känner lika och för mig betyder det flator och humlor och radhushomos och råbögar och Sizzla ska få göra precis det som de tycker är rätt för dem. Det har inte med mig att göra.
”Jag kanske inte håller med dig, men jag är beredd att dö för dina åsikter”. Ungefär så står det på en av Simon ”Far Och Son” Gärdenfors nybuskisteckningar. Pratbubblan tillhör en svart man som hänger i en snara från ett träd bredvid en glad man i vit stjärngosse-kåpa. Tolerans kan gå för långt. Men genom att censurera nån med inkorrekta, intoleranta åsikter begår man samma misstag som miffot man vill skydda sig mot. Dessutom är det skillnad på åsikter och handling. Genom att censurera konst och musik missar du viktig information om vad människor som inte är som du tycker. Konst är som den där lilla fågeln som alla säger att de hade i gruvorna förr: den avslöjar saker som vi själva inte har möjlighet att känna av. Den är varningsklockan, golbögen, indikationen på att något är fel och kanske behöver åtgärdas. Och just nu är fågeljäveln knäpptyst.
Gavin McInnes, min högljudde, kontroversielle ex-chef på tidning Vice, skrev en gång en väldigt bra artikel som hette ”Hooray for Hate”. Där förklarade han exakt varför han älskar hat. Han räknade även upp ett antal människor med hatiska åsikter som verkat i det fördolda men som fått chansen att uttrycka sig och då druttat på ändan.
Så hur gör man då? Sitter man snällt och säger ”Mhmm” och ”Ahaa” och ”Nämen säger du det?” när någon sjunger att man ska spöa folk som bara vill uttrycka sig fritt? Det håller ju inte heller. Men att förfölja och förbjuda människor med marginaliserade åsikter kommer inte att göra att de åsikterna försvinner. Syndabocken har ju inte funkat särskilt bra de senaste typ 2 000 åren.
Jag har alltså ingen lösning eller slutkläm här. Jag vet bara att det behövs mer syre i den här ljusa, fräscha kulturgruvan vi lever i.

Läsar- och artikelkommentarer är inte redaktionellt material

Kommentarerna är inte förhandsgranskade av SVT. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. Du måste följa SVT:s regler och villkor för kommentarer.

Öppna alla

Kentvakan har börjat

kent6-583x387

Ny uppesittarkväll med Kent - vid midnatt släpptes ”Skogarna”. Kentvakan förväntas hålla i sig in i nästa vecka. (mer…)

”Väntan.”, ”Väntan.”, ”Väntan…”. Det var upptakten när Kent släppte info om nya skivan ”Tigerdrottningen” och första låten ”La Belle Epoque” tidigare i våras. I går kväll vände sig bandet ännu en gång till sociala medier för att bygga upp Twitterspänning. Först kom ett kryptiskt ”Midnatt” och sedan ett gäng textstycken med avsändare J.Berg (som senare visade sig vara låttexten avbetad i nio inlägg).

När klockan senare slog tolv fanns den där: Kents nya, elektopyntade låt ”Skogarna”, som möttes av stående Twitterovationer och diverse överlyckliga emojis:

Twitterkontot @psykadelisk skrev: ”Dreglar té och gråter för er, Kent. Ren magi.”

@livraddaren skrev: ”Vill skriva 5000 tweets om Skogarna. Tack @KentTheBand

Än är inte Kentvakan över. Två låtar till kommer att se internets ljus innan skivan släpps i nästa vecka.

… Och från en Kentfest till en annan. Fyra nya namn blev i veckan klara för Kents egna festival: NONONO, Beatrice Eli, Elliphant och Alina Devecerski kommer att stå på scen i sommar i Stockholm och Göteborg.

Läsar- och artikelkommentarer är inte redaktionellt material

Kommentarerna är inte förhandsgranskade av SVT. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. Du måste följa SVT:s regler och villkor för kommentarer.

Lyssna på Lykke Li i sin helhet

Skärmavbild 2014-04-25 kl. 10.13.58

Igår spelade hon för ett utstålt Berns i Stockholm – idag smyger hon ut ”I Never Learn” en vecka innan officiellt släpp.
(mer…)

”I Never Learn” är den tredje, avslutande skivan i Lykke Lis albumtriologi i vilken hon säger sig ha hittat sin röst mer än någonsin. Skivan är full av riva-ut-sitt-hjärta-och-kasta-det-på-marken-ballader av den mest majestätiska sorten.

Eller som Lykke själv formulerar i en längre intervju på Stereogum: It is powered by some real, grown-up shit.

PSL rekommenderar tvåstegsraketen: 1. Läs intervjun 2. Ägna sedan helgen åt fördjupning i Lykke Lis musikvärld.

Läsar- och artikelkommentarer är inte redaktionellt material

Kommentarerna är inte förhandsgranskade av SVT. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. Du måste följa SVT:s regler och villkor för kommentarer.

En utbildning

elin unnes av ulrika owesdotter bro

Jag brände precis igenom Lynn Barbers bok ”An Education” och den var SÅ HIMLA BRA. (mer…)



Jag tycker säkert extra mycket om den för att Lynn verkar likna mig litegrann (ensambarn, högfärdig, grandios självbild som plötsligen krossas när man fyller 16 och inser att man inte är smartast i världen, gillar att skriva, ogillar att behöva ha en vinkel etc etc) och jag älskar alla som liknar mig (pga. se listan i tidigare parentes).

Ett extra roligt stycke är när hon berättar om en promiskuös fas hon gick igenom när hon pluggade på Oxford. På ett ställe skriver hon, ”En av få bra män jag träffade under den här perioden var Howard Marks.” Jag hann tänka ”Howard Marks, Howard Marks, varför känner jag igen det namnet så väl?” innan Lynn fortsätter ”… som senare blev känd som Mr. Nice, droghandlaren.” Jaha, den Howard Marks!”.

Lynn skriver också en fin grej som Julie Burchill ska ha sagt (obs för att det här är mina egna översättningar, citerade ur minnet): ”När jag började skriva var det som om jag pratat ett andraspråk hela mitt liv och precis upptäckt mitt modersmål.”

Julie Burchill är ju även känd för att ha virat taggtråd runt sin skrivmaskin och kontorsplats på NME när hon och Tony Parsons precis blivit rekryterade till tidningen.

Läsar- och artikelkommentarer är inte redaktionellt material

Kommentarerna är inte förhandsgranskade av SVT. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. Du måste följa SVT:s regler och villkor för kommentarer.

BÄSTKUSTBLOGGEN: Ooga Booga

lisapsl

Gamla reggaenyheter och tjejer över hela tröjan.
(mer…)

Pep förbi ett kärt gammalt hål i väggen idag och kom ut med dessa fyra helt oumbärliga ting:



1. Girls All Over-t-shirt. När jag köpte den visste jag inte mer än att Wacky Wacko, som T-shirttillverkaren heter, är ett namn som poppar upp var jag än går. De ligger bakom Ciara-t-shirten med Crass-loggan som jag nämnde härom dagen. De gör även en ”Ru Paul For President”-tee som jag bara kan anta är en storsäljare. Och så den här då, som mycket riktigt har tjejer över hela. Lil Kim, Britney, Courtney Love, Madonna, Grace Jones, Debbie Harry, Poly Styrene, Joan Jett, Francoise Hardy, Ru Paul, Lydia Lunch, Britney, Jan Terri, Divine, Siouxsie Sioux och Susan Fassbender.

Nu har jag lärt mig att Wacky Wacko är Seth Bogart, sångare i bandet Hunx and his Punx (som PSL rapporterat om flera gånger tidigare) men i vissa kretsar kanske kändast för sin röda kalsonger i Girls ”Lust For Life”-video.

2. Endollarssedel i siden fylld med lavendel. Det vill säga en helt vanlig ögonkudde.

3. ”Art workers won’t kiss ass”. Kan inte sägas ofta nog.

4. Reggae News! En av de tjusigaste tidningar jag sett. 75 cent 1980 står det uppe till höger. Snarare 20 dollar 2014 är jag rädd men redan värd vartenda öre. Så snart solen går upp här igen ska jag läsa (stulna kan en anta) intervjuer med Bob Marley, Linton Kwesi Johnson, Lee Scratch Perry, I-Threes och The Selecter. 



Ooga Booga är en kokvråliten butik som ligger undangömd i ett dammigt hörn på andra våningen av ett anonymt hus i Chinatown. Här hittar man allt man eventuellt behöver inom No Age-vinyler, hemtryckta totebags, Calvin Johnson-mixtapes, konst-fanzines/planscher/T-shirts/böcker och så vidare. Jag lyckas alltid komma ut med grejer jag inte ens visste att jag ville ha, så som någon vit T-shirt (hatar vita T-shirts) med tryck…

(Var det förresten bara jag som tänkte på det här omslaget när jag såg bilden här ovan?) (Jahopp.)



Calvin Johnsons mixtapes (10 dollar styck!).


Besök:

Ooga Booga
Wacky Wacko webshop

 

Läsar- och artikelkommentarer är inte redaktionellt material

Kommentarerna är inte förhandsgranskade av SVT. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. Du måste följa SVT:s regler och villkor för kommentarer.

TITTA: Say Lou Lou – ”Everything We Touch”

Untitled-3

Systrarna Kilbey i en supernova av guld. (mer…)

Förutom att göra riktigt bra musik så är Say Lou Lou också experter på att skapa urvackra miljöer att para ihop sina låtar med. Bland annat gav duon sin låt ”Better In The Dark” en video med rekvisita som norpad ur ett Twin Peaks-förråd. Och nu har de hämtat mer inspiration från film/tv-skärmen.

Senaste låten ”Everything We Touch” har fått rörligt material med en och annan referens till Bondklassikern ”Goldfinger”. Systrarna bär guldjeansjackor, guldsmink och är målade från topp till tå i… just det, guld. Låtfrasen ”Everything we touch turns to gold at night” har nog aldrig känts mer given. Titta på den trolska videon här ovan i väntan på att duons album äntligen släpps till hösten.

Läsar- och artikelkommentarer är inte redaktionellt material

Kommentarerna är inte förhandsgranskade av SVT. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. Du måste följa SVT:s regler och villkor för kommentarer.

EFTERLYSNING: Är du PSL:s nya praktikant?

Processed with VSCOcam with f2 preset

Vill du praktisera hos oss på PSL i höst/vinter? (mer…)

Är du musikintresserad? På media-/journalistutbildning (VIKTIGT: med formell praktikperiod inom ramen för din utbildning)?

När vi startar upp höstsäsongen vill vi gärna ha dig i vårt sällskap. Det blir antagligen en såväl rolig som väldigt lärorik period. Det tror vi att Johanna och Clara (som varit hos oss tidigare) kan hålla med om.

Skriv därför och berätta om dig själv! Brevet skickar du till HENRIK.S.BURMAN[at]SVT.SE så snart du kan.

Vi ses i höst!

Läsar- och artikelkommentarer är inte redaktionellt material

Kommentarerna är inte förhandsgranskade av SVT. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. Du måste följa SVT:s regler och villkor för kommentarer.

PREMIÄR: Ji Nilsson – ”Heartbreakfree”

untitled

Vår PSL-favorit har gjort Spice Girls friendship never ends-budskap till mjuk r&b. (mer…)

Ji Nilsson har länge velat göra ett beat i Brick & Laces ”Love Is Wicked”-anda och skriva en låt som är lika härlig/deppig som Sean Kingstons ”Beautiful Girls”. Nu har hon gjort precis just det och PSL har premiär för det underbara resultatet.

Vi vet sen tidigare att Ji verkligen kan det där med vänskapslåtar, inte minst efter 8 mars-låten med Marlene om kvinnlig vänskap som vi <3. Denna gång tas ämnet upp ur en annan vinkel. ”Heartbreakfree” har klapptakt, oemotståndlig r&b-sång och bitterljuv sångtext.

”För mig handlar låten om att inte våga få sitt hjärta krossat och att det är mycket lättare att vara vänner för att, som Spice Girls så fint uttryckte det: ‘Friendship never ends’”, hälsar Ji till oss i ett mejl.

Läsar- och artikelkommentarer är inte redaktionellt material

Kommentarerna är inte förhandsgranskade av SVT. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. Du måste följa SVT:s regler och villkor för kommentarer.

TITTA: Solen – ”Förlorare”

Solen

Solens fantastiska vemodssång har fått video. (mer…)

”SVINBRA!”, ”Kent?” och ”1995 har aldrig låtit bättre” löd några av reaktionerna när vi premiärade Solens första låt från nya skivan för några veckor sedan. Låten handlar om att inte kunna le när man borde vara lycklig, och nu har den matchats med en superfin video.

Vemodet i ”Förlorare” bildsätts med – trots allt – ganska mycket hopp. Vi följer ett par på en strand i vårsol och tö, men de ”bär på en längtan efter något annat”, förklarar Solen. Som när mötet med lyckan resulterar i… ångest. Till exempel genom vårdepp som The Taranatula Waltz sjöng om härom månaden. Eller som Solen uttrycker det: ”Egentligen är lycka bara en brist på olycka vilket gör lyckan ganska tom och vad finns det då kvar att sjunga om?”. :’(

Läsar- och artikelkommentarer är inte redaktionellt material

Kommentarerna är inte förhandsgranskade av SVT. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. Du måste följa SVT:s regler och villkor för kommentarer.

LYSSNA: Markus Krunegård – ”Let’s Go Nu Är Jag Din Yo”

10153020_10152269462949463_1614954427_n

Vi tackar vårvindarna och några axelklapp för Markus nya sommarrusiga låt. (mer…)

När Markus Krunegård svängde förbi kontoret för en månad sedan berättade han om nya skivan ”Rastlöst Blod” som kommer i juni. ”Ett fågelbo”, kallade han albumet och förklarade att låtarna spretar denna gång. Istället för att tygla sig har han klappat sig själv på axeln. Kanske var det just därför nya låten ”Let’s Go Nu Är Jag Din Yo” fick komma med på skivan trots att den först blivit ratad.

”Vårens löftesrika vindar väckte känslan av ‘äh vafan vi kör den’” förklarar Markus omvändningen. Vi tackar vårvindarna och fågelbofilosofin för detta lilla indieelixir som ju känns som ett givet sommarsoundtrack. Planer på video sägs även vara på gång, då förmodligen på en karaokebar. Låten släpps i morgon, men redan nu kan du lyssna på den här.

Läsar- och artikelkommentarer är inte redaktionellt material

Kommentarerna är inte förhandsgranskade av SVT. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. Du måste följa SVT:s regler och villkor för kommentarer.

+ Ladda in fler inlägg