Har Mando Diao gått med i Frimurarna? Står ni och langar vin på SVT:s rekreationsområde? Frågorna var flera efter Caligolas besök i tevehuset.

Det tog ett tag att förklara allt för de undrande kollegorna som passerade när jag och PSL-Petter mötte en handfull av de kåpklädda medlemmarna i konstnärskollektivet Caligola i den så kallade vinterträdgården en slö eftermiddag, två korridorer bort från PSL-rummet i tevebunkern vid Gärdet.

Namnet ,och framför allt idén, har Mando Diao-medlemmarna Björn Dixgård och Gustaf Norén fått från ett internationellt konstnärskollektiv som skapades på 70-talet i Italien.

Tanken är att skapa en plats i tillvaron fritt från regler och förväntan. För alla. I Caligola är kreativa utövare från alla läger – författare, filmare, målare, fotografer, dansare, skådespelare t ex – välkomna.

Dock är det först nu, 2012, i det fortsatta samarbetet mellan Dixgård och Norén och Latin Kings-med-mera-legendariska Salazar Brothers – som Caligola också blivit ett hem för popmusik. I Sverige. Med nämnda namn. Och runt 25 till varav LaGayla Frazier och Natty Silver är två.

Eller, rättare sagt, klubbmusik. För oavsett den musikaliska bredden som vi hör på Caligolas första, nu aktuella skiva (den rymmer en hel del, från soulstänkta ”Forgive Forget” till sammetsljuva synteten ”Morning Light”) så är allt ursprungligen skapat ursprungligen på fest och klubb.

Jag minns att jag delade morgontåg med Norén för några somrar sedan. Han berättade om hur de längtade efter mer soul i sin musik och hur mycket de trivdes med herrarna Salazar som de mötte under inspelningar med Mando Diao.

Caligola är kanske svaret på den drömmen? Och på att göra något helt annat. Fritt från fokus på sina tidigare jag som popstjärnor med medföljande repertoar. Tillsammans med andra som längtar efter samma sak.

Mer på PSL: PREMIÄR: Caligola – ”Sting of Battle”, LYSSNA: Mando Diao + The Salazar Brothers – Caligola