Herregud, jag har fotat så mycket redan att det är helt paranormalt.
Och jag har ingen riktig aning om hur jag ska sammanfatta saker för er. Så jag väljer den hyfsat obeprövade metoden att huller om buller slänga ihop lite bilder som i bästa fall har rött, vitt och blått gemensamt.
Först och främst, svaret på gårdagens gåta: Det var till
Las Vegas vägen tog oss. En perfekt stad för alla som gillar air conditioning och prostitution men inte min grej alls, så vi åkte vidare igen efter ungefär tjugo timmar. Men den aspekten jag ändå gillar lite med Vegas är hur de går all in. Den här arkitekten till exempel har inte sparat särskilt på krutet.
Trading post, Colorado. Den jättestora indianen träffade vi inte.
Texas, de bedrövade vattentornens hemstat.
Solnedgång på truckstop i Utah.
Bedrock, Arizona –
Flintstones och bedrövligt kaffes hemstad.
Konststaden Madrid, New Mexico. Alla i hela stan såg ut som Marshall Gene. Madrid är en gammal gruvstad som en gång i tiden var större än Albuquerque. Man kunde bryta två olika sorters kol där vilket tydligen är väldigt ovanligt. När folk slutade använda kol så dog stan och blev spökstad. Men på sjuttiotalet hittade lite konstnärer och hippies dit och nu bor dignande 149 invånare här…
Vanlig syn, att mer än en misslyckats på samma plats. Vissa hotel har gjort det enkelt för sig och behållt till exempel Travelodges gamla skylt men bara målat över ”Trave” och skrivit dit nåt annat.
Nattkörning, det känns som en bra idé först men landskapet är så himla vackert hela tiden – och överraskande föränderligt – att man inte vill missa en enda minut. (Sa hon innan hon hade åkt några längre ökensträckor).
Åh nej, baren mitt ute i öknen som bara har motorväg runt sig var stängd!
Midpoint, Adrian, Texas. Exakt halvvägs mellan Chicago och LA (om man åker route 66).
Här sitter de utanför sina rum på kvällarna, hästarna, och dricker flasköl och pratar om senaste avsnittet av Auction Hunters. Jag förstår dem, jag har också blivit helt besatt av det där programmet.
Killen till vänster i bild ska med hem på nåt sätt. Han är 86 cm lång och jättetung men när jag såg honom var jag tvungen att ha honom. Ska berätta mer om den magiska motorsågskonstnären som gjort honom senare.
Fever Ray-tavlan bakom föreställer en vanlig hopi-indian-outfit om jag inte har fel.
Durango, Colorado. Fantastisk liten deadwoodstad omgiven av otroligt vackra berg med snö på toppen. Allt jag såg av Colorado var förstummande stiligt.
Ett ganska typiskt sortiment hos en av cirka ett tusen trading posts som vi stött på längs resan. Indianernas närvaro i och påverkan på Amerika blir väldigt tydlig när man åker här nere. Geografiska namn och souvenirer har oftare än inte indianbakgrund.
Trading post, Cerrillos, New Mexico. Det är ett mirakel men hittills har jag lyckats att inte köpa några såna här kristaller alls. Nästan.
Cerrillos igen. Pickuptrucks och hundar…
…två grejer Amerika är oerhört bra på. Men ju längre västerut man kommer desto fler pickuptrucks byts ut mot cabrioleter. En väldigt tydlig spaning jag har gjort.
Hundarna däremot består.
