Grattis Kajfes! Grattis Norden! Därför är Nordic Music Prize så viktigt!

Rätt låt vann! Och luften var rätt smälltjock med kärlek när Nordic Music Prize delades ut i Oslo igårkväll. Vinnaren Goran Kajfes hyllades även av de som förlorade. Och den danska kulturministern försökte flörta upp Andres Lokko

Nordic Music Prize visade, på sitt andra år, att det är precis den sortens musikpris vi behöver. En synnerligen kompetent jury valde naturligtvis rätt när de efter 18 minuters möte på torsdagsförmiddagen bestämde sig för musik av Goran Kajfes. Det är naturligtvis inget fel på varken Lykke Li eller Björk, som också var nominerade, men, handen på pop-pris-hjärtat, hade någon reagerat?

- Förra året satt vi i sex timmar, berättade juryns ordförande Andres Lokko när jag träffade honom i röran efter prisutdelningen, Det var första året och vi diskuterade mycket vad man kan definiera som nordiskt.

Redan innan en halvtimma hade gått hade juryn som bl a består av Jeanette Lee från Rough Trade (och som spelat i Public Image Ltd), Mike Pickering (producent och musiker från bl a M People) och Jonathan Galkin (ägare av plattsällskapet DFA) bestämt sig.

Lokko berättar att enigheten var mer eller mindre total. En efter en hade jurydelegaterna, lite trevande och försiktigt – kanske för att de var oroliga för att förslaget med en instrumental jazzskiva stack ut från de övriga nominerade – höjt sin röst. Alla pekade mot ett album som visserligen berömdes när det gavs ut i både svensk och internationell press, men som är värt en långt större publik.

Utdelningen av priset ägde rum i den centralt belägna Jacobskirken igårkväll under ganska formella och högtidliga former. Först när årets prisutdelare, Danmarks nye kulturminister, Uffe Elbaek, brast ut i ett ”jag raggar på dig” som ett svar på att Andres Lokko gett honom komplimanger för sina engelska snörkängor (Lokko: Du är den förste kulturminister jag sett i sådana) lossnade det. När Elbaek sedan läste upp namnet på vinnaralbumet brast kyrkan ut i applåder och hurra.

Och i överraskning. När jag, timmarna innan priset delades ut, diskuterade vinnare med inhemsk och influgen musikbransch tippade 8 av 10 övertygade om att priset i år skulle gå till danska punkkvartetten Iceage (som spelade senare samma kväll, vi är många som är tacksamma över att vi slapp dem på vinnarpodiet). Ingen gissade att Goran Kajfes dubbelalbum ”X Y” som släpptes i 500 vackert formgivna och handarbetade exemplar i december 2010 hade en minsta chans. Så otippad var den.

Otippade vinnare på musikpris behöver vi fler av. Självklart inte för sakens skull utan för att priset kan berätta något för oss som vi kanske inte visste. Att det kan staka ut ny väg för musiken. Och inspirera samt berätta något viktigt för oss.

För valet av Goran Kajfes är på flera sätt både smått genialt och modernt. Framförallt är det en fantastisk musikupplevelse som han ger oss på på sitt livs tredje soloalbum. Det rubriceras som ett jazzalbum, men i min värld är det isåfall med betonig på den filosofiska apekten av ordet jazz.

Kajfes rör sig i så stora och vitt skilda musikaliska världar att det känns väldigt orättvist att ringa in det han gör i bara ett fack. ”X Y” är förvisso fortfarande ännu en glimt åt hans ständige hjälte Miles Davis, men man kan lika mycket hitta spår av Don Cherry. Ibland flörtas det med Jon Hassel, ibland med Brian Eno.

Goran Kajfes spelar i stort sett med alla Sveriges musikanter. I sitt tacktal, som jag filmade och som ni snart kan se på PSL, igår passade han på att strö stjärnor över två av dem, Anna Järvinen och Ane Brun, som också var nominerade.

Den kärleken besvarades omedelbart. Både av Ane som nämnde honom när hon gav konsert i samma kyrka senare på kvällen och av Anna Järvinen som inledde hela nordiska musikpriset med att spela tre sånger från sitt senaste album. När jag träffade Anna senare på kvällen hyllade hon valet av Kajfes skiva. Själv var hon glad över sin nominering.

Mest minns jag dock den del av den påtagligt överrumplade Kajfes tackord (jag har filmat, publiceras senare ikväll) som handlar om hur gränslös musik kan vara. Att det inte finns murar eller reservat när man spelar. Det är ord som naturligtvis handlar om hans sätt att blanda musikaliska intryck från hela världen i sin egen musik.

Men, det är också tankar vi behöver 2012. Det och juryns trumpetfanfar om att årets bästa album från Norden inte nödvändigtvis behöver låta knäckebröd eller lusekofta utan lika gärna kan visa en annan sida av Norden. Det Norden som berikats med rötter till Afrika, Orienten och andra delar av vår värld. Och just det Norden som sorgligt nog många inte vill ha.

Läsar- och artikelkommentarer är inte redaktionellt material

Kommentarerna är inte förhandsgranskade av SVT. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. Du måste följa SVT:s regler och villkor för kommentarer.

Öppna alla

Döda mig långsamt… (Ji Nilsson & Min Stora Sorg gör musik ihop)

Skärmavbild 2014-08-28 kl. 11.35.28

Två forna Studio PSL-medlemmar förenas i ett drömsamarbete tack vare sommarens värmebölja. (mer…)

I vårens säsong Studio PSL hade vi äran att både gästas av Ji Nilsson och Anso ”Min Stora Sorg” Lundin. I samma veva, där i sluttampen av maj, mailade Anso Ji på Twitter och frågade om de inte borde göra en duett ihop.

På pricken tre månader senare släpper nu Ji och Anso sin allra första låt. ”Döda Mig” är en 35ºC-varm sensommarballad som avdramatiserar grejen med död på ett väldigt fint sätt.

I en intervju på Rodeo berättar Ji om hur låten kom till:

”Jag satt i min svettiga lägenhet mitt i högsommaren och längtade efter en fläkt [...] kanske var det den outhärdliga värmen som fick mig att tänka på död, haha, men i vilket fall kom ‘jag dör’-frasen upp i mitt huvud på en gång”.

Man dör ju lite på den förklaringen? PSL håller tummarna för nya värmeböljor framöver – det gynnar uppenbarligen musikklimatet.

Läsar- och artikelkommentarer är inte redaktionellt material

Kommentarerna är inte förhandsgranskade av SVT. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. Du måste följa SVT:s regler och villkor för kommentarer.

Alla vill veta var jag köpt min tröja (Random Bastards ”UÅ”)

IMG_1119

Umeå förenas! På en tröja. Och i en nästan 7 minuter lång kram runt mästerbottens mitt. (mer…)


Det är stadens internationellt firade tröjtidning T-Post som serverar en ny och denna gången närodlad bullentin på en t-shirt. Den postas i dagarna till prenumeranter i 50 länder.

På insidan (!) av tröjan finns en lång text om Umeå skriven av medlemmarna i ortens Random Bastards-kollektiv.

Och en hänvisning om var man kan få höra den framförd som sången med titeln (och, förresten, PSL-bekantingen Marc Strömberg-designade stadsvapnet) ”UÅ”. 6 minuter och 59 sekunder lång.

Ladda ner (här) och du hör hela sällskapet – Gonza-Ra, Cleo, Alexander Juneblad (som förresten har en finfin popkarriär i innerfickan – tack för minneskortet i våras), Broder John, Friman, George Kaplan och – såklart – Chefen.

Efter ett smått gripande referat om storbranden i staden 1888 tar de vid – en efter en. Till en len jazzbas berättar bastarderna en stolt och eftertänksam historia om staden där de bor.

Och där man fortfarande hjälps åt.

Precis som vid släckningen av branden 1888.

Läsar- och artikelkommentarer är inte redaktionellt material

Kommentarerna är inte förhandsgranskade av SVT. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. Du måste följa SVT:s regler och villkor för kommentarer.

TITTA: Jonas Bergsten – ”Släpp Mig Aldrig”

Skärmavbild 2014-08-29 kl. 11.50.11

Lagom till att löven faller kommer den – en alldeles oemotståndligt vacker svenskpopsång från . (mer…)


”Släpp mig aldrig” är det första vi hör från Jonas Bergsten på två år.

Jag gillade både det sköna och det fina i förre Anne Leong-medlemmens ”Surf”, men gläds nog ännu mer åt det som kommer nu.

För en stund sedan premiärades videon på Västerbottens Kurirens sajt (Redaktör Burström har också intervjuat Jonas). Kort därefter meddelade PSL:s lokalredaktör i mästerbottenNils Fredriksson – mig vad som hänt.

Och i förra veckan spelade Jonas Bergsten mot rasism på Umeåpopens nationalscen Scharinska tillsammans med ett band bestående av Kajsa Bergsten, Daniel Berglund och Erik Hörnsten (First Love Last Rites, Katohjärta)

Nu väntar jag tålmodigt på det album som kommer framöver. Kanske redan i höst?

Läsar- och artikelkommentarer är inte redaktionellt material

Kommentarerna är inte förhandsgranskade av SVT. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. Du måste följa SVT:s regler och villkor för kommentarer.

Cherrie – ”Intro (C&S av Trappadon)”

Hasan Ramic Profil

Byns stolthet – nu saktad och choppad av Malmö. (mer…)

Vi kan inte få nog av Cherrie, problemet är att det inte finns så mycket av Cherrie att tillgå. Sedan den korta snutten kom i juni har jag spelat sönder den och längtat sönder mig efter en uppföljare.

När jag pratade med Trappadon i samband med att han med några andra hade choppat Ivorys mixtape så uttryckte han en önskan att choppa svensk rnb. Han hade då inte hört talas om Cherrie, men redan samma kväll, efter att jag hade snackat med honom damp det ner en mp3a i brevlådan. Nu känner jag att jag måste dela med mig den. Var så goda:

/H

Läsar- och artikelkommentarer är inte redaktionellt material

Kommentarerna är inte förhandsgranskade av SVT. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. Du måste följa SVT:s regler och villkor för kommentarer.

De e ingen grej, ingen match.

Hasan Ramic Profil

Rosh släpper sin debutsingel plus video. (mer…)

Alltsedan vi hörde henne på Linda Piras remix av ”Knäpper Mina Fingrar” , Mack Beats smarriga ”Chicken Teriyaki” och Ison & Fille – ”New Shit” har vi längtat efter att höra Rosh på egen hand.

Nu är videon och låten äntligen här. Med en produktion som doftar tidig 90-tals boom-bap från New York, signerad Mack Beats, och en röst och attityd som påminner om en hungrig Sebbe Staxx från Kartellens tidiga år, berättar Rosh att golare faktiskt inte har några polare. Videon är regisserad av Saga Berlin, och ninjorna som karatedansar i den är inga mindre än Unruly, med PSL-kändisen Rut Roos i spetsen.

Hur var det här då? Rosh har fortfarande en bit att gå som rappare men det hon saknar i teknik tar hon igen med röst och attityd. Att hon använder en produktion som låter som något från dinosauriernas tid oroar mig mer. Vem är den menad för? Jag levde på tiden då hiphop lät så här, men jag har svårt att bli dimmig i blicken när en sjuttonåring ska komma och framkalla nostalgi hos mig. Kommer kidsen att förstå den? Jag hoppas det, för Rosh har potentialen att bli en av de största, det gäller bara för henne att hitta ett eget uttryck, och det är sådant som kommer med åren.

Kolla på videon och lyssna på låten här:

/H

Läsar- och artikelkommentarer är inte redaktionellt material

Kommentarerna är inte förhandsgranskade av SVT. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. Du måste följa SVT:s regler och villkor för kommentarer.

TOPS!

lisapsl

Lär mig hos Dazed att mitt nya favoritband Tops, som jag tipsat om både här och där, är mitt nya favoritband av en anledning. (mer…)

För förut hette de Silly Kissers och innehöll även Sean Nicholas Savage som är Ariel Pinks och Connan Mockasins kanadensiska fadderbarn och en annan av mina stora favoriter från i år. (Missa inte hans (ör)tionde album, ”Bermuda Waterfall”.)



I början av september släpper TOPS sin andra skiva, ”Picture You Staring”, men här är den bästa nyheten av alla: man kan streama den redan nu.
Här.

Läsar- och artikelkommentarer är inte redaktionellt material

Kommentarerna är inte förhandsgranskade av SVT. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. Du måste följa SVT:s regler och villkor för kommentarer.

Kör bara

Hasan Ramic Profil

Aleks är tillbaka med en nattlig flykt från livets vedermödor. (mer…)

En av få saker jag saknar med att bo i en mindre stad är att äga en bil. Några av mitt livs största filosofiska och själsliga genombrott nåddes bakom ratten till en Volvo 240 kombi, sent på natten någonstans i Örebros industriområden. Det finns någonting andäktigt med att förlora sig i tankarna medan man rattar runt på automatik på bekanta tomma gator.

Aleks, som har varit tyst så när som på några gästspel har nu försökt ljudlägga känslan av att bara köra. Men med en twist, för mitt i flykten så finns det ett budskap att man ska följa sina drömmar och gå sin egen väg. Allting paketerat i det Aleks-patenterade hoppfullt vemodiga tolkningen av vad som är svensk soul. Låten hade premiär på Musikguiden igårkväll och du lyssnar här:

/H

Läsar- och artikelkommentarer är inte redaktionellt material

Kommentarerna är inte förhandsgranskade av SVT. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. Du måste följa SVT:s regler och villkor för kommentarer.

LYSSNA: AnnaMelina – ”För Oss”

Skärmavbild 2014-08-28 kl. 01.46.52

En taskigt inspelad – alldeles hjärtskärande – onsdagsballad från r&b-hoppet. (mer…)


Ett framtida stjärnskott, har vi gissat. Anna Melina Åkerman Kvie är Stockholmsartisten som hittills bara släppt iväg några låtar på nätet (där några fått ett par edits av Baba Stiltz). Albumet dröjer ett tag till – ”Det är fortfarande många pusselbitar kvar och det är det jag jobbar med just nu”, svarade hon sist vi kollade.

Det är inte på stora trumman som AnnaMelina slår när hon smyger ut nytt material. Istället pianoklink, autotune och hjärtslagsbeat, som i hennes helt nya r&b-visa ”För Oss” som – helt utan förvarning – dök upp på Soundcloud igår.

Eller som hon hälsar själv: ”Bara en taskigt inspelad onsdagsballad för oss <33″.



Läsar- och artikelkommentarer är inte redaktionellt material

Kommentarerna är inte förhandsgranskade av SVT. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. Du måste följa SVT:s regler och villkor för kommentarer.

LYSSNA: Merely – ”Princess Hervor”

10403465_10152236470281695_4905310452286712203_n

Merelys nya låt är en katedral fylld av sockervadd och Jigglypuffs. (mer…)

”En religös hymn eller en ringsignal från Jamba kan beröra oss på precis samma sätt”. Så beskrev den Sincerely Yours-knutna trion Team Rockit sina musikpreferenser när vi sist hördes.

En tredjedel av gruppen – Merely – har en begynnande solokarriär som PSL har varit nyfikna på både en och två gånger. Nyss sköt hon iväg sin nya supernova till sång ”Princess Hervor”. Trots en ljudbild som fyller en hel katedral skär Merelys klara röst igenom allt rosa Pokémonfluff och tar riktning mot en rakare pop som har mer gemensamt med, säg, Rebecca & Fiona än skivbolagskollegan CEO. 3 september släpps debutskivan ”Nirvana”.

Läsar- och artikelkommentarer är inte redaktionellt material

Kommentarerna är inte förhandsgranskade av SVT. Den som kommenterar är själv juridiskt ansvarig för innehållet i kommentaren. Du måste följa SVT:s regler och villkor för kommentarer.

+ Ladda in fler inlägg