Radio Dept använder välkänt skurmedel

Kvasten går.

Vårstädning på PSL. Vi ska dessutom flytta.

- Oj, vad min Sonic-samling är dammig, man kan inte läsa vad Johan Jacobsson skriver längre, muttrar Klas.

Henrik letar efter en av sina strumpor. Som ni kanske minns har veckostrumpor. Nu är högra måndagssockan på vift.

Råsynt-Ola begrundar den långe, snygge sneluggen när han kryper under redigeringsbordet, förbi LLC-Malins splitternya, supermoderna, svarta gladiator-träskor och bort till en hög med cd-skivor. Den är inbäddad i damm. Just detta lilla hörn av akvariet liknar en polsk amfetaminfabrik.

- Ordnung, ordnung, flinar Råsynt-Ola strängt och föreslår att hela nästa PSL-vecka borde tillägnas Front 242.

- Då ska ni se att det blir fart på besöksantalet, då kommer kommentarerna inmarcherande, fortsätter han och börjar sedan med en lång utläggning om vad som hände sist Recoil spelade i Sydtyskland.

Jag tar hand om klagomålen från tittarna. Nästan alla handlar denna vecka om att vi glömt fira Staten Israels 60-årsdag. Så oerhört klumpigt av oss. Förlåt. Kan inte Musikbyrån göra något om Israel istället för Island på fredag?

Nästan som en räddande ängel skickar min vän Jan Gradvall en befriande länk i ämnet. En tvättäkta jewtube! Med Bob Dylan och Harry Dean Stanton i Chop Liver.

Sedan kommer nästa mail.

Det är inget klagobrev.

Det är ett kärleksbrev.

Från HSL, Hanna Fahl:

Har ni hört nya singeln? ÄLSKAR!

Det handlar förstås om trion Radio Dept och deras nya sång Freddie and the Trojan horse .

Hela kontoret stannar upp.

- Så fin, väldigt prefab sproutsk i förhållandet mellan piano och gitarr, säger Henrik med nöjd blick.

Och, visst, den är väldigt vacker. Det är inte bara vi som vårstädar. Radio Dept har tagit fram stora dammvippan och sopat bort det lager fuzzbox som trion från Malmö/Stockholm ofta garnerar hela sin musik med. Det låter rent och klart. Tror inte att du som annars helst spelar Coldplay skulle bli besviken.

På köpet får du då också något som nuförtiden betraktas som väldigt omodernt. Nämligen en politisk sång. Freddie and the trojan horse handlar om att De nya moderaterna kanske inte var så nya, trots allt. Den berättar om svek.

- Just let us go, let us go, sjunger Johan Duncanson om och om igen.

Ja, just det. Storstädning.

Kvasten går.