En och en halv månad efter att vi formellt avslutade vår säljgranskning känns det plötsligt som att frågorna åter blivit högaktuella.

Flera andra medier har den gångna veckan tagit upp frågor om oseriös telefonförsäljning, drabbade kunder – och bolag som binder äldre till dyra företagsabonnemang.

Exempelvis berättar Göteborgs-Posten (som även granskat detta tidigare) hur Siri Karlsson, 81, efter fyra månaders kamp blivit fri från abonnemanget hos kritiserade Telephon.

Tidningen har också haft en intressant chatt med Tomas Borgenstrand från Konsument Göteborg som råder drabbade att polisanmäla bolagen.

Flera redaktioner på Sveriges Radio har också uppmärksammat frågorna från olika håll under veckan. P3 nyheter berättar om telefonförsäljare som pressas att sälja sånt man själv inte har koll på.

Studio ett berättar historien om Inger, som i dag är skyldig över en miljon kronor efter att alltför många gånger ha sagt ja till telefonförsäljare. I dag har hon en förvaltare som har hand om hennes pengar, men detta har inte hindrat försäljarna.

Systerprogrammet P1-morgon har tagit upp problem med bluffakturor, komplett med ett inspelat telefonsamtal med snabbpratande säljare.

Detta samtal plockas sedan upp av DN:s Erik Helmerson som i en ledartext kräver stopp för ”ökande telefonterror”.

Under hela veckan har TV4:s Malou von Sievers haft ”Lurad” som tema för sitt förmiddagsprogram Efter tio. Premiärgäster var konsumentjournalisten Anders Nyman från sajten Knyt.se – och författaren Elsie Johansson, som berättade hur hon blev pådyvlad ett dyrt leasingavtal med en skrivare och mobiltelefon när hon sagt ja till ett telefonabbonemang.

Ni som följde vår säljgranskning minns förstås att Elsie inte löstes från sitt abonnemang förrän vi uppmärksammat hennes fall – efter att hon mejlat oss om sina problem.

Vår granskning kom att resultera i över 50 tv-inslag och artiklar. Nu kommer det mera hos andra redaktioner (och jag kan avslöja att även vi har nya avslöjanden på gång kring detta ämne) vilket naturligtvis känns både roligt och spännande.

Ett angeläget ämne granskas av fler kunniga journalister. Vår säljgranskning är avslutad – och plötsligt sysslar alla med säljgranskning.

De gångna månaderna har vi hört mycket om löften som inte gått att lita på.

Jag tänkte så här på årets sista dag ge er ett mer pålitligt.

När vi drog igång säljgranskningen för några månader sedan trodde vi att den skulle handla om många olika försäljningsmetoder, och många olika produkter och tjänster.

Så blev det inte.

Granskningen har till största delen koncentrerats till en enda produkt och en enda försäljningskanal. Rentav till en enda metod – som bolagen bakom hävdar inte alls är någon metod.

Försäljning mellan företag skiljer sig på flera punkter från försäljning till privatpersoner. Bland annat saknas den lagstadgade ångerrätten vid köp över telefon.

Sverige har många skogsägare. Den som äger skog är momsregistrerad och kan därmed formellt räknas som företag. Det är alltså formellt möjligt att binda upp personen på ett långt företagsabonnemang utan att personen har någon självklar möjlighet att ångra sig.

Jag skriver ”självklar” för rättsläget är oklart. Det finns flera exempel där bolagen backat inför kunder som satt sig emot, och Allmänna reklamationsnämnden har slagit fast att en ”företagare” av denna typ mycket väl i praktiken kan vara en privatperson – med bibehållen ångerrätt.

Vår granskning började med bolaget Telephon. Redan innan vi fått in ett enda tips från er så fanns det tydliga signaler om att Telephon Sverige AB var ett mycket speciellt företag. Hundratals anmälningar hos Konsumentverket talade sitt tydliga språk, och stora frågetecken kring själva bolaget ökade förstås både oklarheterna – och vårt intresse.

Vi gick igenom samtliga anmälningar som dittills kommit in mot Telephon, och hittade flera detaljer som återkom – bland annat hade flera av kunderna fått intrycket att säljaren representerade Telia.

Min kollega Sanna Drysén besökte demenssjuka Eivor Schütz som nu kämpade tillsammans med sin son för att komma loss från abonnemanget.

Se reportaget här:

Våra kollegor på SVT:s regionala stationer mötte ytterligare drabbade äldre, och raden av exempel gav en bild av systematik och metod – där företaget helst pratade om enstaka misstag.

Jo, de pratade faktiskt! Under några dagar i början av granskningen (innan de första reportagen publicerades) fick vi ställa frågor till Telephons marknadschef, men när vi började fråga om själva företaget och om de inblandades identiteter, då fattade Telephon ett styrelsebeslut om att sluta svara.

Se reportaget här:

Vår granskning visade bland annat att dokument som påstods ha skrivits av bolagets ”kundservicechef” i stället skickats från det bostadsområde där en av styrelseledamöterna bor, och skapats på en dator av någon som använde styrelseledamotens mellannamn som signatur. (En anhörig ringde upp styrelseledamoten åt oss men nej – han ville inte prata med oss.)

Se reportaget här:

Dagen efter reportagen om Telephon kunde vi berätta att styrelsens redovisningskonsult valt att lämna sitt uppdrag, som ett direkt resultat av vår granskning.

Vi kunde också berätta att Telephon i flera fall försökt stoppa negativ publicitet kring bolaget. I Falun vek sig konsumentrådgivaren och strök bolagets namn från en varningstext på kommunwebben.

Se reportaget här:

I samband med reportagen om Telephon öppnade vi också ett webbformulär där vi bad publiken om hjälp med den fortsatta granskningen. Och tipsen rasade in. Fler än väntat hörde av sig på telefon – periodvis så många att jag själv paradoxalt nog tvingades stänga av min telefon för att kunna jobba – och många uppmanade oss att fortsätta granska försäljningen av företagsabonnemang till äldre.

Här fanns uppenbart mer att undersöka. Till att börja med ett bolag vid namn Ringia, som anklagades för att ha gjort i princip samma sak som Telephon fast under längre tid.

Precis som Telephon hade Ringia hotat sina ofrivilliga kunder med rättsliga åtgärder när man vägrade betala, och Ringia hade också stämt ett antal pensionärer på olika håll. Men det visade sig också att Ringia nyligen gett upp sina krav strax före en tingsrättsförhandling, efter att 77-åriga Dagny Asplund fått juridisk hjälp av Konsumentombudsmannen. (Vi tackar konsumentjournalisten Anders Nyman för tipset, hans sajt Knyt ligger ofta långt fram i granskningen av oseriösa säljföretag.)

Se reportaget här:

Nu fick vi också de första rösterna från insidan – människor som jobbat som säljare av Ringias abonnemang och valde att prata med Smålandsnytts reporter Eva Unosson. Sedermera har både jag och Sanna Drysén kommit i kontakt med säljare som jobbat åt flera olika telefonbolag, och vi har även fått del av ett säljmanus som använts för försäljning åt just Ringia.

Se reportaget här:

De utpekade bolagen har i princip samtliga intygat att de ska upphöra – eller redan upphört! – med den kritiserade försäljningen. Däremot har de inte varit lika tydliga med besked om vad som gäller för redan uppbundna kunder. Svaret har ofta varit ”Kontakta vår kundtjänst!” – trots att man redan gjort just detta och mötts med kalla handen.

I några fall har bolag helt enkelt stängt av telefonen när kunden vägrat betala. En åtgärd som kan få allvarliga konsekvenser för äldre på landsbygden när t ex trygghetslarm slutar fungera.

Se reportaget här:

En rad tips och berättelser har lett till reportage hos SVT:s regionala redaktioner. Till de mest anmärkningsvärda hör Jämtlandsnytts möte med förståndshandikappade Kurt, som övertalats av olika telefonförsäljare att teckna inte mindre än fyra olika telefonabonnemang.

Ett av dessa var hos Qall, ett bolag som fått massiv kritik från både kunder och säljare. vd:n förklarade i en intervju med mig att det av bolagets inköpta företagslistor är omöjligt att avgöra vilka potentiella kunder som är ”riktiga” företag respektive privatpersoner som råkar äga skog.

Jag frågade om man inte kunde fråga de tilltänkta kunderna, och vd:n tyckte att det var ”en jättebra idé”.

Se reportaget här:

Qall hamnade också i fokus när författaren Elsie Johansson mejlade oss sin historia. Hon satt fast i ett långt och mycket dyrt leasingavtal för en skrivare och en telefon hon inte ville ha, och som totalt skulle ha kostat henne 25 000 kronor. Men nu löstes hon från avtalet sedan SVT:s ABC tagit sig an fallet. Qall bemötte kritiken med att Elsie knutits upp av ett bolag som Qall numera köpt upp – Access 2 Telecom Stockholm.

Över huvud taget hänvisar bolagen gärna till andra – telebolag vars kunder man tagit över eller callcenters man ska ha brutit samarbetet med. Men vår granskning visar att kopplingarna ofta är fler än man först medger – för att inte tala om likheterna, till exempel i formuleringar på webbsidor och i försvarstal. Vår senaste bloggpost handlar om dessa trådar och likheter – från säljmetoder till sajtformuleringar.

Från Hofors fick vi ett närmast desperat nödrop från en god man, som berättade att kommunen övervägde att helt ta över förvaltningen av flera äldres pengar eftersom problemet med aggressiv telefonförsäljning och långa abonnemang vuxit sig så stort.

I Linköping letade Östnytts Kjell Lundström förgäves efter bolaget RingEtt på de utsatta adresserna – desto mer förekommande var bolaget i Allmänna reklamationsnämndens register.

Att granska försäljningen av telefonabonnemang till äldre och andra utsatta har helt enkelt varit som att öppna Pandoras ask. Efter en månad hade vi identifierat mer än tio bolag som ägnat sig åt liknande metoder.

En del fanns inte längre kvar – källor med insyn i branschen beskriver att det inte är ovanligt med snabba uppstarter och lika snabba avvecklingar. På detta sätt kan man också hela tiden jobba med nya varumärken; bolagsnamn som inte hunnit befläckas av kritiska kunder på nätet, om skeptiska kunder skulle råka googla.

(Ett annat sätt att försvåra spårning är att byta namn på bolaget. Callcenterföretaget Legio döptes om innan man gick i konkurs, och blev plötsligt svårfunnet i registren för den som inte redan hade organisationsnumret.)

Här på bloggen har vi kunnat avslöja att nästan hela Ringias styrelse varit på väg att avgå, men att det hela slutade med att revisorn lämnade bolaget.

Vi har också publicerat hela samtalen med Telephons marknadschef, efter att bolaget i ett pressmeddelande ifrågasatt vår rapportering.

Både politiker och myndigheter har reagerat på vår granskning. Konsumentombudsmannen Gunnar Larsson upprepade vid granskningens start Konsumentverkets krav att man inte ska kunna teckna denna typ av avtal över telefon, och sedan SVT:s Rolf Fredriksson berättat att det i Tyskland i princip är förbjudet med oombedd telefonförsäljning, så uttryckte sig Socialdemokraternas Veronica Palm gillande om en sådan modell. Konsumentminister Birgitta Ohlsson har hittills inte velat kommentera granskningen.

Efter Sannas reportage om försäljaren som uppmanades att sälja till anhöriga när den tilltänkta kunden visade sig vara avliden, frågade Aktuellts Claes Elfsberg ut callcenterföretagens branschorganisation – som dock förhöll sig kallsinnig till kraven på nya regleringar, bland annat med argumentet att man inte kör mindre mot rött för att det är förbjudet (!). Lagändringar av tysk modell eller den typ som Konsumentombudsmannen föreslagit, skulle enligt callcenterföretagens företrädare i princip slå ut det svenska näringslivet.

Andra aktörer har emellertid börjat agera: branschjätten Telenor berättade mitt under vår granskning att man strypt möjligheten för sina återförsäljare att sälja Telenor-produkter genom telefonförsäljning, och tidigare hårt kritiserade Phonehouse sa sig vilja gå i bräschen för en sanering av telefonbranschen.

Se reportaget här:

Vi har sett syrelseavhopp och politiska utspel. Polisanmälningar, löften och utredningar. Elsie Johansson behöver inte längre betala för en skrivare hon inte vill ha, men många sitter fortfarande fast i långa abonnemang som bolagen inte vill släppa. Här på bloggen har vi skrivit om några som lyckats komma loss; grundregeln tycks vara att sätta hårt mot hårt, helst med hjälp utifrån.

Konsumentverket granskar just nu flera av bolagen, och överväger att dra Telephon inför rätta. Det pågår faktiskt också sedan några månader tillbaks en förundersökning mot Telephon hos Stockholmspolisen, efter att man fått in flera anmälningar om misstänkt bedrägeri.

(Sedan kvarstår förstås frågan varför det ska krävas att äldre, dementa och förståndshandikappade ska behöva ta strid för att slippa vara bundna till telefonabonnemang de aldrig bett om. Varför en dement 87-åring ska ha sämre skydd mot aggressiva försäljningsmetoder än – säg – en 40-årig konsumentreporter.)

Av närmare 500 tips som kom in via vårt formulär handlade närmare 300 om telefoni. Bland de kanske hundra som därutöver hörde av sig via mejl och telefon (och ett par med vanlig post!) var telefonbranschdominansen ännu större.

Vi blev kvar där vi började med andra ord. Men med er hjälp kunde vi gräva både längre, bredare och djupare kring denna mycket speciella typ av försäljning.

Stort tack till alla som hört av sig!

(Vill du själv botanisera bland de närmare 50 inslagen och artiklarna så hittar du dem här.)

…och misströsta inte alla ni som skickat in tips och berättelser om elavtal, pensioner eller på stan-försäljning.

Tipsen finns kvar, och kommer att vara en guldgruva för SVT:s konsumentreportrar under den kommande våren. Nästa granskning är faktiskt redan under produktion när detta skrivs.

Säljgranskningen är slut – men vi kommer inte att sluta granska försäljningsmetoder.

Det är det som är mitt löfte till er.

Ett löfte som går att lita på.

 

PS: Ska man ta de granskade företagen på orden borde försäljning av företagsabonnemang i princip ha upphört nu. Stämmer det? Om inte – hör av dig till mig! Jag nås på mikael.pettersson@svt.se eller via SVT:s växel.

Identiska webbformuleringar, återkommande personnamn, likalydande försvarstal… Vi har dykt på en rad kopplingar och likheter mellan de telefonbolag som utmärkt sig i vår granskning.

Själva är bolagen noggranna med att betona sitt oberoende – åtminstone så länge alternativet talar till deras egen nackdel.

Den viktigaste likheten är förstås metoderna: att med forcerade säljsamtal förmå äldre att binda upp sig på långa företagsabonnemang utan ångerrätt – trots att de inte är företagare i någon annan mening än att de råkar äga skog.

Likheter finns också i bemötandet från kundtjänsten när kunden velat bryta abonnemanget. Detta låter sig bara göras om man betalar återstående månadsavgifter – ofta mer än 10 000 kronor. En del bolag påstår också att man låtit en ”kvalitetsavdelning” göra en ”granskning” av de inspelade avtalen, varvid man slagit fast att inget fel begåtts.

När kunder vägrat betala har flera bolag hotat med stämning, och ibland även lämnat in stämningsansökningar. Generellt har de dock ofta backat när kunder stått på sig, som Ringia mot Dagny, 77, eller som Telephon när de polisanmäldes av Märtha, 82.

En typ av samband erkänner flera av bolagen gärna: att de köpt upp eller tagit över kundstockar från andra telefonbolag.

Detta används som förklaring när vi ställer frågor om försäljningsmetoderna. Hårt kritiserade Ringia har exempelvis, gentemot oss och andra, hänvisat till att man  tagit över en stor kundstock från operatören Telespar (som enligt Konsumentverket inte längre bedriver någon verksamhet).

Bolaget Qall har också hänvisat till sitt övertagande av bolaget Access 2 Telecom Stockholm när man svarat på kritiken om att kunder bundits till dyra leasingavtal – däribland författaren Elsie Johansson i Uppsala, som löstes från sitt kontrakt först i det ögonblick som SVT:s ABC uppmärksammade fallet.

Samma personer har suttit i styrelsen för Acces 2 Telecom och Qall, och i vår granskning hittar vi fler sådana personsamband. De finns ibland också mellan teleoperatörer och säljbolag/callcenter som man uppger att man avslutat samarbetet med.

Hos Tele4u och säljbolaget Sveacom har samma person inte bara suttit i styrelsen utan också skapat dokument för bolagens sajter. När vi frågar om relationen mellan bolagen svarar Tele4u:s vd Julius Bengtsson först via mejl att det inte finns någon sådan, annat än att Sveacom ”tidigare bedrivit försäljning åt oss, dock inte längre.”

Vi preciserar frågan: Skälet till att vi frågade om Sveacom är att ni såvitt vi förstår haft gemensamma styrelsemedlemmar, som också arbetat med era dokument.

Och i nästa svar bekräftar Julius Bengtsson: ”Personer som idag är aktiva hos oss har tidigare arbetat på/med Sveacom”. Men han betonar samtidigt att ”Vi har absolut ingen relation till någon annan teleoperatör.”

Också mellan kritiserade operatören Ringia och säljbolaget Legio Management hittar vi personkopplingar i tidigare styrelseuppsättningar. Legio är ett callcenterföretag som under fjolåret gång på gång sökte personal för telefonförsäljning åt just Ringia. Men samarbetet avbröts i våras enligt konkursförvaltarens berättelse, vilket ska ha lett till Legios konkurs, vilken i sin tur nu föranlett en anmälan om brottsmisstanke till Ekobrottsmyndigheten.

Flera bolag har hänvisat till just problem med återförsäljare, som man nu – eller för länge sedan – ska ha ”brutit samarbetet” med. Svaret kom till exempel från operatören Grön tele när Västnytt kontaktade bolaget om kritik från en ofrivillig abonnent.

Och även hårt kritiserade Ringia säger sig alltså haft anledning att bryta samarbeten med callcenterbolag. Legio i våras är inte det enda exemplet.

Redan i januari reagerade Ringia på ett avslöjande i Dagens nyheter, där en säljare på en inspelning skryter för sina kollegor med att han håller på att lura en äldre kvinna. Ringias reaktion: man skulle häva avtalet med den oseriösa återförsäljaren.

Formuleringarna i DN-artikeln låter bekanta. ”Ringia säger upp avtal med återförsäljare” heter det. Försäljningschefen Emil Eriksson säger att ”det här är inte alls vad vi står för”, och meddelar att man nu också ska ”se om vi kan vidta rättsliga åtgärder med tanke på vad den här återförsäljaren har gjort mot vårt varumärke.”

Mindre än ett år senare läser vi efter våra egna reportage följande i ett pressmeddelande från bolaget Telephon: ”Telephon Sverige säger upp avtal med återförsäljare”. Det säljaren gjort är nämligen ”inte alls vad Telephon står för”. och ledningen för Telephon ska också ”se om de kan vidta rättsliga åtgärder mot återförsäljaren med tanke på vad den här återförsäljaren har gjort mot varumärket.”

De likalydande formuleringarna gör oss nyfikna, så vi kör Telephons, Ringias och ett antal andra telefonbolags sajter genom tjänsten Copyscape, som identifierar likalydande texter på webben.

Resultatet överraskar oss. Vi får flera träffar – några av de tydligaste mellan Qall och Ringia och mellan Ringia och Telephon.

Qalls vd Jonas Lindgren uppger i ett mejl att ”det finns ingen koppling över huvud taget” mellan Qall och Ringia.

Några kommentarer från Telephon och Ringia får vi inte, helt enkelt eftersom bolagens talespersoner beslutat att inte svara på några ytterligare frågor från oss (i Telephons fall ett styrelsebeslut).

Just mellan Telephon och Ringia har flera tittare också uppmärksammat en annan likhet, nämligen mellan rösterna och formuleringarna på bolagens egna avtalsinspelningar som spelats upp i våra reportage.

Du kan själv ta ställning till hur lika det låter genom att lyssna på inslagen nedan med Dagny Asplund respektive Eivor Schütz m fl.

Vi har under vår granskning kommit i kontakt med flera personer med insyn i telekomvärlden som tecknar en mörk bild av branschen. Rader av bolag poppar upp med avsikt att tjäna snabba pengar på en marknad där man enkelt kan binda upp skyddslösa konsumenter – som äldre, sjuka och handikappade.

Lyckas man binda upp ett stort antal abonnenter har man en säker inkomst under lång tid; bindningstider på tre år är inte ovanliga. Metoder och material kopieras; bolag tillkommer och försvinner.

Själva hävdar bolagsföreträdare att det handlar om enskilda misstag – eller någon slags normal affärsverksamhet mellan företag.

Vår granskning visar något helt annat.

 

Research: Lotta Sima och Leo Wallentin

Radio Skaraborg berättar i dag hur 80-åriga Signe från Falköping lyckades ta sig ur ett företagsabonnemang med telebolaget Telephon genom att helt enkelt stå på sig.

Signe – som får hemhjälp flera gånger om dagen – fick hjälp av sin systerson, och bestred fakturorna från bolaget.

Till en början ville Telephon ha drygt 10 000 kronor för att avsluta abonnemanget. Efter lite strid sänktes beloppet till en fjärdedel, och efter ytterligare motstånd landade man på att Signe skulle komma undan med 300 kronor – vilket hon betalade.

Bolaget, som tidigare hotat med att dra Signe inför rätta, har enligt Sveriges Radio nu meddelat att ärendet är avslutat.

I vår säljgranskning har vi även hört andra berättelser om stämningshot från Telephon, men det är oklart om bolaget någonsin valt att dra någon kund inför rätta.

Bolaget fattade tidigt i vår granskning ett styrelsebeslut om att inte kommentera kritiken i SVT.

Stämt kunder har ju däremot andra bolag gjort, och flera har även där klarat sig ur kraven genom att helt enkelt stå på sig. I fallet med 77-åriga Dagny Asplund backade bolaget Ringia från sina krav strax före tingsrättsförhandlingen.

En annan framgångsrik väg kan också vara att hänvisa eller anmäla det aktuella telefonbolaget till Allmänna reklamationsnämnden. Nämnden har nyligen slagit fast att konsumenter kan ha kvar sitt konsumentskydd (inklusive ångerrätt) även om de övertalats att teckna ett abonnemang som företagare.

Flera drabbade har också berättat att de nått framgång efter att de helt enkelt polisanmält bolaget i fråga, ett exempel är 82-åriga Märtha i Torsby.

Med publikens hjälp har vi under säljgranskningen fått kännedom om en rad telefonbolag som bundit upp äldre människor till långa företagsabonnemang utan ångerrätt.

Telephon, Ringia, Qall…listan kan göras lång.

Men när vi nu summerar vår granskning märker vi att det också finns en tydlig trend i svaren från bolagen.

Alla verkar nämligen ha lagt av!

Antingen har de skärpt sina rutiner så till den grad att denna typ av försäljning inte längre ska kunna vara möjlig, eller så har de helt och hållet slutat med telefonförsäljning och tar bara emot kunder som hör av sig själva. Eller så säger de som vd:n för hårt kritiserade Qall att försäljningarna är beklagliga misstag och att det vore ”en jättebra idé” att ställa en kontrollfråga om ifall personen själv ser sig som ett företag eller inte.

Några citat från bolagen:

”Telephon riktar sig numera endast mot aktiebolag i sin marknadsföring för att undvika att konsumenter ska ingå företagsavtal utan ångerrätt. Telephon har även infört ett krav på skriftligt godkännande av avtalen som görs upp på telefon.”

(Pressmeddelande från Telephon.)

För snart ett år sedan beslutade vi att inte bedriva uppsökande försäljning via telefon till personer födda tidigare än 1940. Anledningen till detta var att vi såg en överrepresentation av ärenden i kundtjänsten gällande abonnemang tillhörande äldre personer. Som ett led i en pågående kvalitetssäkring valde vi att under hösten ytterligare strama åt detta genom att stoppa all uppsökande försäljning via telefon till personer äldre än 65 år.”

(Julius Bengtsson, vd för Tele4U, i mejl till SVT.)

Bolaget säger sig nu vilja minimera andelen oönskade affärer.

– Vi kanske ska ha ännu fler skriftliga avtal och den frågan vet jag är uppe hos Sveriges callcenterförening, säger Björn Selvadurai.

(Phoneras vd i intervju med svt:s Sydnytt.)

Håller de vad det lovar? Dyker det upp andra bolag i stället?

Tveka inte att höra av dig till mig på mikael.pettersson@svt.se eller via SVT:s växel om du eller någon du känner blir uppbunden till företagsabonnemang på det sätt vi skildrat i vår granskning.

Flera av de bolag som dykt upp i vår säljgranskning granskas just nu också av Konsumentverket.

Telephon, det allra första bolag vi uppmärksammade för deras försäljningsmetoder från äldre, överväger Konsumentombudsmannen just nu att vidta rättsliga åtgärder mot.

Bland övriga bolag som just nu granskas av verket hittar vi:

• Ringia, som fått 44 anmälningar hos Konsumentverket och som vi haft anledning att berätta om flera gånger, och bland annat skrivit om här.
• RingEtt, som har 27 anmälningar och uppmärksammats i ett par reportage av våra kollegor på Ösnytt.
• Grön Tele, med 63 anmälningar hos verket och vars metoder Västnytt berättat om.

Flera bolag visar sig också ha nedlagda tillsynsärenden, däribland:

• Phonera – 49 anmälningar – nedlagt ärende 2007. (Phonera har uppmärksammats i ett reportage av Sydnytt.)
• Svea (Nordic) Telecom – 156 anmälningar – nedlagt i mars i år.
• Qall – 53 anmälningar – nedlagt i april i år.
• Telespar/Rifus – 29/3 anmälningar – nedlagt i juli i år. Enligt Konsumentverket handlar detta om samma bolag, som numera ska ha upphört med verksamheten och vars kunder ska ha övertagits av Ringia och RingEtt.
• Devicom – 36 anmälningar – nedlagt i september.

När ett ärende läggs ned kan det förklaras av att bolaget lovat skärpning, exempelvis lovade Qall i april Konsumentverket att bättre börja skilja på företagare och privatpersoner. Vår granskning har emellertid visat att man fortfarande under hösten fortsatt sälja på privatpersoner företagsabonnemang.

Två av de bolag som utmärkt sig i vår granskning – Telerix och Tele4U – har ett tvåsiffrigt antal anmälningar hos Konsumentverket men verket har inte valt att inleda någon tillsyn mot dessa. Tele4U uppmärksammades av oss i ett reportage i början av december.

Tele4U har liksom övriga bolag vi kommit i kontakt med tillbakavisat kritiken från kunder och säljare.

Sedan lång tid har Konsumentverket haft ögonen på Telephon – det allra första bolag vi tog upp i vår säljgranskning.

Nu får vi veta att ärendet flyttats från en vanlig handläggare till KO-sekretariatet. Det betyder, meddelar processrådet Gunnar Wiklund, att KO ”överväger att vidta rättsliga åtgärder”.

Detta betyder i sin tur att KO antingen gör ett föreläggande – där man till exempel förbjuder ett företag att agera på ett visst sätt, och kan hota med vite om man bryter mot förbudet – eller att man går till domstol, vanligtvis Marknadsdomstolen, för att få bolaget att upphöra med sitt agerande.

Men ännu har man inte fattat några beslut om hur man går vidare. Gunnar Wiklund skriver i ett mejl att det ”handlar om mängder av anmälningar och ljudfiler som ska läsas och lyssnas på och bedömas rättsligt. Det är just det jag håller på att göra just nu.”

Vi har ju tagit del av samtliga anmälningar mot bolaget, och kan intyga att det är ett digert material. När vi gick igenom det, i oktober, hade ca 50 anmälningar kommit in, den 12 december var siffran 66, och sedan dess kan den ha stigit ytterligare.

Processrådet Gunnar Wiklund bedömer inte att han kommer att vara klar med sin bedömning på den här sidan nyår.

För drygt en vecka sedan berättade vi om teleoperatören Qall, som i vår granskning fått kritik från både kunder och personal för att sälja företagsabonnemang utan ångerrätt till bland annat äldre, sjuka och handikappade.

Qalls vd lät sig intervjuas (till skillnad från exempelvis bolaget Telephon där man fattade ett ”styrelsebeslut” om att inte svara på våra frågor) och förklarade försäljningen med att kunderna ägt skog eller jordbruk, eller tidigare drivit företag, och att man av bolagets inköpta ringlistor inte kan avgöra vilka som är ”riktiga” företagare.

Man kan väl fråga? undrade jag.

Och vd:n medgav att det skulle vara en ”jättebra idé”.

På bolagets Facebooksida anklagas nu Qall för att ha tagit bort kritiska kommentarer. En användare skriver:

Ni påstår att ni riktar er till småföretagare… Varför ringer ni då upp privatpersoner, (som t.ex. äldre människor) och prackar på era abonnemang? Antingen har ni satt fel försäljare vid era telefoner, eller så är detta en del av er ”försäljnings-taktik”…?!
(Förväntar mig inget annat än att ni raderar denna kommentar också, som ni tidigare gjort…)

Bolagets representant svarar på försäljnings-kritiken med samma argument som vd:n i vårt inslag, och betonar att ”det är inget aktivt system att ringa äldre”.

Vad gäller de raderade kommentarerna skriver han:

Vi tar bort vissa kommentarer om de inte är till för att förbättra.

Efter detta har ytterligare en användare uppgett att man fått ett inlägg borttaget av Qall – som dock alltså låtit båda inläggen om borttagna inlägg ligga kvar.

Har du erfarenhet av att företag plockat bort kritiska kommentarer från sina Facebooksidor? Tipsa mig gärna på mikael.pettersson@svt.se.