Hasse Alfredson 1931–2017

ALFREDSON,-HASSE_SVARTVIT_2000

En av Sveriges mest folkkära humorikoner har gått ur tiden. Men hans kulturgärning och tidlösa kvickhet kommer för alltid leva vidare. I SVT:s Öppet arkiv finns en del av hans skatt bevarad.

Hasse Alfredson var aktiv i över 60 år och började redan under studietiden sätta upp föreställningar med Tage Danielsson. Tillsammans gjorde de revyer, filmer och skivor och skrev teaterhistoria med sina produktioner. Alfredsons snabbtänkthet och improvisationsförmåga i kombination med hans värme och humor gjorde honom snabbt till en av våra mest uppskattade komiker genom tiderna.

HASSE-&-TAGE
Radarparet Hasse och Tage. I Öppet arkiv hittar du några av de program och shower de gjorde tillsammans. Foto: Ulf Stråhle (SVT)
SVEA-HUND_gota_lejon
Svea Hund på Göta Lejon (1977) revy med Hasse och Tage, Gösta Ekman, Tommy Körberg, Monica Zetterlund med flera. Hasse Alfredson har gjort scendekoren. Foto: Kenneth Thorén (SVT)
kvallenardin
POETER-MED-SKRIVMASKIN_hasse_alfredson_tage_danielsson_1920
Hasse och Tage. Poeter vid skrivbord på 1960-talet. Foto: Bertil S-son Åberg (SVT)

 

Hasse Alfredsons program i Öppet arkiv uppdelat på årtionde

hasse_alfredson_blogg_85_60-tal

1. Gröna Hund (1962)
En revy av Hans Alfredson och Tage Danielsson med Monica Zetterlund, Lissi Alandh, Muriel Ali, Hasse Alfredson, Tage Danielsson, Lasse O’Månsson, Mille Schmidt och Gunnar Svenssons trio. Se Gröna Hund här.

2. Konstgjorda Pompe (1963)
Sommarrevy på Gröna Lund med Hasse Alfredson, Tage Danielsson, Sonya Hedenbratt, Lill Lindfors, Gösta Ekman, Carl Gustaf Lindstedt, Zarah Leander med flera. Regi: Tage Danielsson. Se Konstgjorda Pompe här.

3. Lådan (revy 1968)
Kabaret filmad på Berns med Hasse Alfredson, Tage Danielsson, Gösta Ekman med flera. Se Lådan här.

4. Sketchen ”Släpp lös Gonzales!” (1967)
Ur Svenska nöjen. Ursprungligen skriven till Hasse och Tages revy ”Åh vilken härlig fred!”. Se sketchen här.

Fler program med Hasse Alfredson från 1960-talet: Semestersångarna (1962), Cabaret – Canalhumor (1969), Jubelsommar (1960) Med den klassiska sketchen ”Guben i låddan” (se bild nedan).  Fröken Fleggmans mustasch (1962) Detta lysande lustspel kan också ses som Hasse & Tages historiska krönika över 1900-talet. Handlingen utspelar sig i ett gammalt hus i Sverige under tiden 1928–1982. Med Gösta EkmanLena NymanHans AlfredsonTage Danielsson med flera. Gula hund (1966) Revy med Hasse Alfredson, Tage Danielsson, Monica Zetterlund, Sonya Hedenbratt, Gösta Ekman med flera. Mosebacke monarki (1968) Ett satiriskt humorprogram av Hans Alfredson och Tage Danielsson inspelat på Mosebacke i Stockholm 1968.

GUBEN-I-LADDAN-alfredson_ljung_1920
”Det var en gång en liten gube som bodde i en lådda med sina drängar bådda” Den klassiska sketchen finns i programmet Jubelsommar ca 33 minuter in. Foto: SVT
MOSEBACKE MONARKI
Olle Pahlin, Hasse Alfredson och Tage Danielsson i Mosebacke monarki. Foto: Ulf Stråhle (SVT)

 

 

hasse_alfredson_blogg_85_70tal

5. 88-öresrevyn (1971)
Revy med Hasse Alfredson, Tage Danielsson och Gunnar Svensson. Se 88-öresrevyn här.

6. Kvartetten som sprängdes (1973)
Filmatisering av Birger Sjöbergs roman bearbetad av Hasse Alfredson. Se Kvartetten som sprängdes här.

7. Varför är det så ont om Q? (1976)
Hasse Alfredson läser ur sin egen bok. Se Varför är det så ont om Q? här.

8. Svea Hund på Göta Lejon (1977)
Revy från Göta lejon med Hasse Alfredson, Tage Danielsson, Gösta Ekman, Tommy Körberg, Lena Nyman, Monica Zetterlund med flera. Se Svea Hund på Göta Lejon här.

9. Under dubbelgöken (1979)
Liten lunchrevy med Hasse och Tage. Se Under Dubbelgöken här.

hasse_alfredson_blogg_85_80tal

10. Schack (1981)
En animerad serie om konsten att spela schack utarbetad av en schackpedagog. Programledare: Hasse Alfredson Se Schack här.

11. Kåldolmar och varma bad (1983)
Per Gunnar Evander samtalar med Hasse Alfredson. Se Kåldolmar och varma bad här.

12. Blommig falukorv (1984)
Hasse Alfredsons bok och skiva blev tecknad film 1984. Se Blommig falukorv här.

Fler program med Hasse Alfredson från 1980-talet: Hasse Alfredsons begravningstal över sin vän och kollega Tage Danielsson 1985, Kvällen är din  (1983) Här får vi se  Hans AlfredsonTage DanielssonMagnus Härenstam och Brasse Brännström dansa ballongdansen i frack.

Fler program med Hasse Alfredson från 1990-talet: Längtans blåa blomma (1998) Hasse Alfredson, Eva Röse och Reuben Sallmander, Sju pojkar: Hasse Alfredson (1991) I kväll berättar Hans Alfredson underfundigt och roligt, ibland vemodigt, ibland dråpligt, om sina rackartyg, flickäventyr, drömmar, framgångar och misslyckanden som äventyrslysten skolgrabb i barndomstidens Skåne.

 

Se alla program med Hasse Alfredson i Öppet arkiv här.

Janne ”Loffe” Carlsson 1937 – 2017

Janne "Loffe" Carlsson, 1981. Foto: Bo-Aje Mellin
Janne ”Loffe” Carlsson, 1981. Foto: Bo-Aje Mellin

Den folkkära artisten, skådespelaren och programledaren Janne ”Loffe” Carlsson har gått bort.

Vi minns honom som skådespelare i filmer och tv-serier som ”Någonstans i Sverige”, ”Nästa man till rakning”, ”Göta kanal” och ”Repmånad”. Som programledare på SVT kunde tittarna se ”Loffe” i exempelvis ”Janne Carlsson show”, ”Kulan” och ”Melodifestivalen”. Han var även en välkänd musiker i bandet ”Hansson & Karlsson”.

När Janne ”Loffe” Carlsson fyllde 80 år i mars tidigare i år intervjuade Öppet arkiv honom om hans karriär, som ni kan läsa i sin helhet här.

Här följer ett utdrag ur intervjun:

Någonstans i Sverige (1973)

NAC5GONSTANS-I-SVERIGE-1920
Janne Carlsson som karaktären ”111:an Loffe”. Foto: Bo-Aje Mellin

Hur fick du rollen i Någonstans i Sverige?

– Jag träffade Bengt Lagerkvist av en tillfällighet på Operakällan i Stockholm. Det fanns en plats ledig och den visade sig vara bredvid honom. Vi började prata med varandra och blev världens kompisar, han var en härlig man.
– Två veckor senare ringde han mig och berättade att det fanns en roll som han trodde skulle passa mig. Det var rollen som ”Loffe”.

Efter att programmet sändes kom Janne Carlsson att bli ”Loffe” med hela det svenska folket.

Även om du var känd innan blev du riktigt folklig först när du spelade rollen som ”Loffe”.

– Ja, det var ett alldeles kolossalt genomslag. Jag var inte förberedd på det och hade heller ingen plan för att utnyttja kändisskapet. Senare när jag gjorde alla nöjesprogram på 80-talet blev det ännu värre. Då kunde jag knappt gå ut på gatan. En gång tog jag med mina barn till ett badhus och de blev undanknuffade av alla människor som ville komma fram till mig.

Händer det ofta att folk kommer fram till dig idag också?

– Jadå, jag har varit i Fuengirola i Spanien i fyra månader och till och med där nere kom det fram folk nästan varje dag till mig. Nu för tiden är det bara roligt och jag har aldrig tyckt illa om kändisskapet. Folk är vänliga och har en så positiv bild av mig efter allt som jag har gjort.

– En annan positiv sida är att jag ser till att sköta mig bättre på grund av kändisskapet. Jag vill inte gå ut berusad och ställa till med något så att folk får en sämre bild av en.

– Den enda begränsning det gett mig är att jag inte kan åka exempelvis en Finlandsfärja. För på sådana ställen är folk så berusade att de aldrig låter mig vara ifred.

Vem älskar Yngve Frej? (1973)

Janne "Loffe" Carlsson som fotografen Nisse Pettersson i "Vem älskar Yngve Frej". Foto: Bertil S-son Åberg
Janne ”Loffe” Carlsson som fotografen Nisse Pettersson i ”Vem älskar Yngve Frej”. Foto: Bertil S-son Åberg

I ”Vem älskar Yngve Frej” spelade du mot Allan Edwall, hur var den upplevelsen?

– Det gick utmärkt. Vi kände varandra sedan tidigare, då vi spelat mot varandra på Dramaten. Han var en kul typ och var en av de skådespelarna som jag beundrade.

 På palmblad och rosor (1976)

Carlsson tillsammans med Gunnel Fred i På palmblad och rosor. Foto: Lars Wiklund
Carlsson tillsammans med Gunnel Fred i På palmblad och rosor. Foto: Lars Wiklund

– Efter att ”På palmblad och rosor”sändes var det första och enda gången som jag fått hatbrev skickat till mig. Folk var upprörda eftersom jag kallade den gamla kvinnan ”kärringjävel”. Dessutom tar min karaktär livet av henne på slutet, men egentligen är han den enda personen som verkligen bryr som henne.

Genombrottet (1981)

"Loffe" som karaktären Gytorp i Genombrottet. Foto: SVT
”Loffe” som karaktären Gytorp i Genombrottet. Foto: SVT

Om du får välja ett program med dig som Öppet arkiv ska återpublicera, vilket skulle det vara?

– Genombrottet, som skrevs av Jan Guillou. I filmen spelar jag karaktären Gyttorp, en taxichaufför som avskydde utlänningar och misstrodde politiker. Jag tycker att det är en film som folk verkligen borde se igen.

Ni kan se Genombrottet i Öppet arkiv här.

Musikern

Janne "Loffe" Carlsson bakom trummorna 1975. Foto: Bo-Aje Mellin
Janne ”Loffe” Carlsson bakom trummorna 1975. Foto: Bo-Aje Mellin

Som musiker har du spelat med flera stora artister bland annat rocklegenden Jimi Hendrix, hur var den upplevelsen?

– Jimi Hendrix var ett fan till min grupp ”Hansson & Karlsson”, så vi började spela tillsammans efter att han frågat efter oss, berättar ”Loffe” och härmar Jimi Hendrix amerikanska uttal av Hansson & Karlsson.
– Hendrix och hans band var höga större delen av tiden. Detta var innan han blev poppis och slog igenom med låten ”Hey Joe”.

Tiden som programledare

Janne Carlsson gjorde flera nöjesprogram för SVT på 80-talet som Janne Carlsson show, Loffe på Cirkus och Kulan.

Hur upplevde du att det var att göra dina underhållningsprogram?

– Det var riktigt kul att göra allihopa och alla stora namn kom till oss. Många av de stora artisterna hade ett tejp med sin musik med sig. Men sen när de var på plats och fick höra vår orkester spela kom de flesta och bad att få sitt tejp tillbaka. De ville ha livemusik med orkestern istället, vilket jag som musiker verkligen förstår.

”Livet är som en chokladask… och jag har fått smaka på alla i lådan.”

Du har haft framgångsrika karriärer både som skådespelare, programledare, musiker, bildkonstnär och reklammakare. Hur har du hunnit med allting?

– Jag har bara jobbat på och tagit en sak i taget. Dessutom har jag hunnit med barnen också och att resa runt i världen. Jag har haft tur som har kunnat hålla med så många olika saker.

Har inte talang haft något att göra med det också?

– Jo den har hjälp turen på traven, haha.
– Livet är som en chokladask med olika bitar och jag har fått smaka på alla i lådan.

Finns det någonting i din karriär som du är extra stolt över när du blickar bakåt?

– Jag vet inte, det är mer saker som hänt privat som jag börjar tänka på.

Som dina barn?

– Ja de är bra. Ingen av dem röker och det gör inte barnbarnen heller, säger Janne Carlsson och skrattar.

 

Se alla Öppet arkivs program med Janne ”Loffe” Carlsson här.

Läs mer om Janne ”Loffe” Carlssons karriär på SVT Nyheter.

Per Anders Fogelström 100 år

PER-ANDERS-FOGELSTROM-2000
Per Anders Fogelström, författare, med utsikt över Stockholm. Foto: Bertil S-son Åberg (SVT)

Den 22 augusti är det 100 år sedan författaren Per Anders Fogelström föddes. Han var en djupt engagerad stockholmsskildrare och en hängiven samhällsdebattör – vilket inte minst syns i några av de klipp Öppet arkiv har tagit ut i samband med hans 100-årsdag.

Porträtt av en stad (1969)
Per Anders Fogelström berättar om sekelskiftets och trettiotalets Vita Bergen.

Som jag minns (1972)
Per Anders Fogelström berättar om hur det var att vara barn i Stockholm och ha Söder till lekplats på 1920-talet.

Fler program och klipp med Fogelström i Öppet arkiv:

PER-ANDERS-FOGELSTROM_smal
Foto: Jarl Ekenryd (Röster i radio)

Fler PAF-hyllningar i SVT och SVT Play

Alla Per Anders Fogelström-program i SVT Play nås via denna länk, fylls på under dagen (22 augusti 2017) med fler program.

Sommaren med Monika
Svensk långfilm från 1953. Ingmar Bergmans Sommaren med Monika, som bygger på Fogelströms roman med samma namn. Tisdag 22 augusti kl 15.55 i SVT1

K special – Per Anders Fogelström
En film om en av Sveriges mest lästa författare någonsin, Per Anders Fogelström.Filmen skildrar den turbulenta barndomen, de exceptionella framgångarna med romaner som ”Sommaren med Monika” och ”Mina drömmars stad” och den livslånga gåta som kom att prägla Per Anders Fogelströms liv: hans fars plötsliga försvinnande.Medverkar gör Per Fogelström som för första gången offentligt berättar om sin pappa, författaren Susanna Alakoski, f.d. statsministern Ingvar Carlsson, kulturjournalisten Ulrika Knutson och författaren Göran Greider med flera.

K special – Per Anders Fogelström: Tisdag 22 augusti kl 21.00 i SVT1

Mina drömmars stad
Svensk långfilm från 1976, efter Per Anders Fogelströms roman med samma namn. På 1860-talet kommer föräldralöse tonåringen Henning till Stockholm för att söka arbete, men arbetslöshet, strejker och hungersnöd drar fram genom klasskampens Sverige. Han gifter sig med Lotten och de flyttar till ett hus på Åsöberget, som de delar med vännen Tummen och hans fru Matilda. Familjerna kämpar hårt för sin tillvaro och fattigdomen präglar deras liv. Tisdag 22 augusti kl 22.00 i SVT1

PAF i Öppet arkiv

PAF i SVT Play

Ulf Stark 1944–2017

ulfstark
Litteraturgiganten och manusförfattaren Ulf Stark har lämnat jordelivet. Men en del av hans kulturgärning lever kvar i Öppet arkiv. Foto: TT

Den flerfaldigt prisbelönade författaren Ulf Stark har gått bort. Med titlar som Dårfinkar och dönickar, Kan du vissla Johanna?, Min vän Percys magiska gymnastikskor, Min vän shejken i Stureby och Systern från havet har han gjort ett stort avtryck på läsare över hela världen. I Öppet arkiv kan du ta del av några av de verk som filmatiserats. 

Kan du vissla Johanna? (1994)

kan_du_vissla2000x800px

Ulf Starks fantastiska berättelse om Berra som vill ha en morfar och hittar en i den en smula motsträvige äldre mannen Nils (Per Oscarsson). Finns även i en syntolkad version här

Min vän shejken i Stureby (1997)

minvanshejken2000

50-talets Stureby, en söderförort till Stockholm, är ett pojkparadis – idylliskt med spänningen lurande bakom hörnet. Här bor 12-årige Ulf med sin mamma, pappa och storebror Jan. Ulf och bästisen Percy har alltid något kul på gång. Han har dessutom en hemlig förälskelse – den söta Marianne. Det mest spännande är dock pappas arabiske prins. Ulfs pappa är radioamatör och gör allt för att få tag på ”shejken”, prins Talal Al Saud.

Min vän Percys magiska gymnastikskor (1994)

Ulf är nio och åker hellre lådbil och smyger på badande tanter än går i skolan. Men så kommer en ny kille till klassen: Percy. Percy är allt det som Ulf skulle vilja vara; smart och tuff. Hemligheten är ett par fula och slitna gymnastikskor som tydligen besitter en magisk kraft. Ulf kan inte släppa tanken på att själv komma över skorna.

Hunden som log (1989)

En förstad, fyra pojkar, en tjej och en hund. En av dem skall dö, gänget beslutar att ge honom sitt livs bästa tid. En rolig och sorglig film om kärleken och döden. ”Hunden som log” tilldelades priset för bästa barn- och ungdomsfilm vid Uppsala Filmfestival 1989.

Herr von Hancken (2000)

Livet har inte varit rättvist mot den egocentriske kapten von Hancken. Tillsammans med sin familj beger han sig till Iglinge hälsobrunn för att få lindring mot sina krämpor. Med sig har han kaptenskan, sin vackra dotter Nora och stupide son, samt dennes informator Carlander som är hopplöst förälskad i Nora. Medverkande: Per Oscarsson, Johan Wideberg, Tuva Novotny, Stefan Sauk, Börje Ahlstedt.

Fasadklättraren (1991)

fasadklattraren2000px

Rolig och spännande filmberättelse i tre delar om en ung mans väg till självständighet. Phillip är 17 år. Han vet inte varför han lever. Han vet inte hur man är till lags. Egentligen vet han bara en enda sak – han vet att han kan klättra. Medverkande; Björn Kjellman, Per Oscarsson, Björn Granath, Reine Brynolfsson med flera.

Öppet arkivs intervju med Ulf Stark 2015

 

ulfstark_citat

 

Öppet arkiv samtalade med Ulf Stark om hans liv som författare för två år sedan. Nedan kan du ta del av intervjun som gjordes den 31 januari 2015.

Du skriver manus själv när dina böcker ska bli film. Hur svårt är det att byta stol?
Dårfinkar och dönickar var mitt första manusarbete och det tog väldigt lång tid. På den tiden ville regissörerna göra egna manus så det var svårt att hitta någon som ville göra ett samarbete. Men när den danska regissören Rumle Hammerich blev inblandad så var det naturligt att jag var med och skrev. Han kunde inte svenska. Jag började skriva ihop ett slags manus och när vi läste igenom texten kunde han gå in och säga vilka partier som kunde strykas och ersättas av visuella effekter istället. Så det blev en slags manusskola för mig kan man säga.

När det kommer till Kan du vissla Johanna? så skrev jag boken och manuset samtidigt. Det var också en utmaning. Jag blev kontaktad av Hannes Holm som var dramachef på SVT då. Han frågade om jag hade något som kunde göra sig på film. Då hade jag precis börjat skriva på boken. Det var förresten Hannes Holm som kom på själva titeln till boken och filmen. Titeln var inte satt ännu men min tanke var något i stil med Morfar på låtsas. Men Holm satte projektet under arbetsnamnet Kan du vissla Johanna? som var en väldigt bra titel. Så den behöll vi.

Vad är den största skillnaden mellan att skriva för film och i bokform tycker du?
I romaner kan man låta karaktärernas inre liv och tankar få form. Och i filmer kan man ge berättelsen en extra dimension med hjälp av ljud och andra effekter. Som i Dårfinkar och dönickar där de spelar saxofon och cello. Det ger en trevlig effekt som är svår att illustrera i text. Men annars ligger mitt sätt att skriva ganska nära det filmiska berättandet. Man behöver inte skriva så mycket. Läsaren är en slags regissör och skapar sina egna bilder.

Ibland kan det hända saker under inspelningen som inte var med i manuset från början. Som ett exempel i Kan du vissla Johanna? när Ulf säger till Berra ”jävlar amamma” om morfars cigarr. I manus står det ”jävlar anamma”. Men den där felsägningen var effektfull när den kom från ett barn. Så det behöll vi förstås.

Hur började det för dig?
Jag började skriva dikter tidigt och blev publicerad första gången när jag var 16 år. Jag skickade iväg mina skrifter och kom i kontakt med författaren Lars Gustafsson. Jag var egentligen inte så bra på att skriva lyrik. Men sättet man skriver dikter på ligger inte så långt bort från hur man skriver för barn. Så det var en bra inkörsport. Lite senare lärde jag känna Tomas Tranströmer och allt eftersom fick jag ett allt större litterärt umgänge. Så det ena ledde till det andra. Min första bok kom ut när jag var runt 20 år.

Hur ser framtiden ut – vad har du för dig just nu?
Just nu håller jag på med en utställning med Systern från havet som har premiär på Kulturhusets Rum för barn senare i år (2015). Sedan kommer Marionetteatern ha nypremiär på föreställningen längre fram. Sedan är jag mycket på skolor och pratar. Och så skriver jag böcker till mitt barnbarn.

Kan vi hoppas på en självbiografisk roman framåt?
Ha ha, den skulle inte bli så rolig. Men mycket av det jag skriver kommer från mitt liv. Jag är själv uppvuxen bredvid ett ålderdomshem där det också fanns ett begravningskapell, precis som i Kan du vissla Johanna?.

När vi träffades senast på Bok och biblioteksmässan i Göteborg 2014 sa du att ”Öppet arkiv kan förstöra en hel skrivardag”.  Hur är ditt förhållande till Öppet arkiv idag?
Det är störande. Datorn är mitt arbetsverktyg och Öppet arkiv finns bara några klick bort. Och när vi tittar på kvällen dyker det alltid upp något annat som jag inte alls tänkt titta på. Och så fortsätter det så där. Det bästa är att kunna gå tilllbaka och se om en scen flera gånger. Det är användbart i manusarbetet.

Vad vill du rekommendera i Öppet arkiv?
Den versionen av I väntan på Godot som ni har med Ernst-Hugo Järegård är den absolut bästa. Men det finns mycket. Dokumentärerna, och inte minst alla barnproduktioner. Den vita stenen till exempel.

Vad önskar du dig för program som inte redan finns i Öppet arkiv?
Fler TV-teatrar från den tiden när SVT hade sin en egen ensemble. Hamlet. Och En handelsresandes död. Men den kanske redan finns i Öppet arkiv? Om den gör det går jag in med en gång och tittar.

ULFSTARK_SEALLA

 

Vi minns Allan Edwall

Allan Edwall 1924 – 1997
Allan Edwall 1924 – 1997

Idag (den 7 februari) är det 20 år sedan skådespelaren, regissören, musikern och författaren Allan Edwall gick bort, 72 år gammal.

Han föddes 1924 i Hissmofors i Jämtland. Efter att bland annat spenderat några år till sjöss i sin ungdom inledde Edwall sin skådespelarbana 1949 när började studera på Dramatens scenskola. I hans klass gick exempelvis blivande skådespelarstjärnor som Margaretha Krook, Jan Malmsjö och Max von Sydow.

Nedan följer ett urval av de program som Allan Edwall medverkar i på Öppet arkiv. Du hittar alla program här.

Hemsöborna (1966)
Sitt stora genombrott hos det svenska folket fick Allan Edwall när han spelade Carlsson i August Strindbergs Hemsöborna. I tv-serien åker Carlsson ut till Hemsö i Stockholms skärgård för att hjälpa Madame Flod (Sif Ruud) att få ordning på gården.

Allan Edwall som Carlsson i Hemsöborna. Foto: Ulf Stråhle
Allan Edwall som Carlsson i Hemsöborna. Foto: Ulf Stråhle

Röda rummet (1970)
Dramaserie baserad på en roman av August Strindberg. Allan Edwall spelar rollen som filosofen Olle Montanus. Karaktären dyker upp för första gången i avsnitt 2 av seriens 9 avsnitt.

Allan Edwall, längst till höger i bild, i dramaserien Röda rummet. Foto: Bertil S-son Åberg
Allan Edwall, längst till höger i bild, i dramaserien Röda rummet. Foto: Bertil S-son Åberg

Spöksonaten (1972)
Ett kammarspel av August Strindberg. Utanför ett vackert hus sitter gubben Hummel (Allan Edwall) i rullstol och smider planer mot husets förnäma invånare. En ung student passerar och dras in i gubbens hämnd.

Allan Edwall i Spöksonaten 1972. Foto: Lars Wiklund / SVT
Allan Edwall i Spöksonaten 1972. Foto: Lars Wiklund / SVT

Vem älskar Yngve Frej? (1973)
Drama om skomakaren Gustafsson (Allan Edwall) som i protest mot att postturerna ändras sätter upp en skylt med texten ”Fornminne” i byn Östentorp. Detta får oanade konsekvenser: folk från storstan börjar komma till byn, hälsar på fornminnet och köper bondeprylar att ha på väggen i stan.

Allan Edwall (stående i mitten) i rollen som skomakaren Gustafsson i Vem älskar Yngve Frej? Foto: Bertil S-son Åberg
Allan Edwall (stående i mitten) i rollen som skomakaren Gustafsson i Vem älskar Yngve Frej? Foto: Bertil S-son Åberg

Engeln (1974)
Allan Edwall skrev både manus till och spelade huvudrollen som Bertil ”Engeln” Engelbrekt i kriminalserien Engeln som sändes i två säsonger.

Inga TIlbald och Allan Edwall i Engeln. Foto: Bo-Aje Mellin
Inga Tidblad och Allan Edwall i Engeln. Foto: Bo-Aje Mellin

Hustruskolan (1983)
Alf Sjöbergs sista uppsättning för Dramaten i Stockholm överförd till tv av Ingmar Bergman. Den handlar om den gamle ungkarlen Arnolphe (Allan Edwall) som har bestämt sig för att gifta sig med den unga Agnes, men får en rival i hennes jämnårige Horace.

Björn Gustagson, Ulla Sjöblom, Allan Edwall och Lena Nyman i Hustruskolan. Foto: Lillemor Mårtensson
Björn Gustagson, Ulla Sjöblom, Allan Edwall och Lena Nyman i Hustruskolan. Foto: Lillemor Mårtensson

Allan och Astrid

1971 steg Allan Edwall för första gången in i Astrid Lindgrens värld då han spelade den minnesvärda rollen som Emils pappa Anton (se bakom kulisserna inslag från inspelningen här). Rollen som Anton gav honom en Guldbagge för bästa skådespelare i Emil och griseknorren.

Senare fortsatte Edwall att medverka i en rad Astrid Lindgren-filmatiseringar där han spelade följande roller:

Låtsasfarfar Mattias i Bröderna Lejonhjärta (1977),
Grannen farbror Nilsson i Madicken (1979)
Luffaren Paradis-Oskar i Rasmus på luffen (1981)
Skalle-Per i Ronja Rövardotter (1984)

Allan Edwall som grannen farbror Nilsson i Madicken. Foto: SVT
Allan Edwall som grannen farbror Nilsson i Madicken. Foto: SVT

Artisten och musikern

Allan Edwall släppte ett flertal album med egenkomponerad text och musik. Låttexterna visar bland annat prov på hans starka samhällsengagemang.

Allan Edwall sjunger ut i Påtår (1983)
Allan Edwall sjunger egna visor ackompanjerad av en orkester.

Stackarsramsor (1985)
Allan Edwall sjunger sina egenskrivna ramsor. Illustrationerna till ramsorna är skapade av Cecilia Torudd.

Allan Edwall Foto: Bo-Aje Mellin
Allan Edwall Foto: Bo-Aje Mellin

Upptäck flera program i Öppet arkiv med Allan Edwall här.

Stig Grybe 1928 – 2017

Stig Grybe 1928 – 2017. Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio
Stig Grybe 1928 – 2017. Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio

Vi minns Stig Grybe som nyligen gått bort med några av de tv-serier och program som han medverkat i.

Stig Grybe tillsamans med Kerstin Dellert i Antes Super Show. Foto: Ulf Stråhle
Stig Grybe tillsamans med Kerstin Dellert i Antes Super Show. Foto: Ulf Stråhle

Antes Super Show (1963) Stig Grybes publika genombrott var som Ante Nordlund från Mobacken som bjöd in till supershow. Se showen här.

Stig Grybe i Söndagsöppet 1997
Stig Grybe i Söndagsöppet 1997. Foto: SVT

Söndagsöppet (1997) Stig Grybe berättar om sin karriär för programledaren Ulf Larsson. Se inslaget här.

Stig Grybe i Spanska flugan 1983. Foto: SVT
Stig Grybe i Spanska flugan 1983. Foto: SVT

Spanska flugan (1983) En inspelning från Vasateatern i Stockholm, av den musikaliska farsen ”Spanska flugan”. Farsen var en stor succé och spelades i 438 föreställningar. Förutom Stig Grybe medverkar bl.a. Carl-Gustaf Lindstedt, Inga Gill och Lasse Berghagen. Se föreställningen här

Stig Grybe längst till vänster i bild i serien Bröderna Malm. Foto: SVT
Stig Grybe längst till vänster i bild i serien Bröderna Malm. Foto: SVT

Bröderna Malm (1972) Stig Grybe spelar Håkan Malm i dramaserien om fyra bröder och kärlekens flyktighet. Se serien här.

Örjan Ramberg t.v. och Stig Grybe t.h. i deckaren "I dag röd". Foto: SVT
Örjan Ramberg t.v. och Stig Grybe t.h. i deckaren ”I dag röd”. Foto: SVT

I dag röd (1987) Dramatisering i två delar av en roman av Stieg Trenter med samma namn. Stig Grybe spelar Vesper Johnson och Örjan Ramberg gör huvudrollen som Harry Friberg. Se dramat här.

Stig Grybe och Robert Gustafsson i humorserien Grogg.
Stig Grybe och Robert Gustafsson i humorserien Grogg. Foto: SVT

Grogg (2000) Sketchprogram med Robert Gustafsson, Sissela Kyle, Stig Grybe, Johan Wahlström, Anna Björk och Michael Mansson. Se hela humorserien här.

 

Samtliga program med Stig Grybe i Öppet arkiv hittar ni här.

Lars-Erik Berenett 1942–2017

LARS-ERIK-BERENETT_1989_bertil_s-son_aberg
Lars-Erik Berenett inför Roland Hassel: Anmäld försvunnen som du kan se i Öppet arkiv. Foto: Bertil S-son Åberg (SVT)

Vi minns Roland Hassel-skådespelaren Lars-Erik Berenett med några av de filmer och serier han medverkat i. 

SLAVHANDLARNA_hassel_1989

Roland Hassel – Kanske Berenetts mest kända roller. I Öppet arkiv kan du se Anmäld försvunnen, Beskyddarna (1986), Slavhandlarna, Säkra papper, Terrorns finger och Offren (1989), De giriga, Svarta banken, Botgörarna och Utpressarna (1992) Se alla Hassel-filmer här

spanarna_berenett_0

Spanarna (1983) Lars-Erik Berenett spelar gangster i kriminalkomedin Spanarna vilket ledde till att han blev upptäckt för rollen som Roland Hassel. Se Berenett prata själv om hur det gick till i en intervju i Go’kväll 2012 här. Se serien Spanarna här.

DEN-SVARTA-CIRKELN_lars-erik_berenett_carl-johan_soder
Ytterligare en skurkroll i serien Den svarta cirkeln där Lars-Erik Berenett spelar en bombman Foto: Carl-Johan Söder (SVT)

Den svarta cirkeln (1990) Först sprängs en kyrka i Stockholm. Sedan Centralstationen. Stefan Sauk tar upp jakten på den eller de som ligger bakom.  Se hela Den svarta cirkeln här.

onkel_vanja_1994_0
Berenett spelar Astrov, en lantläkare och filosof, i Tjechov-pjäsen Onkel Vanja. Foto: SVT

Onkel Vanja (1994) Tjechov-pjäs där Berenett spelar lantläkaren och filosofen Astrov. Se Onkel Vanja här.

berenett_bankranare_polisen_som_vagrade_svara_0
Berenett spelade även bankrånare i Polisen i Strömstad: Polisen som vägrade svara. Se all Polisen i Strömstad i Öppet arkiv. Foto :SVT

Polisen i Strömstad: Polisen som vägrade svara (1982) Berenett spelar bankrånare och poliserna i Strömstad startart snart jakten på honom och hans två kumpaner. Se Polisen som vägrade svara här.

Lars-Erik Berenett i Natten är dagens mor. Foto: Bertil S-son Åberg
Lars-Erik Berenett i Natten är dagens mor. Foto: Bertil S-son Åberg

Natten är dagens mor (1984)  Lars Norén drama om ett svenskt nedslitet småstadshotell med allt sämre lönsamhet. Hotellet drivs av en familj, som försöker klara sitt och överleva i ett kraftfält av inre konfrontationer. Se dramat här.

Lena Brogren och Lars-Erik Berenett i Kaos är granne med god. Foto: Lars Wiklund
Lena Brogren och Lars-Erik Berenett i Kaos är granne med god. Foto: Lars Wiklund

Kaos är granne med gud (1984) Pjäs av Lars Norén, en av Sveriges mest uppmärksammade dramatiker. Tiden är 60-tal och var och en i familjen kämpar för sin existens. Deras kamp tvingar fram en uppgörelse. Se pjäsen här.

 

Se Lars-Erik Berenett i Öppet arkiv:

Polisen i Strömstad: Polisen som vägrade svara (1982) 

Spanarna (1983)

Natten är dagens mor (1984)

Kaos är granne med gud (1984)

Hassel (1986–1992)

Gösta Berlings saga (1986)

Ondskans år (1987)

Fyra dagar som skakade Sverige (1988)

Tre kärlekar (1989)

Ivar Kreuger (1998)

Dramat i soffan (2005)

Minnesdag för Förintelsen

tur_och_retur_helvetet_0
Scen ur Tur och retur helvetet där Benny Grünfeld får återuppleva en resa som kunde ha blivit hans sista. Dokumentär av Häger och Villius. Foto: SVT

Idag, den 27 januari, samlas världen kring minnet av Förintelsens offer, 72 år sedan Auschwitz befriades. Vi har tagit fram skildringar och berättelser från överlevande som samlats i dokumentärer, dramatiseringar och debattprogram.

Vita bussar och svarta makter (1996)
En film om Folke Bernadotte. I krigets slutskede räddade Folke Bernadotte 20 000 fångar ur nazisternas koncentrationsläger. Efter att tidigare ha varit helt anonym blev han nu, vid femtio års ålder, världsberömd. Tre år senare mördades han av judiska terrorister i Jerusalem. Vem var Folke Bernadotte? Peter Andersson och Mats Gezelius tecknar hans porträtt genom arkiv och intervjuer med vittnen.

En resa genom förintelsen (1998)
Liv är 18 år och hon följer med sin farfar tillbaka till koncentrationslägret i Polen, där han en gång var nazisternas fånge. Dokumentär av Liv Weisberg.

Tur retur helvetet (1996)
Vi får följa Benny Grünfeld tillbaka till födelsestaden i nuvarande Rumänien, och därifrån återuppleva en resa som kunde ha blivit hans sista, till koncentrationslägret Auschwitz. Dokumentär av Hans Villius och Olle Häger.

Ondskans år(1987)
Dramaserie i tre delar. Tiden är det andra världskrigets sista år, och Stockholm våren 1944. Huvudpersonen Ragnar är 11 år och står under trycket av två föräldrar som är övertygade nazister och försöker forma honom efter sina egna åsikter. Det är en motsägelsefull tid, där Ragnar möter andra åsikter och tankar hos farmor än hemma.

Högtid i Stockholms synagoga (2000)
Till minne av Förintelsen. Medverkande: dåvarande statsminister Göran Persson.

 

Se alla program i Öppet arkiv som berör Förintelsen här

Öppet arkiv minns Siewert Öholm

SIEWERT-OHOLM_1975_kvallsoppet_2000
Programledaren Siewert Öholm 1975. Foto: Bo-Aje Mellin (SVT)

Tv-personligheten Siewert Öholm har gått bort efter en tids sjukdom 77 år gammal. Han har gjort sig känd för sin rapphet i debatter, bland annat de som han själv var programledare för. Ett av hans mest uppmärksammade program är Svar direkt och debatten om hårdrock.

Siewert Öholm började sin karriär på Sveriges Radio men gick sedan över till att programleda och producera tv-program på Sveriges television. Han har gjort sig känd för sina debattfärdigheter, vilka vi inte minst ser exempel på i program som Svar direkt där det allra första avsnittet har gått till historien på grund av den starkt omdebatterade hårdrockdebatten. Se hela Debatten om hårdrock i premiäravsnittet av Svar direkt 1984 här.

svardirekt_hardrock_oholm1984
I premiäravsnittet av debattprogrammet Svar direkt diskuterades lämpligheten med att skriva om och visa bilder på hårdrocksgrupper som WASP i magasin som riktar sig till ungdomar. Foto: SVT

Nedan följer ett urval av Siewert Öholms produktioner, programledarskap och medverkan i SVT:s program genom åren. Alla Siewert Öholms program i Öppet arkiv kan du se här.

Några av Siewert Öholms program genom åren

På 1970-talet börjar Siewert Öholm för första gången dyka upp som reporter i samhällsprogram och debattprogram. Dessutom producerar han program med religiös spets såsom gudstjänster och det då mycket populära allsångsprogrammet Hela kyrkan sjunger.

1974 är Siewert programledare för den nya satsningen från SVT Umeå Mot väggen som debatterar samhällsfrågor. Siewert Öholm är även producent för serien som sänds fram till och med 1977.

1975 blir Siewert programledare för Kvällsöppet, ett debattprogram som sänds från Umeå efter nyheterna på vardagskvällar.

SIEWERT-OHOLM-kvallsoppet1975
Siewert Öholm inför Kvällsöppet som hade premiär 1975. Foto: Bo-Aje Mellin (SVT)

1977 ser vi honom gästspela som programledare i kaféprogrammet Sveriges magasin. Samma år producerar han serien Söndagskväll och en rad andra samtalsprogram.

1978 är Öholm programledare för debattserien Religionens trovärdighet som tar upp ämnen tagna ur Bibeln.

Den 23 oktober 1984 är det premiär för debattprogrammet Svar direkt. Siewert Öholm är programledare och det allra första avsnittet kom att gå till historien på grund av den i efterhand starkt omdebatterade hårdrocksdebatten som du hittar här. (Se bild ovan). Här kan du även se K Special: Siewert och sågklingan i SVT Play 

SVAR-DIREKT_tagg_1920
Siewert Öholm är programledare för Svar direkt, debattprogrammet som har gått till historien efter den i efterhand omdebatterade hårdrocksdebatten. Foto: SVT

Stopp för fri abort? var ett debattprogram som sändes från Filadelfiakyrkan i Stockholm 1980 där abortfrågan debatterades med dåvarande statsminister Thorbjörn Fälldin och några av hans regeringsmedlemmar, RFSU, landstingsråd med flera. Vem som var debattledare? Siewert Öholm förstås.

Sena kvällar med Öholm får vi i debattprogrammet Nattugglan när han tar över programledarskapet  i början av 1980-talet.

Hemma efter 18 är ett trivselprogram som börjar sändas på vardagskvällarna 1981. Siewert Öholm är både producent och programledare.

HEMMA-EFTER-18_siewert_oholm
Några av de medverkande i TV-programmet Hemma efter 18 från säsongen 1982. Från vänster Inger Wikström, pianist, Siewert Öholm, programledare, Britta Sixtensson, matexpert, och Gun Allroth, reporter. Foto: Bo-Aje Mellin (SVT)

Nattkafé började sändas 1984 och Öholm är här både producent och programledare. Detta var en lördagssatsning som sändes från Göteborg som blandade aktuella händelser med debatter, artistframträdanden och samtal med aktuella profiler.

År 1987 kuppar Kurt Olsson en direktsändning med Siewert Öholm. Och självklart får Öholm frågan om han är med i facket. Se hela kuppen i Kurt Olssons television 6 minuter in i programmet här.

kurt_olssons-television-oholm
”Är du med i facket?” Kurt Olsson kuppar en av Siewert Öholms direktsändningar i Kurt Olssons television 1987. Foto: SVT

I mitten av 90-talet återkommer Kvällsöppet som denna gång sänds från Göteborg, och nu växlar programledarskapet mellan Siewert Öholm, Yukiko Duke, Lars Adaktusson och Erik Blix med flera. Se Kvällsöppet från 1995 här.

2001 deltar Siewert Öholm tillsammans med Camilla Henemark i På spåret. Se Öholms och Henemarks medverkan här.

PA-SPARET-2001
Sievert Öholm och Camilla Henemark i På spåret 2001. Foto: Bo Håkansson (SVT)

 

Sanna tänder ljus i rutan

sanna_blogg
Foto: Janne Danielsson (SVT)

Det har gissats och tippats friskt om vem som ska bli årets julvärd 2016. Mark Levengood, Carola, Måns Zelmerlöw, Lotta Lundgren är några av namnen som förekommit i olika forum. Men nu har vi äntligen svaret. I år är det Sanna Nielsen som skapar julstämning i våra vardagsrum!

Från första tv-framträdandet 1995 till programledare för Allsång på Skansen 2016. Och nu julvärd. Men hur började allt egentligen? Öppet arkiv har grävt fram en kavalkad av nostalgimaterial från Sannas karriär.

”Du ska bli sångerska förstås?” Sannas första tv-framträdande 1995.

GOKVLL_sanna_forsta_tvframtr
”Du ska bli sångerska förstås?” Sanna Nielsen blir intervjuad av Ragnar Dahlberg i Café Norrköping 1995. Foto: SVT

Sanna går i femman och besöker Café Norrköping för sitt allra första tv-framträdande. Programledaren Ragnar Dahlberg frågar om hon ska blir sångerska och låter henne berätta om sina musikaliska förebilder Carola och Sissel Kyrkjebö. Sanna Nielsen sjunger även sin radiohit ”Till en fågel”, som året därpå blir etta på Svensktoppen (se nedan), och Benny Anderssons ”Älska mig”. Se klippet med Sannas första tv-framträdande här.

Etta på Svensktoppen 1996: ”En del har det, en del har det inte. Sanna har det verkligen!”

ettpasvensktoppen_0

Låtskrivaren Bert Månsson blir helt tagen första gången han hör Sanna sjunga. Låten ”Till en fågel” låg etta på Svensktoppen med påföljd att Sydnytt gjorde ett reportage på Sannas skolavslutning. Se hela klippet från Sydnytt här.

De tre vanligaste frågorna Sanna fick som barnstjärna

sanna_barnstjarna
Sanna Nielsen har slagit stort i Sverige och berättar om den hektiska perioden. Foto: SVT

Sannas mamma vittnar 1996 om att en hel sommar gick åt till att svara i telefon och prata med arrangörer runt om i landet som vill boka sångfågeln. Och journalisterna står på kö för att intervjua henne. Sanna berättar om de vanligaste frågorna journalister ställer. Tycker du att det är jobbigt? Hur går det i skolan? Tycker du att det har gått för fort? Se Sannas svar här.

Här kan du se alla program med Sanna Nielsen i Öppet arkiv

sanna1996och2016
Det är 20 år mellan bilderna. Till vänster är Sannas första framträdande i Allsång på Skansen 1996. Till höger och två decennier senare är hon programledare för programmet. Och i år blir hon dessutom SVT:s julvärd. Foto: SVT

”Om jag inte kan tända ljuset blir det bra tv”

sannanielsen
Se intervjun med Sanna Nielsen som gjordes direkt efter tillkännagivandet. Foto: Janne Danielsson (SVT)

Intervjun med Sanna efter tillkännagivandet kan du se i SVT Play här.