Bob Dylan rockar Nobel

BOB-DYLAN-PA-KONSERTHUSET-2000-text
Bob Dylan har fått Nobelpriset i litteratur med motiveringen att han skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen. Bild: Dylan på Konserthuset 1966. Foto: SVT

Bob Dylan blir årets nobelpristagare i litteratur med motiveringen att han ”skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen” .

Den 75-åriga musikern har sedan många år varit förhandstippad till litteraturpriset. I år blev det ett faktum vilket innebär att priset för första gången går till en låtskrivare. Bob Dylan har varit aktiv som artist i 55 år och har besökt Sverige många gånger. I Öppet arkiv finns två av Dylans besök i Sverige bevarade, och det är visiter med en nostalgisk guldkant. Det ena är från 1966 och det andra 12 år senare, 1978.

Aktuellt-reporter vs Bob Dylan på Arlanda 1966

Dylan kommer direkt från Australien och hinner inte kliva av flyget på Arlanda förrän han blir omringad av journalister. Det resande sällskapet – Dylan, hans band och management på två personer – har inte sovit på tre dygn och den påstridiga pressen irriterar besökarna till den milda grad att en reporter från Aktuellt blir upptryckt mot väggen av Dylan så att han nästan tappar kameran. ”Och ändå sjunger han sånger om att förbättra världen” säger speakern i detta nyhetsinslag som sändes 27 april 1966.

bobdylanarlanda
Bob Dylan på Arlanda 1966. Foto: SVT

”Vem säger att jag är en 60-talsikon? Inte jag.”

Till skillnad från 1966 är Dylan på sitt Sverigebesök 1978 omgiven av ett stort management, bastanta livvakter, allsköns fixare och musiker. Den enda likheten med besöket 12 år tidigare är tröttheten. Musikern tar emot påLandvetter för en kort audiens som i stora drag ser ut som följer:

Reporter: ”Bob Dylan, 60-talsikonen…”

Dylan: ”För vem då?”

Reporter: ”Ungdomarna på 60-talet”

Dylan: ”Vem säger det? Inte jag”

bobdylan78
Bob Dylan i Göteborg 1978 där han tar emot för en kort och…kort intervju. En blick kan säga mer än tusen ord. Foto: SVT

Ikonen och pressdemonen

Älskad av publiken men kanske inte lika poppis bland journalisterna på 60 och 70-talet. I ett inslag från 1966 röjer speakertexten ett visst missnöje:

”Han knepar ganska bra denna yngling. Han svarar undanglidande och håller händerna för mun liksom för att ytterligare försvåra tolkningen av det han ofta mumlar”.

Vad han ofta mumlar kan du försöka tyda själv i Russin från 2000 där vi får se några längre klipp från Dylans besök i Sverige 1966 och 1978. Se klippet här.

Se alla program med Bob Dylan i Öppet arkiv här.

Mr Dynamite och Nobelnostalgi

en_i_rad_nobel
Nobelpriset har delats ut sedan 1901 och fastställdes av dynamitens uppfinnare Alfred Nobel genom hans testamente 1895. Varje Nobelpris anses som den mest prestigefyllda utmärkelsen inom sitt område. Priset tilldelas personer som gjort viktiga insatser inom fysik, fysiologi eller medicin, litteratur och fredsarbete. Foto: Bengt O Nordin (SVT)

Kungligheter, professorer, författare och politiker – det är bara en gång om året som de absoluta spjutspetsarna inom sina respektive fält träffas på ett och samma ställe. Idag är det äntligen dags för årets Nobelfest. Följ årets sändningar på SVT:s Nobelsida.

Öppet arkiv har grävt i arkiven och tagit fram en rad olika klipp och program, både från Nobelsändningarna och relaterade titlar för att möjliggöra en bekantskap med några av pristagarna genom åren. Och inte minst: Alfred Nobel – Mr Dynamite, dramadokumentären om Alfred Nobel från 1983 av Olle Häger och Hans Villius. Den totala samlingen av Nobelrelaterade program och klipp kan du se här.

Tidigare Nobelsändningar

NOBEL 1976

Nobelpristagare år 1976 är Mairead Corrigan och Betty Williams (Nobels fredspris), Saul Bellow (Nobelpriset i litteratur), Burton Richter och Samuel CC Ting (Nobelpriset i fysik), Baruch S Blumberg och Daniel Carleton Gajdusek (Nobelpriset i medicin), William Lipscomb (Nobelpriset i kemi), Milton Friedman (Nobelpriset i ekonomi).

nobel1976_duo
Nobelfesten 1976 är Drottning Silvias första, endast ett halvår efter Kungabröllopet. Prisutdelning är i Stockholms Konserthus och festen i Gyllene salen i Stockholms stadshus. Foto: TV: Peo Isandet (SVT), TH: ur program (SVT)

Nobelpriset år 1976 är Drottning Silvias debutår i Nobelsammanhang, endast ett halvår efter kungabröllopet. För modeintresserade kan Öppet arkiv berätta att Drottning Silvia bär en vackert gul chiffongklänning med guldmoucher. På huvudet glittrar ett briljantdiadem som har tillhört Karl XIV Johan och runt halsen en briljantcollier med ett tillhörande briljantkors. I öronen bär hon bågar, som även dem består av briljanter.

OA_tre_i_rad_nobel1976
Nobel 1976. Till vänster: Karl Ragnar Gierow meddelar vem som får Nobelpriset i litteratur. Till höger: Kung Carl XVI Gustaf delar ut ekonomipriset till Milton Friedman. Foto: SVT

Utvalda Nobelpristagare genom tiderna

NOBELPRISET I KEMI

en_i_rad_svedberg
I mitten ser vi Theodor Svedberg, nobelpristagare i kemi 1926 i samtal med expert på reaktionskemi Sir Hinshelwook (till vänster) och Harold Urey, Nobelpristagare i kemi 1934 (till höger). Foto: SVT

The Svedberg (Nobelpriset i kemi 1926)
(Se bilden ovan.) Här besöker vi Theodor Svedbergs i hans laboratorium på kemiska institution i Uppsala där han var professor i fysikalisk kemi 1912-1949.

Hans von Euler-Chelpin (Nobelpriset i kemi 1929)
Professorn i sitt laboratorium 18 november 1929.

tva_i_rad_siegbahns

NOBELPRISET I FYSIK

Far och son Siegbahn. Sonen Kai Siegbahn (till vänster i båda bilder) fick Nobelpriset i fysik 1981. Hans far Manne Siegbahn (till höger i båda bilder) fick Nobelpriset i fysik 1924.  Foto: SVT, till höger foto: Jarl Ekenryd (SVT)

Gustaf Dalén (Nobelpriset i fysik 1912)
Gustaf Dalén, Nobelpristagaren i fysik 1912, sitter vid skrivbordet. Gasbehållare för magasinering av acetylengas visas. Även Daléns främsta uppfinning, Solventilen. Den tänder fyren automatiskt vid skymning eller dimma och släcker den så snart det ljusnar. Dessa bägge uppfinningar har möjliggjort den över hela världen använda AGA-fyren. Tidigare samma år som Dalén fick Nobelpriset sprängdes en gastub i hans laboratorium vilket gör honom synskadad för livet.

Manne Siegbahn (Nobelpriset i fysik 1924)
(Se bilden ovan.) Svenske Nobelpristagaren i Fysik 1924, Manne Siegbahn, arbetar vid skrivbord och i sitt laboratorium.

NOBELPRISET I MEDICIN
en_i_rad_hugo_theorell

Frederick Banting (Nobelpriset i medicin 1923)
1921 upptäcktes insulinet av Frederick Banting. Situationen för miljontals sockersjuka ändrades i ett slag – vad som för många varit en svår och dödlig sjukdom blev ett ämnesomsättningsfel som man kunde leva med. Inför Världshälsodagen den 7 april 1971, som helt ägnas åt insulinets 50-årsjubileum, ger Ronden en bild av situationen då och nu.

Alexander Fleming (Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1945)
Sir Alexander Fleming upptäckte penicillinet 1928 och fick, tillsammans med Ernst Boris Chain och Sir Howard Walter Florey, Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1945. Detta inslag visar hur penicillinet upptäcktes och hur det tillverkas i Sverige.

Rita Levi-Montalcini och Stanley Cohen (Nobelpriset i medicin 1986)

Från direktsändningen av Nobelprisceremonin i Stockholms konserthus 1986. Kung Carl Gustaf tilldelar Nobelpriset i medicin till Rita Levi-Montalcini och Stanley Cohen efter tal av professor Kerstin Hall.

NOBELPRISET I LITTERATUR

tva_i_rad_lagerlof_dylan
Två Nobelpristagare i litteratur. Selma Lagerlöf fick priset 1909, Bob Dylan 2016. Foto: SVT

Selma Lagerlöf (Nobelpriset i litteratur 1909)
(Se bild ovan.) Författarinnan Selma Lagerlöf äter med väninna och intervjuas 1928 i samband med 70-årsdagen. Se dramatiseringen av Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga i Öppet arkiv. Selma Lagerlöf  fick litteraturpriset med motiveringen: ”/…/på grund av den ädla idealitet, den fantasiens rikedom och den framställningens själfullhet, som prägla hennes diktning.” Här kan ni även se Selma Lagerlöf läsa ur sin bok Charlotte Löwensköld inför filmatiseringen av romanen. Författaren har bjudit hem skådespelerskan Birgit Sergelius till Mårbacka för att samtala inför kommande filminspelning.

Erik Axel Karlfeldt (Nobelpriset i litteratur 1931)
Erik Axel Karlfeldt fick genom tiderna den kortaste motivering till Nobelpriset: ”Erik Axel Karlfeldts diktning”. Se Torsten Wahlund läsa Karlfeldts ”Sång efter skördeanden” i Svenska lyriken 1984, och Gerda Karlfeldts berättelse om sin make i Siljanskväll år 1973.

Pär Lagerkvist (Nobelpriset i litteratur 1951)
Med motiveringen: för den konstnärliga kraft och djupa självständighet, varmed han i sin diktning söker svar på människans eviga frågor. Se dramatiseringen av Lagerkvists Bröllopsfesten från 1978 med Allan Edwall och Meta Velander, och Bödeln från 1965 med Per Oscarsson.

Eyvind Johnson och Harry Martinson (Nobelpriset i litteratur 1974)
Nobelpristagarna i litteratur, Eyvind Johnson  och Harry Martinson, intervjuas bland annat om de är lyckliga över att tilldelas utmärkelsen, samt vilka egna verk de själva sätter främst. Se även Ulf Palme läsa ”Sjösagan som aldrig hände” ur Martinsons ”Kap farväl!”.

Dario Fo (Nobelpriset i litteratur 1997)
Den italienska dramatikern, författaren, regissören och satirikern fick litteraturpriset 1997 med motiveringen ”som i medeltida gycklares efterföljd gisslar makten och upprättar de utsattas värdighet”. Här kan ni se när han tar emot priset utdelat av kung Carl XVI Gustaf.

José Saramago (Nobelpriset i litteratur 1998)
1998 års Nobelpristagare i litteratur, portugisen José Saramago, är en fantasifull berättare som bygger fantastiska romanvärldar. En äkta humanist med brokig bakgrund och äkta socialt patos. En varm och nyfiken äldre herre med glimten i ögat. Lars Helander med filmteam besökte Nobelpristagaren och hans fru Pilar på Lantzarote.

Tomas Tranströmer (Nobelpriset i litteratur 2011)
Samtal med diktaren ute på Runmarö. Tranströmer läser även ett antal dikter till exempel ”Han som vankade av sång över taken” och ”Andrum Juli”. Programmet är från 1980. Även ett reportage om Tranströmer från 1989 där Ulrika Knutson samtalar med Staffan Bergsten om författaren: Kulturen. I Poesin sjunger läser Tranströmer sina dikter till musik (från 1976).

Bob Dylan (Nobelpriset i litteratur 2016)
Årets nobelpristagare i litteratur går till musikern Bob Dylan för att han bidragit till ett nytt poetiskt uttryck i den amerikanska musiktraditionen. I Öppet arkiv kan du återse två av hans besök i Sverige år 1966 och 1978. Se alla Öppet arkivs program med Bob Dylan här.

NOBELS FREDSPRIS

en_i_rad_alva_myrdal

Alva Myrdal fick Nobels fredspris 1982. Hon var socialdemokratisk politiker och diplomat och stadsråd 1966–1973. Bilden är tagen 1976. Foto: SVT

Nathan Söderblom (Nobels fredspris 1930)
Historik och samtal om teologen, ärkebiskopen och Nobelpristagaren Nathan Söderblom.

Dag Hammarskjöld (Nobels fredspris 1961)
Dag Hammarskjöld blev tilldelad Nobels fredspris postumt, alltså efter sin bortgång. I samband med Dag Hammarskjölds död (18 september 1961) intervjuas Stockholmare på gatan om deras reaktioner över dödsbeskedet. Programmet sändes 19 september 1961. Se även när generalsekreterare Dag Hammarskjöld intervjuas 1953 av Nils Jerring inför före avresan till FN. Dessutom får vi se ett reportage från Dag Hammarskjölds avresa från Bromma 8 april 1953.

Alva Myrdal (Nobels fredspris 1982)
(Se bild ovan.) Intervju med Alva Myrdal som tilldelats Nobels fredspris. 

NOBELPRISET I EKONOMI

Gunnar Myrdal (Nobelpriset i ekonomi 1974)
(Se bilden ovan.) Se Gunnar Myrdal i Öppet arkivs klipp ”Första maj på 1960-talet” och i ”Möte med Gunnar Myrdal” där han kommenterar några stationer i sitt liv som vetenskapsman och politiker. Han föddes 1898, blev redan vid unga år en ledande ekonom och småningom världsberömd för bland annat sina arbeten ”Ett amerikanskt dilemma” och ”Asiatiskt drama”. Tillsammans med Alva Myrdal skrev han ”Kris i befolkningsfrågan” 1934. Gunnar Myrdal tilldelades Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1974. (Programmet är en studioinspelning från 1981.)

Bertil Ohlin (Nobelpriset i ekonomi 1977)
(Se bilden ovan.) Intervju med Bertil Ohlin, svensk nationalekonom, professor och politiker som 1977 tilldelades Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Intervjun gjordes i samband med att Bertil Ohlins memoarer kom ut.

Andra Nobelrelaterade program i Öppet arkiv:

Alfred Nobel – Mr Dynamite 
En dramadokumentär om Alfred Nobel av Olle Häger och Hans Villius. Det har gått hundra år sedan det första nobelpriset delades ut. Historien om mannen bakom priset, dynamitens uppfinnare, är inte bara berättelsen om stora pengar, framgångsrika patent och fabriker i många länder. Det är också historien om en ensam människa, om hans kringflackande liv och hans hjälplösa kärleksaffär med en blomsterflicka från Wien. Alfred Nobel spelas av av John Zacharias och blomsterflickan av Pernilla August. Från 1983.

mr_dynamite
Alfred Nobel – Mr Dynamite. I Öppet arkiv kan du se dramadokumentären om Nobel av Olle Häger och Hans Villius från 1983. Foto: SVT

 

Nobelpriset i litteratur går till…

NOBEL_KARL-RAGNAR-GIEROW2000PX
Författaren Karl Ragnar Gierow tillkännager nobelpristagaren i litteratur 1976: Saul Bellow. Foto: SVT

Torsdagen den 8 oktober kl 13:00 tillkännages årets Nobelpristagare i litteratur. I år är det dessutom första gången en kvinna gör tillkännagivandet, Sara Danius som är ny ständig sekreterare i Svenska Akademien. 

”Jag är ingen katastrofförfattare. Det är världen som är katastrofal”

Nu är det avgjort. Svetlana Aleksijevitj får 2015 år Nobelpris i litteratur. Se henne i ett reportage i Kobra 1998.

svetlana_play
”Jag är ingen katastrofförfattare. Det är världen som är katastrofal” berättar Svetlana Aleksijevitj i Nike 1998. Foto:SVT

Men hur har tillkännagivandena sett ut genom tiderna?

Öppet arkiv kan ge er svaret på frågan genom att visa en film där Anders Österling, Karl Ragnar Gierow, Lars Gyllensten, Sture Allén och Horace Engdahl öppnar dörren in till smattrande kameror och ett hav av mikrofoner. Och en sak står klar: ju senare tillkännagivande desto mer pressuppbåd. Men dörren är densamma. Högtidligheten likaså:

Svenska akademin tillkännager att Nobelpris i litteratur tilldelas…

nobel_litteratur_tillkannagivande
Samma dörrar, samma pådrag men olika tillkännagivare: Anders Östling, Lars Gyllensten, Sture Allén och Horace Engdahl. Foto: SVT

 

NOBELPRISET I LITTERATUR GENOM TIDERNA

tva_i_rad_lagerlof_sachs
Två Nobelpristagare i litteratur. Selma Lagerlöf fick priset 1909, Nelly Sachs år 1966. Foto: SVT

Selma Lagerlöf (Nobelpriset i litteratur 1909)

(Se bilden ovan.) Författarinnan Selma Lagerlöf äter med väninna och intervjuas 1928 i samband med 70-årsdagen. Se dramatiseringen av Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga i Öppet arkiv. Selma Lagerlöf  fick litteraturpriset med motiveringen: ”/…/på grund av den ädla idealitet, den fantasiens rikedom och den framställningens själfullhet, som prägla hennes diktning.”

Rabindraneth Tagore (Nobelpriset i litteratur 1319)
1913 gav Svenska Akademien honom Nobelpriset. På sitt språk, bengali, skrev han dikter, romaner, essäer. Han komponerade musik och sånger, väckte indisk danskonst till nytt liv och förnyade indiskt måleri med sin expressionism när han började måla vid 70 års ålder. Han byggde skolor och ett eget universitet i Santiniketan norr om Calcutta. Se Poesivandring med Folke Isaksson om Rabindraneth Tagore.

Verner von Heidenstam (Nobelpriset i litteratur 1916)
Sibyllan och nationalskalden från 1997: Program om Nobelpristagaren i litteratur 1916, Verner von Heidenstam och författarinnan/pedagogen Ellen Key. De byggde sig var sitt hem vid Vättern. Hon bland blåsippor på Ombergs södra sluttning. Han närmare molnen, norr om Motala, på Övralid. Sibyllan och nationalskalden är en film om deras författarhem, deras vänskap, deras brevväxling och möten vid den sjö de båda älskade. Deras hem står kvar, miljöerna är bevarade så som de såg ut under författarnas livstid och ger en bild av ett Sverige, nära i tiden, men ändå inneslutet i det förflutna.

Erik Axel Karlfeldt (Nobelpriset i litteratur 1931)
Erik Axel Karlfeldt fick genom tiderna den kortaste motivering till Nobelpriset: ”Erik Axel Karlfeldts diktning”. Se Torsten Wahlund läsa Karlfeldts ”Sång efter skördeanden” i Svenska lyriken 1984, och Gerda Karlfeldts berättelse om sin make i Siljanskväll år 1973.

Pär Lagerkvist (Nobelpriset i litteratur 1951)
Med motiveringen: för den konstnärliga kraft och djupa självständighet, varmed han i sin diktning söker svar på människans eviga frågor. Se dramatiseringen av LagerkvistsBröllopsfesten från 1978 med Allan Edwall och Meta Velander, och Hissen som gick ner i helvete från 1969 med Ernst-Hugo Järegård.

Nelly Sachs (Nobelpriset i litteratur 1966)
(Se bilden ovan.) Nelly Sachs intervjuas med anledning att hon tilldelats Nobelpriset i litteratur 1966.

Eyvind Johnson och Harry Martinson (Nobelpriset i litteratur 1974)
Nobelpristagarna i litteratur, Eyvind Johnson  och Harry Martinson, intervjuas bland annat om de är lyckliga över att tilldelas utmärkelsen, samt vilka egna verk de själva sätter främst. Se även Ulf Palme läsa ”Sjösagan som aldrig hände” ur Martinsons ”Kap farväl!”.

Tomas Tranströmer (Nobelpriset i litteratur 2011)
Samtal med diktaren ute på Runmarö. Tranströmer läser även ett antal dikter till exempel ”Han som vankade av sång över taken” och ”Andrum Juli”. Programmet är från 1980.

Gao Xingjian (Nobelpriset i litteratur 2000)
Nobelpristagaren Gao Xingjian var en av de intellektuella som drabbades av kulturrevolutionen – och så småningom valde han att lämna Kina. Lars Helander träffar honom i Paris när han just tilldelats Nobelpriset i litteratur år 2000. Arton år efter flykten har han skurit av alla band med hemlandet. Mitt Kina finns inom mig, säger han.

William Golding (Nobelpriset i litteratur 1983)
Lars Helander har besökt årets nobelpristagare i litteratur William Golding i England. 

Camilo José Cela (Nobelpriset i litteratur 1989)
I Guadalajara utanför Madrid har Lars Helander och ett filmteam från Kanal 1:s kulturredaktion besökt 1989 års Nobelpristagare i litteratur. I Camilo José Celas verk är döden, inbördeskriget och frän sexualitet viktiga teman. Cela är folklig och vulgär, absurd och visionär. Samtidigt är han en språkets mästare – som har publicerat ett ”hemligt erotiskt lexikon” om det spanska språkets vanligaste runda ord. I programmet berättar Cela om sitt personliga Spanien, om liv och litteratur, kärlek, sex och död, och vi får följa med på spännande rundvandringar i Celas magiska Madrid.

Nadine Gordimer (Nobelpriset i litteratur 1991)
Reportage om Nadine Gordimer, Nobelpristagare i litteratur. 

Derek Walcott (Nobelpriset i litteratur 1992)
En poetisk upptäcktsfärd på S:t Lucia i Karibiens övärld med 1992 års Nobelpristagare i litteratur, Derek Walcott, som vägvisare. Det är på S:t Lucia som Walcott är född och uppvuxen och det är den västindiska övärlden, med dess folk och ljud, hav och horisonter, som har gett hans poesi näring och egenart.

Toni Morrison (Nobelpriset i litteratur 1993)
Ett personligt och annorlunda porträtt av 1993 års Nobelpristagare i litteratur – tecknat av fyra unga amerikanskor, Maisha, Mia, Rachel och Kenja – samt Toni Morrison själv. Programmet berättar om kvinnor, författarskap och livets viktigaste kyss.

Kenzaburo Oe (Nobelpriset i litteratur 1994)
1994 års Nobelpristagare i litteratur, Kenzaburo Oe, föddes på ön Shikoku i sydvästra Japan och tillbringade barndomsåren i en isolerad skogsby under kriget. Upplevelsen av naturens hemliga krafter, öns speciella historia och kultur, och folkets berättartraditioner speglas på Oes speciella sätt i hela hans författarskap. Tillsammans med Kenzaburo Oe företar Lars Helander med filmteam en fascinerande resa till Nobelpristagarens hemtrakter.

Wislawa Szymborska (Nobelpriset i litteratur 1996)
Lars Helander och hans filmteam på en litterär Nobelexpedition till Wislawa Szymborskas Polen. I sitt hemland är hon sedan länge en högt älskad poet med stark närhet till sina läsare. Hon har ofta kallats skeptiker, men är samtidigt en person med humor och en mycket speciell glimt i ögat.

José Saramago (Nobelpriset i litteratur 1998)
1998 års Nobelpristagare i litteratur, portugisen José Saramago, är en fantasifull berättare som bygger fantastiska romanvärldar. En äkta humanist med brokig bakgrund och äkta socialt patos. En varm och nyfiken äldre herre med glimten i ögat. Lars Helander med filmteam besökte Nobelpristagaren och hans fru Pilar på Lantzarote.

Imre Kertéz (Nobelpriset i litteratur 2002)
Imre Kertész liv präglas av upplevelsen att ha överlevt koncentrationslägret i Auschwitz. Efter kriget bodde han i en trång liten lägenhet i Budapest och allt gick till slut ut på att skriva en roman. Det tog 14 år att skriva boken. Mannen utan öde kom ut 1975 i Ungern, men bemöttes med tystnad. Först tio år senare översattes boken, först till svenska, sen till tyska och han fick en plats som viktig röst i den europeiska litteraturen. Imre Kertész är den förste ungrare som får Nobelpriset. Ann Victorin mötte Kertész i Berlin.

JM Coetzee (Nobelpriset i litteratur 2003)
Den sydafrikanske författaren JM Coetzee tilldelas Nobelpriset i litteratur 2003 för sina skönlitterära böcker som ofta har en grund i hans hemlands apartheidsystem. Ann Victorinintervjuar Coetzee i Chicago där han undervisar på universitetet.

V S Naipaul (Nobelpriset i litteratur 2001)
En verklig kosmopolit är 2001 års Nobelpristagare i litteratur, den 69-årige VS Naipaul. Hans farfar var sockerrörsarbetare i Indien, själv växte han upp på Trinidad och bor sedan 18 års ålder i England. Han adlades av drottning Elisabeth och tituleras sedan dess Sir Vidia. I sin prismotivering skrev Svenska Akademien att Naipaul minns vad andra glömt, förlorarnas historia.

 

Här kan du läsa mer om Öppet arkivs Nobelnostalgi om historiska Nobelpristagare. Dessutom kan du avnjuta flera timmar Nobelsändningar från 1976 och 2001. Och sist men inte minst ”Snillen spekulerar” från 1965 till 2004.