Vecka 40 2017

fredagsbloggen2000px

Den här veckan har Öppet arkiv publicerat följande titlar:

Räkfrossa (2000)
Pedagogisk underhållning i en trivsam och vänlig atmosfär med David Batra och Johan Glans.

Miles Davis på Stockholms konserthus (1974)
Den moderna jazzens kanske främste trumpetare med sina Young Giants.

Tack för kaffet (1991)
Underhållningsprogram med sketcher med Sven Melander, Åke Cato, Adde Malmberg m.fl.

Gallimatias (1993)
Ett improvisationsprogram där kända kvickhjärnor tävlar i konsten att använda ord på bästa och roligaste sätt. Programledare är Adde Malmberg.

Magdalena Ribbing
Klipp med  journalisten och författaren som gick bort nyligen.

Cup till 13 (1993)
En film om Tipsextras fotbollscup för 13-åringar 1993. Lag från hela Sverige har under Tipsextrasäsongen kvalat fram till finalspel i Göteborg.

Dagar med Knubbe (1976)
Knubbe är sex år, på det sjunde. Han bor tillsammans med sin mamma, resebyråtjänsteman, och sin mormor som arbetar på varuhus. Knubbes pappa är italienare, han har aldrig varit gift med Knubbes mamma men är bosatt i Sverige sedan flera år. Han arbetar som pizzabagare.

Kobra: Hugh Hefner (2002)
Intervju med Playboy-grundaren Hugh Hefner som gick bort nyligen.

Det gröna guldet (2001)
En resa med Bo Hagström till olivlundar och vingårdar i Toscana.

En främling lånar hus (1985)
Tv-film efter en historia av Vilhelm Moberg. En kall vinterkväll knackar en främling på hemma hos bonden Linus och hans hustru Nina i deras ensligt belägna skogsgård.

Flickan vid stenbänken (1989)
En serie i nio avsnitt, som bygger på Maria Gripes böcker ”Skuggorna över stenbänken”, ”…och de vita skuggorna i skogen” och ”Skuggornas barn”.

Harlem – röster och ansikten, del 2 (1974)
Dokumentärfilm. Det andra av två program som en svensk tv-grupp spelade in 1974 i Amerikas namnkunnigaste svarta getto på Manhattan i New York. Detta program tar upp narkotikan, som i gettot betyder heroin.

Havsforskarna (1995)
Några barn och en marinbiolog undersöker hav och stränder i norra Bohuslän.

Hermans historia (1992)
Utrikeskorrespondenten, kåsören och författaren Herman Lindqvist berättar om några spännande historiska personligheter.

Häxkonstigt (1986)
Musiksaga om Häxornas Häxa, Prinsarnas Prins och andra figurer som gör galna upptåg till vacker musik.

I förbifarten: Kyrkan till granne (1963)
Reportage om Johannelunds kyrka i Linköping.

Infödingen (1991)
En norrländsk skröna om ripjägaren Elov Jonsson, som en dag träffar den berömda popsångerskan Bie. Fjället och storstan, ett möte med vissa konsekvenser. I rollerna: Lennart Jähkel, Cia Berg, Bert-Åke Varg, Kåre Mölder, Tomas Norström, Claes Månsson, Lena-Pia Bernhardsson m.fl.

Kapsylen (1985)
En film om Kapsylen på Söder i Stockholm, ett arbetskollektiv och en fristad för konstnärligt arbete.

Landet runt: Sven Melander (1970)
Sven Melander rapporterar från Förenade fabriksverken i Kävlinge, försvarets, televerkets och liknande institutioners överskottslager, om en storbeställning från Paris av 100.000 kappfoder.

Med Bengt Bratt hem till byn (2002)
En film om inspelningen av serien ”Hem till byn”, och ett besök i manusförfattaren Bengt Bratts hemby. Inspelningsscener och scener ur serien.

Monument (1968)
Tv-experiment med superkändisar av  Ture Sjölander och Lars Weck till musik av Hansson & Karlsson. Upphovsmännen diskuterar även scannereffekter med ingenjör Bengt Modin.

När Domus kom till stan (2004)
Den stora varuhusutbyggnaden på 1960-talet förändrade stadsbilden i alla större städer. Den gamla bebyggelsen offrades för Domus-, EPA- och Åhléns-varuhusen.

Osänt (1995)
Aktuelltredaktionen visar bilderna som aldrig kom med i nyhetsprogrammen. Programledare är Sven Strömberg.

Owe – 70 år ung (2000)
Ett program om och med den evigt unge, kreative och kulturstämplade Owe Thörnqvist. Programledare är Per Eric Nordquist.

Plus, första säsongen (1987)
Konsumentmagasin med Sverker Olofsson.

Så går det till här i världen (1968)
Komedi av William Congrevé. En spirituell och ganska elak teckning av det mondäna livet i London runt år 1700.

Sårskorpor (2002)
En tv-överföring av pjäsen som gick på Backstage på Stadsteatern i Stockholm 2000. Det är en historia full av korv och skumgummi, surfbrädor och jazzmelodier, längtan och hopp.

Time (1966)
Film av Ture Sjölander och Bror Wikström om Don Cherry’s konsert på Gyllene Cirkeln. De elektroniska effekterna i filmen är skapade av konstnären Sven Inge Höglund (som senare bytte namn till Demonér).

Våning för fyra (1979)
Serie om fyra ungdomar som bor tillsammans. Torbjörn Björklund är bilmekaniker och bor i en stor lägenhet i centrala Malmö. För att klara sig ekonomiskt låter han tre ungdomar hyra var sitt rum.

Är detta verkligen möjligt? (1988)
Om fjärrskåderi, förutsägelser och klärvoajans. I detta avsnitt: Fjärrskåderi, förutsägelser och klärvoajans. Medverkar gör bl.a. sierskan Saida Andersson i Boden.

oppetarkiv_svtplay

 

Janne ”Loffe” Carlsson 1937 – 2017

Janne "Loffe" Carlsson, 1981. Foto: Bo-Aje Mellin
Janne ”Loffe” Carlsson, 1981. Foto: Bo-Aje Mellin

Den folkkära artisten, skådespelaren och programledaren Janne ”Loffe” Carlsson har gått bort.

Vi minns honom som skådespelare i filmer och tv-serier som ”Någonstans i Sverige”, ”Nästa man till rakning”, ”Göta kanal” och ”Repmånad”. Som programledare på SVT kunde tittarna se ”Loffe” i exempelvis ”Janne Carlsson show”, ”Kulan” och ”Melodifestivalen”. Han var även en välkänd musiker i bandet ”Hansson & Karlsson”.

När Janne ”Loffe” Carlsson fyllde 80 år i mars tidigare i år intervjuade Öppet arkiv honom om hans karriär, som ni kan läsa i sin helhet här.

Här följer ett utdrag ur intervjun:

Någonstans i Sverige (1973)

NAC5GONSTANS-I-SVERIGE-1920
Janne Carlsson som karaktären ”111:an Loffe”. Foto: Bo-Aje Mellin

Hur fick du rollen i Någonstans i Sverige?

– Jag träffade Bengt Lagerkvist av en tillfällighet på Operakällan i Stockholm. Det fanns en plats ledig och den visade sig vara bredvid honom. Vi började prata med varandra och blev världens kompisar, han var en härlig man.
– Två veckor senare ringde han mig och berättade att det fanns en roll som han trodde skulle passa mig. Det var rollen som ”Loffe”.

Efter att programmet sändes kom Janne Carlsson att bli ”Loffe” med hela det svenska folket.

Även om du var känd innan blev du riktigt folklig först när du spelade rollen som ”Loffe”.

– Ja, det var ett alldeles kolossalt genomslag. Jag var inte förberedd på det och hade heller ingen plan för att utnyttja kändisskapet. Senare när jag gjorde alla nöjesprogram på 80-talet blev det ännu värre. Då kunde jag knappt gå ut på gatan. En gång tog jag med mina barn till ett badhus och de blev undanknuffade av alla människor som ville komma fram till mig.

Händer det ofta att folk kommer fram till dig idag också?

– Jadå, jag har varit i Fuengirola i Spanien i fyra månader och till och med där nere kom det fram folk nästan varje dag till mig. Nu för tiden är det bara roligt och jag har aldrig tyckt illa om kändisskapet. Folk är vänliga och har en så positiv bild av mig efter allt som jag har gjort.

– En annan positiv sida är att jag ser till att sköta mig bättre på grund av kändisskapet. Jag vill inte gå ut berusad och ställa till med något så att folk får en sämre bild av en.

– Den enda begränsning det gett mig är att jag inte kan åka exempelvis en Finlandsfärja. För på sådana ställen är folk så berusade att de aldrig låter mig vara ifred.

Vem älskar Yngve Frej? (1973)

Janne "Loffe" Carlsson som fotografen Nisse Pettersson i "Vem älskar Yngve Frej". Foto: Bertil S-son Åberg
Janne ”Loffe” Carlsson som fotografen Nisse Pettersson i ”Vem älskar Yngve Frej”. Foto: Bertil S-son Åberg

I ”Vem älskar Yngve Frej” spelade du mot Allan Edwall, hur var den upplevelsen?

– Det gick utmärkt. Vi kände varandra sedan tidigare, då vi spelat mot varandra på Dramaten. Han var en kul typ och var en av de skådespelarna som jag beundrade.

 På palmblad och rosor (1976)

Carlsson tillsammans med Gunnel Fred i På palmblad och rosor. Foto: Lars Wiklund
Carlsson tillsammans med Gunnel Fred i På palmblad och rosor. Foto: Lars Wiklund

– Efter att ”På palmblad och rosor”sändes var det första och enda gången som jag fått hatbrev skickat till mig. Folk var upprörda eftersom jag kallade den gamla kvinnan ”kärringjävel”. Dessutom tar min karaktär livet av henne på slutet, men egentligen är han den enda personen som verkligen bryr som henne.

Genombrottet (1981)

"Loffe" som karaktären Gytorp i Genombrottet. Foto: SVT
”Loffe” som karaktären Gytorp i Genombrottet. Foto: SVT

Om du får välja ett program med dig som Öppet arkiv ska återpublicera, vilket skulle det vara?

– Genombrottet, som skrevs av Jan Guillou. I filmen spelar jag karaktären Gyttorp, en taxichaufför som avskydde utlänningar och misstrodde politiker. Jag tycker att det är en film som folk verkligen borde se igen.

Ni kan se Genombrottet i Öppet arkiv här.

Musikern

Janne "Loffe" Carlsson bakom trummorna 1975. Foto: Bo-Aje Mellin
Janne ”Loffe” Carlsson bakom trummorna 1975. Foto: Bo-Aje Mellin

Som musiker har du spelat med flera stora artister bland annat rocklegenden Jimi Hendrix, hur var den upplevelsen?

– Jimi Hendrix var ett fan till min grupp ”Hansson & Karlsson”, så vi började spela tillsammans efter att han frågat efter oss, berättar ”Loffe” och härmar Jimi Hendrix amerikanska uttal av Hansson & Karlsson.
– Hendrix och hans band var höga större delen av tiden. Detta var innan han blev poppis och slog igenom med låten ”Hey Joe”.

Tiden som programledare

Janne Carlsson gjorde flera nöjesprogram för SVT på 80-talet som Janne Carlsson show, Loffe på Cirkus och Kulan.

Hur upplevde du att det var att göra dina underhållningsprogram?

– Det var riktigt kul att göra allihopa och alla stora namn kom till oss. Många av de stora artisterna hade ett tejp med sin musik med sig. Men sen när de var på plats och fick höra vår orkester spela kom de flesta och bad att få sitt tejp tillbaka. De ville ha livemusik med orkestern istället, vilket jag som musiker verkligen förstår.

”Livet är som en chokladask… och jag har fått smaka på alla i lådan.”

Du har haft framgångsrika karriärer både som skådespelare, programledare, musiker, bildkonstnär och reklammakare. Hur har du hunnit med allting?

– Jag har bara jobbat på och tagit en sak i taget. Dessutom har jag hunnit med barnen också och att resa runt i världen. Jag har haft tur som har kunnat hålla med så många olika saker.

Har inte talang haft något att göra med det också?

– Jo den har hjälp turen på traven, haha.
– Livet är som en chokladask med olika bitar och jag har fått smaka på alla i lådan.

Finns det någonting i din karriär som du är extra stolt över när du blickar bakåt?

– Jag vet inte, det är mer saker som hänt privat som jag börjar tänka på.

Som dina barn?

– Ja de är bra. Ingen av dem röker och det gör inte barnbarnen heller, säger Janne Carlsson och skrattar.

 

Se alla Öppet arkivs program med Janne ”Loffe” Carlsson här.

Läs mer om Janne ”Loffe” Carlssons karriär på SVT Nyheter.

Vecka 31 2017

Kommissarie van Veeteren (Sven Wollter). Foto: Carl-Johan Söder/SVT .
Kommissarie van Veeteren (Sven Wollter). Foto: Carl-Johan Söder/SVT .

Den här veckan har Öppet arkiv publicerat följande titlar:

Krimsommar

Van Veeteren: Det grovmaskiga nätet (2000)
Van Veeteren: Återkomsten (2001)
Van Veeteren: Kvinna med födelsemärke (2001)
Kriminalserie som bygger på roman av Håkan Nesser. Med Sven Wollter i huvudrollen som kommissarie van Veeteren.

Insider (1999)
Dramaserie i fem delar. Anna Rosenberg, ung och framgångsrik forskare på motorbolaget Nanotech, har uppfunnit en avgasfri bilmotor. Lyckan över projektets avslutande blir dock inte långvarig, då någon försöker stjäla ritningarna på ”miljömotorn”. En säkerhetsvakt mördas och plötsligt finner sig Anna, hennes familj och hennes arbetskamrater hotade till livet.

Främmande makt (1990)
En thriller om våld och solidaritet. Två unga biståndsarbetare ser något de kanske inte borde sett.

Ramona (2003)
Historisk spionthriller av Peter Englund och Harald Hamrell. Den unge kryptören Kernell arbetar inom underrättelsetjänsten under det kalla kriget. Efter att ha knäckt en hemlig kod dras han in i en spionhärva som sträcker sig ända över Östersjön.

Bevisbördan (1978)
Svensk psykologisk thriller efter en roman av Anders Bodelsen.  Taxichauffören Martin blir inkallad som vittne när man undersöker omständigheterna kring mordet på 17-åriga Anni Larsson.

Övriga program

Stereo (1996)
Humorprogram med Peter Settman och Fredde Granberg. Dessutom innehåller programmet dramadokumentären ”De kallar oss Tratten och Finkel”.

Babbel (1986)
Glad jakt på förklädda ord med Lennart Swahn som programledare.

Ville, Valle och Viktor (1977)
Barnprogram med Ville, Valle och Viktor som var en del av jullovsmorgon. I rollerna: Anders Linder, Jörgen Lantz och Hans Wigren.

Charles Nonsens (1988)
En serie kortfilmer av och med Johan Hagelbäck. I programmet medverkar även Annika Jankell.

Kulla-Gulla (1986)
Serie i tretton delar efter Martha Sandwall-Bergströms böcker om barnhusflickan som blev slottsfröken. I rollerna: Lisa Jarenskog, Jan Malmsjö, Margreth Weivers, Pierre Lindstedt m.fl.

S:t Mikael – säsong 2 (1999)
Det sammansvetsade teamet på S:t Mikaels sjukhus kämpar mot klockan, utmattningen och ständiga hot om nedskärningar. Humorn blir ibland den ventil som får dem att stå ut.

Träpatronerna – säsong 2 (1988)
Fortsättning på svensk dramaserie skriven av Bengt Bratt.

En handelsresandes död (1979)
Pjäs av Arthur Miller i regi av Bo Widerberg. ”En handelsresandes död” skrevs 1949 och är den amerikanske dramatikern Arthur Millers mest kända och oftast spelade pjäs. Pjäsen handlar om den ”lilla” människan som faller offer för ”den amerikanska drömmen”. I rollerna: Carl-Gustaf Lindstedt, Börje Ahlstedt, Birgitta Valberg, Jonas Bergström, Ingvar Kjellson m.fl.

Himlatornet (1997)
En dokumentär av Björn Kullander. Den fantastiska men sanna historien om en man som gjorde det omöjliga. Gruvarbetaren Alfred Blom från Dannemora blev besatt av en idé större än honom själv; att bygga en ofantlig kyrkoorgel mitt ute i skogen.

Titiyo – 50 år
Flera program och klipp med artisten som fyllde 50 år den 23 juli.

Latitud (1998)
Magasin från skärgården med Jan Jingryd som programledare.

I Ellinors kölvatten (1995)
En resa i Evert Taubes kölvatten. 1922 seglade Evert Taube tillsammans med konstnären Kurt Jungstedt och lillebror Gösta runt svenska kusten från Stockholms Ström till Strömstad. Den resan resulterade i boken ”På kryss med Ellinor”, som är utgångspunkt för denna serie.

Felicias magiska ring (2000)
Tänk om man kunde få precis allt man önskar sig. Vad lätt och kul allting skulle vara då. Eller…? En dag hittar Felicia en önskering.

Patrasket (1966)
Komedi av Hjalmar Bergman om en fattig judisk familj, kärvänligt kallad ‘patrasket’ av författaren, ställer fantasten Joe Meng i centrum för högtflygande planer och fantasifulla påhitt. Den skrevs 1928 och genom de ljusa, komiska förvecklingarna anas en mörkare horisont. I rollerna: Per Oscarsson, Margaretha Krook, Tina Hedström, Olof Widgren, Alice Eklund m.fl.

Ester (1986)
Dramatiserat porträtt av John Bauers hustru Ester Ellqvist. I rollerna: Lena T Hansson, Suzanne Reuter, Gunnel Fred, Örjan Ramberg, Per Mattsson m.fl.

Det är nu livet börjar (1976)
Ömsint skildring av en nybliven pensionär. I rollerna: Oscar Ljung, Emy Storm, Willy Peters, Lissi Alandh m.fl.

De fyra på Loka Brunn (1986)
Kortfilm om de fyra på Loka Brunn. I Olle Hägers och Hans Villius serie berättas historien kring ett fotografi. Fyra amerikanska bombflygare, nödlandade på Alvaret krigsåret 1944 och internerades på Loka Brunn.

Att flyga draken (1965)
PEO Nilsson berättar hur det känns att flyga in sig på ett överljudsplan. Inspelat på F18, Södertörns flygflottilj i Tullinge.

Tillbaka efter 47 år (1990)
Amerikanska flygare som nödlandade i Sverige under andra världskriget återbesöker Sverige.

Operation H (1967)
Reportage inför högertrafikomläggningen.

Stopp i Stockholm (1967)
Reportage från Stockholm inför högertrafikomläggningen. Även reportage om invigningen av den nya tunnelbanesträckan Östermalmstorg – Ropsten.

Hr M Ljung, Valhallavägen 117, 2 tr ö g (1964)
Underhållning med Martin Ljung och hans gäster.

Med herrarna i hagen (1969)
Musikunderhållning med Monica Zetterlund och herrarna Steve Kuhn, Palle Danielsson och Aldo Romano. Monica Zetterlund framför ”Herrarna i Hagen”, ”Gröna Små Äpplen”, ”En Valsmelodi”, ”Champagne Goes To My Head” och ”My Funny Valentine”.

Våren i Norden: Monica Zetterlund (1962)
Monica Zetterlund framför ”När min vän”, ”Katten Felix” och ”Va’ e’ de´ där?”.

Rod Stewart testar kräftor (1986)
Rapportinslag där Rod Stewart bjuds på kräftor och svarar motvilligt på frågor om musik, sex, fotboll och tillståndet i världen.

Narrgnistor och getinghonung (1976)
Konsert på Mosebacke Etablissemang i Stockholm med Cornelis Vreeswijk, som bl a sjunger ”Bosse Lidén”, ”Polaren Pär vid morgonstädningen”, ”Polaren Pär hos det sociala”, ”Ångbåtsblues” och ”Cecilia Lind”.

Cornelis (1970)
Cornelis Vreeswijk och ett knippe låtar. Han framför i programmet ”Om jag hade pengar”, ”Somliga går med trasiga skor”, ”Rio de Janeiro”, ”Slå ro med lie och skära”, ”Ångbåtsblues”, ”Papillas samba”, ”Lasse liten blues”, ”Har du nå´nsin hört någon spela jazz på en elektrisk flöjt”, ”California dreaming” och ”Fredrik Åkare”.

Dr Alban – 60 år
Fler klipp med artisten som fyller 60 år den 26 augusti.

Fastighetsskötaren (2004)
Pjäs av Harold Pinter. Regissör är Thommy Berggren. I rollerna: Ingvar Hirdwall, Johan Rabaeus och Peter Andersson.

Carl Anton i Vita Bergen (1984, 1985)
Carl Anton med gästartister i en direktsändning från Vita Bergen i Stockholm.

Drömmen om Amerika: I fotspåren på Three Lucky Swedes (1996)
Per Eric Nordquist har rest i fotspåren på de tre svenskar som hittade den största guldfyndigheten i Alaska och blev mångmiljonärer. The Three Lucky Swedes var John Brynteson från Dalsland, Eric Lindblom från Lofsdalen och Jafet Lindeberg från Norge.

Dan före dan, Hörna från höger (1967)
Uppesittarkväll med Lennart Hyland, kvällen före högertrafikomläggningen. Sickans högertrafikskola med Sickan Carlsson, Sif Ruud, Erik ”Kardemumma” Zetterström, Helge Berglund och Lennart Hyland.

Högertrafik
Flera klipp från när Sverige gick över från vänster- till högertrafik.

Frida och hennes vän (1970)
En berättelse av Max Lundgren och Bo Sköld, som bygger på Birger Sjöbergs vissamling ”Fridas bok”. I rollerna: Ernst-Hugo Järegård, Lis Nilheim, Lena Söderblom, Björn Gustafson, Mona Malm, Claire Wikholm m.fl.

Timmen: Psykadelisk musik (1967)
Bill Öhrström delar ut blommor. Hansson & Karlsson spelar på Klubb Filips. Ungdomar, bl a Efva Attlling, försöker förklara vad psykedelisk musik är.

Vecka 27 2017

Nyårsbesök på Drottningsholm. Foto: Bo-Aje Mellin.
Nyårsbesök på Drottningsholm. Foto: Bo-Aje Mellin.

Den här veckan har Öppet arkiv publicerat följande titlar:

Nyårsbesök på Drottningholm (1982): Vi träffar den unga kungafamiljen på Drottningholm där vi får se kronprinsessan Victoria visa sina färdigheter på cykeln, prins Carl Philip på sin trehjuling medan prinsessan Madeleine blir vaggad i barnvagnen

Shanes – 10 år efter (1979): Dokumentärfilm om popgruppen Shanes. Möte med grabbarna som dom är idag, blandat med inslag från den första dokumentärfilmen från 1965.

Håkan ”Carla” Carlqvist: Två klipp med motorcrosslegenden som gick bort i veckan.


Denna vecka har vi fyllt på med titlar i Öppet arkiv i  SVT Play:

Madicken: Tv-klassiker efter Astrid Lindgrens bok.

Polisen i Strömstad: Polisen och pyromanen: En kriminalberättelse med Per Oscarsson i huvudrollen

Potatishandlaren: Film av Lars Molin från 1995 med Rolf Lassgård.

Hammarkullen: Dramaserie om drömmar, kärlek och uppror av Peter Birro.

Farbror Frippes skafferi: Barnprogram från 1976 med Martin Ljung.

Kenny Starfighter: Äventyrsserie med Johan Rheborg i huvudrollen.

Percy tårar: Humorserie av och med Killinggänget.

Kurt Olssons sommartelevision: Humorprogram med Lasse Brandeby.

Jubelsommar: Axplock ur Knäppupps tältrevy från 1960 med Karl Gerhard, Martin Ljung, Brita Borg, Cilla Ingvar, Hans Alfredson m fl.

Hermans historia: Historieprogram med Herman Lindqvist.

Min vän Percys magiska gymnastikskor: Familjeserie efter en bok av Ulf Stark.

The Latin Kings: Dokumentär om den banbrytande gruppen

Tjejfotboll: Reportageserie om tjejer och fotboll med Pia Sundhage som programledare.

Vecka 24 2017

John Pohlman. Foto: Bertil S-son Åberg
John Pohlman. Foto: Bertil S-son Åberg

Den här veckan har följande program publicerats i Öppet arkiv:

Väderklipp

Vi har fyllt på arkivet med flera väderklipp och väderbloopers från SVT:s sändningar genom åren. Du hittar dom här.

Ulf Stark

Med anledning av författarens bortgång under veckan har vi fyllt på Öppet arkiv med flera program som Ulf Stark skrivit manus till:

Herr von Hancken

Livet har inte varit rättvist mot den egocentriske kapten von Hancken. Tillsammans med sin familj beger han sig till Iglinge hälsobrunn för att få lindring mot sina krämpor. Med sig har han kaptenskan, sin vackra dotter Nora och stupide son, samt dennes informator Carlander som är hopplöst förälskad i Nora. I rollerna Per Oscarsson, Johan Widerberg, Tuva Novotny, Mona Malm m.fl.

Fasadklättraren
Rolig och spännande filmberättelse i tre delar om en ung mans väg till självständighet. Phillip är 17 år. Han vet inte varför han lever. Han vet inte hur man är till lags. Egentligen vet han bara en enda sak – han vet att han kan klättra. I rollerna: Björn Kjellman, Per Oscarsson, Björn Granath m.fl.

Ni hittar även intervjuer och framträdanden av Ulf Stark i vår länk till alla program av och med honom här.

Sommarlov

Barnkanalens Sommarlov är i full gång. Är du inte målgruppen? Då kanske du tjippade med Hajk, hängde med Skumberg och Ulla-Bella, eller samlade skräp med Tippen på sömniga sommarmorgnar? Öppet arkiv har samlat några av våra mest älskade sommarlovsprogram genom tiderna.

Här kan du se alla Öppet arkivs Sommarlovsprogram.

Politikertema

Öppet arkiv har samlat ihop kollage med några av de aktuella politikerna inför Almedalen som går av stapeln 2 juli med bland andra Stefan Löfven, Annie Lööf, Ebba Busch Thor, Jimmie Åkesson, Anders Ygerman. Se samtliga kollage här.

 

Vi på Saltkråkan då och nu

Tjorven "Maria Johansson", Stina "Kristian Jämtmark" och Båtsman "Cesar" i Vi på Saltkråkan. Foto: SF
Tjorven ”Maria Johansson”, Stina ”Kristian Jämtmark” och Båtsman ”Cesar” i Vi på Saltkråkan. Foto: SF

Visste du att Stina inte fanns med i seriens originalmanus? Att Båtman fes otroligt illa? Eller hur Snickargårdens ägare går tillväga när de inte vill ha besök från allmänheten? Det och mycket mer fick vi lära oss under vårt besök på verklighetens Saltkråkan, Norröra i Stockholms skärgård.

Vi på Saltkråkan från 1964 är en av Astrid Lindgrens mest älskade tv-serier och en utav de populäraste programmen på Öppet arkiv. Därför beslöt vi oss för att åka ut till seriens inspelningsplats för att se vad som finns kvar av den idag.

På båten ut till Norröra möter vi upp med Michael Blum som arbetar som skärgårdsguide på ön. Han börjar direkt peka ut platser längs båtturen som sägs inspirerat historiens berättare.

– Här på Furusund ligger Sjövillan, berättar Michael Blum och pekar mot ön vi passerar.

– Vid det huset stod en häst en hel sommar, vilket blev Astrids inspiration till Lilla gubben i Pippi Långstrump.

På samma ö hade Astrid Lindgren sitt sommarhus där hon skrev manuset till Vi på Saltkråkan.

Välkomstskylten på ön Norröra. Foto: Marika Arsenius / SVT
Välkomstskylten på ön Norröra. Foto: Marika Arsenius / SVT

 

När vi kliver iland på Norröra möts vi av den idyll som kännetecknar serien. En plats där det mesta verkar ha varit orört sedan inspelningarna på 60-talet.

Efter några minuters promenad kommer vi till ”Stureplan”, mittpunkten på ön där de två grusvägarna möts, som den skämtsamt kallas av lokalbefolkningen. Men istället för en svärm av människor, märkesaffärer och neonskyltar möts vi av ett vändkors i trä som pekar ut vägarna.

Vägskyltningen vid "Stureplan" på Norröra. Foto: Marika Arsenius / SVT
Vägskyltningen vid ”Stureplan” på Norröra. Foto: Marika Arsenius / SVT

Bredvid ”Stureplan” låg under inspelningarna öns enda pensionat kallat ”Panget”.

– Därinne bodde barnen och Båtsman under inspelningarna, berättar Michael Blum.

Pelle, Stephen Lindholm, var med på en av mina guidningar och han berättade att det hördes väldigt tydligt när Båtsman gick och la sig, då Pelle sov på våningen under. Det hördes ett högt duns och hela det gamla huset gungade till av 100 kilo hund.

– För övrigt har jag hört att Båtsman, som hette Cesar på riktigt, var en jobbig hund på grund av att han var så lat. De var tvungna att muta honom med torkad fisk som de stoppade i fickorna på Pelle och Tjorven för att han skulle agera. Sen fes han tydligen väldigt illa också, haha.

Tjorven, Pelle och Båtsman. Foto: Ulf Stråhle
Tjorven, Pelle och Båtsman. Foto: Ulf Stråhle

”Det var tydligen inte så roligt att bada med kläderna på”

 

En som inte bodde i huset var Farbror Melker, Torsten Lilliecrona, som istället bodde på grannön Söderöra.

– Han fick förmodligen nog av alla barnen. Även om han var väldigt barnkär, det har jag fått höra av en familj som bodde granne med honom i Lerberget utanför Höganäs. De berättade att han umgicks mycket med deras barn och kom ihåg deras bemärkelsedagar. Det var nog en förutsättning för att kunna spela den där rollen.

– Men Lilliecrona kunde också bli jäkligt förbannad ibland på inspelningarna. En gång blev Torsten så förbannad att han svor och kastade skorna. Han hade fått vara blöt i samma kläder en hel dag. Det var tydligen inte så roligt att bada så mycket med kläderna på.

På den tiden hade tv en helt annan genomslagskraft än vad den har idag, eftersom det då enbart fanns en tv-kanal i Sverige.

– Runt 1970 var inspelningarna av Saltkråkan-serien över och Torsten skulle fortsätta sin gärning på Göteborg stadsteater. När han då kom ut på teaterscenen kunde personer i publiken ropa: ”Titta där är Farbror Melker”. Då var  ju allting förstört. Han led något av det, precis som Allan Edwall och Sif Ruud gjorde efter Hemsöborna, där de spelare Karlsson och Madame Flod. Tv-serien blev så ofantligt populär, de var ju de rollerna med hela svenska folket. Maria Johansson, som spelade Tjorven, har också berättat att det var svårt att gå vidare med skådespelarkarriären efter Saltkråkan.

– Nuförtiden blir man bortglömd direkt, men hade man varit med i Hylands hörna hade man varit landsberömd hela livet. I alla fall om man hade klätt av sig i kalsongerna som Per Oscarsson.

 

”Rollen Stina fanns inte från början”

– I det här lilla huset bodde Stina tillsammans med Söderman, säger Michel Blum och pekar på ett litet rött hus. När Tjorven är hemhjälp är de i Snickargårdens kök, för det här är så pyttelitet. Men Stina står där i fönstret i en scen då Pelle kommer dit och hon vill att han ska kolla på korpen.

– Det var kul att stå på den här platsen 2013 med Kristina Jämtmark, som spelar Stina. Hon berättade då att rollen Stina inte fanns från början. På castingen till ”Vi på Saltkråkan” hade hon sökt rollen som Tjorven, men dom tyckte att hon var för liten. Men Kristina gjorde ett väldigt intryck på personalen, de tyckte hon var så rolig och gullig. Så då bad de Astrid Lindgren skriva till en roll i serien. Och det var tur, för Saltkråkan hade inte blivit lika rolig utan henne och hennes obetalbara kommentarer som ”Hemma på vår gata i stan”.

Huset där Stina bodde med tillsammans med morfar Söderman. T.v. bilder ur serien. T.h. huset 2016. Foto: Marika Arsenius / SVT
Huset där Stina bodde med tillsammans med morfar Söderman. T.v. bilder ur serien. T.h. huset 2016. Foto: Marika Arsenius / SVT

Vi fortsätter längs ned för den lilla grusväg där familjen Melkersson går i ösregnet i seriens första avsnitt. Precis som Farbror Melker med sina barn är vi också på väg till Snickargården och det börjar dessutom till vår blandade förtjusning regna så smått.

Snigargården 2016. Foto: Marika Arsenius / SVT
Snickargården 2016. Foto: Marika Arsenius / SVT

Väl framme kan vi konstatera att Snickargården ser ut nästan exakt som den gjorde 1964. Inne på gården tar Jonas Eriksson, barnbarn till husets ägare Sjöblom, emot oss.

Har ni problem med att få vara privata här när ni bor i ett utav skärgårdens kändaste hus?

– Jag bor inte här utan besöker det bara ibland. Men de som bor i huset sätter ibland upp cyklar och vagnar framför grinden för att få vara ifred, så att inte folk ska komma förbi och titta in, berättar Jonas Eriksson.

Sedan visar han oss runt huset för att peka ut och berätta om de olika inspelningsplatserna.

– Där satt farbror Melker när han skrev på sin bok ”Denna dagen ett liv”. Och där jagade han getingar med sprutfärg.

Inspelning på Snickargården 1963. Foto Arne Schwitz / TT
Inspelning på Snickargården 1963. Foto Arne Schwitz / TT

Hur mycket filmade de inne i huset?

→ Jag vet inte hur mycket jag ska avslöja, hehe. Men ja de filmade en del scener därinne. Bland annat scenen där Tjorven går och lägger sig i sin säng för att sova.

Jonas Eriksson öppnar sedan dörrarna till en lada på gården som visar sig innehålla vad som måste vara ett av landets minsta muséer.

Minimuséet för "Vi på Saltkråkan" inne på Snickargården gård. Foto: Marika Arsenius / SVT
Minimuséet för ”Vi på Saltkråkan” inne på Snickargården gård. Foto: Marika Arsenius / SVT
En filmaffisch och en tidningsframsida inne på muséet. Foto: Marika Arsenius / SVT
En filmaffisch och en tidningsframsida inne på muséet. Foto: Marika Arsenius / SVT

Michael Blum du har arbetat som Saltkråkan-guide här ute i 19 år, vad är det som har fått dig att fortsätta genom alla åren?

– För att det så roligt. Det har kommit över 80 personer två söndagar i rad nu som varit med på guidningen. Den typiska publiken är familjer och det är mycket mormor och morfar, farmor och farfar med barnbarn. Vi får också en hel del utländska besökare. Ofta är det jättemycket norrmän, de älskar Saltkråkan, speciellt originalet. De vill inte ha den dubbade norska versionen, det ska vara på svenska. Dessutom kommer väldigt många tyskar också.

Precis som under sina guidningar avslutar Michael Blum vår rundtur med att läsa de sista, bibelinspirerade, orden i Astrid Lindgrens bok ”Vi på Saltkråkan”.

”Toge jag morgonrodnadens vingar, gjorde jag mig en boning ytterst i havet.
Tänk att de hade en nu. En som var deras.
Ja, ja de hade det. En boning ytterst i havet. ”

Michael Blum läser högt från Astrid Lindgrens bok Vi på Saltkråkan. Foto: Marika Arsenuis / SVT
Michael Blum läser högt från Astrid Lindgrens bok Vi på Saltkråkan. Foto: Marika Arsenuis / SVT

 

Vill du själva besöka Saltkråkan, Norröra, går det direktbåtar ut från både Stockholm och Norrtälje.

 

Vi på Saltkråkan kan du se i sin helhet här.

Bakom kulisserna på Vi på Saltkråkan hittar du här.

Flera program av Astrid Lindgren hittar du här:

Pippi Långstrump

Madicken

Sagostunden med Astrid Lindgren

Artikel och bilder av Johannes Nylander och Marika Arsenius. I bilden inne i Saltkråkans museum vid Snickargården.
Artikel och bilder av Johannes Nylander och Marika Arsenius. I bilden inne i Saltkråkans museum vid Snickargården.

”Astrid Lindgren tyckte att jag var för ung för rollen”

Louise Edlind Friberg 1964 och 2011. Foto t.v.: Ulf Stråhle. Foto t.h.: Claudio Bresciani / TT
Louise Edlind Friberg 1964 och 2011. Foto t.v.: Ulf Stråhle. Foto t.h.: Claudio Bresciani / TT

Varför skurade hon utedasset på ön? Hur kändes det att bli pojkidol? Och hur reagerade barnen på Torsten Lilliecronas utbrott under inspelningarna?

1964 blev Louise Edlind Friberg ”Saltkråkan-Malin” med hela det svenska folket. Vi pratade med henne om hur hon ser på Malin och Saltkråkan idag, 52 år senare.

Trots att det har gått väldigt många år sedan ”Vi på Saltkråkan” sändes är den fortfarande omåttligt populär. Vad tror du att det beror på?

– En stor anledning till det är att både barn och vuxna kan känna igen sig i serien. Det finns inget förljuget. Framförallt skådespelar barnen väldigt lite vilket gör att de känns naturliga och okonstlade. Vilket till stor del beror på Olle Hellboms fantastiska sätt att regissera dem.

– Sen är ju Torsten Lilliecrona som farbror Melker också en väldigt mänsklig och härlig karaktär.

– Dessutom är den svenska naturen och skärgården makalöst fin, det kan man ju även se i senare serier som exempelvis Skärgårdsdoktorn. ”Vi på Saltkråkan” är en dröm om hur det skulle kunna vara. Att alla bor tillsammans på en vacker ö där det inte finns några större konflikter.

Louise Edlind Friberg Foto: t.v. TT t.h. Owe Sjöblom SvD/TT
Louise Edlind Friberg Foto: t.v. TT t.h. Owe Sjöblom SvD/TT

Minns du hur du fick rollen som Malin?

– Ja det glömmer jag aldrig. Det var ju som att vinna högsta vinsten på lotto.

– Hallåflickorna annonserade ut i tv: ”Vi söker en ung flicka i 19-års åldern till en tv-serie”. Då anmälde min mamma mig och skickade in bilder från när jag skådespelade i en teaterpjäs i skolan.

– Efter det blev jag antagen till en provfilmning. Jag var bara 16 år då och Astrid Lindgren tyckte att jag var för ung för rollen. Men hon blev övertalad utav resten av teamet att de skulle ha mig ändå. Under provfilmningarna fick jag en fin kemi med Maria Johansson, som skulle spela Tjorven. Jag tror att regissören Olle Hellbom kände av det, vilket hjälpte mig att få rollen.

– Jag var egentligen lite för mörk för rollen, med mina bruna ögon och hår. Men det löste de med att de färgade mitt hår blont. Vilket jag minns som både roligt och speciellt, det var ju inte alls lika vanligt att färga håret på den tiden. Jag kommer till och med ihåg känslan av ammoniak i hårbotten.

– Astrid Lindgren skrev rollen som farbror Melker med Torsten Lilliecrona i åtanke. Men det var den enda rollen som var tillsatt på förhand, vad jag vet. Torsten var verkligen älskad av alla ungarna, även om han kunde vara vresig ibland.

Hur minns du Torsten Lilliecronas vredesutbrott?

– Han fick enbart snälla utbrott. Så vi barn blev inte rädd när han fick dem, vilket regissören kunde utnyttja. Som när Stina inte vill lämna honom i fred framför skrivmaskinen. Då blir han ju galen. Men hon blev inte alls rädd eftersom hon visste att det inte var någon fara när Torsten blev arg. Trots att han var lite kolerisk av sig, var han också väldigt barnkär. (Se scenen 12 min in i avsnitt 9 av serien.)

Louise Edlind Friberg på en brygga på Norröra 1963. Foto: Ulf Stråhle
Louise Edlind Friberg på en brygga på Norröra 1963. Foto: Ulf Stråhle

Hur minns du inspelningen av den första säsongen?

– Det var väldigt kul, men samtidigt kände jag mig lite ensam. Jag var den enda flickan där i min ålder och var bara 16 år när vi började inspelningarna.

– Vi bodde i ett stort gult hus på Norröra som var väldigt spartanskt. Vatten fick vi genom att pumpa från brunnen och det fanns enbart torrdass.

– Jag kände att de andra såg på mig som en lite udda fågel, eftersom jag var en flicka från Östermalm. Exempelvis kallade jag en cigarettändare för en ”lighter”, vilket fick de andra börja reta mig. ”Snacka svenska”, sa dom åt mig. Men det var så jag fått höra att det kallades, eller så ville jag bara vara märkvärdig, säger Louise och skrattar.

– Det var en ny typ av jargong och ett nytt sorts umgänge i jämförelse med den flickskola jag kom från i Stockholm. För att platsa i gänget inte bara tömde jag utedasset utan skurade det rent också. Där vann jag många poäng och respekt hos de andra.

– Men den sommaren kändes inte som arbete utan var mest som en kul semester. Då kunde jag inte drömma om att det skulle bli så stort som det blev.

Saltkråkan-Malin och Tjorven i Vi på Saltrkråkan. (Bilden är ett montage.) Foto: SVT
Saltkråkan-Malin och Tjorven i Vi på Saltrkråkan. (Bilden är ett montage.) Foto: SVT

Hur blev responsen efter att”Vi på Saltkråkan” sändes för första gången 1964?

– Det var lite chockartat när tv-serien började sändas. Den slog direkt och plötsligt började det ringa hemma i telefonen från en massa konstiga människor.

– Jag fick också många beundrarbrev. Vissa var underliga, men det var också mycket frierier. Det var ju lite artigare på den tiden. Men det krävdes inte heller att de skrev speciellt ekivoka saker för att man skulle bli chockad över brevens innehåll.

– Efter några månader var det uppståndelse överallt. När jag skulle gå till mataffären exempelvis. Det var besvärande att tackla, jag var rädd att mina kompisar skulle tycka att jag var någon, vilket jag inte alls kände att jag var. Men vissa av dem såg mig med helt nya ögon.

Du blev ju något av en pojkidol också?

– Jo, jag låg faktiskt i toppen ett par gånger i några omröstningar från den tiden om Sveriges tjusigaste kvinna. Nyligen fick jag frågan om jag hade korsett på mig under inspelningarna, men jag hade faktiskt så smal midja. Det är synd att jag inte har samma midja idag, haha.

– Men jag tyckte inte alls att jag var så tjusig då. Jag var ju en osäker tonåring och ansåg att jag hade dålig hy, stripigt hår och under uppväxten hade jag varit tjockast av mig och mina två systrar. Jag upplevde dem som mycket finare än jag. Men sen fick jag ju lite upprättelse. Det kunde jag faktiskt skoja lite med dom om.

Hur upplevde du din karaktär Malin?

– Jag  tyckte att Malin var för mjäkig som person, men Astrid sa till mig att hon skulle vara så eftersom Malin var en ung kvinna som var tvungen att ta mycket ansvar. Jag tror killarna på den tiden tyckte att Malin var en drömkvinna. Hon studerade på universitet men ville helst bara var hemma och ta hand om huset och barnen.

Blir du fortfarande igenkänd idag?

– Ja faktiskt. Vilket jag nuförtiden bara tycker är oerhört smickrande. Det händer fortfarande flera gånger i veckan. Ofta är det tanter med sina barnbarn, som berättar för dem att det här är Malin från Saltkråkan. De kan inte tro att den här rynkiga tanten är samma person, haha.

Astrid Lindgren i centrum av gänget som spelade in hennes TV-serie "Vi på Saltkråkan". Från vänster: Stephen Lindholm (Pelle), Kristina Jämtmark (Stina, i Astrid knä), Louise Edlind (Malin), Maria Johansson (Tjorven) och Lillemor Österlund (Teddy) Foto: Jan Björsell / TT
Astrid Lindgren i centrum av gänget som spelade in hennes TV-serie ”Vi på Saltkråkan”. Från vänster: Stephen Lindholm (Pelle), Kristina Jämtmark (Stina, i Astrid knä), Louise Edlind (Malin), Maria Johansson (Tjorven) och Lillemor Österlund (Teddy) Foto: Jan Björsell / TT

Har du hållit kontakten med filmteamet efter inspelningarna tog slut?

– Hon som spelade min dotter Skrållan, Kajsa Dandenell, har jag tyvärr aldrig träffat i vuxen ålder. Det hade varit trevligt. Men de andra barnen har jag träffat flera gånger genom åren. Mest Maria Johansson, som spelade Tjorven och Astrid Lindgren höll jag kontakt med nästan ändan fram till henne död.

Flera av de andra skådespelarna blev stämplade på ett helt annat sätt av inspelningarna. Jag gick ju snart ut skolan, men de små barnen skulle precis börja. Maria Johansson tyckte det var väldigt jobbigt att gå omkring och vara Tjorven på skolan.

– Det gällde ju Torsten Lilliecrona också. Han hade det svårt efter Saltkråkan att bli av med stämpeln som farbror Melker.

Hur var stämningen på inspelningarna?

– Stämningen på inspelningarna var alltid väldigt god. Det var ingenting som låg och skavde. Vilket främst berodde på Olle Hellbom och hans sätt att regissera och bemöta människor. Han var väldigt sympatisk och behandlade barnen på samma sätt som vuxna.

Vad hade Astrid Lindgren för roll när serien spelades in?

– Vi använde hennes brygga på Furusund som samlingsplats när vi var på väg ut till Norröra, där ”Vi på Saltkråkan” till stora delar spelades in. Då brukade hon komma ut och skoja med oss allihop och vinka av båten.

– Ibland kom hon ut till inspelningarna också. Då hade hon alltid godsaker med sig som bullar och tårta. Men Astrid la sig aldrig i någonting på plats, hade hon en åsikt om någonting antar jag att hon och Olle Hellbom hade egna avskilda möten. Hon umgicks mycket med barnen och hade alltid så fin kontakt med dem. Astrid var väldigt humoristisk så vi hade alltid roligt tillsammans.

 

Se Louise Edlind Friberg som som ”Malin” i Vi på Saltkråkan här.

Se barnens provfilmningar för Vi på Saltkråkan här.

Flera program av Astrid Lindgren hittar du här:

Pippi Långstrump

Madicken

Sagostunden med Astrid Lindgren

Vecka 14 2017

Gösta Ekman 1976 Foto: Bertil S-Son Åberg
Gösta Ekman 1976 Foto: Bertil S-Son Åberg

Gösta Ekman 1939 – 2017

Macklean
Vid hovet levs ett liv i överflöd och prakt. Fester och skådespel avlöser varandra. Adelns herrar och damer dansar, älskar, intrigerar och tävlar om kungens gunst. Men vid hemliga möten konspireras också mot hans liv. Till detta Stockholm kommer Rutger Macklean, adelsman och officer. Hans ambition är att göra karriär. Med Gösta Ekman som Gustav III.

Soldater i månsken
Människor sover för lite, blir farliga för sig själva och andra. Byggmästaren Roffe och den sjukskrivne adjunkten Gunnar känner inte varandra, men de har ett gemensamt – de slutar sova. Tillvaron rasar samman och de tvingas inse att de måste förändra sina liv. I rollerna Gösta Ekman, Göran Ragnerstam m.fl.

Mumlan
Ett program för de allra minsta från 1973. Lite fakta, lite lek med rörelser, lite skoj med Gösta Ekman och Lena Söderblom.

Mumintrollet
Serie i tretton avsnitt av Tove Jansson och Lars Jansson. Gösta Ekman spelar Kungen.

Experimentlek
En naturvetenskaplig serie med för barn, den första som gjorts. Serien vill lära barn från förskoleåldern och uppåt en del elementära ting om deras konkreta omgivning.  Lekfullt och lättfattligt experimenteras det med exempelvis magneter, tyngdpunkter, ljud och ljus. Programledare och experimentutförare är Gösta Ekman och Per Ragnar.

Svea Hund på Göta Lejon
En revy i sju stycken av Hans Alfredson och Tage Danielsson. Medverkar gör även bl.a. Gösta Ekman, Lena Nyman, Tommy Körberg och Monica Zetterlund.

Konstgjorda Pompe
En TV-version av AB Svenska Ords sommarrevy på Gröna Lund 1963. Förutom Hasse & Tage medverkar bl a Monica Zetterlund, Sonya Hedenbratt, Monica Nielsen, Lill Lindfors, Carl-Gustaf Lindstedt och Gösta Ekman.

Hundarna
Tv-pjäs som utspelar sig i en observationsbunker en tid efter det att landet ödelagts av kärnvapen. I rollerna bl.a. Gösta Ekman, Lars-Erik Berenett.

Lådan
Svenska Ords intima kabaret filmad på Berns i Stockholm den 11:e februari 1967. Med Gösta Ekman, Fatima Ekman, Tage Danielsson och Hans Alfredson.

Sveriges magasin: Gösta Ekman och Lena Söderblom
Inslag med Gösta Ekman och Lena Söderblom, bl a som herr och fru Papphammar.

Astrid Lindgren-klipp

Inspelning av ”Ronja Rövardotter”
Från inspelningen av ”Ronja Rövardotter” i Dalsland. Intervjuer med Tage Danielsson, Astrid Lindgren och Hanna Zetterberg.

Ronja och Birk presenteras
Barnen som ska spela Birk och Ronja i filmen ”Ronja Rövardotter” presenteras. Medverkande: Dan Håfström, Hanna Zetterberg, Astrid Lindgren och Tage Danielsson.

Astrid om boken ”Ronja Rövardotter”
Astrid Lindgren berättar om, och läser ur, ”Ronja Rövardotter”.

Inspelning av ”Alla vi barn i Bullerbyn”
Reportage om inspelningen av Lasse Hallströms ”Alla vi barn i Bullerbyn”. Medverkande: Astrid Lindgren, Linda Bergström (”Lisa”), Anna Sahlin (”Anna”), Ellen Demérus (”Britta”), Lasse Hallström och Harald Lönnbro (”Olle”).

Astrid Lindgren om ”Alla vi barn i Bullerbyn” 1962
Intervju med Astrid Lindgren om TV-serien ”Alla vi barn i Bullerbyn”

Astrid Lindgren om Pippi på Folkan
Siw Malmkvist, Sune Mangs och Ulf Brunnberg i Pippi på Folkan. Intervju med Astrid Lindgren.

Den här veckan har vi även publicerat följande titlar i Öppet arkiv:

Sjukan
Komediserie. På Sjukans avdelning för obestämda mag- och hjärtsjukdomar finns tre patienter som tycks trivas oförskämt bra. De är diversearbetaren Bert Hersby, östermalmsbon Rutger Ahlenius och morsgrisen Patrik Larsson. De vårdas med fast hand av den något tankspridda Dr. Söderberg och sjuksyster Nader som envisas med att kalla alla patienter för ”Svenne”. I rollerna bl.a. Ulf Brunnberg, Björn Gustafson, Lasse Linderoth och Anita Wall.

Bröderna Malm – säsong 2
Ytterligare några berättelser om de fyra bröderna Malm. I rollerna: Sven-Eric Gamble, Olof Thunberg, Stig Grybe, Ulf Brunnberg, Fredrik Ohlsson m.fl.

Kuta och kör
En tv-version av Ray Cooneys berömda fars. I rollerna bl.a. Ulf Brunnberg, Björn Gustafson, Stig Grybe och Dan Ekborg.

Ringlek
Pjäs som väckte anstöt för sin ekivoka handling och kvicka dialog när den skrevs 1897. Med bl.a. Lena Nyman, Margaretha Krook och Suzanne Reuter i rollerna.

En plats för dig
Martin Lönnebo inbjuder till andligt knytkalas.

Eva i halvhfemhuset
Barnteater skriven av Jeanette von Heidenstam och Eva Gröndahl.

Aspegren mitt i maten
Jesper Aspegren och kocken Rikard Nilsson ger matlust, tips och idéer.

Kniven i hjärtat
I centrum står Amir från Marocko, hans bäste vän Juan från Chile och den vackra Sabina från Kurdistan. Bergsjön är deras territorium. Tillsammans är de överlevare på förortens villkor: Att vara snabb, hålla ryggen fri och aldrig svika en bror. Men när Juan träffar den vackra Sabina händer något. Manus: Agneta Fagerström-Olsson och Peter Birro.

Myror i brallan på Galapagosöarna
Naturprogram för barn. Om djur och natur på Galapagosöarna. Programledare är Jonas Leksell.

Kanal 3
Programmet handlar om kvinnans förändrade roll i samhället. Från 1984.

Här är ditt liv
Lasse Holmqvist kidnappar en känd person, som i en TV-studio konfronteras med människor och händelser i sitt liv. Tre avsnitt från 1991.

En får inte slöa till
Ett program om bröderna Sandbergs syfabrik i Hillared i Västergötland. Det handlar om fyra bröder som alla är mellan 70 och 80 år och som driver sin lilla konfektionsfabrik på precis samma sätt som vid starten på 1920-talet. Fabriken är ett levande teko-museum och de fyra bröderna jobbar i sin fabrik varje dag.

Mission Malaria
I Afrika dör en miljon barn varje år i malaria. I den lilla muslimska byn Nyamisati, vid Rufiji-flodens delta i Tanzania, är luftfuktigheten maximal och här har alla barn malaria. Hit flyttade 1984 läkaren Ingegerd Rooth och sjuksköterskan Marita Johansson, bägge missionärer. Under en vecka följde ett svenskt filmteam deras och bybornas liv i Nyamisati och kringliggande öar. Från 2005.

Reportage K: Karin Boye
Karin Boye tog sitt liv 1941 men hennes diktning hittar ständigt nya läsare. Marianne Moll talar med Boyeforskaren Paulina Helgeson.

 

Vecka 13 2017

ashojdensbk
Fotbollsdramat Åshöjdens BK av Max Lundgren. Foto: SVT.

Den här veckan har vi publicerat följande titlar i Öppet arkiv:

Åshöjdens BK
Fotbollsdrama i tolv delar av Max Lundgren.

Depeche Mode
Vi har publicerat flera klipp och program med bandet.

Dagens visa
Små barn sjunger visor.

Aprilskämt
Vi har fyllt på med flera aprilskämt ur SVT:s historia.

Weeping Willows
Vi har publicerat flera klipp med bandet som firar 20 år sedan albumdebuten i veckan.

Saint Berthélemy – vår sista koloni
En film från 1962 av Sten Nordensköld om ön Saint Barthélemy, före detta svensk koloni.

S:t Berthélemy – vår sista koloni
En film från 1977 av Björn Fontander om ön S:t Barthélemy, som under åren 1784-1878 var en svensk koloni.

Emmylou Harris
Flera klipp med sångerskan som fyller 70 år den 2 april.

Biekkat Sámis
Samiskt samhällsreportage. Två brödrapar i Kiruna kommun har det gemensamt att de valt att leva tillsammans. Edmund Sunna lovade sin mor att aldrig lämna sin bror Fredrik, som har en intellektuell funktionsnedsättning, till samhällsvård. Bertil och Ivar Viertotak har bott bortom all civilisation hela livet och levt av renskötsel.

 

Nästa vecka kommer vi bland annat publicera dramerna Kniven i hjärtat och Ringlek, samt flera klipp med Astrid Lindgren.

Peter Haber om pappa Rudolf

Peter Haber i rollen som pappa Rudolf i Sunes jul. Foto: SVT
Peter Haber i rollen som pappa Rudolf i Sunes jul. Foto: SVT

I podcasten ”Nemo möter en vän” av Nemo Hedén berättar Peter Haber om rollen som pappa Rudolf från Sunes jul. Julkalendern från 1991 om Sune och hans familj blev för ett par månader sedan framröstad som tidernas bästa julkalender i Öppet arkivs stora omröstning.

Peter Haber berättar att han fortfarande får höra av folk att de älskar hans roll som Sunes pappa Rudolf.

– Jag hör det ibland, men jag kan inte förstå det. Det är svårt att ta in. Jag gjorde ju bara den där pappan i Sune.
– Men jag blir också väldigt glad och att det är otroligt roligt.

Skådespelaren upplever det som att han ser flera drag av sin egen personlighet i karaktären.

– Det är klart att jag har massa saker gemensamt med Rudolf. Detta att intill det maniska försöka att ta hand om sin familj och se till att alla har det bra. Även fumligheten känner jag igen hos mig själv.

Rollerna till Sunes jul blev sent tillsatta, då SVT egentligen hade planerat att göra Barna Hedenhös som julkalender istället.

– När SVT hörde av sig och berättade att de skulle göra en julkalender baserade på böckerna om Sune, visste jag inte vad Sune var för någonting. Jag fixade fram en massa av böckerna om honom och kände att ja det här kan man göra någonting på.

– Sen blev julkalendern väldigt populär och utifrån det blev det också biofilmen ”Sunes sommar”. Som också den blev en väldig succé.

Peter Haber anser att en humoristisk roll är en väldig utmaning då det handlar i högre grad om tajming i repliken mot när man spelar drama.

– Det viktiga är att man måste göra det på allvar. Du får inte ha tanken nu ska jag vara rolig, för då är det kört.
– Komedi och fars för mig det är en slags ångest. Jag menar Rudolf får ju ångest och den måste på något sätt göras på allvar.

 

Se hela Sunes jul på Öppet arkiv här.
Författaren Sören Olsson berättar om hur Sunes jul blev till här.