Vi på Saltkråkan då och nu

Tjorven "Maria Johansson", Stina "Kristian Jämtmark" och Båtsman "Cesar" i Vi på Saltkråkan. Foto: SF
Tjorven ”Maria Johansson”, Stina ”Kristian Jämtmark” och Båtsman ”Cesar” i Vi på Saltkråkan. Foto: SF

Visste du att Stina inte fanns med i seriens originalmanus? Att Båtman fes otroligt illa? Eller hur Snickargårdens ägare går tillväga när de inte vill ha besök från allmänheten? Det och mycket mer fick vi lära oss under vårt besök på verklighetens Saltkråkan, Norröra i Stockholms skärgård.

Vi på Saltkråkan från 1964 är en av Astrid Lindgrens mest älskade tv-serier och en utav de populäraste programmen på Öppet arkiv. Därför beslöt vi oss för att åka ut till seriens inspelningsplats för att se vad som finns kvar av den idag.

På båten ut till Norröra möter vi upp med Michael Blum som arbetar som skärgårdsguide på ön. Han börjar direkt peka ut platser längs båtturen som sägs inspirerat historiens berättare.

– Här på Furusund ligger Sjövillan, berättar Michael Blum och pekar mot ön vi passerar.

– Vid det huset stod en häst en hel sommar, vilket blev Astrids inspiration till Lilla gubben i Pippi Långstrump.

På samma ö hade Astrid Lindgren sitt sommarhus där hon skrev manuset till Vi på Saltkråkan.

Välkomstskylten på ön Norröra. Foto: Marika Arsenius / SVT
Välkomstskylten på ön Norröra. Foto: Marika Arsenius / SVT

 

När vi kliver iland på Norröra möts vi av den idyll som kännetecknar serien. En plats där det mesta verkar ha varit orört sedan inspelningarna på 60-talet.

Efter några minuters promenad kommer vi till ”Stureplan”, mittpunkten på ön där de två grusvägarna möts, som den skämtsamt kallas av lokalbefolkningen. Men istället för en svärm av människor, märkesaffärer och neonskyltar möts vi av ett vändkors i trä som pekar ut vägarna.

Vägskyltningen vid "Stureplan" på Norröra. Foto: Marika Arsenius / SVT
Vägskyltningen vid ”Stureplan” på Norröra. Foto: Marika Arsenius / SVT

Bredvid ”Stureplan” låg under inspelningarna öns enda pensionat kallat ”Panget”.

– Därinne bodde barnen och Båtsman under inspelningarna, berättar Michael Blum.

Pelle, Stephen Lindholm, var med på en av mina guidningar och han berättade att det hördes väldigt tydligt när Båtsman gick och la sig, då Pelle sov på våningen under. Det hördes ett högt duns och hela det gamla huset gungade till av 100 kilo hund.

– För övrigt har jag hört att Båtsman, som hette Cesar på riktigt, var en jobbig hund på grund av att han var så lat. De var tvungna att muta honom med torkad fisk som de stoppade i fickorna på Pelle och Tjorven för att han skulle agera. Sen fes han tydligen väldigt illa också, haha.

Tjorven, Pelle och Båtsman. Foto: Ulf Stråhle
Tjorven, Pelle och Båtsman. Foto: Ulf Stråhle

”Det var tydligen inte så roligt att bada med kläderna på”

 

En som inte bodde i huset var Farbror Melker, Torsten Lilliecrona, som istället bodde på grannön Söderöra.

– Han fick förmodligen nog av alla barnen. Även om han var väldigt barnkär, det har jag fått höra av en familj som bodde granne med honom i Lerberget utanför Höganäs. De berättade att han umgicks mycket med deras barn och kom ihåg deras bemärkelsedagar. Det var nog en förutsättning för att kunna spela den där rollen.

– Men Lilliecrona kunde också bli jäkligt förbannad ibland på inspelningarna. En gång blev Torsten så förbannad att han svor och kastade skorna. Han hade fått vara blöt i samma kläder en hel dag. Det var tydligen inte så roligt att bada så mycket med kläderna på.

På den tiden hade tv en helt annan genomslagskraft än vad den har idag, eftersom det då enbart fanns en tv-kanal i Sverige.

– Runt 1970 var inspelningarna av Saltkråkan-serien över och Torsten skulle fortsätta sin gärning på Göteborg stadsteater. När han då kom ut på teaterscenen kunde personer i publiken ropa: ”Titta där är Farbror Melker”. Då var  ju allting förstört. Han led något av det, precis som Allan Edwall och Sif Ruud gjorde efter Hemsöborna, där de spelare Karlsson och Madame Flod. Tv-serien blev så ofantligt populär, de var ju de rollerna med hela svenska folket. Maria Johansson, som spelade Tjorven, har också berättat att det var svårt att gå vidare med skådespelarkarriären efter Saltkråkan.

– Nuförtiden blir man bortglömd direkt, men hade man varit med i Hylands hörna hade man varit landsberömd hela livet. I alla fall om man hade klätt av sig i kalsongerna som Per Oscarsson.

 

”Rollen Stina fanns inte från början”

– I det här lilla huset bodde Stina tillsammans med Söderman, säger Michel Blum och pekar på ett litet rött hus. När Tjorven är hemhjälp är de i Snickargårdens kök, för det här är så pyttelitet. Men Stina står där i fönstret i en scen då Pelle kommer dit och hon vill att han ska kolla på korpen.

– Det var kul att stå på den här platsen 2013 med Kristina Jämtmark, som spelar Stina. Hon berättade då att rollen Stina inte fanns från början. På castingen till ”Vi på Saltkråkan” hade hon sökt rollen som Tjorven, men dom tyckte att hon var för liten. Men Kristina gjorde ett väldigt intryck på personalen, de tyckte hon var så rolig och gullig. Så då bad de Astrid Lindgren skriva till en roll i serien. Och det var tur, för Saltkråkan hade inte blivit lika rolig utan henne och hennes obetalbara kommentarer som ”Hemma på vår gata i stan”.

Huset där Stina bodde med tillsammans med morfar Söderman. T.v. bilder ur serien. T.h. huset 2016. Foto: Marika Arsenius / SVT
Huset där Stina bodde med tillsammans med morfar Söderman. T.v. bilder ur serien. T.h. huset 2016. Foto: Marika Arsenius / SVT

Vi fortsätter längs ned för den lilla grusväg där familjen Melkersson går i ösregnet i seriens första avsnitt. Precis som Farbror Melker med sina barn är vi också på väg till Snickargården och det börjar dessutom till vår blandade förtjusning regna så smått.

Snigargården 2016. Foto: Marika Arsenius / SVT
Snickargården 2016. Foto: Marika Arsenius / SVT

Väl framme kan vi konstatera att Snickargården ser ut nästan exakt som den gjorde 1964. Inne på gården tar Jonas Eriksson, barnbarn till husets ägare Sjöblom, emot oss.

Har ni problem med att få vara privata här när ni bor i ett utav skärgårdens kändaste hus?

– Jag bor inte här utan besöker det bara ibland. Men de som bor i huset sätter ibland upp cyklar och vagnar framför grinden för att få vara ifred, så att inte folk ska komma förbi och titta in, berättar Jonas Eriksson.

Sedan visar han oss runt huset för att peka ut och berätta om de olika inspelningsplatserna.

– Där satt farbror Melker när han skrev på sin bok ”Denna dagen ett liv”. Och där jagade han getingar med sprutfärg.

Inspelning på Snickargården 1963. Foto Arne Schwitz / TT
Inspelning på Snickargården 1963. Foto Arne Schwitz / TT

Hur mycket filmade de inne i huset?

→ Jag vet inte hur mycket jag ska avslöja, hehe. Men ja de filmade en del scener därinne. Bland annat scenen där Tjorven går och lägger sig i sin säng för att sova.

Jonas Eriksson öppnar sedan dörrarna till en lada på gården som visar sig innehålla vad som måste vara ett av landets minsta muséer.

Minimuséet för "Vi på Saltkråkan" inne på Snickargården gård. Foto: Marika Arsenius / SVT
Minimuséet för ”Vi på Saltkråkan” inne på Snickargården gård. Foto: Marika Arsenius / SVT
En filmaffisch och en tidningsframsida inne på muséet. Foto: Marika Arsenius / SVT
En filmaffisch och en tidningsframsida inne på muséet. Foto: Marika Arsenius / SVT

Michael Blum du har arbetat som Saltkråkan-guide här ute i 19 år, vad är det som har fått dig att fortsätta genom alla åren?

– För att det så roligt. Det har kommit över 80 personer två söndagar i rad nu som varit med på guidningen. Den typiska publiken är familjer och det är mycket mormor och morfar, farmor och farfar med barnbarn. Vi får också en hel del utländska besökare. Ofta är det jättemycket norrmän, de älskar Saltkråkan, speciellt originalet. De vill inte ha den dubbade norska versionen, det ska vara på svenska. Dessutom kommer väldigt många tyskar också.

Precis som under sina guidningar avslutar Michael Blum vår rundtur med att läsa de sista, bibelinspirerade, orden i Astrid Lindgrens bok ”Vi på Saltkråkan”.

”Toge jag morgonrodnadens vingar, gjorde jag mig en boning ytterst i havet.
Tänk att de hade en nu. En som var deras.
Ja, ja de hade det. En boning ytterst i havet. ”

Michael Blum läser högt från Astrid Lindgrens bok Vi på Saltkråkan. Foto: Marika Arsenuis / SVT
Michael Blum läser högt från Astrid Lindgrens bok Vi på Saltkråkan. Foto: Marika Arsenuis / SVT

 

Vill du själva besöka Saltkråkan, Norröra, går det direktbåtar ut från både Stockholm och Norrtälje.

 

Vi på Saltkråkan kan du se i sin helhet här.

Bakom kulisserna på Vi på Saltkråkan hittar du här.

Flera program av Astrid Lindgren hittar du här:

Pippi Långstrump

Madicken

Sagostunden med Astrid Lindgren

Artikel och bilder av Johannes Nylander och Marika Arsenius. I bilden inne i Saltkråkans museum vid Snickargården.
Artikel och bilder av Johannes Nylander och Marika Arsenius. I bilden inne i Saltkråkans museum vid Snickargården.

”Astrid Lindgren tyckte att jag var för ung för rollen”

Louise Edlind Friberg 1964 och 2011. Foto t.v.: Ulf Stråhle. Foto t.h.: Claudio Bresciani / TT
Louise Edlind Friberg 1964 och 2011. Foto t.v.: Ulf Stråhle. Foto t.h.: Claudio Bresciani / TT

Varför skurade hon utedasset på ön? Hur kändes det att bli pojkidol? Och hur reagerade barnen på Torsten Lilliecronas utbrott under inspelningarna?

1964 blev Louise Edlind Friberg ”Saltkråkan-Malin” med hela det svenska folket. Vi pratade med henne om hur hon ser på Malin och Saltkråkan idag, 52 år senare.

Trots att det har gått väldigt många år sedan ”Vi på Saltkråkan” sändes är den fortfarande omåttligt populär. Vad tror du att det beror på?

– En stor anledning till det är att både barn och vuxna kan känna igen sig i serien. Det finns inget förljuget. Framförallt skådespelar barnen väldigt lite vilket gör att de känns naturliga och okonstlade. Vilket till stor del beror på Olle Hellboms fantastiska sätt att regissera dem.

– Sen är ju Torsten Lilliecrona som farbror Melker också en väldigt mänsklig och härlig karaktär.

– Dessutom är den svenska naturen och skärgården makalöst fin, det kan man ju även se i senare serier som exempelvis Skärgårdsdoktorn. ”Vi på Saltkråkan” är en dröm om hur det skulle kunna vara. Att alla bor tillsammans på en vacker ö där det inte finns några större konflikter.

Louise Edlind Friberg Foto: t.v. TT t.h. Owe Sjöblom SvD/TT
Louise Edlind Friberg Foto: t.v. TT t.h. Owe Sjöblom SvD/TT

Minns du hur du fick rollen som Malin?

– Ja det glömmer jag aldrig. Det var ju som att vinna högsta vinsten på lotto.

– Hallåflickorna annonserade ut i tv: ”Vi söker en ung flicka i 19-års åldern till en tv-serie”. Då anmälde min mamma mig och skickade in bilder från när jag skådespelade i en teaterpjäs i skolan.

– Efter det blev jag antagen till en provfilmning. Jag var bara 16 år då och Astrid Lindgren tyckte att jag var för ung för rollen. Men hon blev övertalad utav resten av teamet att de skulle ha mig ändå. Under provfilmningarna fick jag en fin kemi med Maria Johansson, som skulle spela Tjorven. Jag tror att regissören Olle Hellbom kände av det, vilket hjälpte mig att få rollen.

– Jag var egentligen lite för mörk för rollen, med mina bruna ögon och hår. Men det löste de med att de färgade mitt hår blont. Vilket jag minns som både roligt och speciellt, det var ju inte alls lika vanligt att färga håret på den tiden. Jag kommer till och med ihåg känslan av ammoniak i hårbotten.

– Astrid Lindgren skrev rollen som farbror Melker med Torsten Lilliecrona i åtanke. Men det var den enda rollen som var tillsatt på förhand, vad jag vet. Torsten var verkligen älskad av alla ungarna, även om han kunde vara vresig ibland.

Hur minns du Torsten Lilliecronas vredesutbrott?

– Han fick enbart snälla utbrott. Så vi barn blev inte rädd när han fick dem, vilket regissören kunde utnyttja. Som när Stina inte vill lämna honom i fred framför skrivmaskinen. Då blir han ju galen. Men hon blev inte alls rädd eftersom hon visste att det inte var någon fara när Torsten blev arg. Trots att han var lite kolerisk av sig, var han också väldigt barnkär. (Se scenen 12 min in i avsnitt 9 av serien.)

Louise Edlind Friberg på en brygga på Norröra 1963. Foto: Ulf Stråhle
Louise Edlind Friberg på en brygga på Norröra 1963. Foto: Ulf Stråhle

Hur minns du inspelningen av den första säsongen?

– Det var väldigt kul, men samtidigt kände jag mig lite ensam. Jag var den enda flickan där i min ålder och var bara 16 år när vi började inspelningarna.

– Vi bodde i ett stort gult hus på Norröra som var väldigt spartanskt. Vatten fick vi genom att pumpa från brunnen och det fanns enbart torrdass.

– Jag kände att de andra såg på mig som en lite udda fågel, eftersom jag var en flicka från Östermalm. Exempelvis kallade jag en cigarettändare för en ”lighter”, vilket fick de andra börja reta mig. ”Snacka svenska”, sa dom åt mig. Men det var så jag fått höra att det kallades, eller så ville jag bara vara märkvärdig, säger Louise och skrattar.

– Det var en ny typ av jargong och ett nytt sorts umgänge i jämförelse med den flickskola jag kom från i Stockholm. För att platsa i gänget inte bara tömde jag utedasset utan skurade det rent också. Där vann jag många poäng och respekt hos de andra.

– Men den sommaren kändes inte som arbete utan var mest som en kul semester. Då kunde jag inte drömma om att det skulle bli så stort som det blev.

Saltkråkan-Malin och Tjorven i Vi på Saltrkråkan. (Bilden är ett montage.) Foto: SVT
Saltkråkan-Malin och Tjorven i Vi på Saltrkråkan. (Bilden är ett montage.) Foto: SVT

Hur blev responsen efter att”Vi på Saltkråkan” sändes för första gången 1964?

– Det var lite chockartat när tv-serien började sändas. Den slog direkt och plötsligt började det ringa hemma i telefonen från en massa konstiga människor.

– Jag fick också många beundrarbrev. Vissa var underliga, men det var också mycket frierier. Det var ju lite artigare på den tiden. Men det krävdes inte heller att de skrev speciellt ekivoka saker för att man skulle bli chockad över brevens innehåll.

– Efter några månader var det uppståndelse överallt. När jag skulle gå till mataffären exempelvis. Det var besvärande att tackla, jag var rädd att mina kompisar skulle tycka att jag var någon, vilket jag inte alls kände att jag var. Men vissa av dem såg mig med helt nya ögon.

Du blev ju något av en pojkidol också?

– Jo, jag låg faktiskt i toppen ett par gånger i några omröstningar från den tiden om Sveriges tjusigaste kvinna. Nyligen fick jag frågan om jag hade korsett på mig under inspelningarna, men jag hade faktiskt så smal midja. Det är synd att jag inte har samma midja idag, haha.

– Men jag tyckte inte alls att jag var så tjusig då. Jag var ju en osäker tonåring och ansåg att jag hade dålig hy, stripigt hår och under uppväxten hade jag varit tjockast av mig och mina två systrar. Jag upplevde dem som mycket finare än jag. Men sen fick jag ju lite upprättelse. Det kunde jag faktiskt skoja lite med dom om.

Hur upplevde du din karaktär Malin?

– Jag  tyckte att Malin var för mjäkig som person, men Astrid sa till mig att hon skulle vara så eftersom Malin var en ung kvinna som var tvungen att ta mycket ansvar. Jag tror killarna på den tiden tyckte att Malin var en drömkvinna. Hon studerade på universitet men ville helst bara var hemma och ta hand om huset och barnen.

Blir du fortfarande igenkänd idag?

– Ja faktiskt. Vilket jag nuförtiden bara tycker är oerhört smickrande. Det händer fortfarande flera gånger i veckan. Ofta är det tanter med sina barnbarn, som berättar för dem att det här är Malin från Saltkråkan. De kan inte tro att den här rynkiga tanten är samma person, haha.

Astrid Lindgren i centrum av gänget som spelade in hennes TV-serie "Vi på Saltkråkan". Från vänster: Stephen Lindholm (Pelle), Kristina Jämtmark (Stina, i Astrid knä), Louise Edlind (Malin), Maria Johansson (Tjorven) och Lillemor Österlund (Teddy) Foto: Jan Björsell / TT
Astrid Lindgren i centrum av gänget som spelade in hennes TV-serie ”Vi på Saltkråkan”. Från vänster: Stephen Lindholm (Pelle), Kristina Jämtmark (Stina, i Astrid knä), Louise Edlind (Malin), Maria Johansson (Tjorven) och Lillemor Österlund (Teddy) Foto: Jan Björsell / TT

Har du hållit kontakten med filmteamet efter inspelningarna tog slut?

– Hon som spelade min dotter Skrållan, Kajsa Dandenell, har jag tyvärr aldrig träffat i vuxen ålder. Det hade varit trevligt. Men de andra barnen har jag träffat flera gånger genom åren. Mest Maria Johansson, som spelade Tjorven och Astrid Lindgren höll jag kontakt med nästan ändan fram till henne död.

Flera av de andra skådespelarna blev stämplade på ett helt annat sätt av inspelningarna. Jag gick ju snart ut skolan, men de små barnen skulle precis börja. Maria Johansson tyckte det var väldigt jobbigt att gå omkring och vara Tjorven på skolan.

– Det gällde ju Torsten Lilliecrona också. Han hade det svårt efter Saltkråkan att bli av med stämpeln som farbror Melker.

Hur var stämningen på inspelningarna?

– Stämningen på inspelningarna var alltid väldigt god. Det var ingenting som låg och skavde. Vilket främst berodde på Olle Hellbom och hans sätt att regissera och bemöta människor. Han var väldigt sympatisk och behandlade barnen på samma sätt som vuxna.

Vad hade Astrid Lindgren för roll när serien spelades in?

– Vi använde hennes brygga på Furusund som samlingsplats när vi var på väg ut till Norröra, där ”Vi på Saltkråkan” till stora delar spelades in. Då brukade hon komma ut och skoja med oss allihop och vinka av båten.

– Ibland kom hon ut till inspelningarna också. Då hade hon alltid godsaker med sig som bullar och tårta. Men Astrid la sig aldrig i någonting på plats, hade hon en åsikt om någonting antar jag att hon och Olle Hellbom hade egna avskilda möten. Hon umgicks mycket med barnen och hade alltid så fin kontakt med dem. Astrid var väldigt humoristisk så vi hade alltid roligt tillsammans.

 

Se Louise Edlind Friberg som som ”Malin” i Vi på Saltkråkan här.

Se barnens provfilmningar för Vi på Saltkråkan här.

Flera program av Astrid Lindgren hittar du här:

Pippi Långstrump

Madicken

Sagostunden med Astrid Lindgren

Vecka 20 2017

Den här veckan presenterar vi några av de program som kommer ha premiär i Öppet arkiv den 1 juni 2017. I samband med att Öppet arkiv har ett nytt avtal ser våra publiceringar en smula annorlunda ut i ett övergångsläge. Här kan du läsa mer om Öppet arkivs nya avtal.

Efterlängtat Krim-paket

Sven Wollter som Van Veeteren i Återkomsten från 2001 Foto: Carl-Johan Söder (SVT)
Sven Wollter som Van Veeteren i Återkomsten från 2001 Foto: Carl-Johan Söder (SVT)

Skulden (1982)
Spionthriller i fyra delar. Rune Strand är en journalist som lever ett stillsamt liv med sin familj i ett nyinköpt radhus. Men ekonomin går inte ihop och han försöker lösa sina problem genom att stjäla hemliga dokument och sälja dem vidare till främmande makt. I rollerna: Gösta Ekman, Tintin Anderzon, Tomas Bolme ned flera. Manus av Rolf Börjlind efter Olle Högstrands roman.
Den perfekte tjuven (1979)
Ett andlös spännande kriminaldrama kring ett mystiskt förråd i Hammarbyhamnen i Stockholm. Efter en roman av den rumänske dramatikern Dan Tarchila. I rollerna: Ernst-Hugo Järegård och Jan Olof-Strandberg.
Återkomsten (2001)
Kriminalserie i tre delar som bygger på Håkan Nessers roman med samma namn. En kylig vårmorgon återvänder en man till sin hemort efter att ha avtjänat ett långt fängelsestraff för mord. Ett år senare hittas ett stympat lik i ett skogsbryn. Kommissarie Van Veeteren (Sven Wollter) och hans kollegor ställs inför ett bisarrt och skrämmande människoöde. i rollerna: Sven Wollter, Claes Ljungmark, Jonas Falk, Åsa Karlin med flera.
Profitörerna (1983)
Efter Leif GW Perssons roman i Lars Björkmans bearbetning. Denna serie i tre delar baserar sig på tre faktiska rättsfall. I rollerna: Krister Henriksson, Sven Wollter, Tomas Pontén med flera.

Femte generationen (1986)
En science-fiction-thriller i tre delar om 18-årige Jens som kommer i kontakt med en biologisk superdator som är installerad på ett sjukhus. Den artificiellt intelligenta maskinen tar egna beslut och manipulerar gravida kvinnors foster men börjar snart intressera sig även för Jens. I rollerna: Krister Henriksson, Margreth Weivers, Stig Grybe, Gunnel Fred, Tomas Fryk med flera.

Allsång på Skansen

Öppet arkiv fyller på med flera årgångar av Allsång på Skansen där vi får återse allt från Bosse Larsson och Lasse Berghagen till Anders Lundin och alla deras artister och gäster.

Nils Poppe

Nils Poppe i Min syster och jag från 1980 kan du se redan idag i Öppet arkiv. Foto: Bengt Rosenhall (SVT)
Nils Poppe i Min syster och jag från 1980 kan du se redan idag i Öppet arkiv. Foto: Bengt Rosenhall (SVT)

I Öppet arkiv finns idag redan sju farser med Nils Poppe, men den 1 juni premiärpublicerar vi den mycket efterlängtade:

Ta mej! Jag är din! (1988)

Sångfars av Franz Arnold och Ernst Bach. Inspelningen är gjord på Friluftsteatern Fredriksdal i Helsingborg sommaren 1987. i rollerna: Nils Poppe, Anna Maria Poppe, Brita Billsten med flera.

Andra titlar som publiceras i Öppet arkiv den 1 juni: Engeln säsong 2 (1976), Husbonden – piraten på Sandön (1989), Smygtittarna (1987), John Nilsson – den filmande lantbrevbäraren (2000) med flera.

NOSTALGI_KLICK

Öppet arkiv <3 Svenska tv-historier

johannesbrost_rederiet_svenska-tv-hist_1920
Nu är det återigen dags att luta sig tillbaka och nostalgitrippa med program från SVT:s skattkista. Med Svenska tv-historier får du en inblick i arbetet bakom några av våra mest folkkära serier, tv-fenomen och profiler. Och som vanligt kan du återse programmen de pratar om i Öppet arkiv. Den 19 maj är det alltså premiär för en rykande färsk säsong av Svenska tv-historier. 

FREDAG 19 MAJ: SVENSKA TV-HISTORIER: REDERIET

Från början var det tänkt att bli 12 avsnitt, men serien var en supersuccé och efter över 30 000 manussidor, 380 skådespelare och 24 olika regissörer – blev den längsta serie som producerats i svensk tv.Svenska tv-historier berättar historien om Rederiet, dramaserien som sändes i hela 20 säsonger mellan 1992 och 2002.I programmet berättas om hur idén till Rederiet uppstod, om manus och inspelningsarbetet och om hur det var att som skådis bli förknippad med den rollkaraktär som man gestaltat under många år.Johannes Brost (”Joker”), Bert Åke Varg (Gustav Sjögren), Yvonne Schaloske (Vera Bengtssson), Ola Forssmed (Micki Sandell), Camilla Ahlgren (huvudmanusförfattare) och Peter Emanuel Falck (upphovsman) medverkar i intervju och berättar om serien.

 
Hela Rederiet (230 h och 319 avsnitt) finns i Öppet arkiv. Svenska tv-historier: Rederiet visas i SVT1 den 19 maj 18:45 och i SVT Play
 

 FREDAG 26 maj: SVENSKA TV-HISTORIER: VI PÅ SALTKRÅKAN

Tjorven "Maria Johansson", Stina "Kristian Jämtmark" och Båtsman "Cesar" i Vi på Saltkråkan. Foto: SF
Tjorven (Maria Johansson), Stina (Kristian Jämtmark) och Båtsman (Cesar) i Vi på Saltkråkan 1964. Foto: SF
TV-serien Vi på Saltkråkan är den enda berättelse som Astrid Lindgren skrev direkt för TV.  Serien fortsätter att trollbinda generation efter generation.
I Svenska tv-historier om Vi på Saltkråkan berättas historien om serien; hur barnen upplevde inspelningarna, hur de fick sina roller, om livet på ön och hur de sedan bemöttes när serien börjat visas i tv. I intervjuer medverkar Louise Edlind (Malin i serien), Kristina Jämtmark (Stina), Stephen Lindholm (Pelle), Bitte Ulvskog (Freddie) och Eddie Axberg, som arbetade som ljudtekniker under inspelningarna.
Vi på Saltkråkan från 1964 finns i Öppet arkiv och Svenska tv-historier: Saltkråkan visas på SVT1 den 26 maj 18:45 och i SVT Play

FREDAG 2 JUNI: SVENSKA TV-HISTORIER: KVARTERET SKATAN

David Batra i Kvarteret . I Öppet arkiv finns första och andra säsongen. Foto: Knut Koivisto (SVT)
Gert (David Batra) i Kvarteret Skatan. I Öppet arkiv finns första och andra säsongen. Foto: Knut Koivisto (SVT)

Det skulle gå snabbt och det fanns inte mycket pengar, med det blev en superrolig succé!I Svenska tv-historier om Kvarteret Skatan berättar regissör Mikael Syrén och humorgänget bakom serien om arbetet med programmen; om hur allt började, hur karaktärerna och stilen kom till och om vad det svåraste under inspelningarna..Johan Glans, David Batra, Anna Blomberg, Vanna Rosenberg, Rachel Mohlin och regissör Mikael Syrén medverkar i intervjuer i programmet. Och så blir det såklart massor av roliga klipp ur serien.

 
Säsong 1 och 2 av Kvarteret Skatan finns i Öppet arkiv. Svenska tv-historier:Kvarteret Skatan visas i SVT1 den 2 juni 18:45 och i SVT Play
 
I Öppet arkiv kan du återse många program med Kurt Olsson. Klicka på bilden för att komma till Öppet arkiv. Foto: SVT
I Öppet arkiv kan du återse många program med Kurt Olsson. Klicka på bilden för att komma till Öppet arkiv. Foto: SVT

 FREDAG 9/6: SVENSKA TV-HISTORIER: KURT OLSSONS TELEVISION

Det här är berättelsen om en programserie som först gick tittarna spårlöst förbi… Men som sen gick i repris och plötsligt blev en dundersuccé.
I Svenska tv-historier om Kurt Olssons Television berättas historien om hur figuren Kurt Olsson uppfanns och hur det blev en supersuccé med många klassiska tv-scener. I programmet berättas om Kurt, om Arne och om Damorkestern och händelser kopplade till inspelningarna. Regissör Håkan Wennberg medverkar i intervju. Det gör även Hans Wiktorsson, som spelade Arne, och Anki Rahlskog, som var Gudrun i Damorkestern.
Kurt Olssons television (1980), Kurt Olssons sommartelevision (1989) och Fådda blommor (1988) och fler program finns i Öppet arkiv och dem hittar du här. Svenska tv-historier: Kurt Olsson visas i  SVT1 den 9 juni 18:45 och i SVT Play

John Pohlman  – en av våra mesta och bästa meteorologer. Öppet arkiv har samlat några av SVT:s meteorologer. Foto: Bertil S-son Åberg (SVT)
Väder i rutan. John Pohlman – en av våra mest folkkära meteorologer? Öppet arkiv har samlat några av SVT:s meteorologer. Foto: Bertil S-son Åberg (SVT)
 

FREDAG 15/6: SVENSKA TV-HISTORIER: VÄDRET I RUTAN

Vädret, ett av de ämnen som engagerar oss svenskar allra mest. Och vädret i tv-rutan har i över 60 år lockat stora skaror tittare. Men tittarengagemanget har inte bara handlat om själva prognosen.
I Svenska tv-historier om Vädret i rutan berättas om hur man på olika sätt och i olika tider fått en väderkarta att bli (mer eller mindre) underhållande tv. Vi får också reda på vad det blir för reaktioner när prognosen slår fel och olika saker som kan hända när tekniken falerar, eller om meteorologen är sen till sändning.
John Pohlman, svt:s första anställda meteorolog, berättar om väderprognoserna i rutan. Medverkar i intervjuer gör också Pär Holmgren, Pia Hultgren och Nils Holmqvist.
I Öppet arkiv kan du återse många av SVT:s folkkära meteorologer i Öppet arkivs kollage ”Meteorologer vi minns”, se hur väderprognosen presenterades i Första Aktuellt (1958) och se John Pohlman sjunga väderprognosen i samband med Melodifestivalen 1990. Alla väderleksrelaterade program i Öppet arkiv hittar du här. Svenska tv-historier: Väder i rutan visas i  SVT1 18:45 den 15 juni och i SVT Play
 
OA_SVENSKATVHIST
 
I samband med premiären av de nya avsnitten av Svenska tv-historier ovan har SVT Play även publicerat tidigare säsonger av serien. Här kan du bland annat gå på djupet med: Varuhuset, Spung, legendariska bloopers (i avsnittet Svenska tv-historier:Fel i rutan), Nilecity 105,6,  Macken, Albert och Herbert, Magnus och Brasse med flera. Alla Svenska tv-historier hittar du i SVT Play här. Och i Öppet arkiv hittar du – som vanligt –programmen det pratas om.

Vecka 19 2017

MONICA-Z_2000_ljung

Den här veckan har vi publicerat följande program i Öppet arkiv:

Från inspelningen av Pippi Långstrump (1968)

Stikkan Andersson och Anni-Frid Lyngstad (1974)

Alla tiders Melodifestival (2005) Hyllningsprogram till ESC 50-årsjubileum.

Året med Melodifestivalen (1992) Förberedelser inför sändningen av ESC 1992.

Monica Zetterlund intervju inför ESC (1963)

Lena Philipsson och Orup inför ESC (2004)

Kikki Danielsson inför ESC (1985)

Vadslagning inför ESC (1990)

Protester mot ESC (1975) Här kan du även se Alternativfestivalen 1975.

Hasse Alfredson tappar byxorna framför Lill Lindfors (1985)

Lill-Babs inför ESC (1963)

Brita Borg inför ESC (1959)

Snart kommer vi att släppa några av titlarna som har premiär från den 1 juni 2017. Mer om detta nästa fredagsblogg!

Foto: Monica Zetterlund 1971. Den här veckan är det 12 år sedan sångerskan och skådespelerskan lämnade jordelivet. Men en del av hennes kulturskatt finns bevarad i Öppet arkiv. Alla program med Monica Zetterlund i Öppet arkiv hittar du här. Foto: Ulf Stråhle (SVT)

Vecka 18 2017

Lars Molin Foto: Rasmus Ramusson
Lars Molin Foto: Rasmus Ramusson

Eftersom Öppet arkiv har ett nytt avtal ser våra släpp en smula annorlunda ut i nuläget. Därför kan det hända att några av er redan sett titlarna nedan.

Vi har publicerat:

Klasses frukostklubb (1991)
Frukostklubben med Klasse Kock, Professor Fnasse och Hemlige Arne.

Astrid Lindgren fyller 80 år (1987)
Astrid Lindgren fyller 80. Hon intervjuas när hon anländer till Göta Lejon, där hon ska hyllas.

Inspelning av Ronja Rövardotter (1983)
Från inspelningen av ”Ronja Rövardotter” i Dalsland. Intervjuer med Tage Danielsson, Astrid Lindgren och Hanna Zetterberg.

Astrid om boken ”Ronja Rövardotter” (1981)
Astrid Lindgren berättar om, och läser ur, ”Ronja Rövardotter”.

Ronja och Birk presenteras (1983)
Barnen som ska spela Birk och Ronja i filmen ”Ronja Rövardotter” presenteras. Medverkande: Dan Håfström, Hanna Zetterberg, Astrid Lindgren och Tage Danielsson.

Astrid Lindgren om Pippi på Folkan (1980)
Siw Malmkvist, Sune Mangs och Ulf Brunnberg i Pippi på Folkan. Intervju med Astrid Lindgren.

Eva i Halvfemhuset (1982)
Barnteater skriven av Jeanette von Heidenstam och Eva Gröndahl.

Inspelning av ”Alla vi barn i Bullerbyn” (1986)
Reportage om inspelningen av Lasse Hallströms ”Alla vi barn i Bullerbyn”. Medverkande: Astrid Lindgren, Linda Bergström (”Lisa”), Anna Sahlin (”Anna”), Ellen Demérus (”Britta”), Lasse Hallström och Harald Lönnbro (”Olle”).

Myror i brallan på Galapagosöarna (2002)
Barnprogram om djur och natur på Galapagosöarna. Programledare är Jonas Leksell.

Lars Molins skulle fyllt 75 år lördagen den 6 maj. Det firar vi med följande titlar:

Tjocka släkten (1975)
Önskad titel som har urpremiär i Öppet arkiv. Tjocka släkten är en närgången skildring i sju delar av det som brukar kallas ‘den grå vardagaen’. Den handlar om en vägarbetarfamilj i Norrland, miljön är småstad och händelserna sådana som kan hända oss alla. Gösta Hedman har lett stans fotbollslag till serieseger. Nu gäller det kval till div II. Gösta avråds att spela på grund av sin gamla knäskada. 

Zoombie (1982)
En annorlunda familjekomedi i tre delar med mannen i centrum. En vacker och sedelärande berättelse om en liten, lönnfet, medelålders byråchef i lönegrad 32. Vi får följa den mobbade och utnyttjade Holger i hans svåra kamp från förpuppning till flygfärdig fjäril.

Midvinterduell (1983)
En rasande vendetta mellan småbrukare Egon Lundin och Statens vägverk. Kampen gäller en mjölkpall som verket finner olämpligt placerad. Det blir en strid på liv och död. Medverkande: Mona Malm och Ingvar Hirdwall med flera.

Potatishandlaren (1996)
Bonden Johansson börjar bli gammal och oroar sig för dottern Märta. Hon är ett duktigt fruntimmer som sköter gården perfekt, men hon är inte så purung precis och Johansson oroar sig för att Märta ska gå obrukad genom livet. En dag dyker potatishandlaren Sture upp!

Ivar Kreuger (1998)
En filmberättelse om den svenske finansmannen Ivar Kreuger som tar sin början 1929, med en storslagen fest i hans bostad på Villagatan 13 i Stockholm. I Lars Molins högst personliga version utgör den historiska verkligheten endast fond åt den starka kärlekshistorien mellan Kreuger och den vackra finskan Tuula.

Den tatuerade änkan (1998)
Lars Molins film är en komedi om det något försenade tonårsupproret. Berättelsen handlar om Ester – en kvinna i övre medelåldern med vanan att skämma bort såväl sin bufflige man som barn och barnbarn. Mitt i julfirandet dör Esters faster. Det blir början till uppbrott och ett nytt liv för Ester.

Badjävlar (1971)
En humoristisk pjäs om sommarens motsättningar mellan badgäster och ortsbor, mellan hederlighet och ohederlighet, mellan ekonomiskt övertag och vanlig klurighet.

Kejsarn av Portugallien (1992)
Lars Molins filmversion av Selma Lagerlöfs klassiska berättelse om den fattige Jan i Skrolyckan och hans stora kärlek till den vackra dottern Klara Fina Gulleborg.

Tre kärlekar (1989)
”Varje generation har sin ödestid – de få dagar, veckor eller bara timmar då vi fattar avgörande beslut som sedan får betalas eller avnjutas genom ett helt, långt liv. Det är den tid då vi förälskar oss, avlar barn, handlar trolöst eller på annat sätt skuldsätter oss känslomässigt för hela livet. Detta ska bli berättelsen om tre generationers känsloreverser, några av dem ännu inte förfallna till betalning.”