Vecka 49 2016

LORRYTANKTEINTEPADET
Peter Dalle har fyllt 60 år den här veckan. Här ser vi honom som den fiffige uppfinnaren från Sundbyberg i Lorry som du kan se i Öppet arkiv. I samband med hans födelsedag har vi publicerat ännu några härliga program. Foto: SVT

Den här veckan har följande titlar haft premiär i Öppet arkiv:

Mumin och havet 1968

Julvisa på teckenspråk 1987 Torkel Selin sjunger ”Fröjdas vart sinne”på teckenspråk.

Kollage: Maastrichtfördraget  Nyhetsinslag om Maastrichtfördraget, och om framväxten av en gemensam europeisk valuta, i ”Aktuellt” och ”Rapport” 8/12 – 11/12 1991,  7/2 1992 (då fördraget undertecknades) och 1/1 1999.

I samband med Peter Dalles 60-årsdag publicerades: 

Söndagsöppet 1995 där Dalle intervjuas och gör en återblick på klipp från hans karriär.

Persons parfymeri Humorserie från 1997 med Peter Dalle, Claes Månsson och Johan Ulveson.

I samband med Finlands självständighets dag publicerades:

Andra ord 1977 Säsong 2 av barnprogrammet med svenska och finska ord.

Slas berättar om en tomte 1988 Slas kertoo tontusta. Varför vill tomten flytta? Röd-Emil är ledsen och tomten är också ledsen. Men det går att resonera sig fram över ett glas lingondricka. Berättare: Stig Claesson

Veckans dokumentär: Jorden vi ärvde 1988 En dokumentärfilm om livet på landet, närmare bestämt en släktgård på Gotland, Sveriges ostligaste jordbruk. Frilansfilmaren Margareta Garpe följer den unga generationens försök att få idealen att gå ihop med verkligheten. Det handlar om ägandet och att arbeta i kooperativ, om kärleken och att bo i kollektiv.

Nästa vecka kan vi se fram emot att se när Drutten och Krokodilen firar Lucia, klipp med The Hives och tittarönskemålet Röda korsets julkyrkobord.

Sunes jul – framröstad som bästa julkalendern!

SUNES_JUL_Pelle_Nordwall_SVT_1920
Sunes jul har blivit framröstad som tidernas bästa julkalender med 21% av rösterna (13063 röster). Foto: Pelle Nordwall (SVT)

Sunes jul har blivit tidernas bästa julkalender i Öppet arkivs stora röstning. 

Öppet arkiv har bett tittarna rösta fram sin bästa julkalender genom tiderna. Alla julkalendrar som sänts från den allra första 1960 till förra årets satsning fanns med på listan. Och efter att strax över 13000 röster har kommit in har vi ett resultat. Tittarnas favorit blev  Sunes jul!

Topplistan tittarnas favoritkalender

(av 13063 röster) 

1. Sunes jul (1991)  21 % finns i SVT:s Öppet arkiv

2. Mysteriet på Greveholm (1996)  17 % finns i SVT:s Öppet arkiv

3. Trolltider (1979 och 1985) 12 % finns i SVT:s Öppet arkiv

4. Gumman som blev liten som en tesked (1967 och 1976) 7 % finns i SVT:s Öppet arkiv

5. Pelle Svanslös (1997) 5% finns i SVT:s Öppet arkiv

6. Tjuvarnas jul (2011),  Tusen år till julafton (2015) och Albert och Herberts julkalender (1982) 4 %

7. Dieselråttor och sjömansmöss (2002) 3 % finns i SVT:s Öppet arkiv

8.  Barna Hedenhös uppfinner julen (2013) och Ture Sventon privatdetektiv (1989) finns i SVT:s Öppet arkiv 2 %

9. Herkules Jonssons storverk (1969), Rulle på Rullseröd (1974), Fem myror är fler än fyra elefanter (1977), Stjärnhuset (1981), Julstrul med Staffan och Bengt (1984), Kurt Olssons julkalender (1990), Tomtemaskinen (1993), Jul i Kapernaum (1995), När karusellerna sover (1998), Julens hjältar (1999), Kaspar i Nudådalen (2001), Allrams höjdarpaket (2004), Lasse-Majas detektivbyrå (2006), Hotell Gyllene Knorren (2010), Mysteriet på Greveholm – Grevens återkomst (2012), Piratskattens hemlighet (2014) 1% 

se_alla_kalenderar
julkalenderar2000x400
Mysteriet på Greveholm, Trolltider, Teskedsgumman och Pelle Svanslös kom på 2 till 5 plats i röstningen. Se dem i Öppet arkiv. Foto: SVT

 

Du har väl inte missat årets julkalender Selmas saga?

SVT-JULKALENDERNSELMASSAGA-2016-E00-5876_720x404
Årets julkalender är full av magi! Se den i Barnkanalen Play eller SVT Play. Foto: Ulrika Malm (SVT)

Vecka 48 2016

julens_hjaltar_1999
Julens hjältar och 10 andra älskade julkalendrar har publicerats denna vecka, så nu finns det 17 kalendrar att nostalgifrossa med i Öppet arkiv. Foto: Johan Paulin (SVT)

De här titlarna har Öppet arkiv publicerat denna vecka:

Det öppna hjärtat – Dalai Lama i samband med sitt Sverigebesök 1992.

Cabaret – Canalhumorn (1969) –  Ett underhållningsprogram av och med Hans Alfredson och Povel Ramel. För regin står ingen mindre än Hasse Ekman.

Veckans dokumentär: Ekhult heter gården (2001) – Den småländska gården Ekhult är unik i svensk film- och TV-produktion. I tre filmer under tre generationer har familjen Johanssons liv på Ekhult dokumenterats. Alla tre skildringarna visas i detta program.

Klassträffen (1975) TV-pjäs av Carin Mannheimer. Fem kvinnor ”eftersläcker” på ett hotellrum efter att ha firat 20-årsjubileet av sin studentexamen.

Jul med Ernst (2004) – Julförberedelser dan före doppareda’n med Ernst Kirchsteiger som lägger in sill, tillverkar juldekorationer och skapar julstämning i huset.

Julvärdar – Före Kalle Anka: Arne Weise samtalar med Alice Bah, Eva Röse och Johan Petersson i Disneyklubben 1992.Lotta Bromé tänder ljuset 2003 och Ernst Kirchsteiger 2004.

Ännu fler julkalenderar:

En småstad vid seklets början (1966)

Herkules Jonssons storverk (1969)

Stjärnhuset (1981)

Julstrul med Staffan och Bengt (1984)

I julens tecken (1988)

Julexpressen (1989) På teckenspråk!

Ture Sventon privatdetektiv (1989)

Våra bästa julvideor (1990)

Jul i Kapernaum (1995)

Julens hjältar (1999)

Dieselråttor och sjömansmöss (2002)

 

Nästa vecka kan du återse Mumin och havet, Perssons parfymeri och dokumentären Jorden vi ärvde i Öppet arkiv.

Vi på Saltkråkan då och nu

Tjorven "Maria Johansson", Stina "Kristian Jämtmark" och Båtsman "Cesar" i Vi på Saltkråkan. Foto: SF
Tjorven ”Maria Johansson”, Stina ”Kristian Jämtmark” och Båtsman ”Cesar” i Vi på Saltkråkan. Foto: SF

Visste du att Stina inte fanns med i seriens originalmanus? Att Båtman fes otroligt illa? Eller hur Snickargårdens ägare går tillväga när de inte vill ha besök från allmänheten? Det och mycket mer fick vi lära oss under vårt besök på verklighetens Saltkråkan, Norröra i Stockholms skärgård.

Vi på Saltkråkan från 1964 är en av Astrid Lindgrens mest älskade tv-serier och en utav de populäraste programmen på Öppet arkiv. Därför beslöt vi oss för att åka ut till seriens inspelningsplats för att se vad som finns kvar av den idag.

På båten ut till Norröra möter vi upp med Michael Blum som arbetar som skärgårdsguide på ön. Han börjar direkt peka ut platser längs båtturen som sägs inspirerat historiens berättare.

– Här på Furusund ligger Sjövillan, berättar Michael Blum och pekar mot ön vi passerar.

– Vid det huset stod en häst en hel sommar, vilket blev Astrids inspiration till Lilla gubben i Pippi Långstrump.

På samma ö hade Astrid Lindgren sitt sommarhus där hon skrev manuset till Vi på Saltkråkan.

Välkomstskylten på ön Norröra. Foto: Marika Arsenius / SVT
Välkomstskylten på ön Norröra. Foto: Marika Arsenius / SVT

 

När vi kliver iland på Norröra möts vi av den idyll som kännetecknar serien. En plats där det mesta verkar ha varit orört sedan inspelningarna på 60-talet.

Efter några minuters promenad kommer vi till ”Stureplan”, mittpunkten på ön där de två grusvägarna möts, som den skämtsamt kallas av lokalbefolkningen. Men istället för en svärm av människor, märkesaffärer och neonskyltar möts vi av ett vändkors i trä som pekar ut vägarna.

Vägskyltningen vid "Stureplan" på Norröra. Foto: Marika Arsenius / SVT
Vägskyltningen vid ”Stureplan” på Norröra. Foto: Marika Arsenius / SVT

Bredvid ”Stureplan” låg under inspelningarna öns enda pensionat kallat ”Panget”.

– Därinne bodde barnen och Båtsman under inspelningarna, berättar Michael Blum.

Pelle, Stephen Lindholm, var med på en av mina guidningar och han berättade att det hördes väldigt tydligt när Båtsman gick och la sig, då Pelle sov på våningen under. Det hördes ett högt duns och hela det gamla huset gungade till av 100 kilo hund.

– För övrigt har jag hört att Båtsman, som hette Cesar på riktigt, var en jobbig hund på grund av att han var så lat. De var tvungna att muta honom med torkad fisk som de stoppade i fickorna på Pelle och Tjorven för att han skulle agera. Sen fes han tydligen väldigt illa också, haha.

Tjorven, Pelle och Båtsman. Foto: Ulf Stråhle
Tjorven, Pelle och Båtsman. Foto: Ulf Stråhle

”Det var tydligen inte så roligt att bada med kläderna på”

 

En som inte bodde i huset var Farbror Melker, Torsten Lilliecrona, som istället bodde på grannön Söderöra.

– Han fick förmodligen nog av alla barnen. Även om han var väldigt barnkär, det har jag fått höra av en familj som bodde granne med honom i Lerberget utanför Höganäs. De berättade att han umgicks mycket med deras barn och kom ihåg deras bemärkelsedagar. Det var nog en förutsättning för att kunna spela den där rollen.

– Men Lilliecrona kunde också bli jäkligt förbannad ibland på inspelningarna. En gång blev Torsten så förbannad att han svor och kastade skorna. Han hade fått vara blöt i samma kläder en hel dag. Det var tydligen inte så roligt att bada så mycket med kläderna på.

På den tiden hade tv en helt annan genomslagskraft än vad den har idag, eftersom det då enbart fanns en tv-kanal i Sverige.

– Runt 1970 var inspelningarna av Saltkråkan-serien över och Torsten skulle fortsätta sin gärning på Göteborg stadsteater. När han då kom ut på teaterscenen kunde personer i publiken ropa: ”Titta där är Farbror Melker”. Då var  ju allting förstört. Han led något av det, precis som Allan Edwall och Sif Ruud gjorde efter Hemsöborna, där de spelare Karlsson och Madame Flod. Tv-serien blev så ofantligt populär, de var ju de rollerna med hela svenska folket. Maria Johansson, som spelade Tjorven, har också berättat att det var svårt att gå vidare med skådespelarkarriären efter Saltkråkan.

– Nuförtiden blir man bortglömd direkt, men hade man varit med i Hylands hörna hade man varit landsberömd hela livet. I alla fall om man hade klätt av sig i kalsongerna som Per Oscarsson.

 

”Rollen Stina fanns inte från början”

– I det här lilla huset bodde Stina tillsammans med Söderman, säger Michel Blum och pekar på ett litet rött hus. När Tjorven är hemhjälp är de i Snickargårdens kök, för det här är så pyttelitet. Men Stina står där i fönstret i en scen då Pelle kommer dit och hon vill att han ska kolla på korpen.

– Det var kul att stå på den här platsen 2013 med Kristina Jämtmark, som spelar Stina. Hon berättade då att rollen Stina inte fanns från början. På castingen till ”Vi på Saltkråkan” hade hon sökt rollen som Tjorven, men dom tyckte att hon var för liten. Men Kristina gjorde ett väldigt intryck på personalen, de tyckte hon var så rolig och gullig. Så då bad de Astrid Lindgren skriva till en roll i serien. Och det var tur, för Saltkråkan hade inte blivit lika rolig utan henne och hennes obetalbara kommentarer som ”Hemma på vår gata i stan”.

Huset där Stina bodde med tillsammans med morfar Söderman. T.v. bilder ur serien. T.h. huset 2016. Foto: Marika Arsenius / SVT
Huset där Stina bodde med tillsammans med morfar Söderman. T.v. bilder ur serien. T.h. huset 2016. Foto: Marika Arsenius / SVT

Vi fortsätter längs ned för den lilla grusväg där familjen Melkersson går i ösregnet i seriens första avsnitt. Precis som Farbror Melker med sina barn är vi också på väg till Snickargården och det börjar dessutom till vår blandade förtjusning regna så smått.

Snigargården 2016. Foto: Marika Arsenius / SVT
Snickargården 2016. Foto: Marika Arsenius / SVT

Väl framme kan vi konstatera att Snickargården ser ut nästan exakt som den gjorde 1964. Inne på gården tar Jonas Eriksson, barnbarn till husets ägare Sjöblom, emot oss.

Har ni problem med att få vara privata här när ni bor i ett utav skärgårdens kändaste hus?

– Jag bor inte här utan besöker det bara ibland. Men de som bor i huset sätter ibland upp cyklar och vagnar framför grinden för att få vara ifred, så att inte folk ska komma förbi och titta in, berättar Jonas Eriksson.

Sedan visar han oss runt huset för att peka ut och berätta om de olika inspelningsplatserna.

– Där satt farbror Melker när han skrev på sin bok ”Denna dagen ett liv”. Och där jagade han getingar med sprutfärg.

Inspelning på Snickargården 1963. Foto Arne Schwitz / TT
Inspelning på Snickargården 1963. Foto Arne Schwitz / TT

Hur mycket filmade de inne i huset?

→ Jag vet inte hur mycket jag ska avslöja, hehe. Men ja de filmade en del scener därinne. Bland annat scenen där Tjorven går och lägger sig i sin säng för att sova.

Jonas Eriksson öppnar sedan dörrarna till en lada på gården som visar sig innehålla vad som måste vara ett av landets minsta muséer.

Minimuséet för "Vi på Saltkråkan" inne på Snickargården gård. Foto: Marika Arsenius / SVT
Minimuséet för ”Vi på Saltkråkan” inne på Snickargården gård. Foto: Marika Arsenius / SVT
En filmaffisch och en tidningsframsida inne på muséet. Foto: Marika Arsenius / SVT
En filmaffisch och en tidningsframsida inne på muséet. Foto: Marika Arsenius / SVT

Michael Blum du har arbetat som Saltkråkan-guide här ute i 19 år, vad är det som har fått dig att fortsätta genom alla åren?

– För att det så roligt. Det har kommit över 80 personer två söndagar i rad nu som varit med på guidningen. Den typiska publiken är familjer och det är mycket mormor och morfar, farmor och farfar med barnbarn. Vi får också en hel del utländska besökare. Ofta är det jättemycket norrmän, de älskar Saltkråkan, speciellt originalet. De vill inte ha den dubbade norska versionen, det ska vara på svenska. Dessutom kommer väldigt många tyskar också.

Precis som under sina guidningar avslutar Michael Blum vår rundtur med att läsa de sista, bibelinspirerade, orden i Astrid Lindgrens bok ”Vi på Saltkråkan”.

”Toge jag morgonrodnadens vingar, gjorde jag mig en boning ytterst i havet.
Tänk att de hade en nu. En som var deras.
Ja, ja de hade det. En boning ytterst i havet. ”

Michael Blum läser högt från Astrid Lindgrens bok Vi på Saltkråkan. Foto: Marika Arsenuis / SVT
Michael Blum läser högt från Astrid Lindgrens bok Vi på Saltkråkan. Foto: Marika Arsenuis / SVT

 

Vill du själva besöka Saltkråkan, Norröra, går det direktbåtar ut från både Stockholm och Norrtälje.

 

Vi på Saltkråkan kan du se i sin helhet här.

Bakom kulisserna på Vi på Saltkråkan hittar du här.

Flera program av Astrid Lindgren hittar du här:

Pippi Långstrump

Madicken

Sagostunden med Astrid Lindgren

Artikel och bilder av Johannes Nylander och Marika Arsenius. I bilden inne i Saltkråkans museum vid Snickargården.
Artikel och bilder av Johannes Nylander och Marika Arsenius. I bilden inne i Saltkråkans museum vid Snickargården.

”Astrid Lindgren tyckte att jag var för ung för rollen”

Louise Edlind Friberg 1964 och 2011. Foto t.v.: Ulf Stråhle. Foto t.h.: Claudio Bresciani / TT
Louise Edlind Friberg 1964 och 2011. Foto t.v.: Ulf Stråhle. Foto t.h.: Claudio Bresciani / TT

Varför skurade hon utedasset på ön? Hur kändes det att bli pojkidol? Och hur reagerade barnen på Torsten Lilliecronas utbrott under inspelningarna?

1964 blev Louise Edlind Friberg ”Saltkråkan-Malin” med hela det svenska folket. Vi pratade med henne om hur hon ser på Malin och Saltkråkan idag, 52 år senare.

Trots att det har gått väldigt många år sedan ”Vi på Saltkråkan” sändes är den fortfarande omåttligt populär. Vad tror du att det beror på?

– En stor anledning till det är att både barn och vuxna kan känna igen sig i serien. Det finns inget förljuget. Framförallt skådespelar barnen väldigt lite vilket gör att de känns naturliga och okonstlade. Vilket till stor del beror på Olle Hellboms fantastiska sätt att regissera dem.

– Sen är ju Torsten Lilliecrona som farbror Melker också en väldigt mänsklig och härlig karaktär.

– Dessutom är den svenska naturen och skärgården makalöst fin, det kan man ju även se i senare serier som exempelvis Skärgårdsdoktorn. ”Vi på Saltkråkan” är en dröm om hur det skulle kunna vara. Att alla bor tillsammans på en vacker ö där det inte finns några större konflikter.

Louise Edlind Friberg Foto: t.v. TT t.h. Owe Sjöblom SvD/TT
Louise Edlind Friberg Foto: t.v. TT t.h. Owe Sjöblom SvD/TT

Minns du hur du fick rollen som Malin?

– Ja det glömmer jag aldrig. Det var ju som att vinna högsta vinsten på lotto.

– Hallåflickorna annonserade ut i tv: ”Vi söker en ung flicka i 19-års åldern till en tv-serie”. Då anmälde min mamma mig och skickade in bilder från när jag skådespelade i en teaterpjäs i skolan.

– Efter det blev jag antagen till en provfilmning. Jag var bara 16 år då och Astrid Lindgren tyckte att jag var för ung för rollen. Men hon blev övertalad utav resten av teamet att de skulle ha mig ändå. Under provfilmningarna fick jag en fin kemi med Maria Johansson, som skulle spela Tjorven. Jag tror att regissören Olle Hellbom kände av det, vilket hjälpte mig att få rollen.

– Jag var egentligen lite för mörk för rollen, med mina bruna ögon och hår. Men det löste de med att de färgade mitt hår blont. Vilket jag minns som både roligt och speciellt, det var ju inte alls lika vanligt att färga håret på den tiden. Jag kommer till och med ihåg känslan av ammoniak i hårbotten.

– Astrid Lindgren skrev rollen som farbror Melker med Torsten Lilliecrona i åtanke. Men det var den enda rollen som var tillsatt på förhand, vad jag vet. Torsten var verkligen älskad av alla ungarna, även om han kunde vara vresig ibland.

Hur minns du Torsten Lilliecronas vredesutbrott?

– Han fick enbart snälla utbrott. Så vi barn blev inte rädd när han fick dem, vilket regissören kunde utnyttja. Som när Stina inte vill lämna honom i fred framför skrivmaskinen. Då blir han ju galen. Men hon blev inte alls rädd eftersom hon visste att det inte var någon fara när Torsten blev arg. Trots att han var lite kolerisk av sig, var han också väldigt barnkär. (Se scenen 12 min in i avsnitt 9 av serien.)

Louise Edlind Friberg på en brygga på Norröra 1963. Foto: Ulf Stråhle
Louise Edlind Friberg på en brygga på Norröra 1963. Foto: Ulf Stråhle

Hur minns du inspelningen av den första säsongen?

– Det var väldigt kul, men samtidigt kände jag mig lite ensam. Jag var den enda flickan där i min ålder och var bara 16 år när vi började inspelningarna.

– Vi bodde i ett stort gult hus på Norröra som var väldigt spartanskt. Vatten fick vi genom att pumpa från brunnen och det fanns enbart torrdass.

– Jag kände att de andra såg på mig som en lite udda fågel, eftersom jag var en flicka från Östermalm. Exempelvis kallade jag en cigarettändare för en ”lighter”, vilket fick de andra börja reta mig. ”Snacka svenska”, sa dom åt mig. Men det var så jag fått höra att det kallades, eller så ville jag bara vara märkvärdig, säger Louise och skrattar.

– Det var en ny typ av jargong och ett nytt sorts umgänge i jämförelse med den flickskola jag kom från i Stockholm. För att platsa i gänget inte bara tömde jag utedasset utan skurade det rent också. Där vann jag många poäng och respekt hos de andra.

– Men den sommaren kändes inte som arbete utan var mest som en kul semester. Då kunde jag inte drömma om att det skulle bli så stort som det blev.

Saltkråkan-Malin och Tjorven i Vi på Saltrkråkan. (Bilden är ett montage.) Foto: SVT
Saltkråkan-Malin och Tjorven i Vi på Saltrkråkan. (Bilden är ett montage.) Foto: SVT

Hur blev responsen efter att”Vi på Saltkråkan” sändes för första gången 1964?

– Det var lite chockartat när tv-serien började sändas. Den slog direkt och plötsligt började det ringa hemma i telefonen från en massa konstiga människor.

– Jag fick också många beundrarbrev. Vissa var underliga, men det var också mycket frierier. Det var ju lite artigare på den tiden. Men det krävdes inte heller att de skrev speciellt ekivoka saker för att man skulle bli chockad över brevens innehåll.

– Efter några månader var det uppståndelse överallt. När jag skulle gå till mataffären exempelvis. Det var besvärande att tackla, jag var rädd att mina kompisar skulle tycka att jag var någon, vilket jag inte alls kände att jag var. Men vissa av dem såg mig med helt nya ögon.

Du blev ju något av en pojkidol också?

– Jo, jag låg faktiskt i toppen ett par gånger i några omröstningar från den tiden om Sveriges tjusigaste kvinna. Nyligen fick jag frågan om jag hade korsett på mig under inspelningarna, men jag hade faktiskt så smal midja. Det är synd att jag inte har samma midja idag, haha.

– Men jag tyckte inte alls att jag var så tjusig då. Jag var ju en osäker tonåring och ansåg att jag hade dålig hy, stripigt hår och under uppväxten hade jag varit tjockast av mig och mina två systrar. Jag upplevde dem som mycket finare än jag. Men sen fick jag ju lite upprättelse. Det kunde jag faktiskt skoja lite med dom om.

Hur upplevde du din karaktär Malin?

– Jag  tyckte att Malin var för mjäkig som person, men Astrid sa till mig att hon skulle vara så eftersom Malin var en ung kvinna som var tvungen att ta mycket ansvar. Jag tror killarna på den tiden tyckte att Malin var en drömkvinna. Hon studerade på universitet men ville helst bara var hemma och ta hand om huset och barnen.

Blir du fortfarande igenkänd idag?

– Ja faktiskt. Vilket jag nuförtiden bara tycker är oerhört smickrande. Det händer fortfarande flera gånger i veckan. Ofta är det tanter med sina barnbarn, som berättar för dem att det här är Malin från Saltkråkan. De kan inte tro att den här rynkiga tanten är samma person, haha.

Astrid Lindgren i centrum av gänget som spelade in hennes TV-serie "Vi på Saltkråkan". Från vänster: Stephen Lindholm (Pelle), Kristina Jämtmark (Stina, i Astrid knä), Louise Edlind (Malin), Maria Johansson (Tjorven) och Lillemor Österlund (Teddy) Foto: Jan Björsell / TT
Astrid Lindgren i centrum av gänget som spelade in hennes TV-serie ”Vi på Saltkråkan”. Från vänster: Stephen Lindholm (Pelle), Kristina Jämtmark (Stina, i Astrid knä), Louise Edlind (Malin), Maria Johansson (Tjorven) och Lillemor Österlund (Teddy) Foto: Jan Björsell / TT

Har du hållit kontakten med filmteamet efter inspelningarna tog slut?

– Hon som spelade min dotter Skrållan, Kajsa Dandenell, har jag tyvärr aldrig träffat i vuxen ålder. Det hade varit trevligt. Men de andra barnen har jag träffat flera gånger genom åren. Mest Maria Johansson, som spelade Tjorven och Astrid Lindgren höll jag kontakt med nästan ändan fram till henne död.

Flera av de andra skådespelarna blev stämplade på ett helt annat sätt av inspelningarna. Jag gick ju snart ut skolan, men de små barnen skulle precis börja. Maria Johansson tyckte det var väldigt jobbigt att gå omkring och vara Tjorven på skolan.

– Det gällde ju Torsten Lilliecrona också. Han hade det svårt efter Saltkråkan att bli av med stämpeln som farbror Melker.

Hur var stämningen på inspelningarna?

– Stämningen på inspelningarna var alltid väldigt god. Det var ingenting som låg och skavde. Vilket främst berodde på Olle Hellbom och hans sätt att regissera och bemöta människor. Han var väldigt sympatisk och behandlade barnen på samma sätt som vuxna.

Vad hade Astrid Lindgren för roll när serien spelades in?

– Vi använde hennes brygga på Furusund som samlingsplats när vi var på väg ut till Norröra, där ”Vi på Saltkråkan” till stora delar spelades in. Då brukade hon komma ut och skoja med oss allihop och vinka av båten.

– Ibland kom hon ut till inspelningarna också. Då hade hon alltid godsaker med sig som bullar och tårta. Men Astrid la sig aldrig i någonting på plats, hade hon en åsikt om någonting antar jag att hon och Olle Hellbom hade egna avskilda möten. Hon umgicks mycket med barnen och hade alltid så fin kontakt med dem. Astrid var väldigt humoristisk så vi hade alltid roligt tillsammans.

 

Se Louise Edlind Friberg som som ”Malin” i Vi på Saltkråkan här.

Se barnens provfilmningar för Vi på Saltkråkan här.

Flera program av Astrid Lindgren hittar du här:

Pippi Långstrump

Madicken

Sagostunden med Astrid Lindgren

Vecka 47 2016

Broster Broster, julkalendern 1971, med Carl-Gustaf Lindstedt och Claire Wikholm. Foto: Kenneth Thorén / SVT
Broster Broster, julkalendern 1971, med Carl-Gustaf Lindstedt och Claire Wikholm. Foto: Kenneth Thorén / SVT

Vi har publicerat följande titlar under veckan som gått:

Broster Broster (1971)
Julkalender. Familjen Wikmansson, alltså mamma Linda, pappa Ludde, dottern Agnes, adoptivsonen Bertil och adoptivfarfar, flyttar ut på landet i kampen mot köphysteri och miljöförstöring. Mamma Linda är gravid och babyn i magen kallas ”broster”, en blandning av bror och syster.

Söndagspromenaden (1971)
En pjäs av Lars Forssell. Handlingen utspelas vid sekelskiftet 1800-1900 i en svensk småstad, kring specerihandlaren Coriander och hans brokiga familj. I rollerna bl.a. Margaretha Krook, Georg Rydeberg, Lars-Erik Berenett och Peter Harryson.

Bänken (1982)
TV-pjäs om två suparkompisar som får sällskap av en fin herre. I rollerna Weiron Holmgren, Sten Ljuggren och Roland Jansson.

Hammarkullen (1997)
Välkommen till det nya Sverige! Ska Kristina lyckas förföra fastighetsskötaren? Kan arbetsförmedlaren övertala Mohammed att ta ett svartjobb? Går Ballongmannen på helium? Vem vinner musikkriget i trappuppgången? Är Josef homosexuell? Orkar socialsekreteraren hjälpa somaliskan och hennes barn? Manus av Peter Birro. I rollerna bl.a. Viveka Seldahl, Reine Brynolfsson och Maria Lundqvist.

Motpolare (1989)
Trombonisterna Nils Landgren och Christian Lindberg i ett musikaliskt möte.

Tankar och ting (2002)
Programledaren Annelie Gardell samtalar med intressanta gäster om tankar och ting.

En renskötares vardag (1985)
En dokumentärfilm av Putte Palm och Gardar Sjödin. Vi får följa en grupp renskötare under ett helt år då de lämnar skogslandet i april-maj. Den långa förflyttningen mot sommarvistet på fjället. Kalvmärkning och slakt, fiske och älgjakt.

Dabrowski: New kids on the block (1991)
Klipp ur program där Stina Dabrowski försöker intervjua Danny Wood och Donnie Wahlberg från New Kids On The Block och samtidigt få dem att baka pepparkakor.

Adventsgudstjänst från Jukkasjärvi kyrka (1991)
Andersmäss är en traditionell kyrkhelg för samerna i Kirunaområdet. En helg då samer från samebyarna runt omkring samlas till gudstjänst i Jukkasjärvi kyrka, en av de äldsta kyrkorna i sameområdet, byggd i början på 1600-talet. Högmässogudstjänsten från Jukkasjärvi kyrka är i huvudsak på samiska, textad till svenska. 

Lisa Ekdahl (1994)
Två klipp från den då albumdebuterande sångerskan.

 

Nästa vecka kommer vi bland annat publicera flera julkalendrar bl.a. Ture Sventon, Herkules Jonssons storverk, Dieselråttor och sjömansmöss, Julens hjältar och Julstrul med Staffan och Bengt.

Skämskuddar och asgarv

anitajekander_sladdar_60logo

Inget är så kul som när det blir lite fel i rutan. Nyheterna är särskilt drabbade och visst blir det lite extra roligt när de med stort förtroendekapital och allvarlig uppsyn tokar till det.

Öppet arkiv har samlat några av de mest skrattframkallande klippen, både från nyheter och andra program som sänts i SVT. Vilken tycker du är bäst?

Får du inte nog av bloopers har Svenska tv-historier ett rykande färskt avsnitt om ”Fel i rutan” här.

 

1. Studioreporter får skrattanfall

skrattanfall_play
Sydnytts studioreporter Bernard Miculic kan inte sluta skratta efter inslaget om dagisbuller. Foto: SVT

2. Dustin Hoffman fjärtar i sändning

dustin_hoffman_play
Dustin Hoffman släpper väder under en intervju och Tom Cruise brister ut i ett gapflabb. Intervjun gjordes i samband med  att filmen Rain Man hade  premiär. Ur Svepet 1989.

3. Test av elpistol

elpistol_play
Rapportreportern Göran Åhgren gör ett reportage om polisens nya vapen, elpistoler. Självklart vill han testa effekten och ligger några sekunder senare på marken.

4. Tumba faller

tumba_play
Tumba gör en superentré på isen efter att ha blivit utsedd till världens bästa ishockeyspelare. Några sekunder senare blir det inte riktigt som de tänkt sig.

5. Erik Fichtelius kryper i folksamling

fichtelius_play
Reportern Erik Fichtelius försöker ta sig fram genom folksamlingen under presskonferens med Ingvar Carlsson på socialdemokraternas valvaka. Ur Aktuellt 1994.

6. Celine Dion och Tommy Körberg duett 1992

dion-play
Celine Dion och Tommy Körberg sjunger Beauty and the beast tillsammans och när Körberg krämar på som allra mest tittar Dion på honom med en blick som är svår att tyda.

Fler roliga klipp i Öppet arkiv:

”Kära örebroare” Kungen i Arboga Kungen är i Arboga och håller tal i samband med ett jubileum. Eller är han i Örebro?

Pudelklippning Programledaren får skrattanfall vid uppläsning av telegram om en mindre lyckad pudelklippning.

Störning i studion Rikard Palm läser nyheterna och försöker överrösta en såg eller borr.

Robert Broberg kuppar Aktuellt En yster Broberg tar sig in i direktsändning och besöker både nyheterna och vädret.

Anita Jekander och kablaget Nyhetsankaret Anita Jekander får sladdar i huvudet under direktsändning.

Bilmaffian i Polen – en apa Jan Alfredius får fel bildsättning när han talar om bilmaffian i Polen.

Lill Lindfors tappar kjolen Hela Sverige, för att inte säga Europa höll andan under ESC 1986.

 

För ännu fler bloopers och roliga klipp titta in i Öppet arkiv här.

Får du inte nog? Då har Svenska tv-historier ett rykande färskt avsnitt om Fel i rutan här.
svenskatvhist_play_grey

 

Tittarstormar – när växeln gått varm i SVT:s historia

tittarstormar_blogg

Per Oscarsson klär av sig i Hylands hörna, Birgitta Andersson snyter sig i amerikanska flaggan och Gösta Ekman säger pitt i Gula hund. Dessa är exempel på tillfällen då SVT:s växel gått varm. Låt oss presentera några av SVT:s tittarstormar genom tiderna!

I Svenska tv-historier kan du dessutom se en djupare analys av tittarstormar här.

Per Oscarsson i Hylands hörna 1966

peroscarsson_hylands
Per Oscarsson och kalsongtricket i Hylands hörna 1966. Se hela klippet i Öppet arkiv.

Smaklöst! Larvigt! Snuskigt! Skandal! Jag satt med en kudde framför ögonen. Så löd en rubrik efter annandagens sändning av Hylands hörna 1966. Per Oscarsson håller en monolog där han berättar för ett barn vad ett kön är, dessutom klär han av sig till den milda grad att han tillslut står där i underkläder. Växeln fullkomligt exploderade.

En herre ringer in:  Där sitter unga flickor och hör på det här och har fått en helt annan upplysning. Jag vill framföra mitt absoluta klagomål. Jag bor på Sturegatan så det är lite mening med vad jag säger.

Mellanstick från 1967 berättar Per Oscarsson själv om uppståndelsen kring programmet.

Gula hund – Pitt!

GULAHUND_PITT
Tage Danielsson, Birgitta Andersson och Gösta Ekman i Gula hund väckte stor uppståndelse med sketchen Pitt. Se hela revyn i Öppet arkiv. Sketchen förekommer i andra akten.

Sketchen Pitt i Gula hund från 1966 med Tage Danielsson, Birgitta Andersson och Gösta Ekman skapade sådan debatt att det till och med diskuterades i Sveriges riksdag där revyn istället fick namnet Fula hund.

Sketchen kan du se i andra akten av Gula hund i Öppet arkiv.

Fräcka fredag

FRACKA-FREDAG
Malena Ivarsson var programledare för Fräcka fredag som hade premiär 1988. Programmet väckte stor uppståndelse till den milda grad att det behövde polisbevakning vid den sista inspelningen. I Öppet arkiv kan du se alla sex avsnitt av serien. Foto: Allan Olofsson (SVT)

I samband med premiären av Fräcka fredag hade växeln det svettigt. Redan ett par dagar innan sändning vällde protestsamtalen in. Programmet blandade lekfulla inslag med information om sex och samlevnad, vilket var ett nytt grepp av SVT. Det var ett enormt ståhej kring programmet, sista tv-inspelningen fick till exempel bevakas av polis efter att ett allvarligt hot kommit it, berättar Malena Ivarsson i Svenska tv-historier: Tittarstormar.

Här kan du se hela säsongen av Fräcka fredag från 1988 i Öppet arkiv.

Det finns inga smålänningar

detfinnsingasmalanningar
Det finns inga smålänningar var en dramadokumentär som blev den mest utskällda genom tiderna. Se serien och debattprogrammen i Öppet arkiv.

1981 var det premiär för ett av de mest utskällda programmen i SVT:s historia. Det finns inga smålänningar var en dramadokumentär i fyra dela där israel/palestina-konflikten utspelas i Småland.

Det finns inga smålänningar: 1948 beslutar FN dela Småland för att ge den urgamla och förföljda folkstammen virdarna, som en gång levt i Småland, ett eget land – Värend. Beslutet leder till inbördeskrig. Mer än 150 000 smålänningar tvingas fly till Östergötland, Västergötland och Skåne. 

Det blev intensiva debatter och en tv-chef blev mordhotad. Serien fick 262 anmälningar till Radionämnden, men SVT friades. I Öppet arkiv kan du se Det finns inga smålänningar och två debatter om programmet: Finns det smålänningar? och Finns Golan-bergen i Småland?.

Spader madame – Birgitta Andersson snyter sig i amerikanska flaggan

birgittaandersson_spadermadame
Birgitta Andersson snyter sig i amerikanska flaggan i Spader, Madame! som du kan se i Öppet arkiv.

”Nu ska jag snyta mig i min näsduk med stjärnor på” Under 70-talet hade tittarstormarna en mer direkt koppling till det rådande politiska klimatet där USA och Vietnam var en central fråga, berättar journalisten och författaren Fredrik af Trampe i Svenska tv-historier: Tittarstormar. Ett exempel på detta är den första stormen mot den nystartade kanalen SVT2, Birgitta Andersson när hon i Spader, Madame! snyter sig i den amerikanska flaggan. Se Spader, Madame! från 1970 här.

Skäggen

SKAGGEN
Skäggen och en dam i TV-programmet Fasad som väckte enorm uppståndelse. Se nöjesserien från 1963 i Öppet arkiv. Foto: SVT

”Barbarism i tv!” Några av de mest minnesvärda tittarstormarna på 60-talet rör sig kring sex och fula ord. Ordet taskigt väckte oerhörd aggression och till viss del avsky i folkhemmet, berättar journalisten och författaren Fredrik af Trampe i Svenska tv-historier: Tittarstormar. Och det räckte inte med det. Det rapades och svors som aldrig förr. Hur det såg ut? Det kan du se i Öppet arkiv här.

1938 kvinnlig nyhetsuppläsare

radiotjanst_vaxl
Radiotjänsts växel drabbades av en av sina första folkstormar 1939 då en kvinna för första gången läste upp nyheterna i radio. Ljudbandet från tittarnas samtal bandades och visas med stillbilder i ”Till frågan om kvinnans rösträtt”, som du kan se i Öppet arkiv.

Våren 1938 drabbades Radiotjänst av en av sina första folkstormar. En kvinna, Astrid Kindstrand, hade för första gången läst dagsnyheterna. Ljudbandet med folkstormen är bildsatt med stillbilder och så här lät ett av samtalen:

”Jag vill ha en manlig som talar i radio. En man är en man. En kvinna en kvinna. Det är två skilda saker”.

Till och med kvinnor hörde av sig och var förargade: ”Hur länge ska den kvinnliga rösten vara på dagsnyheterna? Usch, det är förskräckligt!”

Se Till frågan om kvinnans rösträtt här.

 

Svenska tv-historier

I samband med SVT:s 60-årsjubileum visas tidigare sändningar av Svenska tv-historier i SVT Play. Dessutom finns det även rykande färska avsnitt att avnjuta. Vad sägs om Älskade program, Tittarstormar, Fel i rutan och Julkalendrar (premiär 24 november i SVT Play)?

svenskatvhist_play_grey

SVT 60 – nyhetshändelser genom tiderna

 SVT60_nyhetshandelser_blogg

Många minns exakt vad de gjorde när de för första gången fick höra om en stor nyhetshändelse. Palmemordet, Tsunamikatastofen, Estonia, 11 september. Öppet arkiv minns och ser tillbaka på våra mest omskakande, betydelsefulla eller uppmärksammade nyheter genom tiderna.

SVT har förklarat, beskrivit och berättat i 60 år. Öppet arkiv samlat några av de mest betydelsefulla, signifikanta, eller omskakande händelserna som vi har kunnat ta del av via SVT:s nyhetsrapporteringar.

1969 – Månlandningen

manlandningen_play
”Ett litet steg för en människa, men ett jättesprång för mänskligheten” Den 21 juli 1969 sätter Neil Armstrong sin fot på månens yta. Öppet arkiv har bilder från sändningen där och då!

”That’s one small step for a man, one giant leap for mankind.” Juli 1969 landade Apollo 11 på månen och Neil Armstrong sa de sedan dess ofta citerade orden: Ett litet steg för en människa, ett jättesprång för mänskligheten.

Öppet arkiv har publicerat sändningen från Den första månlandningen den 21 juli 1969 och ett sammandrag av månlandningen som sändes  nyårsafton 1969 1969. Ett TV-spel av Per Olov Enquist. Se alla Öppet arkivs klipp från den första månlandningen här.

1971 – Almstriden

Almarna i Kungsträdgården skulle fällas till fördel för en tunnelbanestation. Protesterna blev enorma och flera hundra tusen personer tog sig till Kungsträdgården för att försvara almarna. Medborgarnas roll fick stor uppmärksamhet i nationella medier. Och almarna – de fick vara kvar. Öppet arkiv har ett nyhetsreportage som visar dagen efter demonstranterna stoppade motorsågarna. Se Dagen efter almstriden här.

1973 – Norrmalmstorgsdramat

norrmalmstorgsdramat_play
Bo Holmström rapporterar från Norrmalmstorg 1973. I Kreditbanken några meter bort pågår det kända gisslandramat. Se alla relaterade program till händelsen i Öppet arkiv. Foto: SVT

Gisslandramat på Kreditbanken i Stockholm som blev världskänt tack vare att gisslan fick sympatier för förövaren, det så kallade stockholmssyndromet. I augusti 1973 rånades Kreditbanken på Norrmalmstorg av en maskerad man, beväpnad med k-pist. Han tog fyra personer som gisslan och meddelade polisen sina krav: tre miljoner kronor och att Clark Olofsson skulle föras till banken. Det gastkramande gisslandramat pågick i nästan sex dygn.

I Öppet arkiv kan du ta del av händelserna där och då i detta klipp från Rapport 1973 , dokumentären Norrmalmstorgsdramat inifrån från 2003. Dessutom finns den rafflande dramatiseringen Norrmalmstorg med Torkel PeterssonShanti Roney och Tuva Novotny i huvudrollerna.

Se alla Öppet arkivs program, filmer och klipp om Norrmalmstorgsdramat här.

1975 – Västtyska ambassaden i Stockholm ”Lägg ut!”

laggut_play
”Lägg ut! Lägg ut! LÄGG UT!” Bo Holmström befinner sig utanför Västtyska ambassaden när en sprängladdning detonerar. Foto: SVT

RAF, den vänsterextremistiska organisationen ockuperade den västtyska ambassaden i Stockholm för att påverka den västtyska regeringen att frige ett antal RAF-medlemmar som satt fängslade i Västtyskland. Ockupanterna tog 12 personer i gisslan och ambassaden omringades av poliser.  I samband med händelsen detonerade en sprängladdning.  Bo Holmström befinner sig utanför ambassaden vid explosionen. Han vill snabbt komma ut i sändning och skriker således de välkända orden: Lägg ut! Lägg ut! Lägg ut! Se alla program och klipp relaterade till ockupationen av Västtyska ambassaden 1973 här.

1986 – Palmemordet

palmemordet_play
”Statsminister Olof Palme är död” Så började Rapports extrainsatta nyhetssändning 04:00 den 1 mars 1986. Öppet arkiv har första nyhetssändningen. Foto: SVT

Den första mars 1986 04:00 sände Rapport en extrainsatt nyhetssändning. Ewonne Winblad rapporterar: ”Statsminister Olof Palme är död”. Ta del av rapporteringen kring den skakande händelsen i Öppet arkiv. Här finns den första nyhetssändningen om mordet, presentationen av fantombilden och Hans Holmérs presentation av mordvapnet 31 mars 1986.

Se alla Öppet arkivs klipp om Palme-mordet här.

1986 – Tjernobylkatastrofen

tjernobyl_play
Tjernobylolyckan skakade om Europa och många följde med skräck rapporteringen av det radioaktiva avfall som spred sig med vinden över världsdelen. Foto: SVT

Den 26 april 1986 exploderar en av kärnkraftverkets reaktorer i Tjernobyl och ett moln med radioaktiva partiklar spreds med vindarna över stora delar av Europa.  Ta del av alla program och klipp om Tjernobylkatastrofen i Öppet arkiv här.

1989 – Berlinmurens fall

Muren mellan Öst och Västberlin var en påtaglig del av järnridån och stark symbol för Europas delning under det kalla kriget.  Den 9 november 1989 klockan sex på kvällen öppnades gränsen mellan Öst- och Västberlin för första gången på 28 år. Se alla Öppet arkivs program och klipp relaterade till Berlinmurens fall här

1994 – Estoniakatastrofen

Kryssningsfartyget Estonia förliste efter att fartygets bogvisir lossnat när fartyget var ute på öppet hav i Östersjön på väg från Tallinn till Stockholm. Över 800 personer omkom i tragedin. Se Öppet arkivs kollage från nyhetsrapporteringarna om Estoniakatastrofen de första dagarna efter katastrofen här.

2001 – 11 september–attackerna

11september_play
Det andra tvillingtornet i World Trade Center står i lågor efter att ett kapat plan flugit in i det. Öppet arkiv har samlat några nyhetsklipp och dokumentärer om händelsen.

Fyra amerikanska passagerarflygplan kapades den 11 september 2001. Två av dem flögs in i World Trade Centers tvillingtorn på Manhattan i New York. Det tredje planet flögs in i USA:s försvarshögkvarter Pengaton och det fjärde havererade. Attacken räknas som det största terrorattentatet i världshistorien. Se alla program och klipp om 11 september-attackerna här.

2003 – Anna Lindh–mordet

anna_lindh_play
Polisen fick ett larm om att en person knivskurits i ett varuhus i Stockholm. Men det var först när de kom fram till platsen som de kunde konstatera att det var utrikesminister Anna Lindh som var offret. Foto: SVT

”Anna Lindh attackerades strax efter fyra i eftermiddags…” Så börjar ABC:s nyhetsrapportering den 10 september 2003. Utrikesminister Anna Lindh hade attackerades av en knivbeväpnad man och dog av sina skador morgonen därpå. Se alla program och klipp relaterade till Anna Lindh-mordet här.

2004 – Tsunamikatastrofen

Den 26 december 2004 ägde en enormt kraftig jordbävning rum i Indiska oceanen, ett skalv som uppmättes till 9,3 på richterskalan vilket gör den till det tredje kraftigaste uppmätta jordskalvet någonsin. Skalvet orsakade en enorm flodvåg, en tsunami, som ödelade stora områden längs den sydostasiatiska kusten. Se Öppet arkivs program och klipp om Tsunamikatastrofen här.

tsunami_play
Det tredje kraftigaste uppmätta jordskalvet genom tiderna ödelade stora delar av sydostasiatiska kusten. Se alla klipp och program relaterade Tsunamikatastrofen i Öppet arkiv. Foto: SVT

SVT:s nyhetsankare och reportrar genom tiderna

Vad vore SVT:s nyhetssändningar utan våra nyhetsankare och reportrar? Här kan du se ett kollage med några av SVT:s  nyhetsankare genom tiderna!

puff_historiska_nyhetsinslag