Veckans avslöjande: Loreen med ”Euphoria” i Melodifestivalen 2012

loreen_euphoria_veckans_avslojande
Foto: Olle Kirchmeier/SVT. Grafik: SVT.

I Veckans avslöjande här i bloggen har jag velat ge något nytt från Melodifestivalens historia under de sex veckor som gått. Nu är det dags att avsluta serien för den här gången – och som crescendo har jag sparat ett stycke Eurovisionshistoria.

Så här gick det till när ”Euphoria” – vinnaren av Eurovision Song Contest 2012 – kom med i Melodifestivalen. Och det är verkligen värt att berätta.

Att Danny Saucedo har sjungit på ”Euphoria” är känt sedan 2012. Danny var den första artist som var tilltänkt för låten.

– Jag hörde låten för första gången i juni 2011 på en förlagsfest. Då vet jag att jag ringde upp G:son och frågade hur vi skulle få Danny att göra den. Sedan fick vi veta att han ville vara med och skriva sin låt själv, säger Christer Björkman, exekutiv producent för Melodifestivalen.

Danny Saucedo med ”Amazing” i Melodifestivalen 2012. Foto: Olle Kirchmeier/SVT.

Danny Saucedo testade också ”Shout It Out”, som sedan kom att sjungas av David Lindgren. Till sist tog Danny och hans arbetslag själva fram ”Amazing”, som blev artistens tävlingslåt. Med det bidraget slutade Danny tvåa i finalen – med fler tittarröster än de flesta vinnare fått under åren.

David Lindgren och ”Shout It Out” slutade fyra i samma final. Men åt Loreen gick inget att göra åt.

Hösten 2011 var det emellertid en lång väg innan man hade nått dit.

”Euphoria” skickades in till Melodifestivalen på vanligt sätt: via svt.se/melodifestivalen när antagningen var öppen i början av september 2011. Den hemliga urvalsjuryn, som sammanträder på hösten och väljer låtar till Melodifestivalen, fick sedan ta ställning till bidraget.

– De gick och spelade in låten med en tjej när Danny tackat nej, och det var den versionen som skickades in. Det var väldigt mycket diskussioner i juryrummet kring den, och den gick sådär faktiskt. Den sköt inte i höjden, utan juryn tyckte bara att det var en okej låt, säger Christer Björkman.

– Jag gick och funderade och tyckte att det fanns något där. Vi behövde ha någon som satte en ton på den och äger låten så att den liksom ”händer”. Sången som var på demot hade bara en vanlig popröst utan karaktär att bygga upp det runt.

När juryn arbetar används alltid benämningen ”demo” i stället för artistnamn i fall som detta, alltså när det saknas en artist som är aktuell för att framföra den inskickade låten i tävlingen. Men på kvällen efter en lång arbetsdag under juryveckan slogs Christer Björkman av en tanke.

– Jag kom på det en kväll under juryveckan när jag låg hemma. När juryn kom in nästa dag hade jag strukit ”demo” och skrivit ”Loreen”. Och de bara: ”Wow, shit vad bra! Men kan du få henne?” Jag svarade att jag fick försöka. Då sköt låten i höjden i röstningen och fick den identitet som juryn behövde för att visualisera och se ett artistiskt uttryck.

Foto: Tore Meek/NTB Scanpix/Scanpix.

Juryn röstade igenom ”Euphoria” som en av sina låtar till Melodifestivalen 2012. Men det var med reservation.

– Det var en jurylåt under förutsättning att jag löste det med Loreen. Annars hade jag rätt att ta bort låten, och då hade en av juryns reservlåtar kommit med i stället, säger Christer Björkman.

Men det var fortfarande lång väg kvar. Loreen hade tävlat i Melodifestivalen 2011 med ”My Heart Is Refusing Me”, ett bidrag som åkte ut i Andra chansen. Hon var inte inställd på att vara med i tävlingen igen året efter.

– Ja, herregud! Först handlade det om att ens få henne att ta sig till en studio och testa låten. För hon ville inte vara med. Men jag vet ju att steg ett är att få en artist att bara vidröra låten, säger Christer Björkman.

– Oftast brukar det räcka med att en artist går in och sjunger för att börja ta ägarskap om låten och tänka på ett annat sätt om den. Men i hennes fall är det lång väg, eftersom hon ska ha in sin själ i en låt. Då måste man låta henne plocka isär den i beståndsdelar. Hon jobbade med Moh mycket på den tiden, och de behövde leka fram det.

Mattias Wachtmeister höll i ärendet hos skivbolaget Warner.

– Jag tror att han höll på att slita sitt hår. Han var helt knäckt över det här. Det bara pågick. Det blev konstigare och konstigare för varje ny version som kom, säger Christer Björkman.

– Jag visste att det skulle kunna bli väldigt bra, och om det inte skulle bli det så skulle vi inte ha låten. Om vi bara hade med den som en vanlig poplåt skulle det inte bli något av den. Så jag sade att vi skulle låta henne hålla på. Vi hade tid.

– Till slut hade hon fått in sin själ i den. Då fanns det ingenting kvar av kommersialiteten. Hitpotentialen var borta.

Loreen under en repetition av Eurovision Song Contest 2012. Foto: Andres Putting/EBU.

Peter Boström, som skrivit ”Euphoria” tillsammans med Thomas G:son, håller till i sin studio i den lilla orten Bålsta utanför Stockholm.

– När vi kommit så långt fick vi köra ut Loreen till Bålsta och sätta ihop henne med Peter. Peter var också helt knäckt. Han tyckte inte att det fanns något kvar av låten. ”Up, up, up” var borta. Allt det som var hittigt och hookigt fanns inte där längre. Det var svävande och vackert, som Loreen gör, du vet. Men ingen hit.

Loreen och Peter Boström arbetade länge med låten. Mycket länge.

– Han drog och hon drog, och till slut var de framme vid en punkt där hon kunde känna att hon fortfarande hade kvar sin själ i låten. Men jag tror att det tog hela hösten, flera månader, säger Christer Björkman.

Sammanlagt under hösten 2011 spelades ”Euphoria” in i tjogtals olika versioner.

Men när konstnärsskapet hos Loreen mötte hitkänslan hos Peter Boström och Thomas G:son skapades ett verk som aldrig kommer att glömmas av sin generation.

”Euphoria” vann Melodifestivalen 2012 med 268 poäng. Det var rådande poängrekord sedan nuvarande system infördes – fram till i lördags. Måns Zelmerlöw vann Melodifestivalen 2015 med 288 poäng.

Loreen och ”Euphoria” vann sedan Eurovision Song Contest i utklassningsstil. Bara Alexander Rybak 2009 har fått fler poäng, och ingen i tävlingens historia har fått lika många tolvor.

Tidigare delar i Veckans avslöjande:

  1. The Elephantz
  2. Samba Sambero
  3. Hasse Andersson
  4. Det rår vi inte för
  5. Alvaro Estrella

Melodifestivalen 2015 är slut – och här är den stora vinnaren på efterfesten

linnea
Jag fick hjälp med fotandet av Lars Sjögren.

På efterfesten i natt hängde jag med en av Melodifestivalens mest inflytelserika personer. Det här är Linnea Deb. Tillsammans med Joy Deb och Anton Malmberg Hård af Segerstad har hon skrivit vinnarlåten ”Heroes”.

Förra året skrev hon och Joy Deb Ace Wilders låt. Tvåa i finalen och årets hit. Året innan det var hon och Joy med och skrev Robin Stjernbergs låt.

Hon har två segrar och en andraplats på de tre senaste åren! Dessutom skrev de låten som kom tvåa i Norge i går.

En hemlighet bakom framgången kan vara att Linnea och Joy inte fokuserar på att skriva sina låtar till Melodifestivalen. De skriver musik som de själva tycker är bra och relevant. De har inte ens någon dialog med SVT. Här om året visste Christer Björkman inte ens hur Linnea såg ut.

– Jag vet inte hur man gör. Jag skulle aldrig kunna ringa Christer Björkman och puffa för en låt jag skrivit, sade hon hjälplöst.

Det verkar inte riktigt ha gått upp för Linnea och Joy Deb att de tillhör Melodifestivalens stora dominanter.

Appen gick ju ner i går under vad som rapporteras vara en misstänkt belastningsattack. Den trafikkapacitet som appen har överskriver vida vad alla som laddat ner den kan generera. Vad jag har förstått tidigare i snack på sociala medier går det att sänka appar om någon bestämt sig för att förstöra.

Frågan är då om Melodifestivalen är ett för stort och viktigt program för att tekniken med appar ska kunna garanterat fungera i dag – eller om teknikerna kan hitta en lösning.

För mig är det här en påminnelse om sårbarheten i vårt samhälle. Vi går mot en värld där allt mer kopplas samman, och vissa tror att det kommer att leda till en singularitet. Men om allt är sammankopplad, räcker det inte då med en väldigt bestämd person för att också förstöra allt?

Alla som ställt in sig på att appen skulle ha en avgörande betydelse i finalen och alla som lade tid och energi på att rösta med den under programmets första låtar spillde sin energi i onödan. Det är förstås mer än trist. Som tävlingsarrangör vill man skapa förutsägbarhet.

Däremot hade det här ingen som helst betydelse för vinnaren, alltså den del av slutresultatet som de flesta fokuserar på. Måns Zelmerlöw hade utklassat i vilket fall.

Det som skedde med resultatet i övrigt var alltså att det inte gick att rösta gratis samtidigt som bidragen spelades. Man var tvungen att avlägga den gamla telefonröstningsavgiften och snällt rösta efter att man sett alla bidrag.

Rösterna som kom från personer som sett och kunde jämföra alla bidrag var med andra ord de som räknades, och att varje röst var belagd med en liten avgift borde med all rimlighet betyda att den röstande tänker efter en extra gång innan den fattar sitt beslut. Det kom in 1,5 miljoner sådana röster. Ingen kan tro att det ledde till ett mindre vederhäftigt resultat, och det är åtminstone en tröst.

Nu är Melodifestivalen 2015 slut, men festivalsäsongen 2015 är bara halvvägs. Jag kommer att fortsätta jobba tillsammans med Måns Zelmerlöw för att ge er allt det bästa på svt.se/melodifestivalen inför och under Eurovision Song Contest 2015 i Wien.

Min tanke är att jag ska fortsätta blogga, och jag ska försöka få tid att hålla dörren till redaktionen öppen för er här även under veckorna som väntar innan det hettar till med Eurovision.

Så tack för att ni hängt med under de här veckorna – vi hörs snart igen!

Måns Zelmerlöw slog alla rekord i Melodifestivalen 2015

Stina Stjernkvist/SVT

Måns Zelmerlöw är historisk. Aldrig tidigare har någon vunnit Melodifestivalen med en så stor segermarginal i poäng räknat. Aldrig tidigare sedan nuvarande poängsystem infördes har någon fått så många poäng.

Det är nästan svårt att smälta. Så här ser Melodifestivalens topplista för största segermarginalerna genom tiderna ut efter i kväll:

  1. Måns Zelmerlöw 2015 – 149 poängs marginal
  2. ABBA 1974 – 91 poängs marginal
  3. Afro-dite 2002 – 86 poängs marginal
  4. Roger Pontare 2000 – 81 poängs marginal
  5. Loreen 2012 – 70 poängs marginal
  6. Charlotte Nilsson 1999 – 69 poängs marginal

Märker ni att vi har tre Eurovisionvinnare med i den här listan?

Det lär inte vara något snack om att Måns Zelmerlöw och Sverige går in i Eurovision Song Contest 2015 som en av favoriterna att vinna. På presskonferensen efter sändningen fick jag frågan av utländska journalister om vi kommer att att hålla Eurovision nästa år i Stockholm den här gången, eller om det kanske skulle bli Göteborg. Nåja, det är lång väg kvar.

Men visst, i min lilla sammanställning ovan jämför jag äpplen och päron. Poängsystemen har skiljt sig år så mycket genom åren att det här inte är rättvist mot till exempel Carola, som fick alla jurygruppers fullpoängare 1983.

Vi kan nöja oss med att räkna sedan nuvarande poängsystem infördes omkring millennieskiftet. Då är Måns Zelmerlöw också etta. Loreen fick 268 poäng 2012. Måns slutade på 288 poäng 2015.

Resultatet – innan Måns poäng från folket räknats in.

Att det här kunde bli en kross av historiska proportioner var uppenbart för mig i måndags. Då lade vi upp den första stora omröstningen inför finalen, och efter 25 avlagda röster hade Måns omkring 40 procent. Förhållandet var samma efter 15 000 röster.

När han dessutom toppade varenda annan lista – sociala medier, odds, you name it – var det inget snack. Trots detta har många här på plats tyckt att det varit jämnt och ovisst. Jag har bara skakat på huvudet.

Måns var favoriten att vinna när artisterna presenterades i november. Och om det finns en klar förhandsfavorit vinner den i, typ, tre fall av fyra.

Skälet till att många känner en obefogat stor osäkerhet inför hur det ska gå är antagligen de gånger det faktiskt blivit skrällar. Det har varit så uppseendeväckande och minnesvärt att man överdriver sannolikheten för att det ska hända.

Men varför blev det en så överlägsen seger för just Måns Zelmerlöw med ”Heroes” i Melodifestivalen 2015? Det finns förstås flera skäl, men ett kan vara viktigare än de andra.

Tack vare koreografen Fredrik ”Benke” Rydman och hans arbetslag har Måns Zelmerlöw fått en scenshow som inte bara har häftiga effekter. Den berättar något.

Som tittare fascineras man inte bara av tekniken – man berörs också av berättelsen. Det är konstnärligt men samtidigt omedelbart.

Beyoncé gjorde en bejublad show 2011 med den här tekniken, som kallas ”projection mapping”. Men den innehöll mängder av effekter som mest bara var väldigt coola.

Jag vet att det är en djärv åsikt – men jag tycker att Måns nummer är bättre. Här får vi ett framträdande med både effekt och innehåll. Det är kombinationen som skapar ett dynamitpaket.

Ett paket som kan leda mycket långt i Eurovision Song Contest 2015.

Uppdatering från Kroonjuvelen på Twitter:

  • Sanna fick en tolva från internationella juryn när hon vann. Loreen fick sex tolvor av internationella juryn när hon vann. Måns fick nio stycken!
  • Sanna fick 90 jurypoäng när hon vann. Loreen fick 114 jurypoäng när hon vann. Måns fick 122!

Och så ett mer anekdotiskt järtecken, som jag uppmärksammats på av Martin Bertilsson:

  • När Loreen tog hem en jordskredsseger i Eurovision Song Contest hade vi – genom Eric Saade – en tredjeplats året innan. Sanna Nielsen kom trea i fjol.

Statistik som kan förvirra inför Melodifestivalen 2015-finalen

I september 2014 blev det känt att finalen av Melodifestivalen 2015 innehåller 12 bidrag och att den internationella juryn kvarstår. Den internationella juryn delar ut 1, 2, 4, 6, 8, 10 och 12 poäng medan folkets poäng delas ut procentuellt.

Både den internationella juryn och folket har 473 poäng att fördela. Men de fördelas alltså på olika sätt. Det här kan få intressanta följder …

  • Om den internationella juryn älskar, säg, Mariette och ger henne 12 poäng från precis alla 11 av jurygrupperna så har bidraget 132 poäng.
  • Om folket i stället avgudar Måns Zelmerlöw och ger honom drygt 28 procent av rösterna får han 133 poäng i en enda klump (i vår omröstning på webbplatsen har Måns i skrivande stund 38 procent av rösterna).

På det sättet har folket större makt än juryn. En riktigt folkfavorit vinner alltid, eftersom folket kan ge ett enda bidrag upp till 473 poäng medan juryns maxpoäng till ett enskilt bidrag är 132.

Men om det är jämnare har i stället juryn mer att säga till om. Eftersom 12 och inte 10 bidrag tävlar i år har vi vetat sedan september att juryn kommer att ge 0 poäng till fler bidrag. Om juryn därmed är kallsinnig till ett bidrag som är knapp favorit hos folket har det bidraget ingen chans.

Ett bidrag som skulle vara chanslöst hos jurygrupperna när det tävlar i Eurovision Song Contest har alltså mycket svårt att vinna finalen i Melodifestivalen 2015.

Man kan fortsätta att vända och vrida på siffrorna utifrån just det faktum att olika poängfördelningssystem används för internationella juryn respektive folket. Den ena har 1–12-skalan – som jurygrupper alltid har haft eftersom det sitter så få personer i varje jurygrupp – den har andra en procentuell fördelning efter exakt hur många som röstat på de olika alternativen.

Vid vissa scenarier har tittarna en större makt. Vid andra håller juryn i den tyngsta taktpinnen.

Och jag älskar alla uträkningar baserat på det här som dyker upp vid den här tiden på året.

Spaniens Ringen-flört – med Thomas G:sons låt

Jag sticker emellan med lite Eurovision mitt i finalyran …

Spanien tävlar i år med ett bidrag av Thomas G:son – inte för första gången. Det som fick mig att stanna upp mitt i flödet med Melodifestivalen 2015 var videon.

Det här kan vara årets mest genomarbetade video inför tävlingen. Flörten med Ringarnas herre går hem direkt hos mig. Men låten är lite indirekt i mina öron jämfört med vad de här låtskrivarna har presterat tidigare.

Och kolla ringen i videon – det ingraverade datumet är finaldagen för Eurovision Song Contest 2015.

Låten, ”Amanecer”, är skriven av Thomas G:son, Tony Sánchez-Ohlsson och Peter Boström. Den mästerlige Peter, som bland annat och skrev ”Euphoria” tillsammans med Thomas G:son, saknar vi i Melodifestivalen i år. Men han är alltså redan klar för Eurovision Song Contest 2015.

Tony Sánchez-Ohlsson har också skrivit åtskilliga Eurovisionbidrag för Spanien. Efternamnet till trots är han spanjor.

Efter Melodifestivalen kommer jag gradvis att rikta om fokus mot Eurovision här på sajten. Då blir det mycket mer om alla årets utländska bidrag.

I helgen får vi veta de sista bidragen som ska tävla. Bland andra Sveriges låt.

Välkomstfest i Stadshuset – enmansshow av Måns Zelmerlöw eller inte?

mans

Efter en lång arbetsdag tog jag en likaledes lång kväll på Stockholms Stadshus. Kommunen bjöd in på välkomstfest, och efter två år på Café Opera släpptes Melodifestivalen in i Stadshuset igen. Tidigare har det viskats om att Friends Arena faktiskt ligger i Solna – alltså fel kommun. Men i år var det inget knussel!

Det tackar vi för, och i minglet på den eleganta tillställningen var förstås ämnet givet. Vem vinner på lördag?

Ungefär var tredje person jag frågade menar att Måns Zelmerlöw har det här som i en liten ask. Person två av tre menar att Jon Henrik Fjällgren, Mariette och möjligen Eric Saade absolut är med i matchen och ser det här som spännande. Person tre av tre blandar in ytterligare något bidrag, till exempel Hasse Andersson.

Själv tittar jag på omröstningsresultatet på vår förstasida, där Måns Zelmerlöw i skrivande stund har 36 procent av de nästan 10 000 rösterna. Min erfarenhet är att omröstningsresultaten under finalveckan ringar in bidragen som fajten kommer att stå mellan. Att något av bidragen sprungit i väg på det här sättet kan jag inte minnas någonsin har hänt. Loreen hade definitivt inte den här typen av marginal med ”Euphoria”.

eric

Men än finns det tid kvar. Eric Saade sade till mig i dag att ”allt nollställs” i och med genrepet på fredag, och det kunde Måns hålla med om. Så kanske skulle vi nollställa vår webbomröstning då, för att se om det stämmer?

Måns Zelmerlöw själv är förstås allt annat än bekväm med att målas upp som storfavorit i det här läget. I Andra chansen kan de nederlagstippade ha premierats, och det kan absolut bli en liknande effekt här. Tittarna ”glömmer” att rösta på den som man är övertygad om ska vinna, medan de nederlagstippade värvar sympatier och får fans som mobiliserar.

Men favoritskapet kan också få motsatt effekt. Om alla hurrar för Måns Zelmerlöw och pekar åt samma håll kan osäkra tittare välja ”Heroes” som favoritbidrag av bara farten. Vi människor lär oss ju genom att härma andra.

hasse

Den mest otippade toppkandidaten på förhand är å andra sidan Hasse Andersson. Skåningen rapporteras nu ha massivt stöd av Sveriges barn, och för den delen flera andra segment av befolkningen (vad sägs till exempel om alla skåningar?). Nu har han medverkat i Bolibompa också.

Det blir en spännande och intressant resa genom finalveckan – som alltid.

Jag lämnade Stadshuset med en pose … som jag tror kommer från något av bidragen.

20150312_001616

Bild av Mirja Bokholm från Juicyplay.se.

Daniel Norberg parodierar Melodifestivalen 2015

I en årskrönika över nyhetsåret på SVT var Daniel Norbergs parodier det mesta som visades från Melodifestivalen. Den tidigare Idol-deltagaren har skapat en modern tradition med sina YouTube-klipp. Och han verkar inte ha drabbats av prestationsångest i år.

Jag tycker snarare att årets upplaga är roligare och mer genomarbetad än någonsin. Eller vad säger ni om det här?

Har Måns Zelmerlöw redan dödat finalspänningen i Melodifestivalen 2015?

Måns Zelmerlöw och ”Heroes” går in i finalveckan med ett stort övertag i opinionen. Det blir i alla fall slutsatsen om man tittar på resultatet i omröstningen på svt.se/melodifestivalen.

Jag kunde inte motstå frestelsen att på min lediga måndag sparka igång en omröstning på sajten, så att vi får en första glimt av hur läget är inför finalen.

I går bloggade jag att det se ut att bli en jämn och oviss final – och det tyckte alla som jag pratat med. Måns fick gälla som knapp favorit.

Men när jag tar en ”mellantid” på resultatet i omröstningen i kväll är det utklassning. Måns Zelmerlöw har nästan 40 procent av rösterna, och då är det ändå hela 12 bidrag som slåss om procentenheterna i år. Det har sett ungefär likadant ut ända sedan omröstningen rullade igång.

Så här ligger det till i omröstningen i skrivande stund, när nästan 1 600 röster kommit in:

1. Måns Zelmerlöw – ”Heroes” 38%
2. Jon Henrik Fjällgren – ”Jag är fri (Manne leam frijje)” 14%
3. Eric Saade – ”Sting” 10%
4. Mariette – ”Don’t Stop Believing” 7%
5. Samir & Viktor – ”Groupie” 6%
6. Dinah Nah – ”Make Me (La La La)” 6%
7. Hasse Andersson – ”Guld och gröna skogar” 6%
8. Isa – ”Don’t Stop” 5%
9. Magnus Carlsson – ”Möt mig i Gamla stan” 4%
10. Linus Svenning – ”Forever Starts Today” 2%
11. JTR – ”Building It Up” 1%
12. Jessica Andersson – ”Can’t Hurt Me Now” 1%

Mycket kan förstås bli annorlunda, och tittarna på lördagskvällen utgör självklart en bredare målgrupp än webbesökarna på svt.se/melodifestivalen en måndag, men att ett av bidragen stuckit i väg på det här sättet inför en final är exceptionellt.

Sedan ska förstås de internationella jurygrupperna till på lördag. Men de får svårt att ändra på något om Måns Zelmerlöw har ett så här stort övertag bland tittarna.

Veckans avslöjande: Alvaro Estrella och ”Bedroom” i Melodifestivalen 2014

Alvaro Estrella. Foto: Magnus Liam Karlsson/SVT. Grafik: SVT.
Alvaro Estrella. Foto: Magnus Liam Karlsson/SVT. Grafik: SVT.

I Veckans avslöjande här i bloggen vill jag ge något nytt från Melodifestivalens historia.

Den hemliga urvalsjuryn som väljer låtar till Melodifestivalen sammanträder på hösten. Men det har ofta hänt att resultatet när juryn röstar skiljer sig från hur det går när låtarna väl tävlar.

Ett bidrag som enligt urvalsjuryn hade förtjänat ett bättre öde är ”Bedroom” med Alvaro Estrella. Låten, skriven av Jakke Erixson, Jon Bordon, Lauren Francis och Kristofer Östergren, tävlade i premiärprogrammet av Melodifestivalen 2014 och slutade sexa.

– Alvaro var den absolut största favoriten. Alla kategorier, absolut! berättar Christer Björkman.

Juryn är hänvisad till att rösta fram sina favoriter inom olika musikgenrer för att inte alla bidrag ska vara till exempel upptempopop. Men trots det går det utan omsvep att säga att Alvaro Estrella var juryns stora favorit inför Melodifestivalen 2014.

– Det kan jag skriva under på, säger Christer Björkman.

Rösterna haglade in på bidraget, och lovorden var stora.

– Tongångarna var att det var en av de bästa poplåtarna man hört, säger Christer.

Men ibland skiljer sig utfallet när hela svenska folket röstar. Alvaro Estrella och ”Bedroom” var en favorit också i festivalfansens förhandssnack inför deltävlingen i Malmö 2014, men i sändningen slutade det på 14 386 röster, som alltså bara räckte till en sjätteplats.

Folket bestämmer – men i urvalsjuryns ögon var Alvaro Estrella vinnaren av Melodifestivalen 2014 redan på förhand.

Tidigare delar i Veckans avslöjande:

  1. The Elephantz
  2. Samba Sambero
  3. Hasse Andersson
  4. Det rår vi inte för

Favoritskapets mörka baksida i Melodifestivalen 2015

Andreas Weise bakom scenen under Andra chansen-sändningen. Foto: Stina Stjernkvist/SVT

Det skrällde tätt i Andra chansen i går. I tre av fyra dueller gick bidraget som många tippat skulle åka ut till final.

Andreas Weise var kvällens besviknaste duellförlorare. I bedrövelsen över att missa finalen hade han alla möjliga teorier om varför det inte gick vägen.

Han menade spontant att han förtjänade att vinna duellen mot Linus Svenning. På scen hade han enligt egen utsago gjort så bra ifrån sig att det var möjligt att tv-tittarna redan trodde att han var självklar i final och glömde rösta.

Besvikelse kan ta sig sådana uttryck. Men det var en av Andreas analyser som fastnade hos mig. Tidningarna hade tippat honom som favorit i sin duell – och det trodde han innebar en nackdel.

– Man ska alltid vara underdog i Sverige, sade han.

Det är nog inte typiskt svenskt utan snarare allmänmänskligt att empatisera med den svagare. Möjligen är det däremot typiskt svenskt att klaga på Sverige och kalla allmänna svagheter för typiskt svenska.

Men jag tror att själva tanken som Andreas har är väldigt viktig. När medierna målat upp någon som favorit borde rimligen tittarnas benägenhet att rösta på den minska något, åtminstone om motståndet upplevs som mer eller mindre jämnstarkt. Samtidigt borde de tittare som sympatiserar med motståndaren mobilisera och verkligen se till att rösta.

Kanske är det skälet till att det skrällde så tätt i Andra chansen-duellerna i går.

Nu knyter vi ihop säcken för Andra chansen:

• Efterfesten hölls på hotellets innergård. Ingen idé att försöka sova så länge den pågick, för den som ville det. Artisterna framträdde på scen, och stämningen var avslappnad, som vanligt på en Andra chansen-efterfest. I vimlet syntes tidigare deltagare som Mahan Moin och Frida Appelgren (tidigare Muranius), och DJ:n missade inte att spela Helsingborgs stolthet Brandsta City Släckers.

• I och med att Dinah Nah skrällde sig till final håller dansaren Mario Pérez Amigo sin otroliga svit vid liv. Alla bidrag där han har stått på scen sedan debuten 2008 har gått till final.

• Nu är turnélivet slut och jag bor hemma igen. Väldigt skönt. Annars har det varit snabbstopp hemma i två och en halv dag varje vecka sedan Melodifestivalen startade.

• Finalen randas, och det ut att vara upplagt för dramatik. Jag går efter magkänsla och säger att Måns Zelmerlöw känns som favoriten i nuläget, utmanad av i första hand Mariette. Utmanaren Jon Henrik Fjällgren har antagits få svårt med internationella juryn men uppskattas desto mer av svenska folket. Liveartisten Eric Saade går förstås inte heller att räkna ut, men det krävs en vändning av temperaturen kring hans bidrag för att tippare ska börja räkna med honom som vinnare på allvar. Vi är många som kommer att följa förhandsundersökningarna under veckan med stort intresse.