Etikettarkiv: Musikbyrån

#29 Cut Copy

Vi träffade Cut Copy redan 2006 i deras hemstad Melbourne, när vi porträtterade stadens musikscen i Musikbyrån. De var precis tillbaka från sin första turné i Europa. Då var det en väldigt stor grej för dom som australiensiskt band att komma utanför landets gränser och spela. Helt plötsligt märkte sångaren Dan Whitford att folk i Australien började ta dom på allvar. Som att det krävdes ett godkännande från gamla kolonialmakten England först.

Nu är det 2011 och att turnera världen över är vardag för Cut Copy. Deras sätt att klippa ur sina favoritdelar ur pophistorien och inkorporera det i modern dansmusik har gett bandet en växande publik runt om i världen.  Till i år har de lyssnat väldigt mycket på Fleetwood Mac. Take Me Over känns som en yngre kusin till Fleetwoods Everywhere. Eller är det rent av så att australiensarna sökt sig till Men At Works gamla Down Under? Vi tog med Cut Copy ut i Malmö för att tillfredställa bandets viktigaste turnébehov.  Att få gräva i vinylbackar efter nya influenser, och att försöka hitta det perfekta kaffet. Innan det var dags att starta festen på anrika KB, med den största ljusshow personalen där nånsin sett. Och så klart, ett band och en publik som fick en att glömma att en grå vinteronsdag väntade utanför.

Läs mer

LCD tänkte på slutet redan från början

Här borde det ligga något inbäddat från SVT Play men det verkar som videon inte finns längre.

I april i år är det allra sista chansen att se LCD Soundsystem live. I hemstaden New York och självaste Madison Square Garden. Och vilket farvälkalas det kommer bli sen. Förutom en tretimmarskonsert av LCD Soundsystem själva kommer även koskällepunkpionjärerna i Liquid Liquid att agera förband, rapporterar Pitchfork.

Att James Murphy, som egentligen är LCD Soundsystem själv förutom när det är dags att spela live, tänkt på att sluta med värdighet är ganska uppenbart. I själva verket har han tänkt på det redan från början. När Sound of Silver hamnade på Musikbyråns årsbästalista 2007 sändes följande intervjusnutt där Murphy pratar om vikten att sluta i tid. Intervjun är dock gjord redan 2004 på legendariska baren Tahonga i Malmö, innan han ens släppt sitt första album. Så chansen att det här verkligen är den sista konserten är för en gångs skull ganska goda. Kanske dags att leta fram kassetten med hela intervjun på vinden någon dag?

Årets skivor enligt Klubbland. #12 Familjen

Här borde det ligga något inbäddat från SVT Play men det verkar som videon inte finns längre.

It began in Hässleholm-holm-holm-holm. Så börjar Familjens andra skiva och där började också allt för mig. Jag har varit svårt förtjust i Familjens musik sen Johan T Karlsson och tre andra ur den skånska tågmetropolens electronicaelit spelade på lilla Perrong 23 för några år sen och vi filmade allt för Musikbyrån. Det är nu jag skulle kunna skriva ännu en text om melodikänslan, basen, dansen och skånskan. Men har du varit på en festival de senaste åren så vet du säkert allt det där. Du fick antagligen gåshud på armarna och lera på skorna av Det snurrar i min skalle under tiden. Jag tänkte prata om texter istället.

Det är ju med ord som med solstrålar. Ju mer de koncentreras, desto djupare bränner de.  Speciellt i en tid när man ska sammanfatta sitt liv på ett fyndigt sätt på 14o tecken och en # på slutet är det mer tydligt än nånsin. Johan T Karlsson fattade det där redan på förra skivan.

”Jag gjorde upp en eld för dig och nu brinner hela skogen” säger egentligen allt som behöver sägas på 58 tecken. Till den här gången klarar han sig på 45.

”Saknar dig, fast du står här mitt framför mig”.

Det var jag är det i särklass bästa spåret från Mänskligheten, Familjens andra skiva. Och den raden lyckas säga så mycket utan att egentligen säga något alls. Men det är så poptexter fungerar när de är som allra bäst. Strofer som alltid etsar sig fast, men som inte stör eller avbryter dansen. Influenserna är fler och ljuden mer organiska än på debuten. Extasen är lite längre bort. Men förmågan att skriva de där direkta texterna i kombination med basen, melodierna och skånskan finns kvar i allra högsta grad. Och det är ju det som gör Familjen så speciell.

Hör Familjen – Mänskligheten här

Bonus: Någon vänlig själ lade ut hela Musikbyrån-reportaget om Hässleholm på youtube. Se det här. Del 1, del 2, del 3

Från Robyn till Jenny Wilson

Här borde det ligga något inbäddat från SVT Play men det verkar som videon inte finns längre.

Det är steget som vi tar här på Klubbland i morgon. Från fullsatt svettigt Falconer Salen i Köpenhamn med Robyn till självaste Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm där Jenny Wilson spelade med Tensta Gospel Choir tidigare i år. Men steget mellan Robyn och Jenny Wilson är inte så långt. De har ju faktiskt redan mötts. 2005 spelade de in den här duetten för Musikbyråns årsbästalista. Både Robyn och Jennys album från det året hamnade på topp 10 och tillsammans gjorde den en cover på Saul Williams ”List Of Demands”.

#10 Håkan Hellström

Nästa vecka firar Håkan Hellström 10 år som artist med turnépremiär inför ett fullsatt Scandinavium i Göteborg. Tusentals kommer sjunga med i svenska popklassiker som Känn Ingen Sorg För Mig Göteborg, Ramlar och en, En Vän Med En Bil. Annat var det för tio år sen. På en äng i Emmaboda spelade Håkan Hellström upp ovan nämnda låtar, utan sjömanskostym, utan allsång och utan aning om att de en dag skulle kallas klassiker. Musikbyrån var där och gjorde den första tv-inspelningen någonsin med den då ännu inte folkkäre Göteborgaren. Konserten blev liggande i arkiven, men plockas nu upp igen för att fira Håkan Hellströms tioårsjubileum som artist. Håkan har helt säkert gjort bättre spelningar. Men som ett tidsdokument över en sångare bara månader från sitt genombrott är det här materialet svårslaget.

Läs mer