SVT Play
Det är dags för Klubblandsfabriken att ta ett sommarlov. Vi kommer fortsätta spela in lite konserter till, men ni får vänta tills efter festivalsäsongen med att se bland andra Anna Järvinen, Veronica Maggio, Ison & Fille och några till. Men ni har hur många avsnitt konsert-tv som helst att se om, en timme Håkan Hellström på SVT1 20.00 28 maj. Och vi lämnar er så klart med låten som döpte programmet, av mannen som skrev den. Håkan Hellström gör Klubbland. På Klubbland. Inspelat på Cirkus den 17 april 2011.
Etikettarkiv: Håkan Hellström
#34 Håkan Hellström
Vårens sista Klubbland är med mannen som gjort låten som vårt program är döpt efter. Han heter Håkan Hellström och är ett fenomen utan motstycke i svensk musikhistoria. Sedan debuten 2000 med ”Känn Ingen Sorg För Mig Göteborg” har han höjt ribban med varje skiva och har på ett sätt som känns så naturligt och enkelt skapat fem svenska albumklassiker. Han är liksom musikens motsvarighet till Björn Borg och Ingemar Stenmark när de var som bäst. Allt känns så självklart, så snyggt och så fulländat. Det är bara att luta sig tillbaks och njuta av att vi får uppleva det på plats, här och nu.
Kvällen den 17 April var inget undantag. Håkan och hans band levererade på Cirkus i Stockholm en strålande konsert inför en publik som kunde varje textrad. Här på Klubbland bjuder vi tre låtar ifrån den kvällen, men redan om några veckor får ni en hel timme av konserten via gammel-teven. Ställ in era mobilalarm på 20:00 lördagen den 28 maj och ställ in teven på kanalen som heter SVT1.
Bonus: Håkan spelar Klubbland.
#10 Håkan Hellström
Nästa vecka firar Håkan Hellström 10 år som artist med turnépremiär inför ett fullsatt Scandinavium i Göteborg. Tusentals kommer sjunga med i svenska popklassiker som Känn Ingen Sorg För Mig Göteborg, Ramlar och en, En Vän Med En Bil. Annat var det för tio år sen. På en äng i Emmaboda spelade Håkan Hellström upp ovan nämnda låtar, utan sjömanskostym, utan allsång och utan aning om att de en dag skulle kallas klassiker. Musikbyrån var där och gjorde den första tv-inspelningen någonsin med den då ännu inte folkkäre Göteborgaren. Konserten blev liggande i arkiven, men plockas nu upp igen för att fira Håkan Hellströms tioårsjubileum som artist. Håkan har helt säkert gjort bättre spelningar. Men som ett tidsdokument över en sångare bara månader från sitt genombrott är det här materialet svårslaget.
Ett smakprov av Håkan Hellström årgång 2000
Här borde det ligga något inbäddat från SVT Play men det verkar som videon inte finns längre.
Nästa vecka har Håkan Hellström turnépremiär på ett fullsatt Scandinavium. Det är långt dit från en äng i Emmaboda i Småland, vilket syns i det här klippet. På fredag visar vi här på Klubbland en pärla som legat och dammat i vårt arkiv. Tre låtar från den allra första tv-inspelningen med Håkan Hellström. Innan sjömanskostym och hyllat debutalbum. Som aldrig visats i sin helhet tidigare. Magnus Broni (som på den tiden hette Bengtsson) var den som drev fram att spelningen skulle filmas. Så här minns han en augustidag i Emmaboda som till en början verkade allt annat än legendarisk.
”Håkan Hellström på Emmabodafestivalen.
Låter ju lite absurt. Skulle det vara idag hade man fått sätta in extra tåg. Men sensommaren 2000 var Håkan än så länge basisten från Broder Daniel. Visserligen med P3-hitten ”Känn ingen sorg för mig Göteborg” på sitt CV men albumet var fortfarande månader från offentligt och det var ganska få som såg det som något annat än den en kul sommardänga. Men en handfull spelningar och en endaste hit i bagaget spelade ingen roll – självklart skulle han spela för den alltid lika mottagliga och festglada publiken på Emmabodafestivalen.
Musikbyrån var, som alltid, på plats för att skanna av och spela in. Mina kollegor hävdar att jag i princip tvingade dom att filma Håkans gig. Kommer inte riktigt ihåg men det låter rimligt. Om sanningen ska fram så minns jag inte speciellt mycket av spelningen heller. Helt enkelt för att den inte var speciellt bra. Åtminstone inte med alla mått vi lärt oss mäta honom med senare. Tidig kväll, Håkan i svart polo och vita byxor (sjömanskostymen var kvar hemma i GBG). En rätt igenom ganska hafsig spelning där låten som alla väntade på slarvades bort i kategorin ”hellre än bra”. Silverbullit-Simon och Soundtrack-Svålen gästade och det lät… inget vidare. Till allas försvar ska sägas att dom tekniska förutsättningarna aldrig har varit Emmabodafestivalens signum.
Det första som slår mig när jag tittar nu i efterhand är hur stillsam publiken är. Märklig känsla att Håkan gör dom där låtarna på en scen utan galna fans och sedvanlig allsång. Det här är en av ytterst få Håkan-spelningar utan Håkan-publik.
Intervjun i samma inslag är gjord några veckor senare i Music A Matic-studion hemma i Götet. Håkan spelade exalterat men nervöst upp en massa låtar från kommande albumet och i efterhand har han berättat att han kände att jag inte riktigt diggade låtarna. Inget kunde ha varit mer fel. Jag åkte nämligen tillbaka till redaktionen med orden ‘Jag tror Håkan Hellström kommer kunna bli lika stor och folkkär som Magnus Uggla‘.
Om några veckor är det ett proppfullt skrikande Scandinavium som gäller men här är det ‘Ängen’ i Rassle. Ett magiskt tidsdokument om inte annat.”
2 steg från Paradise
För tio år sen idag hetsade jag upp för den djävulslånga backen till den kristna folkhögskolan med ett stycke svensk pophistoria i handen. Jag höll hårt i det chockrosa omslaget och förstod fort att det här skulle vända upp och ner på precis allt. Men aldrig att det skulle vara början på en lång musikalisk vänskap.
Nu är varje ny Håkan Hellström-skiva som ett långt handskrivet brev från en gammal vän. Lika mycket en uppdatering på vart han står, som vart jag själv tagit vägen sen vi hördes sist. Även om jag vet att det förstås är inbillning. Vi känner inte varandra alls, men det är just förmågan att skapa den identifikationen som gör att rockjournalistkavajerna med lappar på armbågen kan stå längst fram, sida vid sida med 14-åringar i sjömanskostym.
Idag släpps 2 Steg Från Paradise, efter vad som känns som hundra dagar och tidningsomslag av väntan. Och nu mer än nånsin står det klart att det kommer en tid i varje mans liv när det är dags att slänga påskliljorna ur bakfickan och gå vidare.
Det är en gammal själ som sjunger till oss nu. Både med bitterheten som gör att det känns som han ständigt är ute efter revansch, fast den kommit för längesen. Men också med försoningen över stan som skulle dra ner honom till ”botten av ån” på första skivan. Nu sjunger han om att han älskar varje tjomme i en av skivans bästa låtar, Dom där jag kommer ifrån. En exposé över Göteborgs rockscen från Freddie Wadling till Tough Alliance. Där Håkan själv fortfarande tycker sig stå fastkedjad framför Carbide, ”filosofiskt missnöjd, ekonomiskt bortskämd”.
Precis som på För Sent För Edelweiss är det Jocke Åhlund som producerat. Och det är ännu mer trasigt, knarkigt och dovt denna gång. Byrds kompar Evert Taube känns som jag tänker om var och varannan låt. Men framför allt är det ljudet av en sångare som alltid lyckas träffa mig i hjärtat direkt utan nån tråkig analytisk omväg. På det sättet är han den bäste sångaren Sverige nånsin haft. Som kommer undan med att ”Man måste dö några gånger innan man kan leva”, för att det hörs att han själv tror på det.
Och där ligger storheten. Där och i att han lyckas få det förflutna att bo granne med nuet. Att få mästarnas ord att möta hans vardag i Göteborg och få det att lyfta. 2 Steg Från Paradise är en logisk fortsättning på tidigare Björn Olsson-samarbetena Ett Kolikbarns Bekännelser och För Sent För Edelweiss. Även om den inte riktigt är på de två skivornas himmelska höjder så är den helt fri från svaga punkter.
Det är ett annat liv och en annan tid sen jag gick upp för djävulsbacken för tio år sen. Håkan Hellström har förstått det. Och det är därför jag fortfarande är lika hopplöst förväntansfull varje gång han ska höra av sig igen.
Men i den episka John Lennon-avslutningen Du Är Snart Där, tvivlar Håkan på att karriären ska fortsätta. Kören sjunger:
”Jag tror, att när vi går igenom tiden.
Att allt det bästa inte hänt än.”
Håkan mässar ”ljug för mig, ljug för mig”. Fast den riktiga lögnen kommer i textraden innan.
”Håkan, du var bättre förr”.
