Nyligen blev Round and Round från Before Today utsedd till årets bästa låt av musikbloggen Pitchfork. Före artister som Kanye West, LCD Soundsystem och Robyn. Förra året hade de My Girls av Animal Collective. Det är lite så det funkar på den bloggen. De har de stora artisterna på listan, men premierar oftast de något mindre banden. Lite lagom oväntade på ett väntat vis. Låten, enligt dem, funkar på samma sätt som låtar av den store Burt Bacharach. Stora ord, men jag förstår vad de menar. Låten i sig är en klassisk poplåt som klassar ut de flesta andra från i år.

Before Today är årets bästa skiva enligt mig. Round and Round är bara en fantastiskt bra låt bland andra fantastiskt bra låtar här. Det är som att Ariel Pink’s Haunted Graffiti hade gjort låtar som Round and Round, Menopause Man, Can’t Hear My Eyes, Butt-House Blondies, Beverly Kills och de andra till olika skivor under en längre period och sen samlat dem här. Så bra är skivan, sån är spridningen. Skivan visar på en rad olika stilar, men de passar alla ihop som en bra samling ska göra. Det är svårt att tro att det här är första gången som Ariel Pink skrivit låtar tillsammans med andra och gått in i en riktig studio för att spela in dem. Det var tydligen svårt och jobbigt för honom att släppa tyglarna, det höll på att gå i stöpet mer än några gånger. Skivan verkar ha varit som en pånyttfödelse. Det har tänkts om, gjorts om, blivit annorlunda men liknande.

Det som började som hemmameckad lo-fi med tveklöst melodisinne var länge en angelägenhet för ett fåtal. 2004 släpptes The Doldrums på Animal Collectives skivbolag, Paw Tracks, och snart var Ariel Pink ett namn får många fler. Droger, ljudmässigt undermåliga sovrumskassetter, tveksamma gig och allmän oreda verkade vara signum då, och även senare. I början av vintern frågade jag honom om Malmö och gamla Inkonst. Han mindes lokalen fem år senare. Och att han festade med häxor. Han verkade inte vilja minnas jakten på droger eller snöstormen. En bra fest går ibland före.

Nu är det 2010 och Ariel Pink’s Haunted Graffiti turnerar med ett bra band. Before Today utgör stommen live, men gamla låtar har omarbetats och fungerar även i glimrande hi-fi. Facket för klassisk rock har fått en ny obestridbar jämlike i backen. Alla hör vad de vill, men här finns powerpop, orkestral rock, glam och hederlig rock. Refenser har dammats av, stöpts om, påminner många om rötterna. Samtidigt behöver ingen veta någonting om historia. Musiken är så tydligt här och nu. Så uttänkt och självklar. Så vackert hanterad, så enkel och självklar. Jag är glad över att slippa leta fram så här många tidlösa låtar  på lika många skivor. Jag behöver bara lägga tillbaka nålen på spår ett, sida ett och spela skivan en gång till.

Ariel Pink’s Haunted Graffiti – Before Today

Se hela episoden med Ariel Pink’s Haunted Graffiti här.