Berättelse

”Prisa Gud för Arbetslinjen!”

Prisa Gud för Arbetslinjen!
Det är varje människas förbannade skyldighet att försörja sig själv.

Man stämplar sig igenom Fas 1-2- och 3. Drar sig fram på 65% av en en gammal lön. Ruttnar på att vara en ekonomisk belastning för medborgarna. Säger upp sig från anstalten och lämnar Arbetsmarknadsverkets domäner bakom sig. Man tar ett skitjobb.

Lönen är låg men den kommer varje månad och det är egna förtjänade stålar. Efter ett halvår får man sparken från tvätteriet. Man är övertalig. Hur kan 1 människa vara övertalig?
Tillbaka i Fas 3. Varför? Man måste ha ett tak över huvut och som ni vet är mänskan ett vanedjur och en av hennes mest djupt rotade vanor är att äta.
Nu drar man sig fram på 65% av en halv skitlön.
Prisa Gud för Arbetslinjen!