Det är inte bara kungligt bröllop i mitt liv just nu. Det planeras ett litet dop också, för lillebror! Åh, det ska bli roligt tycker jag. Tänk, vilken fin dag det var när Marianne döptes, en solig sommardag i Falsterbo…

Fasen vad sugen jag blev på bio nu när den här filmen har haft premiär. ”Den store Gatsby”. Kläderna! Glammet! Allt! Alltså, åh. Dessvärre hade väl en biobiljett varit totalt bortslösat på mig just nu, jag hade nog somnat ungefär fyra minuter in i filmen. Men ändå…

I eftermiddags var jag inbjuden till presentationen av prinsessan Estelles egen bönbok. Just då låg jag istället och kröp på köksgolvet med mina egna två små, kronprinsessan var däremot på plats vid Koppartälten i Hagaparken för att hålla ett litet tal om boken. Tjusig var hon också i ursnygg kappa och pudriga toner, ett vinnande koncept i Victorias garderob den här våren…

Tänk, senast jag hade långklänning var när min älskade lille pojke låg i magen! Då var det Nobelfest. Nu är det snart dags igen, igår hade jag möte med grymma stylisten Cecilia. Jag hade kikat runt på en del idéer, bilder och förslag inför att vi skulle ses, hon hade gjort detsamma. Och det verkade som att vi tänkte väldigt, väldigt lika. Kul! Det ska nog bli bra det här.

Klänningsformen är väl inte på topp direkt (äsch, är den nånsin det?!) jag känner mig sliten med såhär lite sömn. Det tar ut sin rätt efter lite drygt tre månader. Någon kommenterade att jag såg just sliten ut igår i rutan i ”Gomorron Sverige” – hallå, det ÄR man ju! Oh well. Igår kom jag i alla fall ut på powerwalk (tack Malin!) och körde första passet på gymmet i måndags. Min tränare klämde på magen och kände direkt att magmusklerna inte gått ihop ordentligt, varför hon tyckte att vi skulle köra fokus på armar, ben och kondition men vänta med rejäl hårdträning. ”Åhnej, vad synd” sa jag men måste väl i ärlighetens namn erkänna att jag kände en liiten lättnad, hihi…

Imorse var jag med i ”Gomorron Sverige”, tillsammans med hovexperten Roger Lundgren. Kolla in klippet här ovanför. Vi pratade om bröllopssändningen den 8 juni, förstås. Och jag hälsade brudparet välkomna till TV-huset när som helst de vill, om de skulle känna sig sugna på att ge en intervju! Lille Klas och min mamma (som råkade vara uppe i Stockholm för ett möte) var också med, de satt i kafferummet och väntade när jag jobbade.

Det börjar verkligen dra ihop sig, nu har jag precis avklarat ett möte med stylisten Cecilia. Vi jobbade tillsammans under Nobel, kul att få jobba ihop igen. Vi får se vad vi kokar ihop den här gången, det lutar åt en klänning inför vigseln och en efteråt. 15.30 drar vi igång i rutan den 8 juni och sänder ända fram till 21.00!

Okej, ursäkta kunglig överdos i bloggen som start på den här veckan – men kolla vilken gullchock. Miniprinsessan var med och grattade hockeyhjältarna för en liten stund sedan på Slottet. Hihi. Cool liten tjej!

Jag skrev igår om att jag älskar den här färgskalan, den pudrigt blekrosa pastelliga. Alltid lika elegant. Gärna matchat med beige och benvitt, så att det inte blir för babyrosa och mesigt. På lysningsgudstjänsten valde kronprinsessan återigen dessa färger. Resultatet? Perfektion! Så tjusigt.

Kanske kan man hoppas på att hon väljer något liknande till bröllopet? Eller förmodligen blir det en starkare färg, kanske kungligt kornblått? Den 8 juni får ni se, i Sveriges största tv-kanal. Och där ska jag sitta och guida er genom denna fest. Hjälp! När jag tänker på hur många som kommer sitta bänkade framför tv-apparaterna den dagen blir jag helnervös. Lika bra att inte försöka tänka på det, alltså…

Den redan så omtalade lysningslooken – voilà, ni har ju redan sett bilder på andra ställen men såvitt jag sett så har ingen kikat närmare på frisyren. Riktigt fin. Klassisk hollywoodglam-stil, jag gillar den skarpt. Och så klänningen då, som jag just fick veta (via Svensk Dam, tackar!) att den är skapad av Pär Engsheden, mannen bakom Victorias brudklänning. Ett coolt och modigt val av design, inte minst med de näst intill bara axlarna. Det bästa med klänningen är, i mina ögon, färgen som klär henne perfekt. Tyget är svårt på bild, lite samma sak som med tv-rutan, plagg som ”blänker” såhär mycket kan lätt se osmickrande ut, även om man absolut inte har något att dölja.

För storasyster Victoria blev det ju flera lysningar – på lysningsgudstjänsten i Slottskyrkan bar hon ljusblått. Men min absoluta favoritlook är fortfarande den här italienska dräkten. Otroligt snygg!

Åh, den här färgskalan gillar jag. Alltid lika elegant. Kronprinsessan valde den i veckan när hon invigde en utställning om Estelles dop. Själv spanade jag dock allra först in halsbandet, som verkar vara en nyhet i kronprinsessgarderoben. Vad kul, mitt älsklingshalsband ju! Passar väl extra utmärkt på en mamma till en liten Estelle dessutom. Jag har knappt burit halsband alls de senaste veckorna, sedan jag födde Klas – men snart åker det nog på igen.

Häromdagen undrade någon varför jag inte bara ställde in allting, när jag nu var så trött. Visst gör jag det. Visst rensar jag när det kör ihop sig. Med två små i kombination med en del jobb går det inte utan luft i schemat. Luft för oförutsedda saker som sömnlösa nätter, luft för en 2-åring som har så kul med hink och spade vid fontänen i parken där vi bor att vi blir kvar där till klockan sex på kvällen.

Samtidigt känner jag mig själv så väl att jag VET att den där lunchen som på morgonen känns omöjlig att få ihop, den kommer att pigga upp och inspirera. Det är ju sådant som ger mig energi och nya idéer. Som igår, när radioprofilen Titti Schultz och jag hade en sedan länge inbokad lunch. Jag såg så mycket fram emot det! Tre på natten, när lillen ännu inte somnat och jag stod där och vaggade insatsen med rödsprängda ögon, tänkte jag – det går bara inte. Lunchen är min enda lucka, jag måste boka av för att gå hem och sova då. Men vi kom iväg på morgonen alla tre, vinkade till storasyster på förskolan, hade utvecklingssamtal, klarade därefter av möten i tv-huset och sedan träffade vi Titti. Det var så trevligt. Tiden rann iväg, vi utbytte tusen idéer, tankar och drömmar och pratade karriär, livet och viktiga val. Och skrattade. Jag småsprang därifrån (för att hämta) med lätta steg. Exakt vad jag behövde just nu. Hurra!

I helgen däremot, då ska jag vila ut. Så måste det få bli. Jag längtar…