Noga utvalda plagg

Print

Hej från London! Underbara London. Någon gång i livet vill jag bo här, åtminstone i några månader. Kom nyss hem efter att ha suttit ute på en av de trevliga restaurangerna på Park Walk här i South Kensington. Att sitta ute i kortärmat hela kvällen, ljummen vind, folklivet på gata, inte titta på klockan ens. Avsluta med en capuccino i lugn och ro. Sådan lyx detta är alltså. Jo apropå detta inlägget – jag njuter verkligen.

Idag hann vi med allt från de fascinerande Frida Kahlo-bilderna på Hoppen Gallery till Victoria & Albert, där mamma och jag noggrant gick igenom William Morris-avdelningen och den makalöst vackra Alexander McQueen-utställningen. Däremellan lunch på uteservering på vår favorit Aubain, reaspaning och ett par kul fynd som åker med hem. Lite småpresenter till barnen (matchande baddräkt och badbyxor, kunde inte låta bli…) och ett par väl utvalda grejer till moi, till exempel ett par perfekta blåsvarta silkiga shorts och en smalrandig skjorta med holkärm. Mycket nöjd faktiskt. Det är lätt att ”dras med” av rean. Men sedan jag gjorde jätterenset i mitt garderob (ni minns loppisen i höstas?) så är jag ytterst noga med inköpen. Ja, sträng till och med. Tänker efter noga hur det kompletterar det jag har, vad jag kan matcha det med, vilka tillfällen den närmaste tiden som jag kan ha plagget. Självklarheter kan man tycka men inte alltid så enkelt i praktiken.

Nej, nu ska jag krypa ner med min Tove Alsterdal-deckare, åh så skönt…

Mörkblått är det nya grått

Blandade inspirationsbilder från Pinterest.com
Blandade blå inspirationsbilder från Pinterest.com

En av många stora saker som hänt i mitt liv den här våren är att jag kommit över en egen lokal som jag kommer använda som kontor och showroom. Jag flyttar in i september. Måste fortfarande nästan nypa mig i armen när jag tänker på det!

I nuläget finns där ett Ikea-kök med ovanligt trista luckor. I mitt nuvarande källarkontor pimpade jag det genom att helt enkelt måla standardluckorna med en vacker grå nyans och byta beslag. Det blev kromade beslag i retrostil. Resultatet blev super, en urbra budgetlösning. Men nu kommer jag förmodligen att byta luckor – och en röd tråd här är att jag kör på allt det där man inte riktigt ”vågar” hemma. Alltså lutar det nu åt ett matt mörkblått kök och rejäla, härligt opraktiska marmorbänkar. Beslag klurar jag fortfarande på men det blir absolut kromat. Inte mässing, det känns lite väl mycket PR-byrå liksom.

Det slog mig också att blått kök verkligen är det nya grått. Och det nya lindblomsgröna för den delen. Och ”mis-matchade” kök, det tycker jag mig också se alltmer av just nu. Kök som är mer brokiga och personliga, inte så ”kökiga”. Olika färger, träslag och hyllor.

Borde man då resonera så att man inte ska gå på ”blått är flott”-spåret? Nej, äsch så tänker inte jag. Mörkblått är och förblir min älsklingsfärg. Så nu tänker jag banne mig passa på. Blått ska det bli.

Vad tror ni, visst kan det bli härligt med en blått kök?!

”Egentid” och längtan

”Egentid”, ett sådant konstigt ord egentligen. Men just nu sitter jag och har precis det på Kastrup i väntan på flyg mot London. Stor god kaffe och datorn, röjer undan i mailen och ska strax ta ett varv och ordna med kvitton också. Hinner nog till och med rensa i handväskan. Låter kanske inte så härligt. Men oj, som jag njuter.

För några år sedan hade jag aldrig anat att detta skulle kännas så ohyggligt lyxigt. Ingen som spiller, ingen behöver min uppmärksamhet, ingen vagn, ingen i knät, ingen snorfläck på axeln – och jag firar med att resa in style med svart sidenblus och utsläppt hår, det ni. Inga festisar, inga smulor, inga små figurer i handväskan, bara saker till mig i mitt slimmade lilla handbagage. Tre pocketböcker slog jag till på också som den hopplösa tidsoptimist jag är. Trots att vi har typ två dagar i London. Äh, man ska aldrig sluta sikta högt.

Ändå – ändå – så kände jag minuten efter att jag vinkat hejdå till min trio i Falsterbo bara en sak: längtan. Och så har jag verkligen längtat så mycket efter detta. Vad gör de nu för kul? Vad äter de till lunch? Har de små sovit gott? Skiner solen? Ber min man Johan att skicka en bild för att få en uppdatering. Det dubbla i att längta bort och ändå längta hem. Nej, jag ska banne mig anstränga mig de här dagarna och njuta!

Mamma, jag – och London!

Skärmavbild-2010-09-06-kl.-12.00.42-638x456

Ja, ni vet ju att jag har världens bästa mamma. Sedan är det ju inte så dumt att man råkar gilla samma saker rätt ofta. Världsliga ting som blåvitt porslin, vackra tyger, fina krukor, att dra på bra powerwalk-skor och strosa i roliga butiker en hel eftermiddag. En riktigt god kaffe på en härlig uteservering. Och hemskt gärna i ett blommande soligt London. En sväng på Liberty’s. Reor, jippie! Enkel middag på nån lokal gastropub som vi gått till hundra gånger men vet att vi gillar. Åh, jag är så glad att vi med kort varsel bestämde oss för att sticka iväg två nätter i London såhär i juni. Hurra, vad kul det ska bli.

Den här sommaren längtar jag efter just sådant: roliga utflykter. Ja, det måste ju inte nödvändigtvis vara London – utan också Österlen, loppisar, fina ställen runtom i Skåne som jag inte sett tidigare. Här finns ju så mycket. Nu är första sommaren då jag faktiskt känner att det kan funka lite bättre, nu när barnen hunnit bli två och fyra.

Först ut, London alltså. Dessutom längtar jag redan efter att återse den fullständigt magnifika utställningen om Alexander McQueen som Victoria & Albert visar till och med augusti. Se den, säger jag bara. Bästa utställningen i sin genre som jag sett och då har jag sett många. Såg den i april men det ska bli superkul att gå dit igen med mamma. På söndag åker vi

Inga filter, bara sommar

IMG_8055

Bjuder på en ögonblicksbild från vår dag härnere i Skåne. Inga filter, bara massa sol, sand, blå himmel och härliga timmar på stranden. Nu sover dessa strandtrötta små efter skön dag som avslutades med grillkväll i fina vänners trädgård. Och själv jag har precis bokat biljetter till London – på söndag bär det av, jippie… Gonatt!

Sparlåga och sömnbrist

Ibland inser man inte ens själv hur trött man är. Varenda cell i min kropp var helt slutkörd efter förra veckans bröllopshelg. Inte hann jag sova ikapp heller, det var liksom full fart direkt med projekt som skulle ros hamn, viktiga möten och allt sådant som måste fixas just de där veckorna i juni. Ja, utöver jobbet alltså. Jag hann helt enkelt inte andas.

Avslutning på förskolan, presenter till fantastiska fröknar, prata med och träffa vännerna, boka flygbiljetter och simskola. Springa, rusa, fram och tillbaka. Panikpacka och plocka med barnens alla pryttlar. Skriva det där 15.000 tecken långa gästkapitlet jag helt förträngt. Nya kontoret, säga upp gamla, greja med det. Hyreskontrakt, extranycklar, mäta i köket, försöka få ihop allt det där så att det kan komma på plats i augusti och september. För om jag inte gör det nu, utan efter sommaren, så blir det snarare fram emot jul allt kommer på plats. En hjälpande hand, någon duktig praktikant, det vill jag också försöka hitta till hösten, hur nu det ska gå till.

Allt hinns med, allt blir banne mig gjort. Det är inte ett dugg synd om mig. Men jag har huvudvärk, är dödstrött och bloggen fick alltså gå på sparlåga. Bröllopssvepet kommer, jag lovar. Bara inte just idag. Och från och med 1 juli flyttar jag den till min egen sida Ebbavonsydow.com, så nu ska jag bara hitta någon som kan hjälpa mig få ordning på WordPress och en schysst blogg där… Puh.

Hurra, en liten pojke!

Familjen som nu fått en lillebror. Foto: Henrik Montgomery / TT
Familjen som nu fått en lillebror. Foto: Henrik Montgomery / TT

Men oj, vad kul! Bröllopsfestligheterna måste satt fart på den där lille krabaten – idag på eftermiddagen födde prinsessan Madeleine en son. Haha. Åh, vilken lycka för dem. En alldeles ny liten människa, lika makalöst fantastiskt varje gång. Som mamma till en flicka och en pojke känner man lite extra varmt, tänk, en lillebror. Sååå roligt.

Och hörrni, nu måste vi gissa namn… Känns ju efter Leonore som ett mission impossible att pricka rätt men något internationellt och lite ovanligt blir det ju absolut. En flicka hade varit lättare, då hade jag gissat på något i stil med Olympia eller India. Ja, vad heter de små pojkarna i Madeleine och Chris kretsar, i de välklippta lekparkerna i South Kensington och i Tatler-intervjuerna? Leopold, Leonard, Louis, Atticus, Nicolai och Fred?

Eller så gör de pappa kungen glad och kör rakt upp och ned med med ett hederligt kungligt Oscar. Som INGEN behöver undra hur han egentligen uttalade där på konseljen. Hjälp mig här, gissa loss.

Ett minne för livet

IMG_7694

Halvfyra inatt kom jag hem i det smattrande regnet i stockholmsnatten efter en alldeles, alldeles sagolik dag. Trött i varenda muskel men med ett leende på läpparna. Den 13 juni, ett minne för livet. Ja, naturligtvis för det underbart fina brudparet som strålande ikapp med junisolen. För alla gästerna. För alla er som följde sändningarna. Men det var också väldigt speciellt att få vara och jobba med en sådan här bröllopsfest på plats. En bröllopsfest som rev ner alla gränser för hur en sådan här tillställning ska, bör och får vara. Faktiskt som en saga med ett makalöst lyckligt slut i denna grand finale med balen på slottet.

IMG_7686

Tusen tack alla ni som hängde med igår genom sändningarna, tack för alla hejarop. Vi måste titta på klänningarna. Noga! Tycka till, hylla och detaljspana. Riktigt frossa. Alla gnistrande smycken, ja alltihop. Men först ska jag få ut hårnålarna ur frisyren och andas lite…