Ett skäl till att jag bestämt att vi måste ta tag i vår bokklubb igen i höst (ni vet vilka ni är, nu kör vi igång igen!) är att jag hunnit läsa så mycket i sommar. Äntligen! Vilken milsvid skillnad från förra sommaren, som framför allt gick ut på amning och att försöka hålla huvudet över vattenytan… Som jag har njutit av denna sommar, faktiskt lite extra just med tanke på förra.

Hur som helst, det bästa jag läst hittills i sommar är – i konkurrens med den fängslande sidvändaren ”Förlåtelsen” av Hanne-Vibeke Holst – Göran Rosenbergs ”Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz”, där han skriver om sin pappa som efter Auschwitz och krigsårens fasor hamnar i Södertälje. Ohyggligt sorglig utan att bli sentimentalt och en viktig, välskriven och riktigt spännande bok man inte glömmer i första taget.