Jag håller helt med dig Ebba, så synd att det ska vara så. Önskar att fler människor var säkra på sig själva och nöjda. kram

Tack Ebba<3

Väldigt bra skrivet Ebba!! Jag gillar dig för att du står för sunda ideal och att man duger precis som man är. Bra att det finns kloka bloggare som du!

Tack för detta inlägg.

Håller med dig fullständigt Ebba, så otroligt sorgligt. Jag trodde hon skulle få massa kritik men oj så fel jag hade. Är så lessen att det är i detta ”klimat” min dotter ska växa upp, oj vilket viktigt jobb vi har att lära våra barn att de är fina som de är, och att VI är fina som vi är!! Heja dig Ebba, som står för sunda värderingar!

Mkt bra skrivet Ebba! Jag håller med dig utan att för den sakens skull döma någon annan.

Tack! Så klok.

Jag tror nog detta är FÖRSTA gången jag inte håller med dig. Vad är det egentligen för skillnad på botox, sminkning, hårfix och det numera, rätt vanliga skönhetsoperationerna? Ingenting, man förbättrar och ändrar det NATURLIGA med samtliga metoder. Men bara för att sminkning är mer accepterat så uppstår det inte lika mycket kalabalik. Men visst, det är alltid lätt att ifrågasätta andras val och komma med moralpredikan om hur det ska vara och speciellt hur det INTE ska vara.

Ja, Engla är en förebild och jag tycker att hon är en exemplarisk förebild! En förebild som vågar vara sig själv och inte går enligt alla de där jävla svenne-normerna. För det ÄR så i Sverige att man måste platsa i svenne-facket för att inte få kritik. Punkt och slut.

Och förresten, redan här ser jag kommentarer som ”man duger som man är” av kvinnor. Sminkar ni inte er? För ni duger ju utan smink på arbete? Inget påhopp detta, mer en undran

Vem har sagt att man ska berätta det för sina barn? Det är väl onödigt för det handlar inte om dem. Därmed inte sagt att jag gillar silikon – tvärtom.

Det hela är så fruktansvärt tragiskt.

Tack Ebba. Mkt bra skrivet!

Johanna – Tack för din kommentar, intressant reflektion! Som sagt, jag DÖMER ibte just Engla men det fick mig att tänka till i ett större perspektiv. Sedan så tycker jag att det ÄR stor skillnad på smink och att göra en större operation. Men det är inte lätt att säga var gränsen går, absolut inte. Bästa hälsningar från Ebba

En bebis diar, en vuxen ammar sitt barn.
Men ja, så otroligt tragiskt, inte bara hos Engla, utan hos folk som på allvar utsätter sig för operationer (som ju LÅNGT ifrån är riskfritt!) för att få se ut som en tonåring igen. 
Och nej, jag är inte heller helt nöjd, t.ex. tänker jag ibland på att operera min näsa, och sen tänker jag att ett framtida barn kanske kommer att ärva den, och VAD ska jag då säga? ”Nej, men raring, du är jättefin precis som du är, och just det ja, jag hade exakt samma näsa som du har och tyckte den var så ful att jag betalade 30 000 för att korrigera den, men DU är ju söt trots det, jag LOVAR!” Nej, inte en chans. 

TACK Ebba för ett jättebra och mycket klokt inlägg! Jag håller helt med dig! Din blogg är BÄST!

Sorgligt är verkligen rätt ord i sammanhanget. Sorgligt och tragiskt. Att känna sig missnöjd över sin kropp är inte ett ovanligt förekommande bland kvinnor, men är det inte bättre att använda den (negativa) energin till att MOTVERKA idealen? Istället för att upprätthålla dem.

Bra skrivet. /Ebbis.

Bra skrivet!

Åh så klokt skrivet! Instämmer med dig till fullo att det är upp till varje person att göra som man vill med sin egen kropp och att det inte gör någon till en sämre/bättre person, MEN det är så trist att så många känner att de måste BEVISA nåt med sin kropp, att den inte duger som den är efter livets förändringar.

Jag har inte fött barn men har ändå bristningar över magen/flera ställen på kroppen pga hormonförändringar, skulle jag operera mig för det? Visst att jag kanske skulle bli ”snyggare” med en operation eftersom huden skulle bli slätare, men jag älskar mig själv lika mycket för det, känner inget djupt missnöje och jag vet att alla omkring mig tycker lika mycket om mig med bristningar eller ej.

Det känns så tråkigt att vi inte bara kan duga som vi är längre utan måste ta till operationer för att må bra i oss själva. 

Du e klok du Ebba!

Jag tycker att det är sorgligt att så många känner att de måste fixa både det ena och det andra för att trivas med sig själva eller för att känna att de duger. Och jag är inte förvånad av de peppningar Engla får, utseendet är allt i dag, det är ”vi” tjejer som sätter press på varandra, är vi inte pinnsmala och följer modet, avviker på något sätt så hånler tjejer och det viskas. Till och med vuxna kvinnor synar varandra uppifrån och ner, dömer direkt. Varför kan inte alla få se ut som de vill, varför skall tjejer tala om för andra vad som är rätt eller fel, om man duger eller inte? Det är klart att det blir svårt att tycka om sig själv när alla andra skall bedöma utsidan om man duger eller inte.

Håller helt med!! Skönt det finns en bloggare iallafall med lite normala ideal!! Tycker också att det är bra att du säger vad du tycker och inte låter de som kommer med negativa kommentarer påverka dig!!

Jag kan idag ärligt talat känna att det inte spelar någon roll för min självkänsla hur mina bröst ser ut. fasta, hängiga eller pyttesmå. Jag bryr mig verkligen inte. Och jag är 25, har inga barn och vet såklart inte hur jag skulle känna om jag var 35 år och har ammat mina barn. Min tanke idag är att jag bara är glad om de får vara friska hela livet ut! Det känns så märkligt att lägga ner så mycket energi på brösten när man är fullt frisk, för att man vill se bra ut. När de finns andra människor som lägger ner samma tid och funderingar i frågan om att överleva sin bröstcancer! 

Men att genomgå en operation med risk för sitt eget liv för att förbättra sitt utseende kan väl knappast jämföras med mascara?

Det är ju den här åsikten som är en del av problemet….

Jag blir så ledsen när jag läser det här. På något sätt hade jag väntat mig att man som mamma skulle vara mer förskonad från utseendehetsen och de hårda kraven på ytlig perfektion. Vi vet alla vad en graviditet gör med en kvinnas kropp, kan man verkligen kräva av sig själv att spåren inte får synas? Att det är varje individs val att göra vad den vill med sin kropp håller jag fullständigt med om, men det säger något om vårt samhälle när friska kvinnor (oavsett om de är mammor eller ej) är beredda att offra tid, pengar och riskera sin hälsa för att leva upp till ideal som de inte själva har skapat. Att kvinnor – oavsett hur framgångsrika, avundsvärda och kompetenta de än är – också ”är” sina kroppar och blir bekräftade för sina kroppar. Ur ett samhällsperspektiv kan jag inte se det som något annat än ett misslyckande.     

Tack för att du skriver om det här. Sminkar mig själv och tycker förstås om att vara fin… men var går gränsen? En operation innebär ALLTID ett riskmoment, för något kan gå snett… infektionsrisk eller ett utseende som är sämre än innan…. försvunnen känsler, nekros, blodpropp, kapselkontraktur, rippling, etc. Upp till fem procent av bröstförstoringarna innebär någon form av komplikation. Man kan ju till och med dö på operationsbordet vilket ingen småbarnsmamma skulle vilja riskera, tycker man….
http://www.plastikoperationer.net/risker-broestfoerstoring-broestsoperation
http://www.plastikoperationer.net/risker-plastikkirurgi-plastikoperationer
http://www.breastimplants4you.com/risks.htm

Bra skrivet Ebba!

Enligt mig är det stor skillnad på att täcka en finne med smink eller att fixa håret och att operera brösten eller något annan skönhetsoperation. En operation är faktiskt förknippat med en hel del risker. Säger inte nödvändigtvis att vi alltid måste behålla det naturliga. Om man tex har en allvarlig gomspalt som gör det svårt att äta, klart man ska få fixa det. Men jag funderar spontant, varför utsätta sig för stora risker, infektioner osv för att få en konstgjord kropp. Är det verkligen rätt väg att gå? Man kan jobba med sin självkänsla istället. Har man en bra självkänsla så är man inte beroende av yttre bekräftelse för att må bra. Sen kan man dra föräldraansvaret ännu längre. Som förälder borde man kanske känna viljan att vara en god förebild.

Väl skrivet! Det som jag tycker är mest betänkansvärt är det du skriver om hur man ska förklarar det för sin dotter? Eller också för sina söner för den delen!

Mycket bra skrivet, Ebba! Tack för att du är så klok – och förmedlar det!! Förebilder som du behövs.

Tack Ebba, någon med förnuftet i behåll!

Du är så klok Ebba!

Vilket skitsnack det är här inne!
Herregud Ebba du har själv skrivit att du inte är nöjd med din kropp därav alla dessa tanttunikor du har på dig, snacka om att säga emot sig själv.
Dte handlar inte om att man vill se som en tonåring utan att man vill se ut som en kvinna, jag har alltid varit smal, nästan sjukligt enligt vissa och aldrig kunna fylla ut en behå, inte ens en A kuppa och när jag sparade så gjorde jag brösten för att se kvinnlig ut inget annat.

Vilket trist, besserwisseraktigt inlägg! Det handlar inte alls om att vara PERFEKT, var har du fått det ifrån? Det handlar om att vara lite mer nöjd med sig själv och sin kropp. Det finns problem som är enkla att fixa (t ex försvunna bröst om man nu tycker det är jobbigt) och problem som är mycket svårare att hantera (problem med familjen, sjukdom etc). Varför ska det vara sååå hemskt att fixa sånt som går att fixas, om man nu känner för det? 
När jag var liten ville min mamma aldrig visa sig naken framför mig för hon skämdes så för sina hängbröst (hon hade ammat både syrran och mig). Och så har det varit i 40 år nu. Verkar inte särskilt kul om du frågar mig. Men i dina ögon är det så det ska vara, för ”det är mänskligt, så är vi skapta”. 

Tänk dig att som 80 åring sitta på ålderdomshemmet med ”tennisbollar”i påsar vid magen ungefär….om man nu inte har karvat bort lite skinn förstås…det är ju faktiskt så att om du opererar brösten en gång måste du ju fortsätta hela livet om det inte ska bli sådana tennisbollar i skinnpåsar…..min gamla mor sa en gång att folk lyter och har sig så mycket nu förtiden att det till slut kommer sitta en massa gamla käringar på hemmet med pipskägg…!de ni

Jag tycker att det känns ledsamt att så många peppar och känner igen sig i känslan att vilja operera bort defekter, jag tror inte att en manlig bloggare skulle få den typen av respons varken från andra manliga eller kvinnliga läsare om han, mot förmodan, skrev något liknande i sin blogg.
Precis som du säger Ebba känns som att det är så mycket av framför allt kvinnors kraft och begåvning som går förlorad i all den energi man lägger på att vara missnöjd med sin kropp. Energi som man skulle kunna fokusera mot sådant man vill, gillar och är bra på. Där är du en fena på att inspirera tycker jag. Bra där!

Heja Ebba! Jag har inte heller hängt med om det är så illa som du beskriver det! Jag har själv två små tjejer och känner många småbarnsmorsor, men ingen av dem har eller har tänkt lägga sig på operationsbordet för att rätta till skavankerna efter graviditeter och förlossningar. Jag tycker att kvinnokroppen är fantastisk som klarar allt den gör och tycker att förändringarna och ärren är vackra bevis på detta! Det hoppas jag också att mina tjejer ska känna!

Bra skrivet Ebba, jag håller verkligen med dig! Visst bestämmer var och en över sin egen kropp, men jag kan inte heller låta bli att tycka att det är sorgligt på sätt och vis – och lite väl drastiskt. Det känns som att en osäkerhet som denna i många fall grundar sig i något annat än missnöje över ett par bröst/en näsa/läppar/mage osv. och det är det som gör mig skeptisk till att många verkar ta så lättvindigt på det. Men återigen – det är var och ens eget beslut. Jag tycker att Engla verkar vara en jättehärlig tjej och jag hoppas att operationen går bra och att hon känner sig mer tillfreds efteråt.

Jättebra skrivet Ebba! Det är verkligen fullt rimligt att barnafödande och amning sätter sina spår i/på kroppen. Jag önskar att jag haft sån ”tur” att mina bröst blivit mindre efter amning men tyvärr blev de större istället. Och jag överlever bra utan att visa mig i bikini. 

hemska tanke att inte kunna säga till sina barn ”du duger som du är”

Ja, jag hade varit stålt över mina tuttar för att de livnärt ett el flera barn, de känns helt sjukt denna världen vi lever i, vad e lite slapp hud när man mår bra för övrigt!!!

Jättebra inlägg! Jag blev precis som du överraskad när jag läste på Prinsessans Dagbok att hon skulle operera brösten av samma anledning. Och ännu mer överraskad av kommentarerna. Jag tycker det är jättesorgligt att folk inte kan känna sig bekväma med hur de ser ut. Att amma och få barn är ju helt naturligt och vi alla ser ju lite hängiga och slängiga ut efter det. Man kan inte förvänta sig att vara tillbaka där man var – men vad gör det?!

Skönt att du vågar reagera Ebba! Det märks att du lindar in din åsikt i lite bacon, förståeligt med tanke på hur orättvist påhoppad du blir titt som tätt. Stå upp för det du tror på och var den viktiga förebild du är!

Man läser ju att plastikoperationer är jättevanligt, men jag känner inte någon som gjort det eller som skulle göra det heller. Jag har lite svårt att relatera till det… 

Mycket bra och viktig reflektion Ebba !

Att man anses vara svartsjuk om man sätter sig emot det är absurt.

Bra skrivet, behövs fler som framför dessa åsikter. Dock tror jag inte dessa människor som utför operationerna ser till det stora perspektivet. De ser inte vilken skada det ger kvinnorna som grupp. Att man som kvinna anses behöva vara snygg och smal jämt, oavsett.

Och vem säger förresten att ett par för stora bröst är snyggt?

SÅ himla bra skrivet! Jag håller med dig helt och hållet!!

Detta trots att jag som 21-årig tvåbarnsmamma lade mig under kniven och fixade brösten för att jag mådde så dåligt över att de ”försvunnit” efter graviditet och amning. Nu, åtta år senare kan jag känna att det var väldigt tragiskt att jag tog det beslutet. Jag borde istället varit stolt över min kropp.

Jag kan inte säga att jag ångrar mig heller, gjort är gjort. Jag tycker bara det är hemskt att det fått gå så långt.

Jag är nu gravid igen med mitt tredje barn, och även om brösten kanske blir hängiga eller konstiga efteråt kommer de få vara. Jag tänker inte operera mig igen.

Någon ställde frågan ”Varför måste man berätta för sina barn?”
I mitt fall kommer jag absolut berätta för min dotter om några år. Jag vill inte att hon ska gå och undra varför mamma har en C-kupa medan hon kanske får en A-kupa när hon vuxit färdigt. Jag vill att hon ska vara stolt över sin kropp precis som hon är, och jag hoppas att hon inte gör om mitt misstag.

Tack för att du tog upp en viktig debatt, Ebba.

Jag håller med dig, men samtidigt ändå inte. Själv ska jag få en bröstoperation bekostad av landstinget. Mina bröst ökade från B-kupa till I-kupa vid grav. och amning, det har lett till oerhörda problem för mig och ser fram emot min bröstreduktion. Däremot skulle jag aldrig drömma om att operera mig på grund av det estetiska…

Men, ser du verkligen inte det sorgliga i att din mamma inte kunde älska sin kropp trots sina hängtuttar och dessutom skämmas för det inför sina egna döttrar, sitt eget kött och blod? Så ofattbart tragiskt. Sedan betackar jag mig för argumentet ”det som går att fixas ska väl få fixas”, det argumentet har används länge inom den moderna teknologin och oj så många sjukdomar vi har lyckats skapa tack vare det.

Och vem har bestämt att enbart en fylld BH = att vara kvinnlig? Det är det du borde opponera dig emot snarare än något annat.

Men det betyder väl inte att Ebba har tänkt operera sig för det. Missnöjd får man väl ändå  säga, att man är över sin kropp, utan att det betyder att man vill operera sig.

Det var precis så jag kände efter att jag hade läst englas inlägg. Komenterade inte inlägget då jag inte ville beskyllas för elakheter eller som du skriver avundsjuka. Va härligt att du vågar tycka till i frågan. Det känns som om du har sammanfattat mina tankar. Dessutom kan jag ibland känna att OCH att ni har fått barn, det kan ju även hänga ihop med att åldern. De som inte har några barn åldras väl också liksom. Har en faster som inte fick barn, hon ser precis likadan ut som sin syster och har lika hängiga bröst. Bra skrivet Ebba! 

Håller med dig till 100 procent. Jag är också en relativt ung mamma. När jag läste Englas inlägg och kommentarer blev jag besviken. Jag började likt dig tänka på det inlägget ur ett större perspektiv. Vad är det som gör att en ung och snygg mamma som Engla inte är nöjd med sin kropp? Det är skrämmande. Jag tror att det i mångt och mycket handlar om grupptryck, man umgås med sina ”perfekta” kompisar och läser om de ”perfekta mammorna” i var och varannan tidning och tror på något sätt att det är det som är normen. Det är inte alla som går med ”den normen” men det är nog ändå lätt att trilla dit. Det behövs verkligen sådana bloggare som du som ifrågasätter den rådande normen om ”de perfekta mammor”. Fortsätt med det!

Men det är ju inte brösten det är fel på det är ju inställningen! Du kan absolut inte jämföra ett medicinskt problem som en sjukdom med att ha dåligt självförtroende över bröst som ändrat formen! De kritiska tankarna om en kropp som rent utseendemässigt inte matchar normen eller förväntningarna handlar just om sådana saker som samhälleliga normer, och dessa blir allt svårare att leva upp till i vårt samhälle. Din mamma borde ha gått i terapi och skaffat sig ett eget värde som person, då hade hon nog inte nojat så mycket över ett par bröst som med största sannolikhet ser ut precis som alla andra mammors. 

Word! Du har så rätt så Ebba, jag tänker att tomma bröst är fina bröst, de har fött upp ett barn. Att kroppen är som den är för att man har varit med om saker.

Men Johanna – jag förstår inte alls hur du tänker, hur kan du jämföra en operation med narkos och läkare som skär i din kropp med smink? HUR?

Det är just det,”enlka att fixa”, som är problemet. Alla ska vara så perfekt i dag, smal och stora bröst. Man duger tydligen inte som som man är född. Det är bara gå till doktorn och ”fixa” det. Så blir man genast mycke lyckligare! Missnöjd med min kropp, men lycklig ändå!

Inget skitsnack alls. Bara olika erfarenheter och åsikter om samma sak. Jag tycker det är ett väldigt genomtänkt och välskrivet inlägg från Ebbas sida. Det är stor skillnad på att ha dagar där man är mindre nöjd med sin kropp, och på att lägga sig på operationsbordet, med alla de risker som det innebär. Jag önskar att vi kvinnor var med trygga och tillfreds med våra kroppar. Jag önskar att mamman med hängbröst inte alls skulle skämmas över det, utan att hon kunde vara stolt och trivas med det. Det säger jag trots att jag är en av dem som håller i kniven. Jag vet att allt för stora bröst kan vara skadligt, att olika stora bröst kan ge problem och att det kan vara guld värt för en kvinna utan bröst att få hjälp med detta. Fint av Ebba att ta upp diskussionen. 

Kära Ebba! Jag håller med dig till 100%, jag blir rädd för denna utveckling…. mycket, mycket sorgligt.

Ja, det är ledsamt men tyvärr har väl alla inte så bra självförtroende och kan känna sig vackra och fina hur de än ser ut. Det låter så enkelt när du skriver, det är väl bara att gilla sig själv typ! men så enkelt är det inte för alla. Känns man sig inte älskad, värdefull osv är det nog lätt att börja justera det yttre. Sen kan jag väl tycka att: Antingen är man nöjd med hur man ser ut och accepterar det, eller så gör man något åt det (oavsett om det innebär hysteriska timmar på gymmet eller en operation). Det värsta är nog de som går missnöjda och aldrig gör något åt sin situation. Det är ännu sorgligare!
Vore intressant att få veta dina råd om hur man blir LYCKLIG! Du verkar i alla fall lycklig : )

Man undrar vart världen är på väg? Hur hamnade vi i denna utseendefixering? Sorgligt att det handlar mer om utsidan än insidan, nu för tiden.

Grattis till din sunda åsikt!

Följer din blogg. Gillar din blogg. Och kloka ord kan det aldrig bli för många av.
Hälsningar från Carina
carinabergius.blogspot.com

bra sagt ebba.

Glad att Ebba som ändå är så pass ung reagerar precis som jag som snart är 50. VARFÖR har det blivit så här? Det är inte ett sunt tänkande, hur långt ska vi gå för att vara nöjda med våra kroppar?
Eva Th

Operationen i sig är det inget fel på utan på personen som väljer att genomföra den.Hon för mig har alltid varit naturligt vacker, har ett naturligt utseende som för mig aldrig tänker ändra på sitt utseende..Jag trodde inte att det var möjligt när jag läste hennes inlägg, jag fick läsa hennes inlägg två gånger för att förstå. Hoppas att hon förstår allvaret, tänker igenom det än en gång.Jag blir chockad över att en så perfekt tjej väljer att fixa utseende, chockad över att är ute efter perfektion, se unga ut.

Du ska nog se att du tänker som henne när du själv har fött så många barn som hon har gjort, då är det en självklarhet att man vill ändra på sig, hon har ju inga planer på att göra ett till barn, sen tycker jag att en operation gör dig inte lyckligare, det handlar om ditt eget tänk och inställning.

Åh vad skönt att läsa! Du är bäst Ebba. Fick en chock när jag läste Englas inlägg och alla kommentarer hur ”rätt” det är att operera sig och att Engla skulle vara modig genom att skriva att hon tänker operera sig. Så sorgligt! Bättre och gå till en psykolog om man mår så dåligt.. Du är en fantastisk förebild! Kram Madeleine

Det är ju stor skillnad på att operera sig än att ha på sig tunikor för att man gått upp i vikt efter en graviditet. Du låter rätt barnslig i mina ögon. Vadå tanttunikor, vad har du på dig? Magtröjor? Ebba har enligt mig en mkt finare stil än Engla. Men jag tycker Engla har en fin stil och är jättesöt. Så sorgligt att hon valt att lägga sig under kniven.

Tack, tack Ebba för att du skrev det jag själv tänkte men inte riktigt kunde förmedla på ett bra sätt.

Tack Ebba!! stor applåd till dig! Förstår heller inte att varför det är så svårt att vara sig själv efter graviditet. Man blir ju som man blir! Både Engla och Prinsessans dagbok har gjort ingrepp och säger att det kommer/är så nöjda med ingreppet. Båda har flickor som kommer påverkas av idealet så klart. Lycka till !

Heja Ebba!!

Sunt förnuft är en bristvara idag. Tack Ebba.

Tack, Ebba. Du är verkligen klok.

Oj, vad detta skapade reaktioner. Jag tänkte precis som de flesta av er för bara några år sedan men har nu ändrat åsikt. Jag har själv varit ”missnöjd” med mina små bröst sedan de slutade växa på högstadiet. Sedan dess har jag tittat avundsjukt på andra tjejers bröst och undrat varför inte jag också kunde ha fått bara aningens större. Jag vill kunna bära vissa typer av kläder och känna mig kvinnlig, jag vill kunna fylla ut min bikini på sommaren osv. Men jag har inte gjort något åt det just för att media och dylikt har hjärntvättat mitt huvud att det är fel, att man har dåligt självförtroende etc om man opererar sig. Nu är jag 27 år, har jobbat mycket med mig själv och hur jag ser på mig själv men faktum kvarstår; jag vill ha större bröst. Därför har jag i år kommit fram till att antingen gör jag något åt saken eller slutar tänka på det. Jag kan inte sluta tänka på det varje gång jag ser mig i spegeln, provar nya kläder o.s.v. så därför ska jag nu göra en bröstförstoring. Och det känns bra, spännande och jag kan knappt bärga mig! =)

Det finns de utav er som säger att vi ser ut på ett sätt för att kroppen har varit med om saker och därför ska vi vara nöjda. Vad säger ni om kvinnor som har fått operera bort brösten pga cancer och sedan gör nya? Eller kvinnor som har för stora bröst, tycker att det är fult och gör dem mindre? Folk som operera ögonen för att slippa glasögon? Opererar bort överflödig hud efter stor viktnedgång? Allt handlar om skönhet! Men det finns inget som skapar så stora rubriker som just bröstförstoring! Varför? Avundsjuka för att andra vågar göra något som inte ni gör?

Jag kommer i alla fall njuta och ha kul med mina nya tuttar, vare sig vad andra tycker!

Åh, vad Du är klok Ebba! Jag har länge tänkt det och sagt till mig själv att jag ska skriva det till Dig. Tack för att Du skriver Sveriges absolut bästa blogg! Jag är så trött på all hets som genomsyrar alla bloggar. Operationer hit och LCHF dit… Jag trodde (naivt) när jag blev mamma för två år sedan att folk skulle förändras något när de blev föräldrar. Att de skulle inse att det finns viktigare saker i livet än strävan efter ett perfekt yttre. Men icke! Vill poängtera att jag inte menar att man ska ”ge upp” sig själv (om man inte vill det), men vad är det för fel på lagom, sunt och balans? Du är en mycket god förebild! Vilket jag hoppas att även min dotter kommer att tycka, den dagen hon intresserar sig för annat än pekböcker… Kram!

Åh Ebba, du anar inte hur glad jag blir att just DU skriver det här! Jag tycker att du är en extremt smart, trevlig och snygg människa. Den här jakten på perfektion, att göra om och återskapa, påverkar mig mycket mer än jag vill erkänna. Jag blir på riktigt rädd att det om bara några år kommer att vara norm att ”fixa till sig” efter en graviditet. Att jag, som säkert kommer att vara märkt efter min framtida graviditet, kommer att få känna mig dum som inte gör något åt mina bröst. Det är ju så enkelt! Det är ju bara en korrigering! Det är ju bara ens egna bröst man vill ha tillbaka, det är ju nästan inte som silikonbröst då.. Jag vill inte operera mig! Jag vill heller inte behöva känna mig dum som inte gör det. Jag vill inte att folk bakom min rygg ska viska ”men varför gör hon ingenting åt det där..” Jag vill inte falla för trycket. Jag vill inte att mina framtida barn ska växa upp i en värld där en bröstoperation jämförs med mascara och hårförlägningar.. Tack fina, fina Ebba! Om tio år kan jag tänka; Du och jag Ebba, du och jag.
Kram kram kram! 

Heja Ebba, du är klok du. Och tänk på riskerna som finns med att sövas vid operation, det är inte ofarligt. Skulle inte vilja sövas om det inte var helt (medicinskt) nödvändigt. Tänk om nåt går fel, hur förklarar man det för barnen när de blir större om det värsta skulle hända?!

Heja Ebba!
Är så glad att det finns fler än jag som reagerade så på hennes inlägg, då merparten av de som kommenterat där uttryckt det som helt naturligt att operera sin kropp av enbart estetiska skäl.
Att det inte är okej att bli märkt av graviditet och barnafödande.
Jag är 27 år gammal, har fött två barn och visst kan jag ibland sakna min kropp som jag hade innan barnafödande och amning. Men, med åldern har jag kommit till insikt med vad som är viktigt här i världen, och jag vet att jag har en stark och frisk kropp. Jag vet också att jag är älskad(och attraktiv) oavsett formen på mina bröst. Klychigt kanske, men sant.

Fast å andra sidan tillhör jag ju den skara människor som inte tycker stora bröst är snyggare än små…

Du har helt rätt Ebba. Det är vansinnigt med alla tjejer och kvinnor som ska operera sig för att de inte kan leva med hur de ser ut. Och det här är MAMMOR! Jag som trodde man fick ett större perspektiv på det mesta när man blir mamma? Men jag hade visst fel.
//Dotter till en mamma som fött tre barn och är skitsnygg utan operationer, eftersom hon har gott självförtroende och är glad och lever livet.

Tragiskt att du inte kan ha kul och njuta av livet- utan ett par nya tuttar.

Kloka synpunkter återigen! Märkligt det där hur bröstinplantat alltmer börjar ses som ”normalt”! Vad spelar ett par brösts utformning för roll egentligen och hur rättfärdigar (ja, rättfärdigar!) man som mamma till en (så småningom) tonårig tjej att man genomgått en sådan operation, sådant går inte att dölja! Hur kan man av ren fåfänga och ytlighet tillsätta något syntetiskt i kroppen, när det inte finns medicinska skäl? Det är aldrig riskfritt, inte heller att sövas eller genomgå själva operationen. Men visst beslutet är såklart upp till varje enskild individ att fatta!

Tycker att det är väldigt viktigt att du, Ebba, som offentlig person och ”storbloggare” gör ett inlägg i debatten!

Vad fint skrivet! Jag förstår inte heller varför inte mammorna är stolta över sina kroppar, efter vad de presterat? Burit ett barn, fött det och sedan matat det? Det är ju helt fantastiskt.

Inte konstigt att du har en sådan åsikt när inte din mamma är stolt över sin kropp, ens efter att ha fött dig och din syster. Det är sorgligt.

Men! Är hon en förebild nu… för det tyckte du ju inte igår… 

Du är en fantastiskt klok kvinna, Ebba! Det är såna som dig som en studerande 20-åring ser upp till.

Mariem – Jag känner som du, har också i ärlighetens lite svårt att relatera till det… Men när jag läser kommentarerna som jag nämnde ovan, så börjar jag undra. Kanske ÄR det väldigt vanligt ändå? Och det verkar bli allt vanligare, allt mer normalt. Bästa hälsningar från Ebba

Haha, ”linda in i bacon” var ett roligt uttryck… Men jo, jag har tyvärr blivit mycket mer försiktig med att reflektera kring sådana här frågor eftersom jag verkligen blir så trött och arg av dessa ständiga påhopp från höger och vänster. Bästa hälsningar från Ebba

Så känner jag också…

Håller med!

Absolut , för sina söner också! Skrev dotter per automatik eftersom jag utgick från mig själv, inget annat ment med det. Bästa hälsningar från Ebba

Sandra – Jag håller med, tack för din kommentar. Bästa hälsningar från Ebba

Tack snälla!

Hej Michaela! Du har rätt, det är ett stort ingrepp, det är ju egentligen alla typer av operationer. Och vilket klokt och sunt resonemang du för, tack för det. Bästa hälsningar från Ebba

PS. Diar och ammar – jag vet faktiskt skillnaden, men det är så etablerat att säga ”ammar” så jag väljer att använda det. Jaja, jag får väl några språkpoliser på mig men det får jag stå ut med…

Tur att såna som du finns tänkte samma sak själv

Tack Ebba för den!
Håller framför allt med om den sista meningen. Känns löjligt att skriva ”tänk på barnen i Afrika”, men ärligt talat, kan man inte fokusera på nåt annat lite viktigare.
Modigt hade varit av Engla att våga ändra sig. Tycker dock att Engla verkar vara en fin tjej men sorgligt .

Tråkigt med denna utseende fixering. Fixering på att man måste vara klädd si och så och absolut inte i omoderna kläder. Istället för att ta ledigt 2 timmar från jobbet och vara med sina barn köper man ett par nya skor för 1000kr trots att man redan har flera olika skor att väja emellan. Prylar, kläder prioriteras före ledig tid med familj och vänner!!!
Hur många timmar med sina barn får man för en ny bil tror ni???

Heje, heja Ebba! Vilket bra inlägg!

Intressant forum där en tjej berättar att resultatet av hennes operation är perfekt men att hon ändå ångrar sig otroligt mycket…. med flera som berättar samma sak….
http://www.plastikoperationsforum.se/forum/kropp/brostforstoring/angrar-mina-perfekta-brost

Tack för att du skriver precis det jag tänker! Så skönt att höra att det finns nån som inser hur illa det är att inte inse att kroppen förändras hela tiden och att det är en del av livet. Så sorgligt att många tror att man måste genomgå ett så stort ingrepp efter att ha fött barn och ammat. Tack Ebba för att du står för dina sunda värderingar, som jag hoppas, och mestadels tror, att de flesta av oss gör. Heja dig!

Ja nu sa jag ju inte att jag inte kan njuta av livet utan ett par nya tuttar, eller hur? Njuta av mina tuttar däremot skrev jag.Jag har ett rikt liv med härliga människor omkring mig och kul det har jag massor! Tragiskt är det att man inte får ge sin åsikt utan att få en taskig kommentar tillbaka. Det är just den här attityden jag pratar om…så jäkla tråkigt

Det handlar väl ändå inte att vara perfekt utan det handlar om vad man själv vill och hur man ser sig själv! Jag har alltid gått upp och ner i vikt, det syns väldigt tydligt på mina bröst. Jag vet redan nu att jag vill lyfta brösten när jag fått barn, för att jag HATAR mina bröst – det handlar inte om att vara perfekt! Samma sak som att operara in öronen vilket både min syster och pappa gjort, vad är skillnaden?

Hej Ebba,

Jag läste Englas inlägg i morse. Jag har faktiskt slutat läsa hennes blogg, för jag tycker mig se något annat bakom hennes überperfekta ”dagens outfit” och lår som går in på mitten. Hennes extremt höga krav på sig själv, magont, kontroll över vad hon äter, måste bero på en låg (obefintlig) självkänsla. En självkänsla som någon kanske har tagit ifrån henne när hon var barn, eller om hennes man inte finns där och hjälper henne att bygga upp den igen. Jag vet inte vad det är, men bakom Englas fantastiska fasad ser jag att något inte stämmer, och denna ängslighet gör mig obekväm när jag läser hennes inlägg. En gång kommenterade jag, när hon hade tagit en av alla dessa PW, powerwalks, och nästan svimmat av. Och oj, vad jag blev utskälld av hennes läsare ! Hon är ett klassiskt exempel på en kvinna som, vad hon än tar sig för, ändå tror att en kroppsförändring och perfekta kläder, skor, etc. skapar den där sista biten av lyckan som saknas. Oavsett om hon har fött tre vackra välskapta barn och har ett (till synes) perfekt liv, räcker det inte, för det saknas något inuti henne själv.

Detta är i alla fall vad jag tror, alltså enbart mina egna spekulationer. Ebba, det är inte många av oss som har vuxit upp lika tryggt och varmt som du. Självkänsla är inte enkelt att bygga upp, om den en gång tagits ifrån en.

Tack för en varm och fin blogg.

Bra Ebba !!! Håller helt och fullt med dig.

Extremt bra sagt! Puss på dig!

Håller fullständigt med och gör allt vad jag kan för att inte själv åka med i ”racet”:…

Alla har vi väl våra anledningar men jag skulle nog helst inte lägga mig på operations bordet, bli sövd och låta någon trycka in främmande föremål i min kropp! Men det är jag…
Jag kan också tycka att det ger konstiga signaler till sina barn…

Fantastiskt bra skrivet!!

Precis som du känner jag också. Jag accepterar Englas beslut men tror själv att man mår bra av en god hälsa och inte ett par bröst. Kanske bör tillägga att jag hittills alltid varit en planka, liksom min mamma och moster, men aldrig någonsin skulle kunna tänka mig en operation för att ”förbättra” mitt utseende så länge jag inte råkar ut för en hemsk olycka. Kanske detta är dubbelmoral men det är så jag känner och tack för att du skriver detta för det är något jag tror att många behöver höra!  

Go Ebba! känner precis som du. Härligt att se att du verkar vara en sund och vettig människa med ett så starkt självförtroende som är så jordnära trots all din framgång.

Det som är svårt att uppnå är hög status bland människor. Förr var det fint att vara rund och blek eftersom det var få förunnat att äta sig mätt och slippa hårt kroppsarbete utomhus.
 
Idag när mat finns i överflöd är det istället size zero som är idealet eftersom det för majoriteten av oss kvinnor i princip är omöjligt att uppnå. Size zero med C-kupa efter tre barn är ännu mer ovanligt och därför av vissa kvinnor ännu mer eftertraktat.
Logiskt men otroligt tragiskt. Tänk vad västvärldens kvinnor skulle kunna åstadkomma om all energi vi lägger på utseende istället lades på att förbättra vilkoren för kvinnor världen över?
Du är skarp Ebba, keep it up.

Hörde häromdagen om en kvinna som sagt ”jag är stolt över min kropp och jag har fött fyra barn.” Gissa om jag blev glad. Jag håller med dig om detta med kroppsfixering. Idag finns det så fina underkläder som gör dig vacker.

Tack för din kommentar och åsikt på min blogg Ebba.

För att göra min åsikt ännu tydligare så skrev jag ett nytt lite mer sansat inlägg. Jag exploderar lite för att det är sådan stor dubbelmoral över det hela. Det är så himla lätt att peka ut fel och att påpeka att något inte är rätt men ibland får man nog gå in i sig själv och undra lite om det man säger verkligen ÄR befogat!

/Johanna

Håller helt med dej!! Visst ska man göra som man vill, men det är hemskt att det mer naturliga börjar bli att lägga sej under kniven än att låta bli… Hade hårdare åsikter emot det här när jag var yngre…och pga sjukdom så KAN jag inte träna..så det är klart att man tänker hur det kommer att se ut om 10-20år till… Men för mej (som lever med smärta varje dag) verkar det obegripligt att man frivilligt vill gå igenom operationer bara för att se ”bättre” ut… De flesta som gör dessa operationer ser redan fantastiska ut… Jag dömer ingen, man gör som man vill…
Men jag tänker att om man som mamma inte kan lära sej älska sin egen kropp…hur ska man kunna lära sina barn att göra det?

Håller med dig fullkomligt! Tänk vad mycket tid och kraft som läggs på utseende.

Du är bra!

Håller helt med dig. Kroppen ändras efter att man fått barn och när man åldras. Det är bara att gilla läget!

Lätt för dig att säga som har brösten kvar. Vi smala unga mammor som ammat och inte har det minsta kvar av våra bröst kanske mår riktigt dåligt av detta och vill göra något åt det då vi har hela livet framför oss. Vi kanske vill få känna oss kvinnliga igen. Tänk på det. Från en mamma på 26 år.

Hejja Ebba! Hejja hängpattar!

Hej – det handlar inte om stora eller små eller inga alls… Som jag skriver, jag vill inte klanka ner på enskilda fall. Det är INTE det jag är ute efter. Det fick mig bara att tänka till på hur situationen ser ut idag, och hur vi småbarnsmammor ser på (och dömer) våra kroppar. Bästa hälsningar från Ebba

Riktigt bra inlägg. Kan inte annat än hålla med. Vart är världen på väg?! Tack Ebba.

Håller verkligen med. Att vara trygg i sig själv handlar om betydligt mer än exempelvis storlek på brösten och huruvida man har häng på magen eller inte…
Och vem är det som bestämmer vad som är snyggt eller inte? Vem
bestämmer hur du och jag borde se ut? Finns mycket att säga om detta,
men jag nöjer mej med att säga TACK Ebba!

Ebba, tack för att du är klok och en jävligt bra förebild! Skönt att det finns någon i denna hemskt utseendekrävande verklighet kvar!

Du är en förebild för mig!

Världen utvecklas och ändras. Är noga med att det inte är fel med operationer utan på idealen och att fler och fler har låg självkänsla. Jämfört med Engla har jag motsatt problem; mina bröst har blivit gigantiska efter graviditet och amning. Detta trots att jag är tillbaks på samma vikt som innan. För
Mig innebär detta att det är tungt, brösten hänger och skaver mot huden och jag har BH på mig dygnet runt. Men det allra jobbigaste är att hitta kläder, jag är bara 1,60 lång och blir lika ledsen varje gång jag måste välja stl L el XL… Allt är inte svart eller vitt, det behöver inte handla om självkänsla eller skönhetsideal…

Bra Ebba! Bra! Bra! Bra! Du är en riktigt fin förebild!

Bra ! Alla som tänker liknande gör att t.ex. jag och kanske min framtida dotter känner mindre press på att  prioritera utseende i första hand. På ett sätt som en man aldrig skulle göra. Och på ett sätt som ingen människa överhuvudtaget skall behöva göra. Du är vettig.

Tack underbara Ebba för att du skriver om detta. Varför kan vi inte vara nöjda någon gång och försöka vara tacksamma över att våra kroppar är starka och kan föda fram dessa underverk. Sorgligt att det finns så mycket självförakt att man väljer att operera sig (med de risker det innebär). 

Tack Ebba! Ditt inlägg behövdes!

Jättebra skrivet Ebba, vad glad jag blev av att läsa detta på din blogg som når ut till så många!

Tänk vilket mirakel det är att ha fixat att föda barn och kanske till och med amma, är det några som borde vara lite extra stolta över sina kroppar är det väl just mammor!!

TACK Ebba! Det är så otroligt sorgligt, dels för Engla och dels för alla hon påverkar. Denna kroppsfixering. Tänk om vi kunde lägga lika mycket tid, energi och pengar på att förbättra vår självkänsla. Jag vet vad jag pratar om, var helt bortkollrad av ätstörningar och träningsfixering under en tid i mitt liv. Vad jag kom fram till? Att INGEN tycker bättre om mig när jag är perfekt smal och snygg, utom fel sorters killar. Och allra minst jag själv.

Bra sagt Ella!! : )

Bra skrivet! Skönt med sunda ideal! Det är därför jag följer din blogg och inte andras…

Ebba, TACK för att du uttrycker så kloka och sunda värderingar. Jag skulle verkligen vilja se dig jobba medialt med frågor som handlar om kraven på unga kvinnors kroppar och hur dessa exponeras. Hoppas få se dig med sådana uppdrag snart – din röst behövs! 

Vi behöver en motrörelse! Jag tror vi behöver fler som vågar visa upp sin naturliga kropp i det skick den är, perfekt i sin operfekthet. Jag har börjat idag i min blogg, hjälp till!

Väl valda ord. En annan tanke, bortsett från själva orsaken till att man vill operera sig… vill man utsätta sig för ev komplikationer? Varje ingrepp, varje narkos innebär en stor risk. Den senaste tiden har det rapporterats ganska flitigt i media om kvinnor som både dött och fått stroke efter sina bröstoperationer. Precis som man kan göra efter vilken operation som helst. Är det värt det? Att inte vakna igen? Eller att inte få vara den friska mamma som mitt barn behöver? Bara för att man vill känna sig snygg naken? Jag skulle aldrig ta den risken…jag vill vara en frisk mamma till min son så länge jag bara kan och får. Det är värt allt för mig. Visst har min kropp förändrats, men både jag själv, min man och min son älskar ju min kropp för alla dess funktioner, oavsett lite häng här och var, det är allt jag behöver!

Bra skrivet Ebba! Blev lite chockad efter att ha läst alla kommentarer på Englas blogg, har alla tappat förståndet eller vad?

Jag skulle skämmas som fan av att komma till jobbet med mina nya bröst och behöva tala om för alla vad man gjort och varför man varit borta…bara detta faktum skulle göra att jag aldrig överhuvudtaget skulle överväga bröstförstoring…

Sen att behöva berätta det för sina föräldrar och närmast släktingar, kan säga att min mamma hade freakat ur om jag gjorde det!

Och slutligen, tänk om en komplikation uppstår, hur kan man då förklara för sina barn i framtiden att mamma blev sjuk/handikappad pga. ett ingrepp som var totalt onödigt men som jag gladeligen valde själv.

Avslutningsvis, Englas man, sambo eller vad han nu är, kan inte vara helt hundra. Den man lever med ska uppmuntra, stötta och bidra till en positiv självkänsla. Man ska kunna vara sig själv med den man älskar och inte behöva ändra sig. I det här fallet känns det som han har ett finger med i spelet gällande det här beslutet och jag gillar det inte.

Bra Ebba! Hoppas i övrigt att alla skönhetsopererade verkligen betalar ALLT själva, inkl att de själva bekostar sjukskrivning och utgifter för eventuella komplikationer efter operationen. Skattebetalarnas pengar bör gå till de som verkligen behöver sin operation – cancersjuka t.ex. 

Det dom inte har i huvudet, får dom fylla ut i bysten!

Väl skrivet!

Det som fattas i huvudet, fylls ut i bysten.

Kan det vara så cyniskt att Englas siffror börjat dala och att hon vill skapa uppmärksamhet?

Under tiden från 25 till 45 år händer mycket med kroppen.
Trots obefintliga bröst efter 3 födda barn på 3 år är jag hur nöjd som helst idag då fylligheten har kommit tillbaka på naturlig väg. Visserligen är jag fortfarande småbystad, men ändå. Tro inte att det man har kroppsligt efter ett eller två barnafödande i 25-årsåldern är för resten av livet.
Det kommer ske en hel del förändringar beroende på kost, träning och rent fysiologiska egenskaper.
Även jag förstår att det finns fall där en operation har en psykologisk betydelse för självkänslan. Men snälla alla ni unga tjejer, tänk er för innan ni gör ingrepp. Försök att tycka om dig själv som du är. Kroppens utseende är inte allt!

Jaa, hÅller med! Det känns så tråkigt att det inte ska duga att ha vanliga bröst! Självklart förändras de, men man ska väl inte behöva skämmas för dem? Alla får självklart göra som de vill. Men är det opererade bröst som är de ”vanliga” brösten numera?

Tänk bara på hur vi alla uttrycker oss… Även i en blogg som denna… ”hon är så smal och fin…” eller ”hon har redan gått ner så mycket i vikt…” eller ”hon är så smal nu och har en perfekt figur…”. Allt vi säger sår frön… Ger ramar för vad som är accepterat eller ej. Utan hänsyn till avd som är normalt eller ej. Arvsanlag spelar roll. Sjukdomar. Mycket sätter spår. Bra att tänka sig för innan man säger eller skriver…

Tack för detta inlägget! Är själv mamma till en åtta-månaders och har några kilon kvar vilket jag brottas med. Det känns otroligt befriande att läsa ditt inlägg, vi behöver faktiskt inte vara modellsmala en vecka efter förlossning. Jag har bristningar och 10kg extra, men jag har också en underbar unge! Tack igen, behövde detta just idag.

Den rätta vägen för en mamma, knappast en bröstoperarion va?
Läste Englas inlägg ikväll och blev så besviken och kände att jag behövde läsa något vettigt och klickade in till dig. Så skönt att du kommenterar detta galna påfund!
Tack för att du är så ärlig och smart, en BRA förebild!

Tack Ebba! Jag läste Englas inlägg om brösten tidigare idag och förstod henne med en gång. Jag blev ledsen och tyckte att det är lite sorgligt, men jag förstod henne. Jag skulle nog vilja göra samma sak om jag någon dag blir mamma och min kropp förändras. Jag blev dock chockad över min reaktion, hur lätt jag kom att hålla med henne och förstå henne. Jag blev lite illa till mods för hur jag snabbt jag kunde tänka att ”det skulle kunna vara jag om några år”. Men hur kan jag vara så elak mot min egen, fina, friska, sunda, kropp som bara är min och som kommer från min älskade familj?

Jag har inte tidigare funderat över exakt var jag står i frågan, men har dock nu ikväll tänkt på huruvida jag skulle kunna resonera som Engla en vacker dag, och som sagt har jag funnit att svaret är läskigt snuddande ett ”ja”…. Men nu när jag läste ditt inlägg kände jag hur en polett föll ner inombords. Nej, det är inte jag att göra det! Jag förstår och respekterar Engla i och med att alla bestämmer över sina egna kroppar, men jag kommer aldrig att göra det. Jag är uppfostrad att älska mig själv och trivas med mig själv oavsett utseende. Jag märker hur jag vacklat i frågan eftersom att jag ändå är barn av min tid och såklart påverkas av ideal etc, men nej, jag vill inte dras med. 
Tack Ebba för ditt bästa blogginlägg någonsin.   

Tack för ditt inlägg, blev också ledsen när jag läste inlägget. Och inte minst chockade över alla kommentarer över att detta skulle vara så normalt. Jag önskar att alla kvinnor skulle vara nöjdare med sig själv, se allt som är fint i stället för det som inte är det. Förlorade själv mycket av mina bröst efter jag ammat min dotter och tycker det är tråkigt, men samtidigt är jag ju oerhört stolt över att jag klarat att få barn och ammat och att jag måste se det som är fint med min kropp istället.

Tack Ebba för dessa kloka ord ♥

Jag håller helt och hållet med dig Ebba och tycker att du har skrivit ett jättebra inlägg om detta. Vad jag dock inte kan låta bli att tänka på är den bilden du ibland ger av hur det är att vara nybliven mamma. Det skulle kunna vara så att tjejer och kvinnor som nyligen blivit mammor tror att man ska orka hålla samma tempo som du gjort sedan Marianne bara var några dagar gammal. Samma vår som du föder barn släpper du även en bok, med allt vad det innebär med releasefester och PR. Bara några dagar efter att du gått igenom en förlossning hade du releasefest på slottet. Många nyförlösta kvinnor skulle aldrig orka det. Jag kan inte låta bli att dra paralleller mellan dessa två ämnen. De handlar båda om vilka signaler som ges till unga kvinnor och mödrar idag. Man ska vara smal, snygg och ha stora bröst och man ska även vara lyckad karriärsmässigt. För att inte gå miste om den hett eftertraktade karriären så ska man komma tillbaka till jobbet så snabbt som möjligt. Detta ställer lika stora krav på kvinnor som kravet om en perfekt kropp gör! Jag undrar, när det gäller båda dessa saker, vart är vi på väg?

Tack för att du tog upp detta och skrev så bra om det! Många kloka personer  har fyllt på här bland kommentarerna. Skönt att läsa. Jag är inte mamma men tjej/kvinna med väldigt skev kroppsuppfattning, matproblem etc. pga dålig självkänsla Men jag skulle aldrig i hela mitt liv operera mig; låta en läkare söva ned mig för att skära i mig, fettsuga mig eller lyfta något på min kropp! Hua, det är vansinne!!! Jag förstår de som vill ta bort farliga, (fula) födelsemärken absolut, ärr, tatueringar man ångrat etc. Men detta med bröst alltså. Som någon skrev – vad är det för partner Enga lever med :/ Jag undrar om det skulle vara ett alternativ – om t ex Enga nu inte redan provat andra alternativ – att få hjälp med självkänslan och inställningen till kroppen på annat sätt? Jag veeet att en terapeut eller motsv inte kommer ge dig större bröst men kanske finns det andra vägar (som säkert kostar pengar) innan man bestämmer sig för operation; så många risker med det… Hoppas att nästa generation ser vansinnet i botox, operationer, fillers etc och att det en dag 8igen) endast kommer att handla om skönhetsingrepp pga olika typer av korrigering efter t e x cancer, ärr från olycka som brännskador, misshandel osv. Som sagt det finns så mycket annat att lägga pengar och tid på…. OBS, nu talar jag ju inte enbart om Engla utan detta med operationer i stort. Det finns många exempel, många storbloggar som låtit operera sig (http://stureplan.se/bloggar/bloggkommentatorerna/2011/11/19/engla-slapper-en-bomb-om-bomber) (Tyra, Sofi Fahrman, Frida Fahrman, Magdalena Graaf, Hanna Graaf, Anna Hibbs, Marie Plosjö, Linda Thelenius, Prinsessans dagbok, Kissie)

Ebba jag har skrivit en hel del hård och rent utsagt elaka kommentarer till dig förut. Men nu kryper jag till korset. Fy fan va du är vettig i just denna fråga. Din dotter kan/kommer vara stolt över att ha en sådan vettig mamma! För du har gett henne den finaste gåvan som finns – att du duger precis som du är.
Tack Ebba!

Kan inte annat än hålla med dig Ebba! Du är så klok och det är därför jag älskar att läsa din blogg. Det är nackdelen med alla dessa bloggar överallt, hela tiden, som skrivs och drivs av mammor som inte verkar ha annat för sig än att se perfekta ut med löshår, dyra skönhetsbehandlingar (vad nu alla de nya metoderna heter för att få yngre hud), shoppa svindyra kläder nya varje dag känns det som, klä sina barn till små perfekta varelser, shoppa, shoppa och shoppa lite till, till hemmet – som förstås skuras grundligt minst en gång per vecka – för det måste ju glänsa om allt!….Eller, måste det verkligen det? Nä, jag tycker en ny osund typ av livsstil serveras dagligen rakt in i hundratusentals läsares datorskärmar. Och något jag ofta frågar mig när jag själv läser detta är – hur mår egentligen den bloggaren (finns fler än Engla) som lever mitt i allt det utåt sett perfekta. Perfekt eller? Nix, det har jag svårt att tro och inte får det mig att må särskilt bra heller.

Det har gått så långt att man likställer botox, restylane och till och med ingrepp med smink och frisörbesök. Det har normaliserats så pass att det inte längre ses som speciellt märkvärdigt att ”fixa sig”, tvärtom det ses nästan som en självklarhet när man nått en viss ålder eller fött ett visst antal barn.
Är det det här samhället vi lämnar i arv till våra barn? Kommer min dotter få se ut som hon gör när hon är 15 utan att ses som konstig eller ful? 30? Kommer hon känna sig normal? Ser man inte skillnad på smink och på att spruta in skit i läppar, panna eller pattar så har man tamejfan problem men gränserna blir alltmer otydliga och när mina barn blir vuxna så kommer andra normer tagit plats.
Är det konstigt att flickor på sju vill banta eller att unga tjejer på 20 sprutar in botox för att inte se gamla ut? Kraven blir bara mer och mer orimliga och i spetsen för det nya idealet står de här förebilderna.
Jag ogillar att göra det privata politiskt eftersom att det ofta lägger orimliga förväntningar och krav på den enskilda människan. Samtidigt kan man inte bortse från det ansvar man har som samhällsmedborgare men framförallt som förälder. Vad sänder vi för budskap till vår omgivning när vi själva bidrar till att de här skeva idealen upprätthålls och normaliseras? Vad förmedlar vi egentligen till våra egna barn när vi visar med all tydlighet att vi inte duger som vi är?
Att det skulle handla om att man bara vill känna sig nöjd är ju kärnan i problemet; att man inte kan känna sig nöjd förräns man ändrat på just den där detaljen. Hur ska då min dotter kunna känna sig nöjd och bra med den där knölen på näsan, smala överläppen eller A-kupan i bh’n? Jag måste ju tänka på vilket sätt mina personliga val påverkar mina egna barns utveckling och självbild.
Man kan få enorma problem med hälsan, livslånga handikapp och till och med dö av narkos, av ingrepp och av komplikationerna som uppstår efteråt. Infektioner, ärrbildningar, allergier, blodproppar. När utseendet blir så pass viktigt för ens eget välmående att man är beredd att riskera liv och hälsa för ett par större pattar så är det nåt som inte stämmer. Då har man skeva prioriteringar. Det krävs inte en utbildning i psykologi för att se vad problemet egentligen handlar om. Självkänsla och självhat. Och det går i arv.
Hur ska våra döttrar växa upp med en sund självbild när mammas självbild är beroende av en kniv? Hur ska våra döttrar växa upp och acceptera sina kroppar och utseenden när mamma inte gör det?

http://youtu.be/M6wJl37N9C0 (fantastiskt klipp som illustrerar lite det jag skrev tidigare. Se det!)

”This, this is about my own some-day daughter. When you approach me, already stung-stayed with insecurity, begging, “Mom, will I be pretty? Will I be pretty? , ” I will wipe that question from your mouth like cheap lipstick and answer NO!

The word pretty is unworthy of everything you will be, and no child of mine will be contained in five letters. You will be pretty intelligent, pretty creative, pretty amazing, but you will never be merely “pretty.”

Länken till krönikan om fars dag funkar inte för mig! Kommer bara till en felsida på Expressen. Kunde ni andra läsa den? Har även sökt separat utan att hitta den. Kanske är den borttagen?Finns inte dina gamla bloggar på Expressen och Veckorevyn heller kvar? Om det går kan du väl lägga upp en länk dit för dem som inte inträtt i bloggvärlden då…?
 
 http://www.expressen.se/nyheter/1.1362061/ebba-von-sydow-din-innerficka-ar-den-basta-publiceringsplats-jag-kan-tanka-mig

Tack, för dina kloka ord Ebba!

Fint sagt, vettigt men antagligen inte relevant 2011 som du sa…folk tänker annorlunda nu kanske?

Väldigt bra skrivet Ebba! Du är en bra förebild för många!

Jag har haft så många reaktioner på det här. När jag först läste det hos Engla ( som jag har följt sedan jag var 15) tänkte jag precis som någon annan här bland kommentarerna att ”Hon gör som hon vill och jag förstår henn, man vill ju ha sina bröst” osv. Men så läste jag igenom de 50 kommentarer som trillat in hos henne då och blev ganska förfärad. Alla dessa uppmuntrande ord! Jag skulle ALDRIG uppmuntra någon att förändra sitt utseende med så drastiska medel och då är jag ändå en ung kvinna uppvuxen med att ”alla” gör ingrepp. Engla har genom hela tonåren varit en förebild för mig i sin mammaroll, denna kärlek för sina barn och för sin man. Men det som alltid har stört mig är hennes ständiga strävan efter att vara perfekt Och hennes försök att alltid behålla denna fasad. Hon verkar så sårbar och osäker! Och det säger jag med förtvivlan i rösten för efter alla dessa år känns det som om jag har en relation med henne och jag vill henne allt väl. Dock var det bröstoperationen som var sista droppen. Hon sjönk så i mina ögon där, fina Engla du är ju underbar, se det och må bra! Robin älskar dig, barnen älskar dig. Var lugn i dig själv. Började också tänka på mig själv och framtida barn. Jag är inte precis storbystad nu och antar att det lilla jag har kommer vara helt annorlunda när jag har fått ett eget mirakel. Det sjuka var, att det som poppade upp i huvudet var att den framtida maken inte skulle tycka att jag var vacker eller sexig med icke-existerande bröst. Yes, han resonera lite kring det och om det var värt att operera trots allt när det slog mig; herregud, mannen jag skaffar barn med ska väl uppskatta och älska mig precis hur jag än ser ut! Bröst är bröst, det ska inte vara det han ser på mig. Nästan så jag blir arg på alla framtida män som kanske kommenterar saken… Att kvinnor ska behöva ändra sitt utseende för att i slut ändan bli accepterad och anses vacker av samhället är så märkligt. Och att Engla som min förebild väljer att göra det gör nästan lite ont.

Nej, vet du vad. Det märks att de flesta här inne inte haft/har samma problem som Engla. Jag har alltid haft små bröst men inte lidit allt för mycket av dem. Tills jag fött mina 3 barn. De försvann helt. Då menar jag verkligen helt. En A-kupa var för stor. Varenda BH satt dåligt. Jag hade bara i princip ett bar bröstvårtor.

Vet ni hur lätt det var att hitta kläder som passade? och badkläder? Och vet ni en till sak. De flesta BH:ar i den storleken som är utan en bild på Hello Kitty eller Snobben är vadderade. Tjockt vadderade. När man tar av sig sina kläder på kvällen var det som att hänga upp tuttarna på kroken. 
Jag förstorade mina. Inte till någon jättestorlek, utan till en ganska liten B-kupa. De ser nu ut som ett par helt vanliga, fortfarande ganska små, bröst. Jag älskar dem!  Nu slipper jag ha bh/tröj-problem varje dag. Jag letade efter en plastik-kirurg som kändes pålitlig i ett år. Han som opererade dem var väldigt skicklig. Inga synliga ärr, ingen tappad känsel eller så. Jag gick dit 5 gånger innan själva operationen, vi gick noggrant igenom alla eventuella biverkningar och liknande.
Jag gjorde det för min egen skull, Och jag är tacksam att jag inte lyssnade alltför mycket på alla  (ofta ganska storbystade) som delade din åsikt. Annars hade jag väl fortsatt att gömma mig i stora kläder och vadderade bh:ar.

Mycket klokt skrivet Ebba! Håller helt och hållet med dig. Tack för påminnelsen också, lätt att glömma av att inte behöva ha ångest för degmagen 1,5 år senare… Ja, det är faktiskt helt sjukt.

Helt ärligt har jag inte läst alla kommentarer, så om jag upprepar ngt som någon annan redan sagt…sorry! Men vad bra att Du lyfter frågan Ebba! Jag är gravid med min nummer fyra, är 34 år och funderar mycket på det här med kroppen och hur den sakta men säkert glider ifrån alla ideal. Visst finns det stunder då jag misströstar, då vågen visar samma som innan bebis men kroppen visar ngt annat. Men med styrkan av min totala tro till att normaliteten MÅSTE få ligga i lite hängigare bröst och rundarer höfter vid 34 och fyra barn blir jag så HIMLANS glad att någon där ute i Din position som känd förebild och småbarns manna VÅGAR tycka till. Ge oss alla vanliga småbarns mammor en röst, där vi sitter med de vackraste barnen på jorden, rufigt o-stylat hår klockan 5 på morgonen och ammar samtidigt som fåglarna vaknar någonstans långt borta. Aldrig har jag kännt mig så ful som under tiden strax efter en förlossning, men ALDRIG har jag varit lyckligare!
TACK Ebba!

Citerar min 3 åriga dotter när jag stod naken framför henne innan vi hoppade i badet igårkväll: ”mamma, du är så fin när du är naken”. Jag är fin för att jag har fött henne, ammat henne, och jag skulle aldrig vilja förändra det. Det du skriver är så sant Ebba och tack för att du är stark och skriver vad du tycker och tänker i din blogg!

Fler behöver inse det oerhört korkade i att aldrig vara belåten med sin kropp. Jag har ofta undrat vad allt handlar om egentligen. Den ständiga kritiken, den felaktiga kroppsuppfattningen. På lång sikt – vi kommer att skratta åt oss själva och vår tids jakt på yta. Tack Ebba för ett bra inslag!!!

Ebba, du kan vara stolt över dig själv som trots den mediavärld du befinner dig törs stå upp för dina sunda åsikter. Jag är övertygad om att våra oopererade liv kommer att bli precis lika bra som C-kupornas. Jag tror dessutom att våra barn kommer att se på oss med stolthet för att vi vågade stå emot hetsen och vara oss själva, såsom det är meningen. Man kan inte förbli 19 år varken i kropp eller knopp! Ebba du är en bra förebild, fortsätt med det!

Tack för att du vidgar perspektivet…Kramar från en fyrabarnsmamma med lite slapp mage och obefintliga bröst;)

Ebba, när jag blir stor vill jag bli lika klok som du. Tack! 

Jag håller med dig!

Håller helt med, dessutom är hon smal som en pinne och då har man oftast små bröst..

Fina, fina Ebba! Tack för ditt underbara inlägg i den här debatten. Jag har följt Englas blogg ganska länge så när jag läste hennes inlägg om operationen blev jag faktiskt riktigt ledsen. Jag tycker att det är så himla trist att vi är på väg mot ett samhälle där det är norm att man skall lägga sig under kniven så fort man har fött barn. När skall vi inse att kroppen förändras och att det är naturligt. Visst, var och en får göra som den vill och jag skulle inte få för mig att kritisera en enskild persons val men samtidigt är det så tråkigt att detta gör att det skapas ännu mera hetsjakt på att vi skall vara så nedrans perfekta. Själv fick jag barn för sju månader sedan och visst, jag kan redan nu se att mina bröst inte direkt är som förr. Dessutom kommer de säkert att förändras ytterligare när jag har slutat amma. Men vad sjutton, det är ju ett resultat av att jag har lyckats ge näring till ett litet liv och jag skulle inte vilja offra en sekund på att lägga mig på operationsbordet…

Men när jag läser ditt inlägg blir jag glad. Tänk om fler vore som du. Som har en sådan sund inställning till saker och ting. Då skulle nog fler vara stolta över sina mammakroppar.

Kram Kikan

Jag har hängbröst och slapp mage. Har lite vajsing med naveln eftersom jag var supertjock med sonen.
Jag är så S T O L T över mig kropp och vad den gjort för mig. Jag kommer inte att ändra den. Jag väljer att klä mig i de plagg jag tycker är snygga och som jag ser bra ut i, väljer att le lite extra, jag hoppas att det finns fler som oss.

Håller helt med! Bra skrivet Ebba och Kikan!

Tack Ebba, är glad att du vågar stå upp för dina åsikter! Efter att ha fött två barn ser inte min kropp ut som den gjorde, vilket många gånger grämer mig, men så är liksom livets gång. Älskar din slutkläm, den ska jag bära med mig: ”Kan heller inte låta bli att tänka att man kan lägga den där energin, all den där tiden – och pengarna – på så väldigt mycket annat…” 

Jag blev glad när jag läste ditt inlägg – och, precis som ”Kikan” – ledsen när jag läste Englas. Det är ledsamt dels att det tydligen är normalt att göra ingrepp för att återställa de förändringar som sker när man fött barn, dels att Engla, som är jättesnygg jämfört med vem som helst – mamma eller ej – känner att hon inte duger som hon är. Ingen av oss är väl utan hang-ups vad gäller utseende, och de flesta strävar efter att se bra ut, men det skulle vara roligare om vi försökte hitta alternativa ideal istället för att alla sträva efter att se ut på exakt samma sätt. Jag tror också, vilket du verkar vara lite inne på i ditt inlägg Ebba, att det är lättare att inte snöa in på detaljer man är missnöjd med om man fokuserar på andra saker än sitt utseende….

Jättebra inlägg! Håller helt och hållet med dig och tycker att det är toppen att du lyfter fram detta här. Tack!

http://blogg.familyliving.se/tillbakadaralltborjade/

Tack Ebba, för att du satte ord på det jag själv ville säga.

Bra sagt! Det ligger alltid så mycket mer bakom sådana beslut och det visar hur samhället ser ut. Är ju inte som att män vill operera bort sina ölmagar…

åh! En stor sten lättade från mitt hjärta..TACK..Här sitter man gravid och orolig…Jag har alltid tänkt som du ”föder man barn ändras kroppen och blir man äldre kommer det att synas” Jag tycker det är fantastiskt och vackert och absolut inget fult eller konstigt, så är ju livet. Men nu när jag ÄR gravid själv har jag aldrig i hela livet fått så många olika kommentarer och så mycket tråkiga ”nyheter”. Oj vad stor du är, eller du så jäkla bred. Njut av dina bröst nu för nästa vinter är dom inte fina…MEN vad vet ”ALLA” om detta.?? Jag kanske känner mig vacker. Det är inte konstigt man växer och blir större när man är gravid…Allt dessa påhopp och allt detta man ska leva upp till sen…”Du kommer nog ha svårt att bli smal
igen…Har du hittat din nya dröm vikt osv osv”.  Hade jag inte vetat bättre hade jag vid detta laget börja
spara till alla dessa operationer….MEN jag vet bättre och så härligt att läsa detta…Det gjorde mig ännu starkare! STOR KRAM

Hur kan man ha så lite att tänka på med tre små barn! Dagarna borde FYLLAS ut ändå!!

Jättebra och viktigt inlägg!

Jag undrar om det verkligen är så ”normalt” att operera sig efter att man har fött barn? Utan att ha någon egentligen aning om omfattningen, så måste jag ändå ifrågasätta om man ska tolka en bloggerska och hennes uppmuntrande followers som representativa för svenska kvinnor i allmänhet…

Jag håller helt med dig, framför allt är jag glad över att just du tycker så här. Du blir en sund förebild!

Jag håller med dig om det du skriver men jag förstår ändå Engla om jag var ekonomiskt oberoend skulle jag fixa både mage och bröst. Det handlar inte om fåfänga utan att man är ledsen varje gång man ser sig själv naken eller när jag sitter på toa och magen ligger på mina lår. Så fort sommaren kommer eller om man ska på en fest så provar jag kläder i 100 år för inget passar längre och alla sommar eller festkläder får mig att se gravid ut. Många frågar mig ofta om jag är gravis igen och jag får alltid stå och förklara att jag bara är tjock och min yngsta som är nu 5 år, jag trodde det här skulle försvinna  men det gör inte det trots timmar av träning och bantning. Så som sagt hade jag haf massa pengar hade jag glderligen opererat mig för att må bra igen.

Jag håller med dig om det du skriver men jag förstår ändå Engla om jag var ekonomiskt oberoend skulle jag fixa både mage och bröst. Det handlar inte om fåfänga utan att man är ledsen varje gång man ser sig själv naken eller när jag sitter på toa och magen ligger på mina lår. Så fort sommaren kommer eller om man ska på en fest så provar jag kläder i 100 år för inget passar längre och alla sommar eller festkläder får mig att se gravid ut. Många frågar mig ofta om jag är gravis igen och jag får alltid stå och förklara att jag bara är tjock och min yngsta som är nu 5 år, jag trodde det här skulle försvinna  men det gör inte det trots timmar av träning och bantning. Så som sagt hade jag haf massa pengar hade jag glderligen opererat mig för att må bra igen.

Så bra skrivet Ebba !!!! HÅLLER MED DIG FULLSTÄNDIGT !!!

Väldigt bra skrivet. Jag har följt Englas blogg i några år nu och jag har alltid tyckt att hon varit så klok.. men nu vet jag inte vad jag ska tycka. Det kanske är fel att säga men hon har ”sjunkit” i mina ögon.

Tycker som dig Ebba!

Tycker den senaste (?) filmen i Doves ”campaign for real beauty” säger det bra: http://www.youtube.com/watch?v=Ei6JvK0W60I 
Det är så sorgligt att det 2011 FORTFARANDE är sådan enorm press på kvinnor och deras utseenden. Vad är det för samhälle vi lever i egentligen? När jag tittar på tv-reklamen här i England känns det fortfarande som 1950…

Nu har jag inte hunnit läsa alla kommentarerna på detta inlägg.
Hur jag själv tänker och resonerar är att som mamma till två små tjejer har jag svårt att fostra dem till att de duger som de är och att de skall vara stolta över sig själva, om jag som mamma inte gör det själv utan går och opererar om mig och eller sitter med två salladsblad till middag.
Nä, jag känner att jag måste vara deras förebild. Visst har kroppen förändrat sig en del efter graviditeten och amningen men för mig var priset så försumbart, fick två fantastiska barn!!!
Jag försöker hålla mig i form genom träning och har hyffsat trendiga kläder men INTE till absurdum!! Tror mer på ett friskt och sunt sätt.

Helt sjukt med dessa operationer. De glömmer uppenbarligen att det aldrig är helt riskfritt.

Bra Ebba! Det är så skönt att se dig på tv & läsa din blogg och se att du inte en sån där, hetsbantande, trådsmal, småbarnsmamma, utan ser ut som en normal kvinna. Det är väl självklart att kroppen förändras efter att ha burit din underbara flicka. Tycker det är skamligt att folk kritiserar dig för hur du ser ut. Du är alltid snygg, påläst, välformulerad och en bra förebild.

Så bra skrivet av dig Ebba! Jag skriver under varenda ord!
Blev så glad när jag läste ditt inlägg.
Kram Elisabeth

Jag tillhör också en av dom som gick upp massvis i vikt under graviditeterna, producerade jätte mkt mjölk och gick från 75B till 80DD. Sen rasade alla kilon av (tacksam för) men kvar fanns ett par obefintliga bröst. Jag tycker verkligen inte att stora bröst är = snygga bröst. Finns massor med snygga ”A kups-bröst” som är super vackra och sexiga. Jag hade verkligen inte haft ett problem med att ha små bröst men som de såg efter mina graviditeter, de såg vanställda ut och jag led, gud vad jag led i massor av situationer. Ingen ser att jag är opererad idag. Jag har min B-kupa igen, innan hade jag typ 1 dm tjocka inlägg så utåtsätt ser ingen nån skillnad. Inga i släkten, på jobbet osv har en aning, precis som jag vill ha det. Inte för att jag inte står för det utan för att slippa alla dömande människor. Och även fast jag har lyft och lagt in lite är jag inte perfekt på långa vägar, jag strävar inte efter att vara ”omöjligt perfekt” jag strävade förut efter att inte börja gråta när jag såg mig själv naken i spegeln och det slipper jag nu…
 Min vän som alltid haft en jätte hylla och van trivdes med storleken, förminskade dom (då de vart ännu större efter grav.) Hon tyckte hon såg ”stor/större” ut än hon egentligen var. Hon har inte EN enda gång behövt förklara sig och jag har inte läst en enda bra kommentar på varför det är så? Varför skulle inte hon acceptera sig själv? Så som naturen hade skapat henne och hur hon sen förändrades efter grav.?? 
Smaken är som baken… Och oj vad härligt att ni mår bra i era kroppar efter graviditet, det ena förtar inte det andra…  

Kul bild! Som jag sagt tidigare, rosetten är underbar, får den sitta kvar?

Håller med dig till fullo! Du sätter ord på mina tankar.

Måste bara få säga att bröstoperation eller inte, jag tycker den där Engla är bra lustig. Hon är trebarnsmamma, bor i en förort utanför uppsala! Har en garderob värd mer än typ själva huset och det enda som verkar finnas i hennes huvud är kläder, inredning, fredagsmys och träning. Om inte för alla bloggläsare, vem visar hon sig för då? Känns bara så komiskt att hon säkert handlar kläder för tusentals kronor varje månad för att knäppa ett kort på sig själv om dagen. Vad gör hon sen? Visar upp sig för folk i närmaste ICA butiken ute på landet? Allt verkar handla om det yttre för den tjejen. Jag vet inte, men tycker hon verkar rätt sorglig. 

Överdriven träning, eller fixering vid skönhetskrämer och skönhetsoperationer allt sådant här stressar mig.. Jag är på något vis lite för bohem för att känna det jättestora intresset som på många håll tycker jag kan bli maniskt…

Go Ebba, äntligen en stor bloggerska som använder sin blogg till någonting bra!

Finns inget vackrare, snyggare, sexigare än ett par ”mammabröst”. Jag har på senaste tiden sett modebilder med kvinnor vars bröst hänger lite och det är så snyggt. Jag tror och hoppas att det naturliga snart är det ”nya svarta”. 

å så godt at det er noen fornuftige mennesker som blogger der ute. Jeg holder med det du skriver og det mange andre har kommentert. Synes det er trist at en ung kvinne velger dette etter tre velskapte barn. Hadde vært mye bedre å bruke energien /pengene på noe annet. Takk Ebba for at du kommenterer dette på en fornuftig måte.

Varför skall kvinnor alltid vara så aggressiva och oförsonliga mot varandra, samma ilskna debatt för och emot amning, för och emot hemarbetande, etc etc. Alltid dessa ilskna, självrättfärdiga och fördömande utfall mot dem som inte delar våra egna åsikter! Och ve den kvinna som är för smal eller för snygg eller för whatever! Trist! Jag menar defenitivt inte att man inte kan ha åsikter om alla dessa frågor, men herregud, tonläget!

Ja, vad dka man säga. Detta bekräftar bara varför jag slutade läsa Engla för många år sedan. Vi har inte så mycket gemensamt längre om man säger så.

Bra skrivet och klokt resonerat! Fint att du lyfter frågan på en saklig och nyanserad nivå.

bu fucking hu. jag har haft hängbröst sen jag var tretton. Och då menar jag verkligen HÄNGbröst. Inte sådär att man får in en penna under utan jag snackar colaburkar och fjärrkontroller.

Lägg på övervikt och valkar.

Jag har ALDRIG kunnat visa mig i bikini eller naken. Och jag har aldrig tänkt tanken att skönhetsoperera mig. ALLA har komplex över nåt. Ditt problem är inte större än nån annans så att påstå att ingen vet hur Engla känner är förminskande.

grejen är att när man försminskar så gör man det ofta av andra skäl än att man bara vill ha lite tjusigare pattar. En stor byst kan vara enormt påfrestande och handikappande. Jag kan t.ex inte röra mina armar ordentligt i sidled eller framåt eftersom att min byst tar emot på sidorna. Jag kan inte ligga på mage. Jag får svamp och utslag under bysten eftersom att det aldrig blir ritkgit torrt där (svett) De gör ont. Min nacke, bröstmuskler och rygg gör ont. osv.

Heja Ebba!

Bra skrivet, håller helt med.

Fast min vän menar på att det inte fanns någon fysiskt anledning till att genomföra oprationen. Vi har talat om det här många gånger hon och jag eftersom det är så lustigt vad vi kvinnor accepterar av varandra. Jag förstår absolut det tragiska med hela skönhetshysterin och att det skapar en enorm press. Men jag tycker att det är en hårfin linje. Jag har alltid tyckt om att ”göra mig fin” (sminkat mig, använt krämer, tränat mkt, köpt kläder osv) Jag har lagt ganska mkt pengar och tid på bara mig själv. Jag skäms inte över det och tror inte att det är skadligt. Jag tror (vet) att det är bra att ta hand om sig själv. Sen om är det ju självklart skadligt om man inte är trygg i sig själv.
 
Jag önskade också att små tjejer som fyller upp sina bröst så de ser ut som att de ska spricka när som helst, skulle låta bli, mest för deras egen skull då de får en sån otrolig dum-stämplade på sig. Jag kan inte för allt i världen förstå varför de vill se ut så, lika lite som jag inte kan förstå varför man vill färga håret blått, det ser ju inte naturligt ut. Det måste ju bero på att dessa människor vill ha massor av uppmärksamhet (och självklart tycker att det är snygg) men jag förstår det inte.
Sen behöver nog inte alla bli så oroliga. De är ftf en ganska liten del människor som läser bloggar. Många som är inne på Englas blogg (jag tex) är ju förmodligen ganska utseende fixerade. Därför är det inte en majoritet som tycker sina egna pattisarna är så viktiga.

Jättebra skrivet! Håller helt med dig…..
Det känns som det finns viktigare saker att fokusera på i sitt liv. Jag fick mitt första barn som 20 åring, sen dess har dem varit hopplöst hängiga och urvattnade,visst kanske inte det roligaste men det stör mig inte till den graden att ja vill betala 40 000 för att fixa till det. Det är endå ingen förutom min karl som ska se mina taxöron till tuttar och skulle han då inte var nöjd med och uppskatta det jag har så är det hans problem och bye bye. Har en dotter som idag är 8 år, det gäller att vara en bra förebild för henne tänker jag.

Och att operera brösten kommer ju inte lösa några problem,allt sitter i huvudet.
Och som vissa i englas kommentator fält jämför silikontitts och att sminka sig,NEJ det är knappast på samma nivå…….

Ska jag operera mina tuttar för att bli nöjd med mig själv och bli en ”bättre” mamma så ska då min karl göra en snopp operation för att bli en ”bättre” pappa. Make no sense? Nä precis 

Jag håller med dig till fullo!!

Så himla bra skrivet!!!!
När hon skrev att hon saknar sina bröst så tänkte jag delvis på alla kvinnor som varit tvugna att ta bort sina bröst pga cancer, hur dåligt mår dom i jämförelse med Engla som fått tre fina barn och plattare byst?
Det är så fel, ska det vara så svårt att tycka om sig själv? 
Engla borde skänka de där bröstoperationspengarna till bröstcancerfonden istället så de kvinnor som verkligen lider kanske får behålla sina bröst!

Håller med dig, Ebba. Ämnet är känsligt och många som genomgår kosmetisk kirurgi mår förhoppningsvis bättre efteråt, det är ju oftast en stor del av syftet med själv operationen, men ofta även funktion. Bloggerskan i fråga har även tappat mig som läsare för något år sedan då hennes blogg nästan enbart handlar om konsumtion och att piffa sig inför en liten hemmafotografering. Jag har nyligen fött vår andra son och även jag ökade kraftigt i vikt. Klart att det kan vara motigt vissa dagar att vara flera storlekar större än tidigare men jag försöker vara glad över vad min kropp har orkat och kunnat gå i genom två gånger. jag vet att jag kan bli stark och vältränad igen men att det krävs ansträngning, tålamod och uthållighet. Kroppen blir aldrig som den var förut, den må hända ha lite spår över mage och byst men den är starkare och jag VET att den orkar så mycket mer än vad jag trodde! Den vetskapen ger mig den mentala orken att träna och pressa mig fysiskt. Jag tror på acceptans både till kropp och själ, därmed inte sagt att det är enkelt att acceptera men det går.
Tack för en bra blogg, älskar dina inlägg om kungligt mode och har just klickat hem din bok till mig själv i julklapp!

Men varför är ditt sätt att hantera det hela mer rätt än någon annans?

[...] såg igår att Ebba (von Sydow) skrivit om detta med operationen och jag blev nyss uppringd av Aftonbladet Klick så [...]

Jag håller med! Jag hoppas att jag aldrig kommer känna att jag ”behöver” skönhetsoperera mig även om mina bröst är obefintliga och magen blir hängig. Bra inlägg!

Ah du har så rätt! Eller boka in lite terapi och jobba bort de tankarna, och investera i sig själv och sin självkänsla på annat sätt än en bröstoperation! 

Jag håller med dig helt och hållet! Oerhört klokt skrivet.

[...] såg igår att Ebba (von Sydow) skrivit om detta med operationen och jag blev nyss uppringd av Aftonbladet Klick så [...]

Tidigare läste jag både Prinsessans dagbok och Englas showroom. Nu känns det bara sorgligt! Det känns ytligt och bara dumt!

Heja Ebba! Håller med dig till 100%.

Jag kan förstå argumentet om saknad. Var överviktig under tonåren & tappade sedan cirka 30 kilo mellan 18 & 20. Kroppen hängde med rätt bra, men brösten klarade sig sämst. Under flera år funderade jag på att operera dem, för att få de där brösten som jag kände mig lurad på… Sedan landade jag lite i mig själv & insåg att det finns viktigare saker i livet – både att lägga energi & pengar på.

Jadu den som skrev att vid full viktnedgång skall jag fixa både bröst och mage var JAG!! Det du inte vet då är att jag gått både upp och ner 60 kg!!! jag ska inte göra någon massiv bröstförstoring utan ett lyft för det skaver lite när bröstvårtorna hänger mot asfalten och allt skinn på magen gör att jag får ha 5 strl större i byxor än jag egentligen behöver så vet du det!! inte klassat som skönhetsingrepp!!!

Mycket bra skrivet Ebba! Jag tycker självklart att alla får göra som de vill med sina kroppar. Men det är skönt att läsa lite sunda värderingar emellanåt, tack!

Jag håller med dig så mycket i det du skriver. Jag tycker det är hemskt att samhället pressar oss tjejer/kvinnor så mycket att allt fler måste använda kniv och operationer för att känna lycka. Jag skulle vilja förminska mina bröst men det är för att jag har haft ständig rygg-axel-och nackvärk i 15 års tid och inget har hjälpt mig med smärtan. Men, jag skulle inte vilja operera något annat på kroppen… nejnej. Jag gillar vad träning, bra mat och god sömn kan och gör med kvinnors kroppar. OCH, de få som kan stå upp för sin kropp och de som kan stå för att de tycker andra kroppstyper och kvinnor än idealet är vackra. Kram 

Ebba, du är så himla bra <3

I det här fallet så handlar det ju om en person som saknar sina bröst som försvunnit under graviditeter. Jag tycker att man ska få göra precis hur man vill faktiskt. Det behöver inte ligga så mycket bakom, och herregud vad vi sönderanalyserar varenda sak nuförtiden…. Suck.

Men det är ju fantastiskt att du är nöjd med dina bröst som de är. Skönhet ligger i betraktarens ögon och om man gillade det man en gång hade, och känner för att fixa till det, vad är det som är så svårt och komplicerat med det? Jag har själv ojämna bröst, och det är inte snyggt någonstans. Allt sitter snett. Kunde jag så skulle jag operera, men jag vågar inte och får leva med det. Vissa dagar är bättre och vissa sämre. Thats life.

Och vad är och gör DU som gör att DU är sååå mycket bättre då????? Fy sjutton vilken nedvärderande person du är. Det här inlägget gör att man uppfattar dig som ännu mer lustig än vad du vill få Engla att verka. Det är sorgligt…

Jag blir så ledsen när jag läser om hennes planer på bröstförstoring. Inte först och främst pga hennes beslut utan över hur bedrövligt vårt samhälle har blivit. Jag blir 40 år nästa år och var själv på väg att förstora brösten när jag var 28 och ammat två barn. Min man ifrågasatte mig skarpt. Han kunde inte för sitt liv förstå hur jag frivilligt kunde utsätta mig för att tänka mig de risker som en narkos och operation innebär. Han försökte övertala mig att först gå i terapi för att utesluta eventuella andra verkliga orsaker till min önskan om att operera brösten. Han fick mig på andra tankar och hjälpte mig att älska mig som jag är.

Mary, du är tragisk. Lär dig skriva och argumentera som en vettig människa innan du kommenterar nästa gång. Tack.

Jag har själv förminskat brösten, och det berodde på värk att jag vågade. Eteråt fick jag ändå en enorm kick av att ha ett par fasta bröst som ser bra ut även utan behå. Jag insåg inte ens själv innan att det skulle göra så mycket för välbefinnandet. I dagens läge är det en självklarhet för mig att jag inte ska vara fast med obekväma behåar för att se socialt acceptabel ut. Vill Engla känna igen sig själv som hon en gång var så gör hon rätt. Faktiskt får man tid att lägga energi på så mycket annat om man blir av med sånt som ligger och gnager. Tyvärr är det lätt att döma och måla upp skräckscenarion för er som helt saknar erfarenhet.

Men Ebba Ebba Ebba..sådär kan du ju inte skriva? ”Kan heller inte låta bli att tänka att man kan lägga den där energin, all den där tiden – och pengarna – på så väldigt mycket annat…”. Varför skulle det inte vara DEN PERFEKTA SAKEN att lägga pengarna på? Sitt välmående och självförtroende?! Det är väl det viktigaste om något? Du kanske också ändrar dig efter du har fått din barna-skara, bara för att brösten nu kanske är spända och härligt fylliga pga amning så kommer dom nog inte se ut så sen..
 
Men självklart får man göra som man vill – och tycka HELT hur man vill =) Men tycker det var fel av dig att skriva så! / Emelie

Men Ebba..sådär kan du ju inte skriva? ”Kan heller inte låta bli att tänka att man kan lägga den där energin, all den där tiden – och pengarna – på så väldigt mycket annat…”. Varför skulle det inte vara DEN PERFEKTA SAKEN att lägga pengarna på? Sitt välmående och självförtroende?! Det är väl det viktigaste om något? Nu har jag varken barn eller små/hängande bröst..men uttalar mig ändå.

Vem vet, du kanske också ändrar dig efter du har fått din barna-skara. Bara för att brösten nu kanske är spända och härligt fylliga pga amning så kommer dom kanske inte se ut så sen vartefter..
 
Men självklart får man göra som man vill – och tycka HELT hur man vill =)
Men tycker det var fel av dig att skriva så! / Emelie

Sedan när är det samhällets fel i känslan av att ha ett par fasta bröst? Det är ju individens egna känsla. Jag har ett hängigt bröst och ett fast bröst, och med eller utan samhället så önskar jag att det hängiga var fastare. Det är min egna känsla och bekvämlighet faktiskt och vad jag tycker är vackert och inte.

Jättebra skrivet!

Måste bara fråga om känner Engla? För gjorde du det så hade du inte uttryckt dig på det sättet. Kan berätta för er att hon är en väldigt snäll, lugn och fin person. Inredning och mode är ju hennes intresse. Och visst hon har väldigt mycket kläder men jag kan lova att deras hus är värt mer än hennes garderob. Och om hon nu väljer att gå vidare med denna operation så är det hennes ensak. Anledningen till att hon gick ut med detta var ju för att annars så skulle det spekuleras vitt och brett om hon hade gjort en operation eller inte och hon ville vara ärlig mot alla.

Varför måste man alltid jämföra med ytterligheter? Om någon shoppar en dyr väska så borde man skänka pengarna till svältande barn i Afrika, och om man vill göra skönhetsingrepp så ska man skänka pengarna till cancerfonden. Sedan när är man skyldig att skänka pengar vid varje konsumtion till sig själv? Lever du så varje dag kanske i en perfekt välgörenhetsvärld?

Hej Emelie – har jag någonsin skrivit att mina bröst är ”spända och härligt fylliga pga amning”? Eller att jag ens ammar fortfarande? Nej. Men faktum kvarstår – att jag INTE tycker att det är den perfekta saken för alla småbarnsmammor, som är missnöjda, att lägga sina pengar på. Bästa hälsningar från Ebba

Håller med, 20centimetersklackar hon enbart har framför spegeln sen sitter hon och lipar över att hon inte har pengar till semesterresa. Öhh om inte lustigt så vad? Hon verkar vilja leva ett annat liv än hon gör

Jaså min vän? Det tycker du? Vad är det som gör dig så fantastisk och härlig i jämförelse med mig? Men eftersom du är chefen Karin, vart ska jag maila dig min debattartikel i ytterst intelligent och intellektuell anda? Eller vänta nu. Din blogg ger mig förresten inte särskilt mycket respekt för dig, om än mindre din fullständigt befängda och otrevliga kommentar. Jag behöver inte bevisa någonting för dig. Vad är ditt problem? DU är tragisk. JAG är fruktansvärd vettig och klok, det tror jag du skulle förstå om du träffade mig IRL. VÄX UPP!

Hej, jag vill varken döma eller måla upp skräckscenarion. Jag vill helt enkelt få folk att reflektera kring den utseendehets som uppenbarligen råder när så MÅNGA småbarnsmammor tycker att det är den mest naturliga, starka och härliga sak i världen att lägga sig under kniven. Det tycker jag är sorgligt. Bästa hälsningar från Ebba

Hej Johanna – tack för din kommentar. Jag plockade bara korta citat från kommentarer, ville inte skriva detaljer här eftersom jag inte ville lämna ut någon. Det är viktigt för mig. Men tack för att du kommenterade här och utvecklade. Jag upprepar vad jag skrev i mitt inlägg: alla fall är unika, jag vill absolut inte döma någon, jag gjorde en reflektion och lyfte frågan i ett större perspektiv. Det finns naturligtvis många som verkligen, verkligen behöver göra ett ingrepp – i ditt fall är det ju, som du skriver, inte heller klassat som ett skönhetsingrepp. Det är oerhört bra att möjligheten finns idag. Önskar dig varmt lycka till! Bästa hälsningar från Ebba

Tack och lov för dig Ebba!
Skönt att se en tjej som tycker om sig själv precis som hon är!

Jag har skrivit det till dig tidigare, och jag gör det igen – du är en bra förebild när det gäller kroppsidealen. Det är uppfriskande och skönt att läsa det du skriver. Jag blir också väldigt sorgsen och känner uppgivenhet när alla dessa tjejer och kvinnor väljer att lägga sig under kniven. Snart kommer väl mina naturligt hängande bröst vara en raritet..

Känner du ska det ju självklart stå.

… Och jag tycker att det är så himla bra att du gör det! Det känns som att det är oerhört viktigt att någon som du, som är offentlig och respekterad och har en populär blogg, ger en motbild till det som annars håller på att normaliseras. Jag tycker att man på något sätt får ha respekt för det enskilda fallet, men som samhällsfenomen är det ju otroligt sorgligt att unga mammor idag ser kroppen-efter-barn som något som måste fixas till, återställas, repareras. Det är klart att kroppen – och kanske framförallt brösten – såg annorlunda ut innan man fick barn – men herregud, jag kommer alltid med stolthet och kärlek kunna säga till mina barn; jag har burit er, fött er och jag gav er mat så att ni kunde växa (och det kan man såklart säga till sina barn även om man opererar sig) – och så kommer jag att se ut som en mamma gör. Allt annat måste ju signalera en ytlighet och utseendefixering som inte är nyttig, och som man inte vill föra vidare till sina barn. Och återigen, för individen är det kanske så att det ibland är lättare att leva med nya bröst än att fixa bättre självkänsla, och i det fallet kanske det ändå blir bäst för alla om mamma får operera sig. Men i förlängningen, nej, det är inte bra. Det får inte kvinnor att må bättre. Det ger inte pojkar och flickor (som sen blir män respektive kvinnor) en sund bild av hur kvinnor ska se ut och vara. Så tack för att du tar upp frågan till diskussion, och belyser den andra sidan av myntet.

Jättefin och bra skrivet. Efter tre graviditeter och amning har jag nu aa-kupor. Jag funderade dock fram och tillbaka på operation men jag har två döttrar så jag kunde bara inte. Nu har jag verkligen lärt mig tycka om mina små bröst och lärt mig att klä mig så att jag känner mig superfin. Jag förstår dock de som ”faller för trycket” men hoppas att man låter det gå några år efter graviditeten innan man fattar ett sådant beslut då det ibland kan ta lite tid att älska sin nya kropp. Jag har dock min vanliga kropp kvar i övrigt, vilket kanske gjort det lättare att acceptera denna förändring. Trycket och förväntningarna på att ”se ut som vanligt” efter barnafödande är för stort för många att hantera, vilket är synd.

Heja Ebba! Väldigt bra skrivet. Det är skrämmande att idealen bara blir mer och mer onaturliga, det blir en oerhörd press på alla unga kvinnor att hela tiden förändra sig, istället för att slappna av i hur man ser ut så länge ens kropp är sund och frisk. Den energi som läggs på detta skulle verkligen kunna läggas på så otroligt mycket mer viktiga saker. Därmed inte sagt att det inte är viktigt att må bra – men många av dem som mår dåligt pga utseendehets gör det ju för att idealen ser ut som de gör. Problemet är alltså inte individuellt utan strukturellt: om inte idealen skulle vara de de är, skulle inte lika många enskilda individer må dåligt över sitt helt normala utseende. Jag säger bara GO EBBA! 

Men varför är det OK när artister som Pernilla Wahlgren och Perelli som också är mammor i allra högsta grad opererar brösten? Man hör inte något om det, men det gick ju rykten för många år sedan….. Ta upp frågan när hon är gäst i Gokväll lördag vet ja. 

Det där låter som ett typiskt elakt tjejsnack. Handen på hjärtat, är du så perfekt då? Har inte du någon gång shoppat och grämt dig över att inte ha planerat så väl. Du skulle vara så mycket finare om du inte kastade sådan skit som du gör när du uttrycker dig så. Kan vi tjejer inte vara vänner istället för att racka ner på varann? Jag antar att du inte har en blogg där du blottar både dina styrkor och svagheter, för vi är alla lika. Inte många är så mycket mer perfekta än de som de klankar ner på. Ofta är kritiken dessutom en spegel av en själv, hur ogärna vi än vill erkänna det. Lycka till på din resa till att bli en bättre människa, nu kämpar vi!

Så patetisk du är haha, du ser ju ut som du gör och väldigt taskigt läge att du inte övervägt operation är ju allt jag kan säga

MYCKET bra och klokt  skrivet Ebba! Stor kram till dig!

Ebba – tack tack tack för att du försöker se detta fenomen ur ett större perspektiv! Så upplyftande och välbehövligt!

Mary, det handlar om strukturer i samhället. Vad som anses vackert och inte. Om normen var att det ansågs vackert med hängbröst och inte fasta bröst så skulle du antagligen trivas bättre med ditt hängiga bröst än ditt fastare bröst. Det här är inte någonting som vi kan påverka själva, utan växer upp med och påverkas av hela tiden genom attityder.

Men även om det skulle vara vackert så är det inte bekvämt på något sätt. Anledningen till att fasta bröst är mer populära än hängiga kanske inte bara kommer från samhällets strukturer, även om det delvis gör det såklart. Det kanske är för att det för många kvinnor är vackrare och känns skönare och sexigare. Slapp hud är ju inte något som någon vill ha i förtid, även om åldrande är otroligt vackert i sig. Tack för din kommentar, du har så rätt i att man ska lära sig trivas i sin kropp <3

Är 58 år…förstår inte vad som hänt med er unga flickor/kvinnor/mammor. Ni är som allra vackrast när ni lever med er kropp och ålder. Er kropp bär årsringar som ett träd. Allt som händer er är livets gång…barn…män…jobb…ALLT! Var stolta över de spår livet sätter. Ni får erfarenheter som ingen kan ta ifrån er. Operationer efter en graviditet signalerar besvikelse över den förlorade ungdomen. Men ni har erövrat mognad genom att ge liv till ett litet barn. Det är stort. Fokusera på det! Då blir ni också bättre mödrar. Om ni är tacksamma istället för att vara missnöjda binder ni positiva cirklar kring er. 

Bra skrivet Ebba!

Sedan när? Ja när gick det så snett med idealen i vårt samhälle att unga kvinnor började tro att det ligger i ”deras egen känsla” när de beslutar sig för att sövas, skäras i med skalpell, fyllas med främmande ämnen, betala 80 000:-  och ta de risker som det innebär. http://www.expressen.se/nyheter/1.2217004/christina-hedlund-31-vaknar-inte-efter-brostoperationen

Ebba
Många gånger kan jag tänka att du verkar vara en trubbig och präktig person men det här var bland det vettigaste jag läst på länge. Du är väl snart den enda kända personen i bloggvärlden som inte har gjort några skönhetsrelaterade ingrepp. Det hedrar dig. Du skulle kanske behöva skriva mycket mer om sånt i stället för om kungliga outfits? Jag tror att det är superviktigt att vi varje dag på olika sätt försöker prata om den förbannade utseendehetsen. Jag är så trött på den att jag spyr och att Engla, som är allt det där du skriver om, väljer att göra en sån här operation är så himla sorgligt.

Jag tycker att du är så klok kvinna och jag håller med dig till 100 %.

Vadå tror? Man känner väl själv vad man trivs med och inte. Ideal har väl funnits sedan urminnes tider, olika för olika tidsepoker. Jag skulle helst av allt ha en, två storlekar mindre i bröst, jag känner mig inte särskilt sexig i stora bröst, det känns groteskt på något vis. Är det samhället som gjort mig så? Vilket ideal är det i så fall? Det är så jag känner när jag ser och känner på dem. De flesta avundas dem eller älskar sina egna stora bröst och vissa tycker mer om sina små. Har vänner som när de ammade kände sig sexigare än någonsin när de hade fylligare bröst, och saknar den känslan (inte hormonernas förtjänst). Det har ju inte med samhället att göra tycker jag iaf. Vi i vårt gäng är så pass trygga i oss själva så att vi struntar i idealen. Men det är inte så stora problem för oss så att vi tänker lägga till med kniven, och ja, det kan vara farligt, precis som artikeln visar och borde självklart undvikas i största möjligaste mån.

Du är en jättebra förebild med sunda värderingar & bägge fötterna på jorden!!!

Jag har aldrig påstått att jag är bättre. Kan inte se i min text att jag skrev det heller. Hennes blogg speglar ju henne som person och det är den sidan vi får se och läsa om. Vem hon är när hon inte bloggar har jag ingen som helst aning om! Jag uttrycker bara min åsikt efter vad jag har läst och hur jag har uppfattat henne i hennes blogg. Jag ifrågasätter själva syftet till att ha bloggen, att fota sig själv varje dag i varierande outfits och bara shoppa shoppa shoppa! Ganska ytliga intressen om jag får säga mitt! Ha det fint/ Mvh Anna

Jag tror detta med bröst är extra svårt eftersom resten av kroppen kan du träna, ändra vikten osv för att förbättra förutsättningarna men det går inte med bröst. Samtidigt är det inte socialt accepterat att ens under en stor tröja ha ett par hängbröst. Det ska hissas upp, pushas up och användas bh med stålbågar, det ger gropar i axlarna och skär in i revbenen. Jag ser kvinnor som är över 80 år som köper detta, så ingen slipper undan. Som opererad känner jag att jag är befriad från den hetsen. Funderar man över bröstideal finns alltså fler sidor av saken att fundera över.

Nix jag känner inte henne. Har skummat igenom hennes blogg lite då och då under ett par år, men slutade eftersom jag känner att den personen hon är i sin blogg, så som JAG uppfattar det, verkar rätt sorglig och otroligt osäker. Allt handlar om shopping, inredning, och shopping igen. Och så lite träning. Och jag var ironisk när jag jämförde värdet på hennes kläder med hennes hus, det kanske inte gick fram riktigt. Vad gäller operationen, som jag inte uttryckte någon åsikt om i detta inlägg, så är det absolut upp till henne! Jag kan däremot tycka att man kan känna sig nöjd och glad om man få ha hälsan i behåll, och inte tänka på bröstoperation om man absolut inte måste pga sjukdom eller att de är obekväma på något sätt! Ha det fint / Mvh Anna  

YOU GO, helt rätt!

Som svar på din fråga så är jag inte perfekt, och det tror jag inte du heller är. Det är ingen. Jag uttrycker en åsikt. Jag måste få kunna göra det utan att du ser det som att man kastar skit på varandra. Jag säger inte det för att just vara elak mot henne, sen att min uppfattning och åsikt om henne inte är så jätte positiv så beror det på intrycket jag fått när jag läst hennes blogg. För jag står för det, jag tycker bara den handlar om ytligheter och shopping. Och framför allt lyser hennes osäkerhet igenom hela tiden. Och därför har jag slutat läsa bloggen! Du ska också ha ett stort lycka till, till att lära dig att alla har rätt till en åsikt och det inte behöver betyda att man tror att man är bättre för det. Ha det fint / Mvh Anna

TACK Ebba!!! <3

Tack för ett välskrivet och klokt inlägg i debatten! Du har så rätt, så rätt. Jag är 20 år och alla ideal står mig upp i halsen, man försöker skaka av sig dem men det är omöjligt. Så tack för att någon ryter ifrån då och då, det behövs! <3

Hellre stilikon än silikon. White trash-epoken med sillisar, lösnaglar och platinablekt hår är äntligen över.

Tack Ebba! Jag är en ung tjej som oroar mig för framtiden, med barnafödande(?) och att åldras. Jag behövde verkligen höra det här. Jag blir väldigt påverkad av utseendefixeringen bland dagens människor och har ofta tänkt på att göra både den ena och andra operationen när jag blir vuxen. Men jag brukar tänka så här; om jag var den enda människan på jorden, skulle jag göra den här operationen då? Svaret blir alltid nej, och då förstår man att operationen inte är för ens egen skull, utan för andras.

Jag är 27 år fött 3 barn. Efter sista amningen var jag HELT platt. Snyggt? Kvinnligt? Nej inte det minsta. Så lätt för kvinnor som har bröst att tycka och tänka kring bröstoperationer. Och en förminsking är ju alltid bättre än en förstoring!? Jag gjorde en bröstförstoring 2 månader sen och är väldigt nöjd… Visst är det jobbigt att ha barn, både pojke och flicka, för det är inte bara flickor som får ideal på huvudet, pojkar med. Såklart jag vill att det ska duga som det är, men om man bara ska acceptera hur man ser ut efter man fött barn, ska man då inte heller träna, fixa håret eller sminka sig? För att man ska ”acceptera” hur allt blev efter man fick barn? Det tycker JAG är en tråkig inställning till sig själv!

Tack! Jag reagerade som du när jag läste Englas inlägg, blev mest ledsen för hennes skull och trött på all utseendefixering men orkade inte ens kommentera….

Mycket bra skrivet!!!  

Nej, jag är verkligen inte perfekt, det har jag faktiskt aldrig påstått. Jag tycker inte att din ton i första inlägget är speciellt trevlig, raljerande på något sätt. Din åsikt blir till personangrepp och förolämpning. Du har väl ingen aning om vad som finns i hennes huvud bara för att du har läst hennes blogg. Har du tänkt på att hon kanske ser din kommentar? Tror du hon mår bättre då? Jag läste också bloggen ett tag, och jag kan hålla med dig om att det lyser igenom en osäkerhet. Men bara för det så behöver man inte göra sig lustig över det offentligt. Vad är det för mening med det? Du uttrycker din åsikt, liksom jag, men skillnaden mellan oss är att du gnäller, och jag försvarar.

Att jämföra en skönhetsoperation med att träna & fixa håret är ju bara larvigt. De flesta tränar, fixar håret & sminkar sig, oavsett om det är innan eller efter barnafödande.

Jag är egentligen varken för eller emot operationer, det är upp till var och en. Det enda jag kan undra är; vad svarar man på frågan när ens dotter (eller son) om 10 år undrar ”varför har du opererat dig mamma?”. Svarar man då som du skriver, att jag var helt platt och kände mig inte snygg, då får man ju också ta konsekvensen att om man får en dotter som är ”platt” så kommer hon kanske också vilja operera sig.

Är det dit vi vill komma?

Du beskriver mina tankar precis. Jag blir bara så ledsen

Så bra skrivet Ebba, känner precis likadant. Och är väl, iaf i stockholm en ung mamma, då jag fick min dotter när jag var 24 år.

Hej Ebba.
 
Dett är en av mina kommentarera du har plockar bitar av, synd bara att du tolkade det som du gjorde!
Det var skrivet under elaka kommentarer samt att jag lyfte hur dåligt jag mått i mer än 10 år pga av min mage som är helt förstörd efter en tvilling graviditet samt at mina bröst är jätteplatta. 
 
”Hej! E alltid inne å kollar din blogg men lämnar aldrig någon kommentar förens nu!! Tycker DU är stark och modig som vågar blotta detta ”problem” för vi är många många som inte vågar lyfta detta ämne!
 
Absolut får alla ha olika åsikter, men man kanske ska försöka sätta sig in i andras situation! Spelar ingen roll om det är bröstförstoring, minskning, näsoperation eller bantning… Alla vi utgår ju från oss själva å hur man mår! Jag om nån har kämpat med min självkänsla över att i nästan tio år, fick tvillingar och min magen är full av bristningar och har en bulle på som inte går å träna bort – mina bröst är obefintliga efter 4 barn… Vill aldrig visa mig i bikini eller tajta kläder för då syns det …. Så hejja Engla! Stå på dig, jag vet hur du känner å jag är den första som skulle åtgärda mina problem om jag hade ekonomi till det! Kram”
 
Jag är varken för eller emot, kan ibland tycka det är synd att ”unga kvinnor” förstorar sina bröst för att komma etta på bloggtoppen eller vice versa.
Det jag menar är att jag VET hur hon känner -för jag har känt/känner samma sak. Så hejja Engla är mer som ett GO girl, stå för den du är och vad du tycker jag vet hur du mår inombords.
Och JA jag skulle kunna tänka mig lägga mig under kniven, för att åtgärda mina ”problem” men jag har inte gjort det men tanken finns där till och från och för mig har det ALDRIG handlat om hur andra mammor ser ut eller något ideal!!
Sen vet jag vem jag är – jag har man och  4 fantastiska döttrar som är självsäkra och starka.
 
För mig handlar det INTE om att jag ska vara vacker för alla andra utan för mig själv, om jag knappt visar mig i snygga underkläder för min man sen 15 år tillbaka, och då ska gudarna veta att han älskar min kropp men jag har aldrig förlikat mig med den.
 
Nu är jag 35 år och jobbat stenhårt med min självkänsla, den börjar bli bättre och bättre – men jag vet exakt hur jag mådde när jag var 25 år och min mage var helt förstörd pga graviditeten å brösten platta…
Så visst det är sorligt ibland att man kan tänka tanken att vilja lägga sig under kniven för att förbättra sin kropp …. men det är lika sorligt att må så dåligt att man går i stora säckiga kläder och att det tar nästan 10 år att våga lägga sig på stranden i bikini!!!
 
… men Varför informerar inte samhället oss alla kvinnor,tjejer om hur kroppen förväntas och eventuellt förändras, vad som kan hända med kroppen etc. Om jag hade fått reda på att mina mage skulle bli full med bristningar m.m så hade jag vart mer mentalt förbered.
Men det skrivs aldrig om det!  
 
MVh Fia

Jag tycker att det du skriver luktar dubbelmoral. Ena minuten ska man beundra stilikoner som Mary av Danmark som inte har ett gram överflödigt fett och säkert skulle ta till alla metoder i världen för att behålla sin perfekta figur, i nästa minut så förfasas du över någon som vill förbättra något som hon helt uppenbart inte är nöjd med. NEJ, det är inte snyggt med hängmage och taxöron till bröst, även om det verkar som om man upprepar det tillräckligt ofta så blir det en sanning. Dessutom har Engla råd, varför skulle hon inte göra det? Blir barnen psykiskt knäckta av att mamman vill se så bra ut som möjligt? Vad är det som säger att du aldrig kommer att vilja ta till plastikoperationer, nu är du bara 30, men vänta till efter 40, då allt börjar ”rasa”. Till skillnad från Engla, skulle du dock säkert aldrig tala om det. 

Right on Ebba!

Vad sägs om att svara som jag gjorde. ”Jag trivdes absolut inte med min kropp, så till den milda grad att det till slut fick mig att må för dåligt. Jag försökte jobba med det på andra sätt men lyckades inte och till slut var en operation en lösning. Det var inget enkelt beslut, inget jag funderade över på en kafferast, utan en lång process. Jag är nöjd, inte för att min kropp är sexig för att attrahera andra utan för att jag det är jag igen. Det är min kropp igen.”

Jag tycker också att det är en smula beklagligt när operationer används som ett quick fix som man egentligen inte tänkt igenom. Lika beklagligt är det när det ska ondgöras över andras beslut. Jag sitter inte på den enda sanningen, men det gör ingen annan heller!

Hej Ebba!
Vad bra att du tar upp ett väldigt aktuellt ämne! Har själv alltid sett framemot att få barn, men har efter att ha diskuterat med många vänner som genomgått graviditetar insett att brösten kommer försvinna, mina höfter breddas etc. Som jag känner nu så är jag livrädd! Mina bröst är min stolthet, en snygg naturlig D-kupa, och min timglasformade kropp är den som får beundrande blickar. Jag kan inte låta bli att fråga mig själv, vad är jag utan min kropp?

Jag har alltid sett ner på plastikoperationer och aldrig tänkt operera mig, bara smärtan gör att jag ryggar vid tanken. Men är det enda vägen att fortsätta ha en snygg kropp efter graviditet? Dem jag känner som i stort sett har oförändrade bröst efter barnafödande är dem som har små tuttar! Det har inte jag. Visst kan man lyfta och forma med bh:ar, men snygg naken, kommer min man vilja ha mig? Eller leta sig något yngre?

Jag tror hetsen kring en snygg och ung kropp handlar så mycket om dålig självkänsla och rädslan för att inte duga, att inte vara någon. Kanske borde man lägga dem pengarna på roligare saker, på att hitta sig själv och glädjen i livet, istället för att skaffa ny bröst? För inte kan väl självkänslan sitta enbart i brösten? Hur har våra mammor och mor- och farmödrar klarat sig? Hade inte de kroppsliga ideal?

Jag blev besviken när jag läste att Engla skulle operera sig. Riktigt besviken. Alla dem som hejar på och blir arga, kanske behöver dem på något sätt rättfärdiga sina egna val? Har lagt märke till att i stort sett alla tjejer som skaffat silikon pratar nästan endast om dem.

Och på tal om killar, kom ihåg en sak.. Take me as I am, or watch me as I go.

Det är alltid lätt att kritisera andra – jag har också alltid tyckt att det varit litet löjligt att omedelbart ta till kniven som lösning på div figurproblem, exvis efter en förlossning. Men om jag tänker efter så är det ju lätt att sätta sig på sina höga hästar när man, som jag själv, lätt som en plätt, utan annan träning än idog prampushing i uppförsbackar, kommit tillbaks till sin pregravidfigur och vikt ett par månader efter förlossning! Det här blogginlägget fr EvS och alla kommentarer har faktiskt fått mig att tänka till… Nu har jag tvärtemot fått mycket större förståelse för dem som verkligen känner att plastikkirurgi är en utväg för dem att känna sig bekväma med sin kropp!   

Takk, Ebba! veldig bra skrevet – du er et flott forbilde for dine lesere.

Varför måste man se sin graviditet och sitt barnafödande som ett mission i livet? Varför
kan man inte efter sin graviditet få känna att man vill vara snygg och
vacker igen? Om kroppen förändras till det negativa under en graviditet
betyder väl inte det att man måste acceptera det? Bara för att man inte
älskar sina bristningar och urrammade bröst betyder inte det att jag
inte älskar min unge!

Mina tankar om det hela finns här:
http://minbebis.com/blogg/hotmama/brost/

Tack Ebba för ett mycket bra inlägg. Din blogg är toppen. Du är klok!
/Karin

[...] von Sydow har också skrivit om det här med bröstoperationer efter graviditet under rubriken Den rätta vägen för en mamma (låter det inte ganska obehagaligt?). Såhär tycker hon: Jag kan ju bara tala för mig själv, [...]

Vad är det för fel med att vilja ÅTERSTÄLLA kroppen till något den varit tidigare? Om man trivdes med sina bröst, och sen får se de försvinna efter en graviditet, då kan jag förstå att man vill se ut som man gjorde tidigare.
Skönhetsingrepp för att återställa eller bevara bör nog ses med lite andra ögon än de som förställer, och som gör en till någon man inte är och aldrig varit?

Alla försöker ju undvika det oundvikliga, att vi alla ska dö. Det är ju därför vi opererar oss m.m m.m.

Nej nu smaller jag av!!! Ebba, nu ar du lite ute och cyklar tycker jag!! OK,  operationer som att forstora brosten etc..ar inte samma sak somn att shoppa; shoppa shoppa men var det inte du som forut gick i taket nar folk kritiserade hur du spenderade och skrev om det i bloggen? Det var marken hit och marken dit och nåde den som sa att man kunde lagga all tid och energi och PENGAR pa andra saker än markesklader?!?!?!?

Eva, en bröstförstoring förlänger väl knappast livet, eller har jag missat något?? Nej, då handlar det nog snarare om att se snygg ut, inte att få leva längre…

Lollo, vilket härligt tänk! Fler borde ställa sig den frågan innan de gör skönhetsoperationer: ” Om jag var den enda människan på jorden, skulle jag göra den här operationen då?”

Du har väl själv ägnat din yrkeskarriär åt utseende. Man kan lika gärna säga att du hade kunnat ägna all den tiden och energin åt något mer meningsfullt.
Jag vet inte, jag tycker att det är mer obehagligt att hennes kropp ska vara något offentligt som alla tar sig rätt att kommentera.

Så om man är född ful så förtjänar man att dö ful, men om man hade den moraliska överlägsenheten att se till att födas snygg så har man rätt att få fortsätta vara det? Oookay.

”Den gamla” har sagt det förut och säger det igen. ”Gör ingenting sådant”  Du är så omtyckt och intressant för att du är bara du och har en förmåga att fängsla med din egen person. Att sedan en gång bli gammal och ha alla dessa minnen med sig gör att även en gammal människa kan vara intressant och attraktiv.

Men du kan väl inte jämföra en bröstoperation för sin egen självkänsla med en karriär inom modejournalistik som man har pluggat till? Det är två helt olika saker. Engla blir ju offentlig hela hon när hon har en blogg som hon dessutom väljer att kommentera sin framtida operation i. Det är klart att det inte är ”rätt” att man ska kommentera och ifrågasätta hennes val, men det blir lätt så när hon lyfter samtalsämnet i en blogg på det sättet! 

Det är din uppfattning Mary. Och du får mer än gärna tycka så. Jag står för min åsikt. Och den kanske inte är särskilt snäll, men det är så jag uppfattar henne i bloggen. Och det är den personen hon visar sig vara i bloggen, enligt MIN uppfattning, som jag uttryckte mig om! Det är hennes val att ha en viss typ av blogg och alla har rätt till åsikter. Ha det fint/ Mvh Gnällspiken

Det är inte ok att åldras Evig ungdom är vi snart beredda att göra allt för att få

Dubbelmoral? Dubbelmoral hade varit om Mary hade opererat sig och Ebba beundrat henne. Men det har Mary inte gjort, utan hon har fött fyra barn, varav ett tvillingpar och strålar ändå av självförtroende och skönhet. 
 Varför är det som är så dåligt med att se annorlunda ut efter en födsel? Blir man verkligen så ful att det inte går att leva med det? Skall pengar som kan göra skillnad i världen gå till en kosmetisk operation när det finns kvinnor som lägger sig under kniven för att ta bort ett bröst fullt av cancer, när vissa kvinnor skulle ta alla bristningar i världen för ett barn. 
 
Perspektiv, tacksamhet och lite självkänsla däremot är vad vi behöver. 

Jag känner att jakten på den perfekt kroppen har gått alldeles för långt, inte bara bland mammor utan i hela samhället som Lady Dahmer skriver så blir kraven mer och mer orimliga. Jag har en kronisk hud sjukdom Hidradenitis Suppurativa  vilket ger smärtsamma bölder under armarna brösten och kring underlivet som tur var är sjukdomen ganska lindrig för mig. Ju längre utseende fixeringen går och ju viktigare det blir desto svårare blir det för oss som har skador sjukdomar, och annat som inte går att göra något åt. Det gör mig så ledsen hur ska vi och alla som föds i framtiden gilla oss själva och bli accepterade i denna alltmer ytliga värd

Tack Ebba!

Hej Ebba! Underbart inlägg som jag skriver under på till 100%!

Jag är helt 100% säker på att dom som skriver att bröst spelar ingen roll, man är kvinna ändå blablabla det är såna tjejer som FAKTISKT HAR BRÖST
fy fan för känslan att vara helt platt som en man. Jag har varit där &  jag försökte i många år att övertyga mig själv om att det inte gjorde nåt. Men det GÖR det.
Jag har bröst nu och jag älskar det!

Håller så med dig Ebba, det är så sorgligt och jag undrar hur vi ska kunna skydda våra barn från denna kroppsfixering… Jag kan förstå någon som är HELT platt, men hur många är det egentligen. C-kupa är kanske inte heller normen. sorgligt är ordet iaf.

Det handlar om att föryngra kroppen, att inte se gammal ut. Alltså: en skräck för att åldras och kanske en skräck för döden som Eva menar.

Klockrent Ebba! Håller med dig till hundra procent! Jag är 23 år och gravid men skulle aldrig lägga mig under kniven om brösten eller min kropp förändras. Det hör till livet och jag tycker bara det ser onaturligt och plastigt ut att operera sig. Jag kommer absolut bry mig om min kropp och mitt utseende efter graviditeten men kommer hålla mig till naturliga grejer. Det värsta är att i mitt kompisgäng som består av fyra tjejer så vill tre operera brösten, och då framförallt när de har fött barn. Det gör mig så upprörd!
Älska dig själv för den du är och gör det bästa av de du har utan att ta till operation…

Det är faktiskt inte bara tjejer som ”FAKTISKT HAR BRÖST” som påstår att det inte gör något. Jag är nästan helt platt och använder alltid bh utan bygel och push-up = jag försöker inte få det att se ut som om jag har större bröst än vad jag har och jag gillar min kropp till tusen!!! Jag tycker det är sjukt snyggt att ha små bröst och skulle aldrig någonsin vilja ha större bröst än de jag har nu. När jag gick i högstadiet och gymnasiet tyckte jag det var lite jobbigt, men det var bara för att folk omkring mig var så sjukt bröstfixerade. Med åren har jag faktiskt lärt mig att, i alla fall i mitt och många av mina nuvarande kompisars fall, inte spelar någon som helst roll.

vem är det som bestämmer vad som är snyggt och fult? media, enligt dig eller?

Jag tycker det är tråkigt då kvinnor säger till varandra att det är okvinnligt att vara platt. Det finns väldigt många kvinnor här i världen som är extremt kvinnliga fastän de knappt har bröst. Jag tycker faktiskt det är fantastiskt snyggt med små bröst/att vara platt och jag tycker kvinnligheten hos en människa inte har något som helst med bröststorleken att göra.

Jag känner själv att man har ett dubbelt ansvar för förälder, dels ett ansvar för sitt eget välbefinnande men även ett ansvar för vad man genom sitt handlande förmedlar till sina barn. Jag vill inte göra något mot mig själv som jag inte skulle vilja att min dotter gjorde mot sig själv.

Det är sorgligt att krinnor fostras att se ner på sina kroppar. Jag var nyss själv med om att hela simskolebarnens föräldradag gick i stöpet pga mammornas komplex. Så vardagligt men ändå så sorgligt: http://regnavdagar.blogspot.com/2011/11/bregotttmamman-simmar-igen.html

Väldigt BRA skrivet Ebba! Har själv fött barn för 4 månader sen och jag vill verkligen inte operera mig. Varför göra ett onödigt ingrepp över huvudtaget?! Men självklart får dom som vill operera sig göra det, det accepterar jag och respekterar jag. Själv har jag självkänslan och självförtroendet så jag kommer gilla mina bröst efter jag har ammat klart. Lite häng och släng blir det ju med tiden
 

Tack TACK o åter Tack!!! Fasen va glad man kan vara att man är frisk!!!! fRISK i tuttarna! Å inte behöver TA BORT dem! Å för att du rättfärdigar för oss ”slappmorsor” som vill se ut som vi gör efter ett gäng ungar å är stolta över det!
TACK för att DU är klok!

Det här med att man har dåligt självförtroende när man opererar sig står mig upp i halsen. Jag opererade mig, jag varken har eller har haft dåligt självförtroende. Det handlar inte om att blidka andra, det handlar inte om att bli perfekt (vad fan är perfekt), det handlar inte om att attrahera, det handlar om en förändring man vill genomgå för att tillfredsställa sig själv rent ytligt.

Jag är så in i själen trött på kvinnor och deras ”lägga sig i”-attityd. Om män hade opererat sig till höger och vänster hade de då tjatat hål i huvudet på varandra om detta? Svar nej. Det är så förbannat tråkigt att vara kvinna och ständigt bemötas av deras mesiga, omogna attityder.
Det finns ingen feminism och kommer så aldrig att göra det finns bara en drös kvinnor som sitter och pekar ut varandra och viskar ”hon är för fet/smal/dum/smart/vulgär/pryd/storbystad/plattbröstad osv.

Helt ärligt flickor/tjejer/damer/tanter, SKÖT ER SJÄLVA OCH SKIT I ANDRA, då kommer denna värld blir betydligt trevligare att leva i.

Håller helt med dig Ebba. Sedan när sitter självkänslan i brösten?? Så mycket pengar för…lite silikon (eller mycket om man nu känner för det). Jag fattar inte. Vari ligger det vackra med att fylla brösten med någon onaturlig massa som i framtiden kan börja läcka och forma om sig, och som dessutom kan försvåra upptäckt av bröstcancer. Bläh för att ha något sånt i kroppen. 

Tack Ebba!

fint skrivet ebba!! TACK för att du tar debatten, och gör det på ett värdigt och respektfullt sätt. själv blir jag livrädd för att våga bli gravid om det kommer sluta med att jag måste lägga mig under kniven. en viktigt diskussion och jag är glad att du tar den, och jag hoppas att du alltid kommer förbli den kloka drivna unga kvinna jag alltid sett upp till

Åh, om alla var så kloka som du Ebba! Jag börjar snart tro att jag är den konstiga som inte vill operera mig även om jag inte är så vidare värst nöjd med min kropp. Men den är ju min och den fungerar, alla är inte modellsnygga i kroppen tänker jag. Men jag tycker det är jättejobbigt och knasigt, ja tom fel på alla dessa krav från kvinnor på sig själva och utifrån. Kan man inte bara vara glad över det man har och att man är frisk? En operation endast för utseendet skull kan jag nog aldrig tycka är okej. Inte om det inte är en väldig missbildning eller rekonstruktion efter tex en olycka, vilket jag inte anser en bröstförstoring vara. Snälla Ebba, fortsätt att ta upp obekväma saker som vikt och utseende, det är tydligen väldigt känsliga ämnen men bara om sådana vettiga människor som du talar om sin ståndpunkt kan vi få en lite bättre värld utan denna utseendefixering. Tack Ebba!

Jag blir mörkrädd när jag läser ditt inlägg! Vem är du att ha åsikter om Englas operation?

”Föder man barn ändras kroppen, blir man äldre så kommer det synas. Eller? Sånt är livet, så är vi skapta, det är mänskligt för unga mammor. Varför, varför, varför måste vi ständigt sträva efter att vara så omöjligt perfekta?” (Cita Ebba) - Gäller det endast unga mammor att man inte får sträva efte att vara ”så omöjligt perfekt” som du uttrycker dig? Mig veterligen så är det alla möjliga ålderskategorier (både kvinnor och män) som sminkar sig, färgar ögonbryn/ögonfransar, solar på sommaren, klipper sitt hår i en fin frisyr, färgar håret, målar naglarna, tränar, använder hudcreme osv osv. Detta borde ju isåfall också vara ”onaturligt” och emot naturens gång? Eller? Har du åsikter om detta också? Gör du själv något av det jag nämnt? Varför har du annars inte en rufsig ovårdad frisyr, är osminkad, har oklippta naglar och luktar svett? (Svett är ju också naturligt och deodorant väl också emot naturen i sådana fall?)

”Kan heller inte låta bli att tänka att man kan lägga den där energin, all den där tiden – och pengarna – på så väldigt mycket annat…” (Citat Ebba) – Jag kan inte låta bli att tänka på att du kan lägga alla pengar du köper märkeskläder för på så mycket annat viktigare. Varför skänker du inte alla pengar du lägger på dyra kläder till välgörenhet istället? Vad är det för kommunistprat? Engla gör väl vad hon vill med sina pengar – precis som du? Eller? Vad är det för ”alla den där tiden” som du skriver om förresten? Tiden det tar att gå på en konsultation och tiden det tar att operera sig? Eller vad? För att hårddra det: Varför jobbar du inte mindre och ägnar mer tid åt din dotter? För gud bevare mig om du ska behöva förklara för henne att när hon var liten så jobbade du häcken av dig och flängde fram och tillbaka! För jag antar att du tänkt förklara alla val du gör för din dotter? (Ironi)

”Jag kan ju bara tala för mig själv, men jag skulle tycka att det var svårt att förklara för min dotter att jag, när hon var liten och ammat mig, blev så missnöjd med mina bröst att jag gjorde en stor operation för att ändra på dem.” (Citat Ebba) – Varför ska man alls förklara detta för sina barn? Tycker det verkar väldigt konstigt… Skulle det vara så att barnen när de blivit äldre själva frågar, så behöver man ju inte lägga upp det lika osmidigt som du beskriver! Man behöver ju inte få sina barn att känna skuld och må dåligt!

”Denna avundade, framgångsrika, beundrade, rara, otroligt söta, vältränade och trådsmala unga småbarnsmamma.” (Citat Ebba) – Spela väl ingen roll hur avundad, rar, vältränad och trådsmal man är om man vill återfå brösten man hade innan två graviditeter? Vad i hela fridens namn har det med saken att göra?

Känns lite lustigt att en människa som blivit känd inom en skönhetsbransch som innefattar smink, dyra kläder osv har sådana åsikter som du har (och att du dessutom väljer att ta upp dem på din blogg)! Känns faktiskt om att kasta sten i glashus.

Bara för att kroppens förändring efter barn är naturlig så måste man inte acceptera det om man inte trivs med det. Jag tror inte det påverkar barnet i så stor utsträckning som du får det att låta. Man kan ju välja hur man säger till sitt barn. Sen det där med att du inte dömer henne låter som en ren lögn när du över det skriver att du tänkte 2 dömande tankar om henne…..