Den lilla prinsessan lämnar sjukhuset. Foto: Keld Navntoft / Scanpix

Den alldeles nya danska lilla prinsessan har lämnar sjukhuset. Själv kan jag inte lÃ¥ta bli att mest titta pÃ¥ mamma Marie (och man ser ju ändÃ¥ inte sÃ¥ mycket av babyn). Hjälp, att slinka i ett par jeans (!) pÃ¥ väg hem frÃ¥n sjukhuset skulle jag inte ens drömt om. Och kolla in det nytvättade blanka hÃ¥ret. Puh. Jag kanske i och för sig inte ska säga sÃ¥ mycket, som satt hos frisören när Marianne var fyra dagar gammal – men äh, jag säger det ändÃ¥. Puh!

Den lilla prinsessan lämnar sjukhuset - och blixtrarna smattrar. Foto: Keld Navntoft / Scanpix

Men sÃ¥ hade man inte heller riktigt den här typen av välkomstkommitté…

Förresten, vi ses ikväll 18.15! Nu ska jag ut på stan med mamma och pappa som är uppe i Stockholm över helgen. Mycket trevligt. Ikväll bänkar vi oss såklart i tv-soffan.

AlltsÃ¥, jag kan inte ha nya klänningar varje lördag – även om det hade varit roligt. Men den här helgen fick det bli polo och kjol. MarinblÃ¥tt och svart. Och knallröda naglar, jag var och gjorde nÃ¥gon ny slags magisk manikyr som sitter som berget. Aldrig varit med om nÃ¥got liknande, de var precis lika perfekta pÃ¥ helgens födelsedagsfest som pÃ¥ Guldbaggen som pÃ¥ gÃ¥rdagens inspelning. Magiskt!

Nej, nu mÃ¥ste jag försöka koppla upp mig pÃ¥ jobbdatorn och grotta ner mig i arkivet för att se om det finns rörliga klipp frÃ¥n couture-veckan i Paris, det hade kanske varit roligt att bjuda pÃ¥ en maffig spaning nästa lördag… Och sÃ¥ var det ju de där artontusen obesvarade mailen ocksÃ¥. Oh well, det är i alla fall fredag och lillan är lite piggare. Tyvärr bara lite. Tur att mamma kommer upp i eftermiddag, himla bra med en mamma som är doktor ibland.

Coutureveckan är ett frosseri i sagolika klänningar. Tylldrömmar hos Dior, underbara aftonklänningar hos Giambattista Valli – och förstÃ¥s, Elie Saab. Titta bara pÃ¥ sidenklänningen här ovanför. Wow. Perfektion! Tänk om man fick ha pÃ¥ sig en sÃ¥dan nÃ¥gon gÃ¥ng…

Och vilken arbete. Man kan ju bara försöka föreställa sig hur det gnistrar, glittrar och frasar om man skulle se dem i verkligheten. Den blekgula är väldigt fin, tycker jag. Nästan som en brudklänning. Som många säkert redan vet är just Elie Saab en favorit hos kronprinsessan Victoria, det är inte alls otänkbart att vi får se någon variant av dessa klänningar på henne framöver.

Det krävs ocksÃ¥ en kunglig budget för att slÃ¥ till pÃ¥ en coutureklänning. En handsydd coutureklänning kostar ofta ett par hundratusen (!) kronor. Vi andra kan ju nöja oss med att titta, ”aaah”:a och ”åååh”:a lite grand, sÃ¥här pÃ¥ fredagen.

Det har varit couture-vecka i Paris och jag tänkte dela med mig av nÃ¥gra glimtar jag fastnade för. Det härliga med couture-dagarnas visningar är att det är sÃ¥ maffigt, mycket och glamouröst. Moore is moore! Som Gaultiers knallrösa sidenskor här ovanför. PÃ¥ samma visning bar modellerna peruker som matchade klänningarna…

Att vara välmatchad ligger onekligen i tiden, Gaultier tar det ytterligare ett steg.

Mycket av allt, som sagt. Eller vad sägs om Stephane Rollands finalnummer? Klänningen (som ser ut såhär framifrån) visades av 47-åriga exmodellen Yasmin LeBon och den klarröda kreationen vägde 50 kilo. Närmare 45 meter tyg gick åt!

Höga frisyrer och lååånga örhängen syntes hos Lagerfeld. Just långa örhängen är förresten något vi pratar om imorgon 18.15, när Martina Bonnier gästar mig i studion. Detta är nämligen typiskt för 20- och 30-talstrenden som kommer i år.

På kändisfavoriten Giambattista Vallis visning bar modellerna istället stora, blomstrande huvudbonader. Jag kom att tänka på hortensior!

Diors visning var förstÃ¥r lite extra omsusad eftersom Bill Gaytten hoppat in för John Galliano. NÃ¥got som gick alldeles strÃ¥lande. SÃ¥ är jag ju svag för den klassiska Dior-looken, vilken var visningens röda trÃ¥d. Hundtandsmönster, ”Mad Men”-silhuetter, nostalgiska balklänningar och lÃ¥nga handskar. Säkra kort helt enkelt. Ja, se själv här.

Norska kronprinsparet. Foto: Scanpix

HallÃ¥ – oj, vilken dag! Full fart, sändning, flyg och snö, uppdaterar ordentligt snart.

SÃ¥ länge fÃ¥r ni en liten kunglig glimt pÃ¥ det norska kronprinsparet. En vinterchic Mette Marit i fin rutig kappa. Men nu mÃ¥ste jag gÃ¥ igenom ungefär arton miljoner mail och äta en sen middag… Och där vaknade lillan till, hon är fortfarande alldeles febrig och hängig. Stackars liten. Min kropp klarar nästan inte av att höra hennes smÃ¥ ynkliga pip. Usch. Hoppas hon kryar pÃ¥ sig imorgon.

38-åriga kronprinsessan Mette Marit piffade till med turkos örhängen. Foto: Scanpix

Apropå små flickor, ni har väl hört att Danmark fått en ny prinsessa? Spännande, undrar vad hon ska heta. Jag rapporterar så fort vi får veta. Har ni förresten några gissningar på prinsessnamn?

Minibuketter.

Nej, detta ska inte bli en blomsterblogg men detta är ju en plats för fina saker som inspirerar, engagerar och piggar upp. En plats för lite paus, vardagslyx och inspiration. Som ett härligt magasin eller ett bra tv-program, helt enkelt. Det är ju faktiskt precis vad en sådan här blogg är.

Piggade upp var precis vad de här minibuketterna gjorde. M och jag promenerade förbi dem idag, stannade och pekade. Jag sa ”blomma” sjutton gÃ¥nger och hon lyssnade (nästan) lika uppmärksamt varje gÃ¥ng.

Det finns ju inte sÃ¥ värst mÃ¥nga tillfällen att klä upp sig i det här landet – eller det här livet, för den delen. Och det stod ju hopplöst nog ”gala” pÃ¥ inbjudan till Guldbaggen (passar pÃ¥ att citera min vän Magdalena Ribbing: galaklädsel är ingen klädkod, det är ett pÃ¥hitt som kan tolkas precis hur som helst…). SÃ¥ man fÃ¥r ta och passa pÃ¥! AlltsÃ¥ körde jag hellÃ¥ngt igÃ¥r.

Platta skor till det. För jag har så hemskt mycket roligare i platta skor, helt enkelt.

Det var härligt fall i klänningen. Och sÃ¥ var den sÃ¥ vackert tomatröd, även om den ser alldeles knallröd ut pÃ¥ den här bilden. Den är en varm röd, jag matchade med nagellack i samma färg. Och sÃ¥här glad var jag alltsÃ¥ – när jag kom hem efter galan och M:s barnvakt för kvällen, hennes kära gudmor Anna, föreviga min galalook pÃ¥ bild!

Puh, vilken natt. Inte ens favoriten här på bilden eller mamma kan trösta, stackars lilla M:et är alldeles ynklig, hes och hostig. Usch, stackars lilla älskade baby. Tänkte uppdatera med fina klänningsbilder från igår men det får vänta en stund. Måste klappa en liten mjuk rygg och bära runt på min lilla ynka-pynka.

De där typerna som sa att det bara blir roligare, hela tiden. Även om man inte tror att det kan bli det. De har ju rätt!

Plötsligt sa hon det, när hon satt i mitt knä och vi bläddrade i favoritboken med foton pÃ¥ djur – ”titta”. Nu pekar hon med sitt lilla, lilla finger och säger ”titta” och ”där”. Och ”mamma”. Mycket bestämt. Förutom mamma och böcker med fina bilder, sÃ¥ är näsor väldigt roligt. Imorse pekade hon ut näsan pÃ¥ varenda affärsgubbe i hela näringslivsdelen. Och alla gosedjur här hemma fÃ¥r sina näsor utpekade, om och om igen. Lejonet, polisbjörnen, kaninen och nallarna.

Dockan på bilden, som hon fick i julklapp, den bär hon som en liten baby på axeln, kramar och klappar i rumpan. Precis som jag brukar göra med henne. Min älskade lilla gulla.